8 - Ö Lä C | > ned kl. 20.40: DRA s- Det inträffade för "kort . på en badstrand i sydligaste Sveri- Å MAKADBSARABMADH rvry PYNTEFRYFY Yr NM PT TYYYYTIYYYFIYYYTEYYYYY TT FVT EY TE ROn . Morgondagens namn ”Solén går upp.kl, :3.55: och :8 DC. LAG FÖRSTÄRKS : ' MED BUDGE: FATTY. Budge Patty, den: Paris. bo- satte amerikanske ' stjärnspelaren, har av den "gamle tennispresiden- ten Russel; Kingsaman ' "inbjudits = till USA, . Patty skall spela "i . USA:s. DC-lag som: hoppas” i -ho- nom kunna få en' välkommen för- stärkning. "Konfröntera "med "de australiska rustningar a för DC:s finalmatcher vill: man i "USA för en gångs skull. frångå principen att icke ha sådana spelare i laget som är bosatta' utomlands; Hit- > tills. hade USA råd att föa den: na grundsats, men I W Nanelema p j Inters 5 DE a För LAHOLMS TIDNING För. mer ; ett. sekel: sedan, närmare -- bestämt : år "1850 - kom det. : ett ' flyttläss på de smäla slingrande vägarna mellan Skate- löy och Markaryd Det var bruks- inspektoren och handsekreteraren Anders'Georg Löfqvist, som jäm- te sin 7 maka Laura. Charlotte, samt barnen! 11-åriga Elise, och 6-åriga Syeanette Charlotte som nu. flyttade Hill Markaryd. Han hade "nu lärnnat sin ' anställning i sorä” brukstjänsteman' hos grevar- na Hamilton på Huseby järnbruk i "Skatelövs! socken... .Redaft år 1842 hade! Löfqvist, köpt. hälften av "Thimsfors bruk med tillhöran- de faktori, verk och kvarnar samt sågverk.” av bruksägaren "Jacob "”Thim,' och hans fru meder, Catha- rina Thim för 5.666 riksdaler och 32 "skilling banko. Brukspatron Anders Löfqvist' bosatte" sig 1 en "Tlägenhet under :Markaryds' mel- längård; : belägen 1 närheten av Thimsfors, Han var född i Tra. ryd "1812, och son'till 3 id av NHildur MWickstri öm, — takt” och” god ton vm säga, och ofta fick de följa med" P&:;yvisiter hos kära släkten i Sanna och till Jacob" Thims' på Thimsfors som var gift med derag Moster, samt övriga herrskapsfamiljer som ' de umgingos med, I det första Mar- karydshemmet upplevde den" unga och vackra” Elise sin första och ehda kärlekssaga, Under ett vård träd på hemmets mark brukade hon "möta sin älskade; " "Många gånger senare" lär hon ha yttrat orden: ”"Tänk om lönnen. kunnat | talar” Men värdträdet. bevarade sin hemlighet väl — den teg” om löjtnanten «= som : viskade” ömma 'kärleksord och" "gav" löften om evig" trohet.' Endast, en: kort tid hade lyckan varat. Men hur lyck- lig. hade hon inte varit då de träf- fats på julkalas,' högtidsfester, 'slädparti och bal hos släkt och vänner. "De hade suttit till bords] där röda. rosor glödde i gnistran- de kristall, "och : "där ljusen. frän. Jelat is. Och Möen mad ' . Ett sällskap gjorde en "biltur genom sydligaste Sverige, På X Bästgivargård " förvånades: de över, den ovanligt rikliga tills gången på spritvaror, : sällsk; 2 ovane in Nej, vi har ebara walsky och [konjak > Ingen svensk Ir roman]. bland: århundradets toly absolut bästa mr "internationell jury” av: fram: stående litterära personligheter har efter långa överläggningar utvalt de tolv: bästa romaner som utkom un? der. 'århundradet mellan 1850—1950 på: "något; ;kultursprål, : Böckerna skall "på hösten i i nya upplagor ut- zes på franska, tyska och engelska. - <De tolv romanerna är: ”Great ex- peetations” av engelsmannen: Char- les Dickens' (1861), "Krig och fred” av ryssen" Leg Tolstoj (188t-69), |, "Tess of the d'Urbervilles” av en- slonslantmätaren - : Jean: Löfqvist, och. hans maka" Anna Elisabeth Johansson ” på' 'Tovhult, »'Traryds söcken. Utom Anders Georg, hade de' sonen Mavritz, född 1820; och dottern "Johanna, -som' blev gift] med kommisslonslantmätaren och adelsmanhen” Samuel, Fredrik La- gergreén på Sänna.' Mauritz bo- satte sig även! han i Markaryds 'mellangård på en plats som kal- lades Dagtorp. Han hade två dött- rar? Ida Eufrosyne, född 1886 0 som 1903 emigrerade til Ameri- ka; men återkom ' och ingick äk- t blev :det klart att” nya krafttag behövdes om 'UsÅ ville försvara . Daviscupen." "STOCKHOLM ge att en äldre dam uppenbarade "sig med ett par solglasögon i form av lornjett. yn bar alltså inte des- > sa gläsögon k Instant utan lyfte och sänkte dem efter behag. Naturligt- vis hör det till historien -att hon hade något slags synfel; glasen var slipade” i avsikt att ge nödvändig " korrigering, och en läkare hade ut- | : provat synverktygen. TR "Men det hjälpte inte — vederbö- rande blev föremål för åtskillig Ais- kussién.. Damer och herrar av yrg- re årgång fann någonting lustigt i anblicken. Det fnittrades bland ton- årsflickor, och bålde unge män med normal synskärpa hittade strax för- ' klaringen: den gamla damen var ba- ra högfördig. Det ansågs att. hon bar sin lornjett ej avsikt att vara ”fin.” — Det ser u: som om Jornjetten råkat i vanrykte. Och det är skada,” säger en ögonläkare i Stockholm. Alldeles frånsett det ovan "relatera. de fallet med damen, som varit för- ständig nog ' att. även beträffande solglasögonen . utnyttja; lornjettens. "många fördelar kan man konstatera ' den absoluta tillbakagången av. det. tax slags hjälpmedel för synen. - Det finns emellertid. talrika” där folk inte ofrånkomligen beh; . ver använda glasögon som .korrek=. - tiv. Det är t. ex. fråga 'om' sådana! ” fall, där yederbörande. i: "hela klarar sig bra njen där något av ögonen inte funktionerar | hund- raprocentigt effektivt utan att felet +», därför. behöver vara allvarligt. Här " skulle monokeln — horribla tanke! k naturligtvis" ställd ” offside; ; delsvensson reagerar hårt mot tan- ken på monokel, Nå, så erbjuder sig” självmant lornjetten,.men även mot' den gör folk invändningar: Man ”törs” inte utnyttja lornjetten, den är på tok' för exklusiv, alldeles för förnäm — den kundct-passa Hennes » Nåd av anno dazumal men ,dvgej absolut inte för «Gullan, Svensson 1955, och. Varför behöver det vara på, sättet? Så pass moderna bordé vi ”nutidsmänniskor vara vid' det här - laget att gamla fördomar och förle- , gade synpunkter" kuhde "avskrivas; ” Om lornjetten än-en' gång: kunde : komma till heders så skulle den för , många människor, betyda«.en .vä- . sentlig lättnad...De:stålbågade, ryn- da glasögon, som var, enda tillgången för våra mor-, och .farföräldrar, är numera ett minne, ithän har' vii ' alla fall hunnit att: vi inte längre : ”reagerar” inför den, som bär glas- | . ögon. Men då är 'öch förblir. det för | läkaren — och naturligtvis även för optikern — én gåta att kvardröjan= de t och folklig 'migstänk samhet, gentemot lornjetten 'skall hindra dess ibruktagande av dem, som verkiivan kan dra nytta därav, Och de är faktiskt fléra & än man är böjd att tro. ve brjkstjänst mannafö; enings . - ke-: och ”pupillkassa; "Ar. 1876 av: led fru Laura Löfqvist. Å.en ålder av endast: 55 Ari. Hon. var född å Markaryd och! dotter, till kommi- nistern; i "Markaryds pastorat, 8e- dermera prosten 1 Hallåryd, Hans "| Lorentz Ekedahl, död som prost let ätora." unna göra god nytta, men den skap -med' lantbrukaren "Axel Svensson," ”Misterhult; samt - Ma- tilda som: även hon for. till '/Ame-. rika," och. därefter gifte sig. och bosatte sig i "Eksjö, kd "Aret "efter det: brukspatron An- åers Löfqvist 'och hans familj flyttat! till Markaryd, föddes yt- terligare en 'dotter, som i dopet erhöll :namnet.. Vilhelmina Augu- 1856 föddes Anna Alfhilda, | men hon dog tidigt. Den yngsta dottern "Johanna. Martina. föddes ars 3 1863 såldes emellertid. av. herrar Löfqvist och ör 65.000 riksdaler riks- mynt' till: patron Friis på Lyngby gård Själland" Detta" var” fu én ganska. stor summa pengar på den tiden — så man mäste' här fråga ”— var gjorde Löfpvist av alla sina pengar?:Var. det miss- lyckade spekulationer, I borgens- förbindelser eller vad? "Alltnog; met' Pbrändé "hed; och” alla fulla” släktkleno ir: blev troligen uppbrända. Möjligen hände detta | omkring” 1880-talet då" "familjen |1 flyttade til torpet Svenstorp och detta: erhöll "nu "namnet Anders- - 1öf: F.d; "brukspatron. Anderk Löf- d för att” lära" sig. hushållsarb te: "därstädes 1850.' Fru -Layra Löf- qvist .: var troligtvis dotterbarn tili f.. prosten i Markaryd,: teol. doktor” och fil. mag. Carl Vilhelm Rhodin (1775-1831). : Ir "det Löfqvistska hemmet väx- te. de små flickorna Löfqvist upp i lycklig okunnighet på vad fram- tiden bar i sitt sköl - för och fPstaförseada, ma samt i bandrosettprydda kringel- flätor vid öronen, som ju var. .den- na tidens” mode, . sprang. de om- kring gleda och lyckliga omgär- dade av gina föräldrars. värd och silverk : och. ki takkronor strålade 4” kapp - med deras ögon. Över :skummande, pärlåande: champagneglas" hade de lett mot varandra och lyssnat till tal och bordsvisor.” Tillsammans hade de åkt" slädparti' där stjärn- orna från en vintrig himmel blic- kade ned. tl dem, 'och där "endast | bjällerklang och : ett. och : annat muntert glam' från de övriga slädpartiåkarna störde "tystnaden i det 'snöhöljda landskapet. De hade på balerna, hon'söt"i en fin! sidenkrinolin ". med > bandrosetter och han ståtlig | sin löjtnantsuni- "form + dånsat till. de. spröda, och fina tonerna: från! en. spinett... nå Iäven' "hade ; Elise och "hennes löjtnant deltagit i jaktfesterha på |: « | Tonsjönäs kungl, jaktslott i Hin: neryd, och här hade hon haft den höga äran att..i, dansens :virvlar svänga om med” den levnadsglade Karl XV." "- Men glädjen har 'sin tid — och sorgen sin. Då föjtnanten förstått att”. "brukspatron Löfqvist” blivit av. med sin förmögenhet sä blev han borta. En hemgift var han i beroende av, därför fick inte hjärs tat tala, Men" vackra och. glada Elise hade mistat sitt Ievnadsmod och blev' &rubblande, inåtvänd,; ja nästan Valig: TI det gämla vård” trädet”gick hon ofta, smekte. dess skrovliga ;. stam .: oc viskade: ”Minns du?” lar "Den 17 maj 1899 dog f.d. bruks- påtron. Anders Löfqvist, lämnan- yngsta " het hade kd rit ;hos! friherr innan Cederström Detta blev till en” god nyttå': £i "| de tre systrarna, -då varken ma gell Elise eller mamsell Augusta |. i förmådde: försörja ' sig.. själv: Den senare "Par sig tafatt åt, ock mamsell | Elise: som före. 17-års ."Fhomas' Hardy" (1891), ”Bröderna -Karamazoy” av : ryssen . Fjodori:» Dostojevskij, (1880), ”The scarlet letter”. av. amerikanen .Na=- faniel. . Hawthorne (1853); ”Sult” St lidagarna, och bara furistern a : asfaltgatorna. z I en [vilar "Place de Ia” Concorde 3 Paris, Fransmännen har övergla.t Ne Stoppl lar 7 omkring på de kokande sn fansen FParisluffaren Mi Knut ” Hart 800), ”Die Verwandlung” av p tysken" Franz Kafka: (1916), Niels årig original. utan. rke, son. till.en parisisk mor som”, "sinom tid var Lyhne” av dansken Jens. Peter Ja- cobsen . (1880), "The garden” party” av: "engelskan » Katherine! Mansfield (1922), ”A farwell to arms”'av ame- rikanen. Ernest; ;Hemingway (19255, "Kim” "av : "engelsmannen Rudyard Kipling” (1901); och till slut ”En led- sam historia” av ryssen Antön Tjec-' hov: (1893). Juryn och de. franska, engelska, .. : amerikanska och - tyska|d förläggarna” söm" åtagit sig. att sva- Ira för; nyupplagårna, ämnar 'uppta '].kontakt med andra, nationers för- läggare. för att följa exemplet? KEN är: "nödvändig: Jexistenser;' tiggare. och” arbetsskyg |så kom han i kontakt med "William Bid. hälsa = m kunnighet. Den här friska represen- tanten för Sommar-Sverige har I stått. det, är, så har de a fall haft; det” med sig att dre "revydansös 'och en tysk fi som scenarbetare' på” en äv" pari sceherna, > har :i.under "40 är 'varit|p ”elochard”, ; en: luffare... Han " sov under de många vackra parisbroar- nå och levde som "en av 'de många tusén. som. befolkar Seine-kajerna, Nu: hotas han. av; att. få en' förnäm tite och pmoverad tjl. he- Sorbonne: Monsieur ”Borst 'är "inte allsatrakterad "därav:"och föredrar sitt: -gamla' invanda. liv.' som ?”cloc- hard”." Meh "vid förläning av ;aka- demiska : hederstitlar . brukar man sällan , fråga: den + berörde. 'Akade- höra. hatt : « skrivet ett sakkunnigt: utlåtande: H dband -med apdling fattare, : Alexandre” Vexliard;' upp ställde . tesen'" att "les" elöchards”; under parisbroarna är: misslyckade l. ga personer, visserligen” ibland" in- telligenta ' och ' filosofiskt > intresse= rade, men 1 alla fall, asociala mäns] : iskor, i efter e | sakkunnig som skulle 've- derlägga Vexliards centrala tes och Borst. Denna, åtog..sig att författa oppositionsskriften: mot doktorsäv: händlingen.:< Börsts bidrag till: den akademiska tvisten blev... en avs handling på” 60 : sidor, "av så högt litterär: och filosofiek kvalitet, att K ”leg” clochakien Inte alls är mi lyckade” existenser och arbetssky, - ga: utan tvärtom, tala ska folket a ör sina tusen sjöar och fbe] ålder blivit så att / hon inte-ens knäppt'eller snörat sina egna kängor”eller skor kunde nu- mera ingenting. annat uträtta där: hon satt. på sitt rum och. görlde | än flytta de svarta banden på sin rödlita kjol så att. ibland sätt bal den högt JÄppe s och ibland PE kjc Ib alltså marmsell. Charlotte. Sänd ln stilla läggning; altt försynta: och goda sätt; som fick ordna. för de- rag t uppehälle; -., Hos "gamla fru Hansson på Södergård'.var hon ofta och hjälpte till; då, barnen var jam. Ingen kunde” som « hon ). kärlek Tidigt fick de Jära pig. vad Forts. a sid: BS” Aypa. med 5,600, 5) Dalärna 2,84 AMNDEAARMAMAMIA dat så mycket 'som'i år, men”bad är de i utgör: den romantiska eli im. Bort, 62-F ett, luffarna” äl inga tiggare. traktar, del samlar "gammalt papper, > ver brev och: dikter. för unga kvinnor och män, ' som” anlitar deras. kunskaper, de : ger" råd åt förtvivlade + o Iokale kommer att öppnas i taket. "Utanför kyrka: Avskedspredikan av Pastor Y. Kören' sjunger en sär- ' fö tört samhälle; Paris- annat" fondroe i hallarna, rien ”les a elochards” skulle hellre svälta ihjäl än att. stigga. Allt. detta försvara- " Oversallt på gårdsplaner pch långa ;Ivägkanter” "kan man finna, en liten växt, | som” heter groblad.: Den" här. . äggrunda blad; som 'sitter " samlade > sl i rosett ”nere' vid marken, 'samt” ett; ' tuppstående,., cylinderformigt;' ax, Växtdn kallas” på. många "håll: för ”läkeblad”, ty: man "ansåg förr att. bladeh i hade en "läkande förmåga, om de lades som förband på sår och Ta "ger under ,. eget gör” det. Lämha sedan]. en ”Ferom utgång som bbt a had. kan även vara imborgarmärket är RAN just] ? ig, för att du skall kunna pröva om du kan simma 2007 ”meter och 'lUnder den sa sir réns första vecka passade: d 100,000 - syenskar 'på att pröva förmåga på någon av de cirka 2,009 provhanorna' över hela ländet; N! ra slutgiltiga” 'fapporter finns och | bara "hälften avi alla årrangörer hade" låtit "höra av sig I söndags-hösi Bijnfrämjandet, men efter de siffror- nd,-som då framkom har:skåningar- ha varit, "flitigast med 9,541:prov. Btockholm är tvåa med 9,057, Små Tand,tre med, 7.208 (därav 4,369 i « Värt, I Kalmar Jän), Södermanla; Värmland ' 2,787, 7) ; Östergötk 2,643, 8)' Väster Men dessiffrorna är alltså synner- ligen"; "ofullständiga, , eftefsom rap- pörteringe) rig kan bli fullstän- dig och bl . saknäs' helt uppgift om, Göteborg, som nog har en 5,000. Ännu är det inte för. sent att dra idag "läser! att igvenska” jordbrukar+ ötland:2,533, 9)" "När "Ike 1,907; 10), Gästrikland 1,620. Unge Adrian s som "slagit "sig pi ”Ispela golf < "och uppnått..vad . tyckte var vidunderliga, resultat,: det är alldeles otänkbart att fa henne på så hä långt hållt.” : Dfn sköna” filmstjärnan "råkade falla: och : skrapa sitt] . an Ide "ombord på ett far talarna Sherlysteg” e rade passageraren. > Spelar ingen rö! ; sade p MBE Hon. begriper inte skillnaden. + När juristen dom” ini frflenistfäre. haris "hytt fann” ban emellörtid att + | beslöt sig hans 'hustru föratt. skic- El sömngångaraktig ' stämma, . "Namnet groblad ' har samma” "betydelse, ty ”gro” ett uttryck för” läka. ” stort antal frön; och dessa- är. öm= "9 tycktå av 'småfåglarna;.Fröna 'fast= '' nar också lätt vid. fordonens hjul .Joch shänniskornås ”skodön och" har på så sätt”. sprit its. över, nästan. 'hela ” förtvivlans brant. Slutligen ” ka "efter ” en .hypnotisör " utan ätt mannen visste något om det, En afton; när hr Hansson hade gått. Hl 4 sängs, infann” sig hypnotisören , börj dé si 2; He Hansson, >sade sömnig; :mycket” sömnig, ni pal ni kap inte stå emot, ni sjunker ned i sömnens armaär, medan sakta" mu: sik Sen era öron, ini BÖVER saa a på si otisören hans feta honorar. =— >. lappen var han Te be ÖR SN "kåreri > förgubbas alltmer. "Snart är:dem” ft såg jag ofta bjudningar: eller rät "tare sagt, skivor;, Det var stym-:Å film, Man " hörde inget." Å -aitt- strå stacken, Provtagr fortsätter" över hela landet & om. söndag. Utnyttja den finaste sim=. borgarsommaren någonsin, , pröva | "Var uttryck näs-" tan' alltid med' sammå förlopp: En i .. gubbe kom hem med+en' kollega: en' jobbarkompis, Frun stod i |. ket och var -småilsken från er sirekunnighet, tar simbprgrmära ket. > Opus omedelbart; klander'z för. pjort > detta utan pit ekonnaltera hoppas Att kt den silöer vå Me alltför många. ofrivill igt trill 'Skälderviken från sina högt pp "Det" satta: platser. sjö myckét' nog att åra än operationen - skall éimed ” ett Betvingande 102. de. attihän bett kamraten kom= i : pbar "för ans öck kvinnfolk vid ratten pe ; att-sé sig'tör både framåt' och 't en , det blir alltför. mång öperationer t sig hemma. z- verkstäderna 'efter- " glada. Pet: gäller ” cirurgiska på T åt får vi vara -backspegelrt och :visa att de:opé.' ".rerar med hänsyn och gott-hurmör. Annars är det bättre ott de håller . Perge.d sk D. : fen sv ov WWva det' skjutas :rätten ej skärpt frånsTre Kronor och :jaga- ; bordsdarn, re, så det jlir,en ; operationssöndag : bör; med dunder - "och. jan, Gubben tassade ut och med - också väl med tra ;och sad ste brak. Går. det 5. be Nej, men säj någonting d då, Ha fiken" utan "att , petit färd ds ren id; na, Då "professorn äfnu vid andra hade sagt någöt till sin” - sota Arr FFEFYTTFTYVYYVYN En! sydhallänning kan int NN ee väta. utan. Jaliolms. Tidning |; satt YYYYTYTTY TT rev JA FETT ERIVYFETETYTIYTTYT FIFTEEISTYNN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.