vv vrv > stäl . från gudarnas trädgård. för, . 058 om ”. pengar. Många. uts ningar arrangeras] praktiskt taget inte av: varken för. eningar” eller ; andra "sammanslut- ningar; Trots. att det utåt” ser ut på d set, Det är: kringresande ut- än)” som :”plockar - ihop utställarna" från olika håll: Före. tagare;. som skulle ha' represente- rat "bygdeti.! eller staden, ' blir..unz errepresenterade,. » Storå >maskin- företag,. »postorderfirmor från andra YTIVYYTTYTSYTYTYTTRFYTY YYYYTFT Te regn av vad staden för tställnins gen var ett, nudå, Vol av. Praktiskt taget allting, från :mas- Sageapparater o, orientaliskt krims. krams till jordbruksmaskiner,' Ex«.| Pposén gjorde nykterhetspropaganda och gäv betydande utrymme åt pos litiska och religiösa Iutnins Håret föllav huden: brändes” "efter. atomsmä ill: Den 1 mars 1954- ägde en: atom explosion rum på ett litet, obebott korallrev i Stilla havet, Korallizevet försvann. Explosionen var ett'led i de amerikanska atomförsöken,- >. Några timmar senare dalade ra- dioaktivt. stoft -som ett snöfall. ner över! ett område på flera" tusen gär,-1 Kvalitetshantverk: ' blandades med. billigt ' kram;' stillösheter. med kvadratki . Man hade på för- hand. beräknat, att det allta mesta skulle falla" ner'i havet,. men ' på -J ordbi uk k " Uppgifterna om årets skördsutsik- ter just nu 'är synnerligen varie- "| rande. Vad beror nu detta på? 'Att skillnaderna kan vara stora är iu välbekant. I år är förhållandena icke normala, och under sådana förhål- landen blir variationerna ännu stör- re. Ett är dock säkert, och det är att såtiden spelat eu avgörande roll i år. När det gäller lerjordarna; är ju tis den för sådden, alltid av stor bety- delse, Här kan dagar vara avgöran- de för skördeutfallet! Man fick län” ge vänta, på att få-så, och.det var salktuellt. riktigt förfarande, ty då kan man fu få sådden utförd i rätt tid. Detta har” också gjort, att större ensilagemäng. der vanliggn är fallet. Hur har här skörden blivit? Mycket. ojämn. kan; man konstatera. Dock blir resultatet bättre än omedelbart eller-snart nog bättre - än; vad man hoppats, Få vi regn omedelbart eller snart nog, så. -kan-en god- återväxt erhållas, och då kan totala skördeutfallet” bli gorlunda tillfredsställande, ; å a oh .| miljö och medvetenhet som en ny- | F ranske arbetaren tå [= moderna sdelrkdrnde Yitte= ratur från de NL är '. Antiproletarist sand annängare un Pierre Pouja. länder kan man — mer ör oller mind. Te ofta — stöta på den klassmedvet- [7 ne proletären, han som är nästan li- ka stolt över sin proletära härkomst, nad adelsman över sitt adelskap. i fransk litteratur söker man Till och md i sina förs - är den franske arbetaren raträckeen antiproletär och antiklassmedveten, Han tycks ha ett oavvisligt behov -' att tillbringa sin fritid i lug ro i naturen; företrädesvis syssel= nn Håll nu efter o; äset! Satt med m & mera. acceptabla i artiklar. Den "grund av änd därfö ”m ij Ergäve Smodan har Inre ö 20 för lasokar SR av? a ana fentärfirs | sökte > "en ”Inje, en: bärande tanke kom. en GORE ho indriktningen Er öltnade - att maa tjä dig d she har vi en paus, innan; hö | beligen emedan han I inte har någon Pans effoktivie äver Masckame som in Tr med resp. stad li det hela, fick kapitulera: Möbel] överi de. betiodda korallöarna, Ron«- | tid. Det har visat. sig, att en. för esskörden infaller, och” det. gäller, | motsvarighet bland - franska arbeta- ektivitet, Även om den fran att: göra, blir: vöverrepresenterade, ; Utställningsidén, "som ursprungli-' gen: byggde "på en "visning av sta- dens och. bygdens: näringsliv, "blir förfelad, ' Utställarna återfinns. 'på > de flesta” håll: och' ärrahgemangen blir: "opersonliga, . Hä Detta: konstaterande Köp mannen 1" anslutning till deh "för kort tid- sedan "avslutade sötställs CH uppläggning, som ” tycks bli”allt> vanligare; : slog" igen kina: portar. den, 10 Jul fråga om Enköpings : tlutom: 'allt: tvivel. "Den ' Propaganda handlarn. gjorde det inte utan Bros" testerar:, och, varnar: sina kolleger; för deltagande i liknande arrange= mang 'utan att ha fullgoda. garans| tier för” vilka' utställare som kom: mer 'att' medverka. + 2 : ;.Om Enköpingsutställningen var, en jordbruksutställning, en” propa= bandamanifestation” för" förenings? livet; "en bilutställning eller någon- ting. annat, låter, sig: ' knappast : "av= göras. ' Att. den inte vär någon te- kommendation för ' hantverket står 1 yn för riktigare möbler och, goda. kva- på. "utställningen, . stod” i'-skärande kontrast, till: det krimgkramsn. scm » haniwerksförenings störd ; visning re, "som "prövats hårt. på. många sätt, bland. annat genom. nervsjukdomar : i familjen, . skriver på tal om sina vedermödor: — Tänk vad: det "skulle "vara. bra mycket lättare både för den sjuke och för :de 'som' har hand om ho> Kom ifall det funnes mänsklig. vän- lighet och förståelsejö.: —-7 > Det är sant, I vår tid finns det gott om -pengar. Folk ”gör' rätt” för sig, Det är betalt 'kvitterat och finns : dét "Inte några” skäl till att verk n när det "gällt, för: en nervklen människa , att genomkä pa. Ein sjukdem: och. bli. frisk igen. D: svåra är ju att allmänheten har lite, handledning, Till. och med -lä- karna får sallt , för lite, kunskaper i psykisk människovård.. Det före- faller så viktigt: att eh. blindtarm opereras i tid och att en' längin=. flammation 'kureras, « Men ; det är minst. lika! betydelsefullt att återfå den andliga styrka” och sinnésjäm- vikt som sjukdom 'eller andra om ständigheter; har : rubbat. ”Allmän- gelap och Uterik, som bägge hör ltul, FN:s: förvaltarskapsom; åd: under: USA:s administratioh:.; Befolkningen på de.;två öarna 82 människor från Rongelap och 154|58 från i Uterik. — evakuerades. genast och kom .under regelbunden, läkar= I uppsikt.” I FN:s förvaltarskapsråd har USA givit en jingåendesr redo- görelse:; för: .händ tidig ” sådag” helt kunnat. spoliera möjligheterna till någorlunda skörd inns i. snäpt "sagt alla land- H Det är för övrigt självklart, att: när jorden hållit sig sur och packad vid myllningsdjupet, så har varken”'grodden eller stråskjutnin- gen. kunnat äga rum på ett till. framgår av "denna; att ingen av in vånarna på Uterik. har lidit någon ekalla, 1 maj förra året förklarades deras hem för säkra heb; råden. igen; och hela, transporterades tillbaka? Efter” hem” koömsten: har befolkningen i'sin het. flera. gånger ; läkarunders Jaltt hormala ” levnadssätt och » :linga tecken på att; ha” vari ” r radioaktiv bestrålning, ! I Om, .inbyggarna" 'på Rongelap k: man tyvärr inte säga "detsamm ler flera fall har människor här utsatts för, brännskador på häden; liksom én' håret 'visär .tendens att falla av.” Den amerikanska” "redogörelsen nieddelar dock iu, att befolkningen | ä är återställd igen, men .man'har in- a kunrat sända dem hem, ty'gei- nä! ren ger "fortfarande bety- dande" ” radioaktiva ;" utslag: De 82 människorna har "därför temporärt förflyttats till ön; Elit, där. man har byggt en, by åt .dem” , Här kan de inte; återupptaga :; sin: traditionella sysselsättning, kopraodling,; utan 1e- ver juteslutande:. på" .b USA, : som sörjer att” deras "ö. kan förklaras ofarlig som; boplåts' igen.: Man ' hoppas 'att det: skall. kunna: ske: i.en rätt nära , |samt rotfrukter och potatis. Där man t| utvecklin; så ställt, önskar man värme fram- för ' regn, Det: enda Yriktiga'y var. ju att så om sådana fält, i kr or, som, bäst behöver regn är, växtföljds- ' och” betesvallarna här kunnat bevattna några av dessa fält, har grödan en'tillfredsställantle , Har man icke bevatt= hingsmö; igheter, förloras mässor av ter..A Ultuna har under tiden' 24: juni ill mitten" av juli ej fallit -'mera än 5 mm regn, och" där skulla beten: och rotfrukter varit ur- usla,” om ej "artificiell. bevattning. Äl sar ade: mängder , vätten "från någon” sjö eller ål Vatteniedningarna ger:här en alldeles för liten mängd och"kan” alltså" ej användas. På 'rot- fruktérna' kan, man ge 20 mm" på 4 timmar; 'öm' man har 1-8 småkano- |: och : det är;.en icke" föraktfullt : ner; avverkning. Många läntbrukar gerj att det icke lönar s kan ju vära fallet; men uttalar sig om lönsamhet ny; slets som har; nog. [man tänka på potatisen: och bladi "| der-torrår söm i år, Förra året dä att ägna all kraft åt ogräsbekämp- ningen, Dels måste klövervallarna rensas rioga, rågaxen. bortplockas ur; de vackra vetefälten och så har, vi dikesrenarna, där besprutning .kah ske” snart: 'sägt mot 'alla ogräs. Nu har vi faktiskt kommit så långt;'ått nästan alla ogräs i stråsädesgrödör kan utrotas utan ått kulturväxterra tar någon. som” helst skada, Är icke själv. i d är, det lätt att få tillförlitliga råd detta. avseende. 'Svåmpar | måste. man också "bekämpa I första hand bör gris från denna svamp, men å-de flesta | håll får man nog brottäs-med . den=, samma och det ska till större delen 3 dikap” ligger, "Den har utan tvivel ie, Proletärkärleken ” Frankrike finns så gott som uteslutande i de intellektuella kretsarna. Den frans- ke arbetaren är till hela sin men- talitet,'. sitt. sentimént och livssyn borgare och hela hans strävan går ut på att bli det även socialt, Det är i detta faktum som den "franske kommunistens största han- många änhängare, den är ett stort och välorganiserat parti, men den får alltid nöja sig med en visserli- gen stötande, men aldrig avgörande eller maktgivande' oppositionsställ- ning. "Den", franske arbetaren kan visserligen för tillfället låta sig ryc- as med av de röda talarstolarnas Fäseologiska orgier och "känna sig ske före När vi har bra väder för "besprutning; är det inga större problem att hålla: potatisbladmöglet på avstå! ;h vi givetvis helträdan' att-tänka I huvudsak trädar: vi jorden fi bli kvitt svårare rotogräs och>hår'vi helträda, så ska vi givetvis också se "till att'den' blir helt” ogräsfri. | trädesåret.' Det 'går lekande lä mot, :var. de dö rén D." -Reymond. isbara” 18".år. Amal ; gare; som en individ utan förbun- 1 och r ; men endast så länge angreppen Tiktar sig :mot.:den. förhatliga staten och dess' makthavare, När det gäller att hekämpa den borgerliga livssynens och livsföringens principer vill han inte längre vara med, Ty i sitt in- nersta' och i sin målsättning känner han sig sig själv som presumtiv bor- .denhet med något samhällsskikt ' el- ler samhällsklass, men med utpräg- lade JIndividualistiska och antikol- lektiva ideal, "> ”Baxgrunden ” tordé i det I övervä- giunde antalet fall kunna sökas i den franske” arbetarens ” förbundenhet 'med. landsbygden, Industrialiserin- gen har i Frankrike aldrig - fram- och född i chweiz men, sedan.:fem; år: tillbaka. "ämeril sk ”medborgaz I har konstruérat i tden "fö ilen som inte, är st örsta: en; så ) skiljelinje mellan stad och land som fallet. va- rit. i få andra. håll; företrädesvis i Tyskland och England, men 'även i ett. flertal. andra länders Den fran- ilugnioch . ska arbetarungdornen troligen är — + mindre intresserad av denna klass | siska franska fritidsförströelse, så & har den istället genom de moder, - TNna trafikmedlen "=. Mopeder, scooters 0. 8 Vv, — fått möjlighet att med: relativt ringa kostnad och besvär —. tillbringa fritiden utanför städerna + gärna med besök hos släkten 1 hems bygden, ' N Att vara proletär och, RCCE] N detta är för en fransman" till ter nad från t ex. en tysk — ett olyck. ligt öde som det gäller att övervina na och komma ut ur på egen' hand M och idealet är att skaffa sig möjlig= heter att anpassa sin livsföring tin borgerligheten och dess komfort, Det är både naturligt och klokt att de franska arbetsgivarna medve-" AA tet derstödjer - denna och tendens,'De gör det geno; hjälpa sina anställda till förvärvans= ax ar 1, SÅN att; IN et av egnahem varigenorn.” dessa PV med logisk nödvändighet inrangeras i ”den.besittande klassen", de” pN detsamma genom dat alltivanlig ve systemet med arbetarnas: delsktig= het i företagens vinst och dessutom med de s, k. socialkreditorerna ges nom . vilka företagen lämnar :sina' anställda" hjälp för att via avbetal» ' skaffa sig. del. som de eljest inte kunde skaffa sig — t, ex. en -bil. Sålunda har var, ; femte renaultarbetare en egén bil, | Allt "detta förstör själva grodd grunden till den klassolidaritet.o vilken det talats och fortfarande ta<' las så mycket från de rödå talarsto« larna och gör att den egoistiska” självtillräcklighet som samhällssoll='; dariteter ' av - olika- kulörer brukar. 4: tort förebrå det franska småborgarskik=, 4 Men är' ? Kan |heten behö lysning. Jag vet|framti "|ske:b eller 1 une i pga Me on > SSA oket. bara nte över upplysning. Jag vet] USA” i FN: förvalt skap: nen, som flyttar. till staden 'och blir HH ka arb även fönnefecknar, dei ot ; pengar, as om vi är friska både till !t [råd betonat alt invånarna har, fått ir , gör det Hi 2 arbetarna, Typiskt är.att då =.» NN 4 , kropp: och: nerver? Finns det inte tillfällen då det skulle vara nektar 2" värken” Bankboken - eller" ”"ordenstecknen eller” något annat, som folk strävar för, blir oss till hjälp i "de svåra stunder vi alla har. "I vårt jand riskerar vi inte ofta att råka ut för rövare på 'vår ' väg. mellan. Jerusalem, och. Jeriko. Det händer” ju tyvärr att det.i nå- "got enstaka ' fall, verkligen : "finns rövare som i "slår den ensamme färdemannen sanslös och själ hans Men": det är. långt me- ra sällsynt än att det finns folk som;' besjäl, sina .medvandrare .pål : . deras arbetsglädje och sinnesro, de- "ras familjelycka och deras förtro- ende i samhället... Numera är - det inte vanligt,| och” det anses .'som skulle :behövas, Vi vet. alldeles för litet. ;:om ,det. som. för. människan är långt viktigare & än de rent opera- tiva sjulkdomstillsfånden, "Vi skule säkert 'ha 'fler ;barmbärtiga sama= fir riter ' bland oss om ba Det är "kusligt vad nervsjukdomar- fa bryter ner många: Det är nöd- vänbigt . attt medränniskornd : lär mot mänskligt lidande, rå vältarskapsrådet, : ersättning . för . åll.'sin' boskap »och att USA likaledes betalar ersättning för förlorad förtjänst vid . kopraot- Ling. ”Atornstoftet” över "de två: små Stillahavsöarna har. hittills. kostat USA 7 63,500. dollar, upplyser. di sit: bort i istor” Gitiäckaing 5 å första- årsvallarna; 4 + ser > man. att.många” amerikanska repr n vjbara. för tillfället. De. ömsesidiga gik :isotop med ' atomvikt-90. itsänder i miljarder: betsstrålar imot.en .silikor ti äkta mänskliga värme som är den]: bästa och mest effektiva medicinen : "en långrev över nåtten; Han har ett par. hundra find” däggmäskar. "liggandé' fen: Måda med 4 b Tn- Å dan” "inte driva ur. kursen" söm VAT under natten märktes. tydligt "på granskogen bortåt sluttningarna” backa upp: möt. vakarten? och" se- tjugofem. "krokarpa ; vär ”fomma och. den första fisken vär, en liten där träden: vå ade "kraftigt," Det” i | sett +t-btörstadensoch"vända tillbaka A'sätter- sig: i sin' hembygd : där han | utökar sin - inte alltför , Höj | innersta livsmål uppfyllt. Detsamma mellan: de h 3] bostide och den ”emigrerade” består och han bär alltid i inom sig en öns= ka att förr eller senare, på 'ena' el- till-landsbygden och bli sin' egen; På detta. faktum beror och delvis-orsa- Tar också de sälls lämnar sin tjänst och :bo- Knappt till= r mycket årbete, har. fått sitt är "också fallet om han skaffar sig ett'stycke' jord 'och utökar pensio- neri med" inkomsterna'av'det hans odlarmöda främbringar' eller skaffar ktvänta sig: av det öreae de var an< 2 Iställda. vid. Att gå i strejk för; satte | Algeriåt: och utgör en. ständig tara | betslö; kommunistiska partitaktikerna för någon tid sedan försökte organi=; sera en sympatistrejk vid Renault= De dern, De förklarade att te: varför de "skulle" ” under” de föreliggande” + ekongmiska' i och indi Ia r dsförhållan- 2 hjälpa ” några underbetalade ' arbe= targrupper, på ,andra” håll I Jändet > hadé dei ingen som helst lust till. ä Det € "enda: proletariat "och därmed” sammanhängande. problem som Sex hets- och" serv i den” franska ' industricentra,; eu mindre den utsugning de är utsatta för 'från 'sina arbetsgivare — oftast ; i småföretagare '— eller detas. bris tande möjligheter till individuell so= : evakuering sig.en liten butik och: sig som småhandla: mn böliliserad ” i ten art örel : | tydelse har därför utvecklat sig en- dast i ett fåtal industristäder. Främst a» | då Paris som, med” sina . förorter i i | Iden röda banlieu utgör « 'en självstäcr mycket förkastligt, att gå förbi en|]- kroppsligt ' skadad människa :s om ligger på vägen där man. färdas. Däremot tror .jag inte att folk i allmänhet gör sig: samvete av att gå” förbi en "som ” blivit andligen slagen och torterad, ' fick" år. igen; Meter "efter meter: Vlav reven togs in utan att ett: liv syntes, vinden” 'vräkte mot så att det sved”; r 'håndflåtorna7 kring li , cial utveckling; utan de miserabla ' ' : bostadsförhållandena,: Den ”kataströ=, ' i; . CATANIA; SICILIEN" (7 "tvingar dest , . ; ” Reuter): Etna, fortsätter > alltjämt att. mullra - «oroväckande, även om' "det enligt experter inte är nå- "gon överhängande fara för ut-. pa vn "har de jäm vid gott oärat dem, "med in | kl upp till 50 procent av sin lön fi dåligt hotellrum :i industrid: tk Eller också bosätter de. si; Evartereh' där de är 'utsatta för och” 4 ” "gerhört att: :berövd honom hans he- 7 Den som skriver. får ta emot bå- kännelser - och ” förtroenden . från många olika : "människor och ' ofta blir. man kusligt berörd av männi- skorg oberördhet inför det andliga lidande dé vållar en medmänniska. Det räknas som alldeles oerhört att beröva, en. person hans kontanta sparkapital,' "Men ; det är inte alls der och sinnesro, !' Eftersom +. det från början " i denna artikel var fal om de nerv- sjuka: kanske' det vore på sin plats » brott. ”, Invånarna i den närligg de "byn Fornazzo ' har dock för säkerhets skull alla sina transportabla” till- hörigheter' färdigpackade, - redo att gp sig iväg på ett ögonblicks. vär- sel — det är den vanliga" reaktio- nen hos, folket i trakten då Etna börjar leva upp igen. från sina Jån- ga ”sömnperioder”. xx: : I torsdags öppnade sig en fy kra= tor. på" vulkanens östra sluttning och glödande lava vällde ut. Sam-|' tidigt fortsatte utbrottet i den and- med hundra krok på varje, Då hade vi ännu en femtio fina mas- kar. kvar; 4 björnmosslådan ' och eftersom. det med al säkerhet inte skulle” bli flera, långrevar "satta detta år och. vi inte; i ville kasta bort dem, beslöt vi 058, för att. agna en Bammal halyrutter: rev. på en "sextio—sjuttio krok, som egentligen skulle, ha' kastats men som blivit stående; "kvar. 1 vedboden. myt a j hårda" skurar. Då kom det tecknet : på” att ålen ännu gick till, en' vindad och slemmig. tafs, | knutig.: efter > . ålens.. försök :: att slingra sig 1088 från kroken. i kl SVi fick två ålar: till på sträckan upp till "sundet, Båda vår på: en' sju—åtta hekto. DÅ hade 'vi bara den! v'halvruttna”? gämla.: ”reven kvar, och på; den 'väntade” vi oss Inget. Nå, tre granna ålar. var i alla” fall mer; än vad: vi. väntat oss 'då vi lade'.r reven i går kväll. Vi drog” resten" av. reven. amen. utan. att : få något. Den var så skör att den utan vidare .bräst då” vi” kom ”närmare ”ändstenen. dugde inte längre att ånvånda, men en del av krokarna vär nya och "Alvar började skära löss” dem d stadsstat i i staten med;ett i hög grad £ I självständigt från get övriga Frank- rike ganska avsevärt skilt liv.. El- a jest. är det egentligen bara i Lyon, Den” var n totalt. upprutten' wöckh: MN I dig” och” politisk ; "ovanlig radikal St; Etienne-området,. " Lille, . Mar- séille; och Toulouse som det finns dylika é idenser inom arbetarrörel- rekt om, än. oftast instinktivt i i oppo- ftion mot varje form av klassmed- re världens lockelser av ät föner och, kortfristigt säsongsarbete > H i de (åndividualistiskt och därmed di- ofta ganska snart faller för den und=, ena eler? andra slaget. N På senaste tiden har dock också I att annat, ”proletärproblem börjat ; dyka ;upp. Det är. uppkomsten, avs i "landsbygdsproletariat, Dåliga ;:; ör att många, lantarbetare « önskar. > 7 "| gå till städernas industrier, Men; de : rar sig för att göra detta på grund "> v sin kännedom om städernas -bo= + " sladsbrist Missnöjda, otillfredsställes- och I "Den "är så.skör . att den "knappt går: att dra, sa "Alvar. Men vi får ta draggen med ifall den ;skulle gå sönder. . a ' Himlen låg gråmulen och regn: |, tung "strax över + grantopparna och:det mörknade;-. tidigare än vanligt, Då :vi vid halv sextiden gde ut på öppet vatten svep- te en regnby över 05s' med LIN- trons > oberäkneliga .kastvindär. . Jag! hade "ett verkligt styvt jobb vid "brorna när Alvar! dirigerade mig bort mot vässkanten'där' vi skulle låta den första sten -vakaren' gå.' vi lade snett. över "sjön; rédan på vägen:hem: ed vetände Sch klassbundenhet. Dé so- ciala strävandena, kan för honom aldrig äga rum inom arbetarklassen, utan "endast genom att ind "| frigöra sig ur densamma. ' , r "I ett fåtal fall yttrar: sig denna strävan; uppåt på den sociala rang- skalari genom" att han etablerar sig staden som hantverkare av ett el- "Her annat: slag, oftare blir han hand-|: laré och allra vanligast är att han återvänder” till' landsbygden i någon - ' dessa egenskaper: eller, för at rv skalfa sig -egen jord, Betecknande] > för: mentalitet "och livssyn hos den|; ena av dessa grupper är att alla de otaliga småhandlare som under ef- terkrigstidens bristperiod éetablera- de i alla Frarikrikes städer och byar ra kratern, som började. bli aktiv får tre. veckor sedan, Ännu på fre- dagsmorgonen ';, sprutade aska upp ur den' nya kratern och'lavaström- men ”rann' nedför sluttningen i tre timmar, Då den stoppade på efter- middagen "hade den nått en kilo- meter, från kratertoppen. På sön- dag. ämnar I byinvånarna bära sina bilder i'pr uppför vulkansluttningen - - och där bedja om skydd mot Etna och dess [0 mot deras hem och familjer. ia lade Jever: de kvar på landet och blir genom sina usla exjstensför=; . hållanden lätt offer, för den kommu= 4 3, e "| nistiska- da som under. se: nare år i allt högre grad börjat vän= da sin uppmärksamhet just. HS det- ta skikt, >: . . t Men även -ifråga om- dessa pre. sumtiva, proletäre. —- ”nordafrikan= ska i såväl som mi: da lantarbetare — skulle förbätt" 2 ringar lätt kunna åstadkommas, Det" > behövs egentligen endast att de. får” i; il] Efter en tre-fyra, tafsar. dn på den garnla KESn var denna. av- att säga "något om vårt sätt. att bistå dem,. Det berättades i radio för inte så länge, sen att det 'ofta är utlänningar" som ledsagar en blind över ”gatukorsningarna i Stock- — holm; I de krigshärjade länderna har de flesta familjer någon 'scm blivit "skadad på ett eller. annat sätt; Det har, vi Ante här. Därför . har, folk inte fått gätta sig in I hur exempelvs én blind” "hår idet i en; seende. värld, Det. är också svårtit att. förstå hur "en nerviden eller « till och med, . vanligt klen männizka - . bar det'4 en "frisk värld. "Folk är SS 2 : kanske Äåpte så grymma som det a NN ser ut, men de är okunniga. Dé oe förstår "inte "att göra nästané nöd, : SJ täde k de' deras ka situation föratt även de skulle 3 återgå till den längtan « och strävan 3 ä av , t efter borgerlighet som är. den fran ske arbetarens särmärke, .” strök i ” = h även detta. "5 a Hill gin egen, st rn en av småöarna: 1 kanat ust kom 'ur dessa kretsar oc v Att: man är: medveten om 8 : ; I familjer där man med” fäkarens ' 2, 38 0 £ inska bär utmed enn till Stortron ön forts var! just de som utgjordé defi stora framgår av det fakstom Ben t. nn " i jälp 'kämpar' för att få en piy- enom sundet Is vi 7 ke ör ; kiskt svag familjemedlem frisk juen här nu adopte terats.” satte Boda framme” vid den stör- « . dskilliga nordafrikanska. radien gen: blir ofta allt "arbete spolierat "ge- nästan ver halvruttnä' gamla a dan satt igång med bosi ygl nom: att den stora omvärlden tar|! HELSINGFÖRS (TT. — FNB). re sjön; Den, reven lade vi sist där sundet var som grundast och vi inte väntade OB8 att så BÅGAR fisk) der Av, finländska : barn som. un krigstiden vistades utomlands har i Sverige fram till fjolårets. slut adop: , terats 1 2380 0 och [3 Danmark 183. i så klumpigt, och hjärtlöst på den sjukes nöd, Men det kan också om- vittnas hur mänsklig förståelse ech hjälpsamhet har uträttat undar LAHOLMS TINiNG. ENDA nine SOM ka ; A Nr Abele NYCEERITTIFEPYYFYTYVEYTT.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.