vtereevreverfyYvYyvFePpvrvTV vryvrvevrvervarey s , va Jedning, ' "Sitt populära - sångspel Hannikainen” bäres har. drunknat 7 i "Den kände: finländske kompost fören professor Tolvvo amg Han? 08 alla människör finns en teri- denå att betrakta sig själva och den grupp: de tillhör” som” "de enda kvällen I ”Kuhmois vid Päjäne sjö: Man har' änno inte hittat ” den " drunknade men draggningar pågår. Professor Hannikainen var vid sin "bortgång da år fotamal. 7 Han ut ut? akademien I ”Helsingforp 1939. Sin debutkonsert . som pianist gav hanj; 1914 I -Helsingfors och hade innän dess "företagit, vidsträckta studiere- sör, Han har konserterat i de flesta al Eöropas Jänder och även I Ame- rika och har komponerat bland an= nat ett flertal sånger, en bianokon- sert och en folkopera,"- ?;7 ”riktiga” inä Vi stannar i ka förhållanden; som på oss Verkar oförklarliga" "och" omänskliga” Vi be? dömer gärna och oftast ändrä män- niskor utifrån våra egdå ”värderitig- är och normer. På sammå sätt gra- [derat. vi också andra” livsstilar och häpnad inför berättelser "om exotis-| - ff - An han religiög ' Haf' han möjlighet ätt förverkligä' sina anlag fullt ut blir ”primitis a" sämhället sin v filosoftyp. Ibland :är han accepterad som sådan och är åtammens chamani eller me dicinman. Men inan kän också träf. fa på honor r jäktlaget och bländ denna .inställning, .Vi över helå jordeti. Eskimåerna & anser sig: själva : vara de: enda”: verkliga nä.. 1 antiken, hos: kines- ” Redan 1 15-årsåldern : skrev han sådana kända sånger som Åidin Sil= mät (Mors ögon) och Rauha (Frid). "Efter studentexamen studerade han vid Helsingfors unlversitet och mu= sikinstitut -under" Erkkl:, Melartins "så hän im ' bland "A liv, som riktat. blickarna på denne filosof” och hans' reaktion- er inför tillvaron. Det är emellertid ganska ont om upplysniligar, ty det Ise "och fö; till lurskogsindianer överallt möter samma syn på "främlingar." "De är barbäter, somm inte ens-kan talå fik- tigt. De är inga människor. z + Behöver, vi: méra' belägg, kan: vi barå tänka på de senaste decennier. nas ' historia: en” -historia skriver! i på sex veckor år 1930 ) för festapelen «+ på Olofsborg. Som lärare vid: Hel- singfors "musikinstitut (sedermera Bibeliusakad d ) gjorde Hannikai. nen en tungt vägande insats i" Fi lands i musikliv.: ; träkflig vägledare för 'de unga -mu> .aikeleverna genom "sitt gedigna. tek- att få kontakt och låsa upp di till.sådana människors inte: Några kortå exempel kan kans e ändå hjälpa oss en liten, bit å väg ur, de 'gamla' fördomarna: :.Den "danske forskningsresanden dj och: Grönlandskä en Knud" Räs- en s blod ' av'"en'; liten must. man, som skrek:. ”Människ I bådana överdrifter inärker vi alla öck tär avstånd. från” med. avsky. Men djupast "inhe/ finhs fester äv gamma bedömningssätt 'kvar.' Sär- .nilaka X de, aln säkra kult s nde smak: och sin" förstående ins , BKOCKHOLM ! Trots att snuset har relativt ritiga marknad £ Sverige utnyttjas derina form äv stimulans I tre gånger stör. re omfattning hos o 0s8 ln I Amerika, Mot, en årlig "produktion "av" elrka 20 milj.” kg i USA. svarat ungefär 3,000 kg 1 Sverige. Men skall | jäm=' ' förelsen bli rättvisande måste' här. syn tas till. det, fektum jatt' Amérl- kas befolknihg är mer än 20 gåäger färre En vår cs ”Igemeie' man följa en mängd före= » niskor; nakha, ” sriutsigå, grymniad, » "I gärna svarta. -Joch; moral,” dyrkaride beläter och a 'linte” "undérligt, "att .de -flesta 'män- i och. ”primitiva” folk. Med dessa" begrepp brukar hos ställningar ' om: ”lågt stående”, män- Hedni, skilt kommer; det, fram när det taläs I mussen återger':i en äv'sina böcker [ett samtal med:en av. tivilisåtioneri opåverkad eskimå. Samtalet. äf orh' människan" och livet; På Räsmus- sehs ,; fråga? -:Varav > består niskan? svarade eskimånianinen: "AV kroppen, "som du ser, nam: nét sorii man ärver från en död och därutöver någoriting, en hemlighets- » kraft, son "vi kallar yutir,l själen; som ger allt som lever: form | och ” utseende; Människans liv : är utan Gud andra rysliga: tin, Det är högst förklarligt'c oci niskor; lever i en sådan tro. De har närmast fått .den' från 'nitälskande milstionärer och résenäref, som i re gel varken haft kunskaper eller tid nog att sätta sig in 1:och försöka förstå ; det Kedniska” och primitiva bräckligt, emedafi hor blandar alla' ting tillsamihans;” svagt: därför ätt hor" inte :käni öra” någonting" helt och fullt.” En: Stor. Jägare. »kan "vara dålig som - älska; ändra. dåt,' Djurens - väsen är ;lika outgruridligt;: och därför ;:'mmåste"vi som. lever äv” dem, . Umgås" varligt med .”dem;; -Mäntiskorna. "försöker hjälpa sig. med amuletter och i ensaniria'i-sin brist” på krafi : Såmtalet. förtsätter' sedan med. det 1: infödibgarnas. liv: "Under de' senaste, år emellertid röster höjts; sorh fordrat en ätinan' 'öch "bannare bedömning i dessa frågor, Modiga forskaré utarr D har "slagit sig "Hos yankees föreligger" eller: då en avsevärd produktlonsökning till" följd av, stegrad förbrukning, I flol. noterades . sålunda , toppstifror, Hur ligger det. till hos 0387. På: den frågån svarar direktör S, Ekroth Tobrksmonopolet. följand "ve Monopolets "”snusarklientel'? ä «märkbart konstant genom. krön Ett or par exempel: 1954 såldes ,2 1321,000.] kg snusa, År: 1953. uppgick -t säljs] ningssilfran , till 2,908,000 ”kg,+1952. låg den vid 2,964,000 kg, 1951 :gålv des' 2,922,000 kg och. 1950-anusadel" . Sveriges ' folk . upps 3,144,000 "kg, Skillnaderna är som $ynes bbetyd= ga . och betyder: ur: försäljnings=< synpuhkt ingenting, Anno 1915, .då |? Tobaksmonopolet började sin verk« |... samhet, vac läget a lunida; Räk- ned hos avlägset' boende: 'staminar; levt deras liv: under samma villkor söm de, Järt. sig deras språk: och, At båsta = ståclså "av 'öss själva r och äv, vär égen miljö. Den kan också, och det r betydelsefullt, bringa oss till 'ef- tertanke ; innan . vi :stämplar : olika onde här ö liga, men det citerade rnå räcka: Det gerven' gripande: mänsk. lig? bekännelse, som vi alla kän 'ta av splittring och Kraftlöshetz att'in- te:kunna. vara ”fullt och helt m bara; styckevis och" delt”, rien Jag vet: intet döden. Jag har. bara "lärt känna livet;" Jag kan :bara säga väd jag s I tror, Antingen ä är: döden livets slut rös ellér är 'den én övergång till eh an- nan' livsform; I inget: fall finns det något "ätt frukta. : Osökt. kommer 'infö lesså” ord a + Tr. som kliga. eller” o-. mänskliga. Mycket som verkar obe=- gripligt' får: så dessa helhetsvyer av skilda kulturer. sin: förklaring, :' den ov ovan skisserade " "allmänna "av" "vilden” "ingår nat tån nämnda år noterades det högsta värdet. 1919, då det såldes 6,993,000 kg snus, Ännu: tidigare, exempelvls' kring sekelskiftet, var förbrukningen betydligt. mer oms fattande;' då: hade' cigarretten: innu inte på "allvar. börjat sitt segerfåg, och 'mullbänken "var "njutningen > framför alla andra för stora delar " av. befalkningen m man 'undanfar kattet, + vv . 3 Vad som "drivit fråm ett: ökat na trejse för snuset i Amerika är svårt att veta, Möjligerr kan den aktuella bl, av: den föreställningen, att han lever inte som. en individ. utan en- bart som en betydelselös: del i em grupp, ett kollektiv, som behärskås av: någon: slags ' hövding 'eller me= dicinman, Sådana: livsformer finns (inte, bara 'i. primitiva samhällen). Men de är "inte de ende, 'I själva verket skiljer sig beteenden och sät« ten att vara lika mycket. om inte mer mellan. olika :”primitiva” folk son mellan "civiliserade". Öck en säk måste man hålla I tninnet: lika vär soni det I vårt samhälle. finns isk av-dlika typ; läggning v Joch så sams ln Tiskof för 'uppk cåncer, ha bidrhgit, I så fall tycker nog än lekman på området att inte heller. mullbänken skulle. våra: helt ufän fådot, Men fnån vet ju inte md säkerhet huravids tobaken in nédär nägtr verkliga riskeg över. hävudtaget, ">. os oh «Ev fotnilig rönätstng föra anäset här 1 landet tror jag ihte på. I-afla hindelser ger Inte fö fningsåttfz rörna för de senaste åren stöd för "den" misstanken. Huruvida sausitti- + d8t och Utnyftjandet Sv-nmullbänkeh Jä estetiskt 'eller raka motsatsen vil ak inte fälla några erodömén öm, Här får den Persochga uppfättnift- BÉN och imakeh — I dubbet bemäfa kelse — fälla utslaget -.'- ". > Bilacisen hider” - för rep. -Övningår|= STRÄNGNÄS (TT) 267 För att täcka behovet av hstbilar Still fepetitlonsävningarna till P3ii Strängnäs I höst kommer armesta- ben eveniuellt att nödgas gå il re Keringen för att få bilaceisen par- tiellt upphävd för de lastbilar som fonan måste hyra, upplyser kapten Gunnar Nordlöt i armestaben. Av bilbehavet inför bistävningarna hat "- Jär dåh typen, som i regel får tepre- terå" ”infödingen"” 3-+niccineetså ma :skillnader . mellan individerna I en" infödingsstam i Sibirien" eller I Kongo, även ort "individerna på grund av andra faktotbr. irite ofta är; så starkt kontureråde sor "hos tåde nytt bilden av Sokrates, då han ' efter att ha blivit dömd att tömmå giftbägaren vänder sig | till sina dör mare och sägerr., : Ett av de två måste ju döden vara. Antingen är den rena förin- telsen: och den döde har” & medvé- täride : om någonting;; "eller" ock ät det; som. man av ganimalt brukdr säga, ett slags förvandling, et förl flyttning kärifrån 'av själen 'till en annan plats. I båda fallen är döden för oss en vinning, Man kan fortsätta öxebplon soft berättar 'om ökända ”tärikare”, be- rättar: om Hut: indidnynglingarna i märker öch däf värta på sin 'Gäd under bön och vålla; och här tiden är inne Jyssna til Manitöus, Den Store Andens, röst och fn hans bud, : bön få rotstycker, Den visar bur Ytilssofiskar at attityden kan' våra "nära förenad fed en djipt religiöst Fr Han som enbart eller. åtmiristöne, Y första hand tänker på. denna värl den: Man kan kalla hohom' deri öre? ligiösa människan. Det. är han som använder de hemliga kunskåper och 'måkter, 'som . «magin ställer i hans tjänst för att öka skörden, göra bo- skapen ech tin egen barnskara tal- tik bller förgöra sina” fiendér. Det krifter " ac : feseskildi Om dessa människor hade fötts hemma hos oss hade sy tröligen funnit dem som duktiga de samhällsdugliga arbetare, bönder eller affärsmän hed goda résultat och prestationer I sin praktiska gärning. = ro . + Men vi vet ätt dessa sociala” ' ty- per inte är de ehda 1 tår bekarita. skapskretsz. Säkert finhs.där också någon, soårt- brukar kallas "oprak. tisk och drömmande. Vi kan kalld åonom filosaftypet.. för honom är alla "de :självklara och väårdagliga händeliefiss . "artiga och mystiska De leder alvt ATS blickar utöver Testmentet hills dndast "lyckat Nå 8 BD por. Ten TECKUSRETER, Tnarter könom ant år och: jördén och givit mig visät oså nåd, Jämnå LE intéf > Med väd rätt kan. vi kalla en så- dal, bör ”Fednisk"? Ar: det, verkliz som utbrister: :. =. -— När jag är” kär för dig, så läs = : Jag, som i mit bjärta önialler dig. När jag I mitt hjärta bedét än dig så vet du det. > —. I Du hör mig. ös 007 i Dessa korta Prov kan helt na- tårligt bara ge antydningar. Så som eskimån Teflekterade över livet och döden kan des ”primitive” filoso- kan den religiösa känstan ta sig ut- tfyck. Från Sydgrönlands invånare häntat vi Slulligen ett exemplar på hur, Poeten kan" formulera sin in. givelså. Dessa eskimåer har alltid betraktats «a synnerligen "lågt stående”. "4 saknar så gott som ständigt soka et bortom Ofta är tocial Vi iaoiv. Se säger nte verklig. inlevelse -undér' lång tid för |: + Idessutom ”. har en" sked "till "hands < barnen : inte' göfa några särskilda |? många statninar måste gå uti ödesk: - barnsjukdomar; Våctination- m; rn; = barned insjuknat" och läkaren frås =Ö älskadé Hetre; som skapåt | alt. som den" bär på, Du som skapat oss, förskjut oss intet Du: söm hat [i fen tänka. Så 4om gällaherdeå' bad]. - tid svärsönernä, som beklagar sig över .svärmödrarna; men i verklig- héteri är det hustrurna, som får li-)' da mest, påstår en' engelsk psykor vi gtrafikförordningen”. den: 1 juli ä den i och: föl "sig obetydliga ” vil helt "enkelt inte acceptera det faktum att: deras sor har blivit vuxen, de vill inte ge avkall på sin maktställning: utan kamp, säger "psykologen. Mödrarna vill på sina: gamla där hd ett'slags]. lör för der uppoffring och kärlek S arbete I ett år ock tio månader. för |s grövt bedrägeri." Han: skall sdessut. mg av 1, som ändrats där. tånd betala till dé har givit sina söner 'under årens lopp — därför blir de mycket lätt p svartsjuka på sina svärdöttrar. De vill inte heller finna sig i att sonen genom äktenskapet får en 'hustru, som - han "synbarligen ,; oftast -visar långt mera : hänsyn -än "vad ' som I kommer" mödrarna till dek f tvättmedel är."det 'klokt att hälla över. pulvret i en hållbar burk 'el ler liknande, men det gäller att. ha en burk somm inte släpper in vatten eller lätt går sönder. Plast torde: va ra det enda riktiga, Ett tvättpulver« paket;” som står .i köket eller: bad; rummet, måste ju naturnödvändigt | utsättas mer eller mindre för fuk- tighet och går snart sönder, ris 3; Men . häller: -manh över "pulvret i eh' plastburk; och ser till ått. man så blir man inife så lätt frestad att skaka i pulvret" på i en. slump. Och på. så ” sätt sparar: man” Bulver! > Kö öket: familjens: mittpunkt: otrivsamhet i: heminet, anser. : en vinnlig' neiwzealändsk lärare, som nyligen: höll invighingstalet. vid: en E köRsutställning. - Köket skall vara familjens ' mittpänkt och inte jens dast lab dit h förvisas; när maten skall tillagas, .; Fabriksslott i: ansträngningar. för att ' bygga” finå | i sahdslott, när: de. leker vid: bad” |. som-barnen bara behöver fylla med sand och 'stjälpa över ända för att få ett färdigt slott: med både nar och törn; mn helt, vannan sal rö är ningar; 'och'i denn: verksamhet för- gar "talade" han alltid. öm 'sina' fina verket. inte -var någrä : förbindelser alls. Både: vid mark d ningarna. och när det gällde bolags=|:; bildningar" skulle”. han, ha haft; en miljottär: som skulle finansi " Små kök skapar:' spänning - och |. slutligen överens ' om” ”att:gå ut på töaletten" och"”pratas "vid”.; Samta- let började; med: ; rungande :örfilar farit ' bre ttsligt.” När: Sundell: våtagit n sig tillkänna genom ljud? hän” att den omkörande' skali'ge eller ljus- signal eller. på annat sät! "Redan ti- digäre, innan denna skärpning träd” de. 1: kraft,: inträffade det" ofta : att fordonsförare," som . inte ; givit 'om- förbindelser i ”ätlandet som i själva gon trafikolycka, fälldes: för att han att den framförvarande, varit beredd sök- 'verk= I och råkat ut för nå- ”inte' tillräckligt övertygat 'sig om rioga ;beaktas av alla; motorfordons-|" förare; inskärper ; Häskriften. Motor.] -BORLANGE” (mm): : från tm SP Heden för på mändaren 24-årige Helmer Fröj« ' derhärk" från Mölnbacka :i - kel omkul i trakten av Rämshyttari och kastades «mot en mötande bil samt skadades så svårt ätt han se= nare": avled : på Ludvika lasarett, ; Sjutténåriga ---Maj ' Frånsson ' från” Karlskoga, som satt bak på motor= cykeln, fick en. kraltig.' hjärnskak«:: ning och 'måste ligga kvar på lasaw rettet. - Eg y Vid Jek på taket än en godsvaga. | Detta - 'e avi att:ett direkt' stratistadgande också införts "för brott mot denna bestäm- omkörningssignal, kan dömas på..b i: Skövde" kom ;:'7= : årige "Mats: Björnström .4 kontakt till: dagsböter" även':om i låtänket. don räknas varje anordning på hjul, ban "|; Erfarenheterna "visar: att omkör- hidgssignalen ä är synnerligen berät- tigad;-Det finns många exempel på Aa. inträffat på: grund. av: hans: urakt-. >"Det;finns. också anledning påpeka atts bestämmelsen . . gäller alla for-1- dönsförare och alla” fordon, Till-for= eller medar;: som: är: inrättad] > ärd. på marken och inte:löper| på skenor. Detta"bör "särskilt beak-|. han fick kr tecknas söm ett under'att han into. ” IH brändes ihjäl Väldig. bilström | Eiltrafiken över: Svinesubdsbro här i år slagit. alla tidigåre rekord, skriver Arbeiderbladet, Från den 9 ilhur ey och pedister, svängt förare: inte hunnit uppfatta". detta, ofta : drabbar bilisten mycket hårt, lag, 'och han: skall därfi 1 även till :[Dessa.å sin sida "måste ha' klart för en nödvändig säker- sig att detta över. en vägbana: utan att: ge något som: helst tecken' eller givit tecken för. sent så att en efterföljände bil- De rent fysiska följderna härav blirF i: de: flesta' fall: värst. för: cyklisten under det att.de juridiska följderna Den nya bestämmelsen ökar motor- Fr, fordonsförarens skyldighet : härvidZ uppmana bilisterna; att signalera mera trots: vår ”tysta” trafik. Det f det är 2,672 bilar på en dag; . 7 21 tulltjänstemän har nu: hände och 'det händer" att bilkön sträcker. sig över hela' bron öch långt in på den svenska sidan. Nu räknar man emellertid med att trafiken har kul= | minerat för I år. De flesta bilar sora passerar bron är sve , men dän: skarna ökar stadigt i antal... Lund,: som på. måndagen: avsade sig i Bjärnum. "ac "för: alla? låndets kvinnor; så tycks dé emellertid inte fa så hårt. vid si '! Finns det hågot' d Som har "det 'så bra" Både - på det : iska och andra åden sörA vårt, frågadé direktören: Vi önskar |: ingen förändring, Om" förhållande na var "ahiiorlända" kan” det, tänkas Bolttiken; mer! her” och Familj hitressö; Om Viker Vi antingen "inte älls”använda”t av deti etfer öckså "skulle vi tös har tre barn, har gjort et Liten men, praktisk : uppfinning, - Imödrär med flerå”batn är skålle kutiha ta efter. Höén' har uts förmat ett' praktiskt kartotek för söt ”är bra att ha till: Hands när gat ät en om bärneäis tidigare $jukz domät: Här fidhs "öckså : plats för gått: nollan sföäifta och sfukdörngut-” oté varnad ' för att: inte. ta: Sölbad: de: första- gångerna = men |" :iTag en: halv: kopp: sötmjöllk och pressa häti en tjock skivå citrön. me försiktigt över de: brända ställena. .: er . .Jacobina. enå hövdingar." Meh i denna” dikt komnier de ess nära i sin njänsk. lighet. T. o, mi F översättning ät är den: . och mellan bergen betande renar de skygga och milda, MM Och mista öring, Han" hade just |! uppger dr Hur många Ääzår; sökt | lj äfidå lyckas man” flå sig levande! dä Här ett gott råd-dom' . Doppa & :båddtuss I :vätskån och | mn att. ihte skråmfra Hö då kunna kasta ut masken > föll her. i just: överlämnade - | sJälga.: och de. Svår! : spöhå. + >. balanserade aritrat än att näcktösvik och mediterå över ett försvirvlarna.” "Att få: masken” att hog: Sleftens:1' Dalholen itré hela där. «Det -reghade ”ocH-a& vi ber ” 5 Röros "villeiwiinte” ge på då leriga vägaritas Vi | Jet Inne-deh. läs varit nere 1 "rovfältet'. och letat ask Och hittat så fånga att det "Skulle 3 räcka till oss - också. Tre långa. spön hade han: och vik de få: Jåna. var sitt om Lån; stund funderade / te [helt tårgade äv fiske : Halla 1:just den: håla mellan ett pår. störstenår” där: män inbillade : sig att Sringen skulle <stå var / nästan. omöjligt. Omöjligt. för Oss men.inte,.. för den” fjorfonårige |- Ivar: Sletten :som; suveränt ' be- härskade sitt spö öch smidig som en: Ivéssta: tög: :gig': fram” genom den -öländigaste terräng: Vi följ- de hönörn "ned bilekarnd. Fsmyg dd + SpÖna. Efter "en med «att vi: någon 3 gång, k midsken-att falla ner. i den "hölja därivi ville Ha den. 5 vi flck båkvattnet |. ) g. köm 'hligget m | stod er feinti meter år längre .ner. såg bara hur: fisken sflyttes fen, båge. över. vattnet och ” . ; jag av den och vägde den i' hand! ' & kilo." grusr ut. i älven, : Om inte: förr skulle" jag” väl få. "hugg 1 lugnvattnet. där; tänkte Jag. En hälvtintni& senare. smög Jag, mig ut på Teva lätt. skyrätade fram bort 4 öster där! solen stod. Instinktivt lyfte jag. spöet och en vitgrå fisk drögs upp ur vatt. net och. landade : sprattlarnide på: ” revälns” grova grus, Jag hade fått ' en hart, der första härfer & mitt! lv, och inté så lite stolt krokadel . eni "Kanske vägde den ett- halvt En Halvilroma” till, fiskade '.vt - en : öppen '; eld : på > ”grusrevelnj ” Aldrig hade någon fisk smakat så! utsökt läckert: som 'denra hår och laxöring gjofde. : - Några timmar: senare satt” CN på. ett lastbilsflak "på våg uwD Röros, Vi talade om hur vi skulle komnia tillbaka hit ett annat: år med flugspön och riktiga sports Han: demön- radd nägrå' bånger hur långt attHet vi'ekulle: stärma för -Yever'så att «under. strandbrinken, ” "Oss sedån:. » Och tAtt:detta file vär något helt - Sitta I en' fugn sken men än; : lughyattnet |. alt oone sm en ae och "i ett, blånande fjärran! O, hur lockandet 9, vilken "glädjet Soyftan ide sträcker jag -ut- mig; "ut på jorden.... : abborrilöte märkte vi genast, Att -| balansera"? det långa .; spöst" på fter: hade Jag bgönen på: :min Hadéd "hans "lyckats Akulle' Jag; bekbä ha fisk om jag så inte” skulle släppd' spöet förtän sviktande ljudgtuvor, genom mid: / hala stenar fordrada verje år. . "blick kroppens och sinnénås I Fehöge videsnår och Uuté På såp 5 det Pörjäd ikyhme” Nedanför |” fiskedon. Vilket inte hindrade oss från att då och då Ssändå ent fack? sam" fänké till Ivar Stetténå mint: ga och svårbantenitga 'Bafnbul spön. . : med 30,000 volt starkström. Han er, höll: därvid. svåra. brännskador och +" fördes & till: Falköpings: lasarett. där "+ : Det måste be= +. till: .den 26 juli har över 2,000 bilar t tullen och rekore > na. fulla ' hela ' dagen vid Svinesund” återval, : kommer . IOGT:s istorlbge=.= möte,”enligt vad Jönköpings-Posten ” erfarit,' att välja riksdagsman Gun=. eln. på hade, .redån regnet börja NS utan att få något mer. Då: solen vo stunds övning hände det. till och |fejät.bört alla moln på österhim= - len' hade vi stekt våra fiskar på i. Över Svinesund SN så lugnvattnet tick, jag: Uggeta nl nn Laholms Tidatng ä är: oersättlig:s somm. VV anmönsorgan I: 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.