Värmen plågar -. brottsantalet. Det kan förstås ha va- "helt i " "-Inbrottstjuvarna ä ", Stockholm " blev. det. en påtaglig 'stegring av. . sig ett par veckor? men när sedan " gen satt. Stockholms; inbrottsspecia- "ligt sen » historia "för "sig, fortsätter mee En märklig sekö : tygen inte'skulle' komma i svenska . uortklar:t "De lyckades: emellertid >. inbrottstjuvar "STOCKHOLM - tycks ha tappat sugen under sena= ste värmeböljan.:På annat sätt kan man' knappast. förklara den stiltje, som inträtt,.menår man hos krimi- nalens inbrottsrotels "5 MIL = Kört- itid efter midsommar antalet .inbrott,..Ben rushen höll i rekordvärmen infann. sig och fort. satte". blev «. det "minskning i in- "rit ett tillfälligheternas spel att så blev.fallet, men nog ser sammanfal- landet med den rekordhårda: vär- men; b ligt. ut; Förhe i lister skulle ha slöat till, på bleka allvaret och -förlorat all geist; får visst betraktas som fåvitskt. nt blir nog full fart igen vad tiden ider... i at En tids relativi -lugn har i alla | händelser beskärts inbrottsroteln. Någfa ivetkliga stoistötar" har inte Tapporterats, det har mest varit frå- ga 'om rena småpofatisen. Tobaks- och andra autörnater har fått en del påhälsningar, och smash-apd grab: tekniken, har utnyttjats mot skylt- fönster" på 'skildå håll 'i stan? Den teknike som : bekant ' att vederbörande" slänger" en'' lämpligt avpåssad 'stén "genom ' rutan, Tafsar åt sig vad han'kinner av framlag- då föremål och försvinner som en oljad blixt: Pälsfirmorna liksom ju- veleraraffärerna ”har varit: märk- bart förskonade sedan någon tidi: "— Våningsinbrotten är som van- vår 'sagesman." En" del sådana. har förekommit, :och i'några, fall.har |, . tjuvarna : formligen ...inbjudits till besö! från Rea-planens värste fiende ': sinom det amerikanska militärväs endet. Den rör sig med en hastighet det ameri som är mycket högre än ljudets, i". -,, Och eftersom den radiostyres från fartyget, har även det snabbaste reaplan är ör t, när, det befinner sig in om; en viss radie, Raketen har myck . det tyngsta och bästa bland de hittillsvarande anti-luftvapnen. "+ + .> i, är ett av de nyaste vapnen ” svårt för att undvika att et större räckvidd och träffs STOCKHOLM. (TT):> - för . fönstren, , naturligtvis i avsikt j. "att skydda. möbler” och annat mot solen, men” samtidigt: för var och 'en:; att här är, Aen.tom — var:så goda och kom och för er vad: som, passar! > Försäkrings olagen "reagerar, mot dylikt. 5 ; "GÖTEBORG :(TT). Med +. ik den ' har inte Jordbr a den”1 apt oljev al .förhandlingsdelegationen ', > ; nämnden -.: kommit överens: att . man :inte .skall begära någon i "Justering av .de -priser på, olje "vä : skörd: som x BV nästa å) : växtodlarnas centralförening ett. j is > av ör gått med på med hänsyn till Å nskilda leveran- serna, De, definitivå "priserna ” på oljeväxter" av; 1956 års' skörd kom- mer” att "fastställas först sommaren 956 "av Sveriges oljeväxtintressen- ter på grundval av då gällande för: hållanden 'på' världsmarknaden och . införselavgifter, söm vid. .denna idpunkt väntas vara, fastställda "av iksdågen. Det bör i sammanhanget | . så SR i . ] att höja brödsädespriserna med 1—2 kr per deciton, ' . i vilket jordbrukets förhandlingsdelegation önskat med hänsyn till årets' skördettsikter. Inlösenpriser- i 1956 blir därför 'de. tidigare. fastställda, alltså för vete 42 kr och för råg 37 kr per påpekas, > att ;' det . ittliga världsmarknadspriset. under .de se- naste. 12. månäderna; inte. motiverar högre odlarpris för 'höstraps än 7 öre 'per kg. varför det preliminärt ahgivna priset kan komma 'att jus- teras nedåt men vid högre världs- marknadspriser .givetvis-även "upp- åt. Priset på'höstrybs kan. preli- minärt beräknas bli. cirka 2 öre per kg lägre än för höstraps. sönd « | jordbruksnämnden; att enligt den i : | våras t träffade och -av riksdagen IA sans 1 "platta av skiffer med egehdom liga tecken "och en. skiss'av:ett fartyg hör till de fynd:som Gö -teborgs amatördykarklubb fun-.s "mit på 1600-talsskepp på bottnen : . ett par meter under havsytan . : vid- Ulebergshamn t norra .Bo- ; « huslän. ERE Enligt traditionen sänkte den sto- -e skeppsredaren David Slamann år - 1660. sin flotta. på fyra. eller fem skepp vid Ulebergsharn för att far-- krigsflottans ägo. Klubben har bär- gat ett 20-tal föremål; vilka kom mer' att införlivas med 'sjöfartsmu- - L ae : Fynden > mycket "intressanta, - säger = -sjöfärtsmuseets ' intendent kapten Olof;'Traung till. Ny Tid. På måndagen var kapten Tiaung om- bord på klubbens. motorbåt och in- spekterade fynden. Kopplingspla "Ilan nämnden och jordbrikets ”mel- för händlingsdelegatior, skulle. de. pri- ser för brödsäd, 'som avtalats och som .. fastställdes. av .k.. m:t. den; 25 mars kunna « ytterligare" justeras, därest priserha 'på världsmarknaden under ':sotnrtiaren, visat .en;: påtaglig stegring ; som ;, kunde .; väntas "bli bestående, :under , regleringsåret 1955/56. lasa : örhandlingsdelegationen "har till ;; nämnden ” framhållit i | t brödsä er fårets "skördeutsikter' hade kun- Nn nat höjas med 1'å 2 kronor per citon;: Eftersom någon påtag- "stegring av världsmarknads= .> riserna inte ägt rum har jord- ruksnämnden . emellertid. med ; :.hänsyn : till . ”riksdagsbeslutets ; ; formulering "inte, kunnat, till- M - a å detta Sok 21 = använde de, föga skrivkunniga skep= 'parraa till att rispå ned navigations- Säkerligen -är' plattan från 1600-talet. "och allt. tyder "på att amatördykarna har träffat på ett av fartyg; ” säger "kapten Reste:jorden runt DUSSELDORF (TT — DPA). ' :"' Med”. checker uten täckning; har ett'västtyskt par från Dis- . seldorf med barn och barnskö- terska i ett helt år rfst jorden runt. De, hann besöka. allt. som allt tolv länder innan de tilll "sist. blev fast i Grekland och « översändes till Västt d Resvägen har gått genom Ita Frankrike, Spanien, Tanger, Ma- och, Portugal till Sydame- lien, "1 Curacao. fattade flygbolaget ” misstankar och förde. den vidlyftiga familjen till Amsterdam i-stället för till : Venezuela för att få det hela h sig undan polisen och gav sig iväg till Janmark, där en bank lös- te in en- förfalskad 'check från en bank i Lissabon. Resan gick vidare "Om ' oljeväxtpriserna - meddelar nämnden efter; förhandlingar. med odlarna” och jordbrukets. förhand- lingsdelegation' att, man enats” om att inte begära 'någon' justering äv de priser på oljeväxter av 1955 års skörd, som - med visst / förbehåll fastställdes 'av k. mit. den 30 juli 1954" och den 25 mars. 1955. Enligt jordbruksöverenskommelsen i vår ras skulle dessa priser kunna jus- teras, om , världsmarknadspriserna fram till .sommaren 1955 påtagligt stigit, Då 'så icke skett blir de fast- ställda priserna” bestående. Odlar- priserna blir alltså för höstraps 73 öre, för höstrybs 71 öre, för vårraps 67. öre, för vårrybs 65 öre, för vit- senap. 54 öre och för linfrö 67T' öre, allt per kilogram frö med 96. pro- cents. renhet och 18 procents vat- tenhalt, + +... 0 oe tor Enligt "det nya system för. pris- sättninger på jordbruksprodukter, som k,.m:t föreslagit riksdagen skall några priser för 1956 års olje- växtskörd inte fastställas av staten. . Med hänsyn till önskvärdhe- . ten ay att före höstsådden ori- entera odlarna om prisläget har ” emellertid -: = oljeväxtodh En vacker orrtupp En nyhet i jakttabellen för jakt- året 1955/56 är att försläget om upp- hävandet av totalfredningen av år 1952 av skogsfågel också i andra delar av landet än i de båda, nord- ligaste, länen, vunnit k. mits bifall. Beslutet har föregåtts av yttranden bl. a. från. Svenska Jägareförbun- det, som konstaterar att skogsfågel- stammarna ' har ökat, äver om de inte är stora. Enligt' den nya jakt- stadgan får sålunda hallänningarna och smålänningarna sina önskemå i nämnda sak uppfyllda och fram i september må de, skjuta tjäder och orre. Däremot får jägarna i Södra Älvsborgs län finna sig i inskränk- ningen att 'endast jaga tup par av nämnda fåglar och dylik jakt må ske några" dagar i december, Åtgärder att under jaktåret 1952/ 53 helt fridlysa tjäder och orre i he- la landet, betingades som bekant av den starkt decimerade skogsfågel- centralförening på grundval uv nu rådande världsmarknadspri- ”ser och. den införselavgift för olja, som föreslagits i proposi- tionen, i samråd med nämnden över Hollana Belgien och Frank- - rike. till, Genua och ' därifrån tn Grekland. där bubblan. sprack 2, hela familjen hämtades av den i" ternatiovala pålisen: Nu är del". på det fris resolivet 'och Ar! i; Ypåret får ken nda sitt öde Lott seldorfs fängelse, rn 2 LAHOLM > beslutat att i sina kontrakt med odlarna preliminärt ”ange ett. ” pris på höstraps av 72 öre per KS - a Detta pris avser hittills tilläm- sade kvalitetsvillkor. , 1. samband . Fr - likhet med Svenska Jägarförbun- det, var eniga om ett års total frid- lysning. Redan omkring år 1935/36 förmärktes att skogsfågelstammar- na började avtaga och det disku- terades orsakerna härtill och snart nog började man ana att det-var en blodsjukdom soma härjade. : Frid- lysningsåret gjorde emellertid viss nytta, men ytterligare ett års frid- lysning ansåg de bestämmande .va- : ned genomförandet av. individuell : rojsreglerine för oljehalt kommer ra av: behovet påkallat." Ökningen ll skogen uta 1 september i vinterlandskap, blorde sig mest” märkbar i. Norr- land "och i Småland. En lättnad i bestämmelserria inträdde. för jakt- året 1954/55,. då jakt av tjäder och orre blev tillåten inom Norrbottens och "Västerbottens län. Smålännin- sig Nordafrika med erövringen av Algeriet, som fullbordades i juli 1830. Som den äldsta delen av fran- ska Nordafrika har Algeriet också kommit att knytas närmare till det franska "hemlandet än Tunisien och Marocko, som långt senare gjordes till franska protektorat — Tunisien 1881 och Marocko inte förrän 1912. Redan 1870 förvandlades nämligen Algeriet till en del av själva Frank- rike med rätt att skicka valda re- Presentanter till den franska natio- nalförsamlingen. Det skedde sedan man det året slagit ner ett uppror, som igångsatts av kommunister och arabiska nationalister, er « De upplopp och politiska "mord som under senare år gjort Nord- afrika till ett av världens oroliga hötn har emellertid föranlett 'det franska Parlamentet 'att pröva en ny politik. Vad inverkan den -'kan få ' på Algeriet. är 'svårt att. säga. Men Tunisien har getts självstyrel- se. Dess inrikespolitik läggs i hän- derna på landets inhemska befolk- ning, Efter en övergångsperiod på 20 år får den inhemska befolkni sultanen att avgå och gjorde den mera berbiskt sinnade och mera franskvänlige Ben Arafa till sultan. Det inträffade 1953 och sedan dess har frågan om sultanen varit ett av stridsäpplena i Marocko, Självstän- dighetsrörelsens förespråkare, som till största delen bor i städerna, vill ha tillbaka den tidigare sultanen. Berberna vill ha kvar sin sultan. Fransmännen tycks nu vilja gå en medelväg och söka få båda Parter att enas om en ny sultan, Det egen- domliga förhållandet föreligger allt- så "att fransmännen själva , tycks börja visa sig mindre franskvänliga än' berberna, som under senare år så ivrigt värnat de franska intres- sena i Marocko, Framtiden får ut- visa vad denna franska omsväng- ning skall resultera i = I Algeriet är den franska oriente- ringen "betydligt djupare förankrad än i det övriga Nordafrika, Det be- ror inte bara på att Algeriet förkla- rats vara en del av själva Frank- rike. Algeriet har också en stor fransk befolkning, Fast arabbefolk- gen .. också hand om och polisväsend: och försvaret skall fransmännen emellertid fortfarande ' sköta, och Tunisien skall förbli 'knutet 'till Frankrike med federala band: En ny giv förestår också i Marocko. Nya män har utsetts att pröva en annan taktik som går ut på mindre inblandning i protektoratets,inre administration och försök att skapa sämja mellan fientliga grupper in- om . landets muhammedanska be- domstolarna ål fits, Ut folkning, : sett ee Att Tunisien är den första av de nordafrikanska staterna ' som får d självstyrelse är knappast tillfälligt, Tunisien är ett gammalt kulturland, Redan' på Kartagos tid bl ide ningen pr mot att Algeriet direkt införlivats 'med Frankrike har många av Algariets arabiska intellektuella accepterat samhörig- heten med Frankrike ända därhän att de skapat en ny strömning inom det franska kulturlivet och fram- bragt en rad betydande fransksprå- kiga författare. Fransmännen Kar hoppats på att det därför inte skul. le frami självständighetsk också i Algeriet, Sedan slutet av förra året råder det emellertid oro också där. =. ov FE Om fransmännen nödgas ompröva så skulle det onekligen innebära en på väg mot det som många araber här en. egenartad. kultur. Under romarväldet stod den andliga odlin- gen högt i denna provins. och var ett viktigt cehtrum för spannmåls- produktionen, Även sedan araberna lagt beslag på. Nordafrika förblev Tunisien- en kulturell brännpunkt, som i betydelse tävlade med Egyp- ten, Fortfarande råder pn stor kul- inhemska - befolkning, som''förser Nordafrika med dess ledande” kul! turtidskrifter ,på. det arabiska språ- ket. Denna tunisiernag intellektuella mognad blir inte, minst, påfallande om man jämför den med förhållan- dena i de tidigare italienska besitt- ningarna österut längs Afrikas me- självständighet och bildar det obe- roende Libyen. Inte utan grund hat tunisierna ansett. sig minst.lika värda självstyrelse ' som libyerna, och deras krav har alltså nu lett trots stor oro från Tunisiens euro- peiska: befolkning, som" dock - inte utgör fullt 10 proc. av landets invå- nare. Fet ett Aa dra « I Marocko är situationen på mån- ga sätt olika den som rått i Tuni- sien. Också där talar huvudmassan av :befolkningen. en arabisk dialekt och är muhammedaner, Men en be- Itydande del av dem är inte araber och vill inte ha något med den 'ara- biska självständighetsrörelsen >att göra. De är nämligen berber, vilket innebär att-de tillhör Nordafrikas urbefolkning som fanns där , redan innan , fenisierna : nådde fram, till A dessa trakter för mer än fyra år- tusenden sedan. Under alla olika erövrare,. som "tagit "Nordafrika :- i besittning, har berberna' lagt i da- gen en stor motståndskraft. Också för fransmännen var de ett 'stort problem, Inte förrän i mitten: av garna med sin Nils Dack talitet i ådrornay gick till kraftig aktion för lokala jakttider 1953/54 även för smålandsbygderna . , och aktionen fick gott sällskap med 'skogsvårds- styrelsen, -som hävdade att tjä- dern gör stora skador på- plant- "inom Jönköpings-:. och Kronobergs län och det restes krav på att genom avskjutning ned- bringa. skadegörelsen. . Man påpe- kade med stöd av klara fakta att tjädern. biter -'av "toppar. och -års- skott av plantor å skogskulturer in- |. | om stora områden i de båda länen, en 'skadegörelse som sker såväl un- der våren som under hösten. Genom dennä - upprepade avbitning blir plantorna deformerade och hämma- de i sin utveckling. Även inom Hal- lands och Södra Älvsborgs län har skogskulturer blivit illa tilltygade av tjäderangrepp. mr Som ovan nämnts får nu hallän- ningarna och smålänningarna och i viss omfattning även jägarna i Söd- ra Älvsborgs län under det nya berber . Nu är det emel- - sv I shaterörels bisk rörelsen . själ som berberna tycks vara mest misstrogna mot. Under sin Jedare turell livaktighet bland :Tunisiens | delhavskust fram - mot : Egyptens; gräns. Dessa områden har nu fått): till . betydande franska eftergilter, 1930-talet lyckades de pacifisera' lertid inte fransmännen utan; den|. om — en manhä de följd av åtminstone inåt själv- ständiga arabstater längs hela Me- delhavets sydkust från Suezkana- len till Gibraltar sund.:Men enligt fransk uppfattning skulle, något så- dant betyda.en inringning'av Väst- europa. Det är därför inte troligt att fransmännen: helt släpper sitt sin politik även gent emot Algeriet stor omvälvning. Man skulle. vara |- . ” MM M MAMA - Lo sa LÄROLES TIDNING ">, + s . |. Ny fransk politik i fee oc . Nordafrika Goa tillhör | : os ossOrdatrika I INDIEN. oc D undratjugotem — ar och Sätt] visade tecken till alt favorisera den , Fremlärmdnlster Nehru avta fransmännen började lägga under|tvingade el-Glaoui och hans berber! batt Opposilianens — krav NN i kraftigare åtgärder I konflike' = vo ten med Portugal om den por- . tvatsiska kolonin Goa, » ppositionen hälsade med tills . fredsställelse indiska regeringens begäran på måndagen att Portugal y skall stänga sin legation i New. Delhi men ansåg att en aktion av effektivare art nu var nödvändig, sö t ex. ekonomiska sanktioner och | till och med ”ett begränsat krig”. Nehru underströk: att regeringen inte har förpliktat sig att Inte tills gripa våld — det kan ingen rege= ring göra, ty Y så fall skulle man ej kunna ha vare sig armé, flotta" i eller ens en poliskår, Inte desto .. -."' mindre har vi klart låtit förstå att vi skall tillgripa våld endast till >> försvar och att vi inte tänker börs = ; Ja ett krig eller framkalla ett krig, > sade Nehru? - ! "Att. Portugal alltjämt här kvar a sin indiska koloni betyder dock ett ' ” fortsatt intrång I Indiens politiska system, som Indien i längden Inte kan towrera. Det ger fotfäste I In= dien åt makter som genom fördrag ör lierade "med Portugal", råde Nehru och nämnde härvidlag der 570-åriga alliansen mellan England och Portugal. H "Goa kommer I sinom tid att bli: en del av Indien, Men om vi vill ha: till stånd en fredlig uppgörelse av 4 denna fråga, bör vi undvika allt som kan leda till vå:d. Fallet Gor ” är för vår de! myckot klart — dot : . enda vi kan diskutera är det skit ” varpå kolonin skall överföras I In« ” H disk ägo", sade Nehru, : b Världsmästare 0 i v av . Platen som höppat av... 4 | Ungerns kanot-världsmästare Jon sef Halmal har "valt [riholon"; en= ligt Wien-tidningen. Dio Weltprosso. Halmal'deltog I veckoskiltets'känots” : tävlingar mellan Österrike och Ui gern och beslöt efter dessa” ab Ihtö återvända hem, Halmat, 'som 1 tjäl med en landsman yunn VM4 tvås" manskanpt, : förklarade , onligt tide ningen att han inte iängre kunde” grepp om. Nordafrika.; ' + . fttöos tv Carl Elof Svenning. ' lova under nu rådande förhållanden” IT Ungern iv guss a tt an MN M - LONDON (TT = Reuter) our kritiserar skarpt fina I tisdagens debatt i underhuset 2 3 iv, Aspolitik er Butlers ny. " het att i tid vidta Gaitskell "kritiserade . Butler, får att :denne inte fäst: tillräcklig 'vikt vid betalningsbalansens allvarliga läge och nedgången i guldreserven och klandrade honom för att ”ha blundat för, den stadiga ökningen av levnadskostnaderna”; te nee" -sUnder livliga bifallsrop från me- ningsfrändernas sida. sade Gaitskell att den ' konservativa regeringen med avsikt hade fört valmanskåren bakom ljuset, bedrivit röstfiske un- der falska förespeglingar. och visat prov på inkompetens genom sitt sätt att sköta förvaltningen, Det var främst regeringens åtgärd att ge in- dustrin fria händer och upphäva al- Ja -kontrollbestämmelser. som orsa- kade inflö di Opposi- - bours ledande män, förre finansminister 'Gaitskell, åtgärder ' mot den, hotande inflationen I Eng: n pv en av Ia= 3 N för underlåtens "Yt it 2 expörten och det allmänna: läget, FDet här nu. visat sig nödvändigt att minska den Inhemska konsumtionen och lägga ökad tonvikt på expor= : ten. Någon importminskning skulla inte, löna sig eftersom den kunde åra med si3 kraftiga motåtgärder , Le mot den brittiska: exporten så jitt alla hittills vunna. fördelar, skulle - | upphävas. Vi måste därför utealu=, ; tande lita" till kreditpolitiken. » Finansministern tillade; att rege= : ringen håller fast vid den nuvaran= de växelkursen : gentemot dollarn även om pundet skulle bli konver« - - tibelt vilket 'kräver vissa förutsätte - ningar, bland annat vidgede han= =, delsförhindelser mellan dollar-' och 2 ingområdet. — .-: : : sher «vo tt tionen anser för sin del att endast allmänna . kreditrestriktioner kan hejda den ogynnsamma utvecklin- gen. «oc - : er :. Esitt svar framhöll Butler att man inte borde betrakta den nu uppkomna situationen som em kris. Storbritanniens ekonomi. i grunden sund, och vi har” >gjört stora framsteg, sade han. " Felet var att vi tillät importen . latt stiga så mycket att export= ökni inte var tillräcklig el-Glaoui, i Marral har berberna lagt i dagen en stor iver att få behålla den franska 'pro- tektionen över Marocko. När den marockanske sultanen Ben Yousef "som motvikt. "Dessutom 'har , hamnarbetar-, järnvägs— och gruvstrejkerna haft ytterst allvarliga återverkningar på jaktåret 1955/56, åter skjuta på tjä- der "och" orre 0 vs nn od MjölkpRodukTionEN" V + > STÄNGD vc FRÅN DEN 20/> . Lu 5/8 PÅ GRUNDÅ- ". Av ” SEMESTER | Rekorddeltagande' + oe ola . 2 vid :bågskytte-SM +. . BORAS (TT) Det största bågskytte-SM som nå- , ginsin ägt rum, med inte mindre” än 218 individuella deltagare och 30. . lag från Luleå i norr till Trelleborg = 4 i söder, hålls på Ryavallen I Borås = 6—7 augustL Till damernas tävlin- " : gar är 53 deltagare anmälda' Det är =. .t andra gången bågskyttarnas mäster- skap går i Borås. nu liksom förra =. gången — 1949 — i Borås bågskytte= = 7 sällskaps regi Bland de anmälda återfinns den nyligen I Helsingrors korade världsmästaren Nils Anders avn ock nordiske mästaren G. Ols- Kreditåtstramning "2,7 00 oc Ja ni vet bur det är med barns” ” ker nu för tiden, Så var det inre: cv så konstigt att den unge tjänste- - mannen gav följande 'svar -när det 6 ringde i telefonen: st — Nej. ” Nej Nei nej. Nej. 3. Nej nej. Nej. Nej. - nd » Bankdirektören hsde råkat pars sera och frågade skarpt den ung mannen: - N — Vad' menade ni med det där +: 7 mja? ss M 2 = Det-var tvunget Han frågad om jag kvude böra bono, . av skogsfågel" efter ”fridlysningen pu UTCIVE fer a SITLAHOLM. Det lönar sig att annonsera i LT --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.