Och -prisnoteringar - i medelf; 14 - Lantbruksförbund fog tihalt RR RER NE invägningsökni förbundet: noterar för Jeyorerad banfritt eller Stöckholm, engrospris, vid i ning till partihandlare, kr: dedes till 10.02 N oe gen inom 6.566 ton, kommissionärsarvode eller vid. försäljning vagnslastvis, ”- säng 5 vid försäljting” till "ge 2 Marknaden. för :sven; r duktionsområden, öra . har utbuden på sina ">> hart, såsom på Gotl ne, Tendensen får "ende : Höns ” - Som något'svävande. a I Kyckling; 500-300. g 400 7 1955, "öre pr kg plockad vara: "för :maj: 1955.; Riks- |: Ungtuppar .' tuberkulostillägg” in- Kyckl., 500-150 & — och med "ett. skummjölks- 4,5 öre pöår kg, blev få åhad :1955 "34,9 öre per kk rmåst föregående. månad re och för: maj 1954 34; säljning till jordbrukare fritt. n = fExtr. rapsmjöl, inkl. skr Sojamjöl, 47/49 Z, inkl. skr 5 «skr, Sorghum,', exkl. skr Korn utländskt; exkl 'Vetekh, ' svenskt, inkl | Vétekli, utläridskt, inkl.” Räskh, svensk Fä gni möejeriernå, så" att totala minsknin- >» gen ib jämförelse med samma tid. . förra året: stannådervid 3 Z.,-Den - -mvägda kvauatiteten utgjorde 377.677 |. Råg. låneskrt kvantitet; Minskningen var emeller- tid" i”Norrbotten 22 "96; Västerböt- ten 17 36 samt.i Jämtland -och Väs- ernörrland cirka: 12:96: Nedgången TYTFEFFET YE TETYtETATY I Göteborgs och Bohus 1, I och Bohus lä äl oe Hälsingland var cicka 6 förena? ” Mvägning än förra året ca m i Östergötlands, Kalmar, mo lands, Blekinge - och Hallands samt. i södra Skåne. Mjölkens fett sjönk från fjolå 76 till 372 gZ, Halvmånadsupp. gifter för juli månad visar på en in ng .av "cirka 2 « se gald torkan då ännu ej djort mn 5 lande, torde även juli månads Ening ligga lägre än förra årets. ånädens smörtillverkning note- es till 1 ton eller 7.9, un. der: fjolårskvantiteten, Försäljnin- länet sjönk med 3-5 till ton, Vv : ÖOstproduktionen ök: de ill 7.690 ton; - ” jr Slaktfjäderfä. : < Svensk fjäderfänoteri Län bruksförbundet anger för veckan 5/8—11/8 1955 följande riktnoterin- gar å sliktfjäderfå vid försäljning från produceutér till äggcentraler i södra och wellersta Sveriges.pro- slak. tad vikt (plockad vära) Partiprisnotering ä slaktat fjäder- fä. Partipriser i Stockholm den 5/8 Kron=. Ls Höns (utan” fötter) s är alltjämt väl så” stor, och överskott måste |-: fryslagras: Marknaden för kyckling |: ser "1 stort sett jämnt. Prisläget 5 5 rbundet : noterar .den 9/8.' 1955" följande priser vid för- ;teringsorten, kr'pr 100 kg: => 2 Fe MR mö fn : Hal Oljekaksklandn. 43 90; inkl. "Linkakmjöl; inkl. skr Jördnötskakor; "kross, ' inkl. - sankl skr” 3 Melass, inkl. ' fa hyra ...... 21: 5590; "). 44, Yo Fu "PRENUMERERA =E + endast kräver få och förhållandevis” mörkrumslampa, en skål med fr; > fördel dar men far tllgån / : k, Filmen och papperel Hed Marsida mot hinnsida — och med filmen ut mot glasplattan i ramen, Därefter belyser man = lampan hälls på ca, 2 meters avstånd, iden år b e vtteist enkel procedur, som billiga redskap Man skall ha en amkallningsbad 'och en 'med fizér- bad, litet gasliuspapper och en vanlig 25 watts lampa.” '-- ora inrätta: rar som helst, men med Exportkvantiteten -var 765 i . special Kron' Prima : ar bj Fält ndringarna. liv populärt och givande inslag i hus- ållni 51 nn 3 bete. Under den gångna sommaren har ett. mycket .stort antal sådana - anordnats, :,Vid dessa samlas. byg- dens jordbrukare på någon" lämplig konsulents, instruktörs eller lärares gård och diskuterar "under någon ledning aktuella frågor om sortval, gödsling, "växtskydd etc, Den väx- ande grödan utgör härvid ett ut- tärkt. och lämpligt åskådningsma- terial. På bilden, som är tagen i Ble- kinge, håller . jordbrukskonsulenten just på att klargöra varför vårvetet på "den besökta gården. inte 'blivit » vad det borde... ss ns oe ; Om man skulle konstruera — , bara som :ett. experiment —. ett ' samnordiskt'”. skriftspråk > p ' grundval av alla fyra, ceftral-:” nordiska språk, danska, norskt": "riksmål, nynorska ,och svenska, . så skulle man komma fram: till : ett språk, som i allt väsentligt - = liknar" det; onrska” riksmålet, ' skriver norrmannen Knud Jarn ,sted i SAS-tidningen ”Vi”skan- : dinaver”. Man kan naturligtvis + -även gå den andra "vägen, näm- , ; ligen att i: praktiken använda: "just, norska riksmålet; som" ut- > "gångspunkt, föreslår han. . Som utgångspunkt för den båd intressanta och roande, men samti digt. kanske" i första hand "något chockerandé tånken, har tagits det aktum att vi nordbor kan 'résa om- "| Kring i våra: grannländer' och prak” tiskt" taget "överallt. förstå: språket ' l'och själva bli förstådda: Det r' rik- ligben fre + Su - Men": det. finns naturligtvis ett men, när det gäller den internordi- ska”. ”språkförbistringen” "erfa renheten visar nämligematt vi nord» bor -inté”l äser "varandras språk, ett: faktum 'som bl. a. alla 'skandi- naviska- bokförlag -känrer: till. d veratt en bök t. ex''på svenska in- te kan säljas i Norge i någon bety- dande "upplaga; att en artikel på danskå. inte läses 'av svenskar 0; 5. v. Hittills har ”man' känt'till "endast en metod -för att i; praktiken" få nordborna att läsa grannländernas | böcker och artiklar, konstaterar för= fattaren.” Metoden: heter översätt ” Och ändå, är det I så att: man; lättare" förstår att läsa ett" språk än att höra det talas — tänk bara på 'grötdanskan!! ' Skriftspråken :går. ej över: "vis gränserna : ; Vihar i liga - tre' disk artikelförf: en. D: det bättre än. vad "de förstår sven- 1. . De: flesta förstår riksmålet'. . Enligt en "undersökning = förfat- å taten ånger inte närmare vem. son | ;- d gjort eller fö: 1 öknin- s USA erbjud SOVJET - FLYGBASER; SAN FRANCISCO (TT — keäter) USA:s flygvapenchef géneral Twining erbjöd sig På fredagen ställa flera = välbev; . flygbaser till förfo President ' Eisenhowers förslag att amerikanska och ryska skall få flygfotografera vara militäranläggningar . är av: förebygga överrumplingsanfall ;och kan betyda ett viktigt steg på vä- gen mot fred, sade han, Om med entusiasm göra vad det. kan omsätta den. storslagna! praktiken Även de: flygba=|,5 ser som nu håller 'skärpt ; bered. skap dygnet runt. som en..försik- tighetsåtgärd . mot. eventuella 'sov- tanfall skulle mycket väl kunna ställas till sovjetplanens förfogan- eneral "Twining -tillad igt: som USA sökte efter bättre; ; att samp. beslutet att vidmakthålla sin srbj - tära. styrka. till -dess'; ett. effek rstås emellertid hättre av al- la .parter: än något av de andra —|V nämligen "norska ;riksmålet; hävdar |: ia förstår. .' forskare; ”särskit"" ” amerikanska, att övervaka näs- +: ta sammanträde i Sovjets vi tensk demi. > ska och : nynorska : och svenskarna förstår. bättre: riksmål" än" danska och 'ynorska.: Cirkeln slutes, häv- |. "professor Vinogradov vid ätomt konferensen i. Geneve på fre-' < gäller. norrmännen |: re förstår riksmålet gen, —'skulle danskan förstås av:33 protent.av :allå norrmän och sven- skar och svenska: av'.c:å 50, procent norrmän och danskär, medan däre- mot. 80 procent av alla danskar, och svenskar förstår det nordiska riks- -Öch ;om 'man "räknar med norrmännen, så får man ju en myc- ket T j- a Det skulte inte behövas så myck föratt praktiskt taget alla skand haver skulle kunna förstå ett skrifl språk, som är baserat på språket i Nördens mitt: det norska riksmålet, påpekar författaren. Det enda: som behövdes vore att ”korrigera”, språ- länderna skriftspråk, som utöver det nationella 'språkområdet i praktiken är ändbara.' Engelskan använd; inom ett så stort område som Stor- | britannien,' USA, Canada, Sydafri- ka; New Zeeland och Australien — trots att man här talar. många 'slags ”engelska”. Det är trist att inget av de nordiska. skriftspråken. går att använda inom hela det centralnor- pg Hill rinnande vatten, 1 ex, I ett badrom . placeras först å kopleringsramen och: bely B hårdhet. Med nägra ex bedömning, eventve > badet som måste hållas i - ”kaltningen varar I regel "1. ovaler läggs kopian her kan man gott tända tjuse' särskilt i början, vara svårt at | kvar I fixérbadet 4 ca. 15 minuter, innan tten för avsköljning i !/2 timme, 4 och beundra sitt verk, Det kan 4 t bedöma bildens kvalitet i mörkrums: den flyttas Över till rin: 2 Slutligen måste man et vål, medan man expone ljuset. Man kan emellerti fotopapperet varje gång man skall använda en sht: A/S-NUTIDENS PRESSEB R täthet och papp periment finner, man snart fram till en säker: n först pröva sig fram med några små inte t början förstöra alltför mycket av det tärgs kopian ner I framkallnings: tändig rörelse under framkaltlningen, Fram- Ve minut och efter en kort sköljning I + fix6rbadet. När den bar legat där ca. 1 minut, "ner i stora ' motsvarande. låga framställnings- diska språkområdet; Om: det vore I möjligt, så skulle 'vi ha 'publikatio- and: ett levände, nordiskt språ! «Man har gjort ett försök i denn riktning med, det norska riksmålet som ' basis för ett nordisk: bokmål — ett språk ålltså, som 'skall läsas sade, att han hade” fått tillfälle ätt kanska: och brittiska :v blanda. ihop. honom” med « ne, Sjvjets ambassadör i P. ket ä' diskt :syfte;, Fördelen | I «| nén 'på”en rad u! härvidlag är också ”att "språket är NYTT BILBÄLTE.; Kon Y ” KANALSIMNINGARNA. -Beltram (t. v.) önska ”lycka till” STARTAR. 21 sinimare från”, » har samlats vid Folkstone för den kanalsimning - so frångig torsdagsmorgonen från Cape Gris Nez. Här s43tg skens enda kvinnliga, dt ing > som "började ' på " i $es Merikos- Damian"? ät Gabrield Vegki, som är Egyp=" + tagare i maratonsimningen, Seg : Kvinnor får ej > klädstrejka. NEW: DELHI (TT — Reuter). De indiska statstjänstemän. Jo nen har förbjudit kvinnorna att + delta i 'den' ”avklädningsstrejk” oh söm skall igångsättas.om tisdag . 1 avsikt "att. förmå : regeringen tt. bevilj ar: ögre löner. cr någonting alls på sig". > = N en "Den femte-septem ländkläde med vt YR 3 september . röpar;:en savi Tekniska svårigheter” gör att vinnorna 'inte får klä av sig, het- tte-det” Om.-de.tog av -sig sina saris ”skulle de praktiskt taget inte ha|' Ae praktiken. spelar förbudet inte Jnågon större roll, eftersom det finns ytterst få- kvinnor bland. de, 6,000 |statstjänare,. som beslutat igångsät- . e skjortlösas demonstration” 'enför att försöka få sina existensvill- Kor; något förbättrade, Om regerin- mf gen inte går med på deras: krav, stål tänker/ dessa statstjänare om tisdag infinna 'sig till arbetet orakade" och 4 | klädda bi xor, och "väst, utan | ip, , LEA .först i världen "5, :-med .atemkraft.n. a VE, (TTO AFB) ga - + Dei lilla staden Arco i Idnho., , i Förenta” stalurna med ;1,200 > > invånare är den . första 'amorl= sv: , kanska stadl.som , fått "sitt el ., kraftbehov, "helt tillfvedsstilé ; från atomkraftverk; meddelades » det vid atomkonierensen' måndagen, " NN - M Kraften kommer." från "' forsk« 3 ningslaboratoriet 1 'Argonng.. Renka torn &v en :ny.-ytterst enkel tyg a iu 1 sön vv på a, vev som fungerar ypperligt; siger "ex ! perterna,. Värmen, från uranstavar.:? na förvandlar vatten till ånga. som användes ' direkt. I',en ångturbin Denna typ. av turbinreaktor:lärhpar sig i. alla de fall döp: man behöver 1 7 små kraft: beli har; ande; ”Ea; god börjän”. I sammahfattrin- :i gen ;heter det att den'bmerikånskå pressen -med-tillfredsställelsétkor- | I staterar "ett. närmande” inellan” den sovjetiska och den ämérikanska sy- trikespolitiska pro- re å Jes TRA des en artikel under Tobaked! fiöbå Försör | några: högte' priser blir 'det V varje fall nte indér" det närmas Halvåret, sager” direktör. Nore. duo aa ce 2 N Skadades: till ;döds" "vid höbärgning ALUN' (TT)inek öd ; emmansägare . Längberg. , Axel ; Als. socken,.skada= 24: .; till döds under: ppi häs kift» fick: svåra ”skadon.i ;huvudet s och - bröstet ' och avled. efter en 4. ' ” + åtund..? : i Amerikanske " ami . |bassadören i Siari John" Peuritöy,”" , ; Joch hans minderårige son -omkor på fred; "vid'en bil i' böcker och andra ' publik: Härmed "menas. emellertid "inte ett samnordiskt talspråk, utan rätt och slätt ett: skriftspråk; avsett att an- vändas ; t, ex, i handböcker, .upp= slagsböcker och' andra slags publi- baet i iska kostnader och: därmed även för lä- sarna oftast mycket billigare publi- kationer. ' : : vt « Varför är då våra nordiska skrift- "språk ur funktionssynpunkt — och därigenom även ur.samnordisk syn- punkt — så dåliga, frågar sig för- fattaren, Och han svarar själv: bl. a, på grund av att ingen har tänkt på att göra dem användbara, Tvärt- om — man har systematiskt och ef- fektivt gjort användbarheten endast illusorisk, Man har inte sett längre än till de nationella gränserna. För ett :- halvsekel sedan skrevs ordet ”vad” på samma sätt både i.Dan- mark, Norge och Sverige — i alla I dag finns det fyra olika stavsätt, ämli; dansk ”hvad”, norska att packa in det överblivna foto- rar t kopieringsramen, eller när man id också få s. k, kopieringslådor, i gör det möjligt att arbeta vtan att riksmålets ”hva”, nynorskans kva? håller det sig inorn ordförrå- ' områdee ,— exempelvis blixt- , sota "4 danska heter lynlås och på norska glidelås, Andra delen av ordet, är gemensam '— men; hur många känner till det danska rdet lyn = blixt? ve soc sr Vv - Ett av de centraln ch i tre länderna stavades ordet ”hvad"; t.!ex.! tänka sig översä! fet svenska,”vad”. På samma enhållet Avsikten är vidare att språket skall existera vid sidan'om de övriga' nor- diska språken — det blir ingen av oss fattigare äv, tvärtom, Nordiska bokmmålet är inte något slags ”inter= heller något konstruerat bpråk, som blandats ihop enligt internationella recept för hjälpspråk, M ” "Ökad bokproduktion! IMed' detta gemensamma skrift- språk öppnas givetvis — om idén verlligen går att genomföra!? helt nya perspektiv för bokproduk- tionen inom ett språkoraråde med 15 "miljoher invånare. Mån kunde . ingar från tyska, 'engeiska, franska o. 3. vi di- rekt'till :nordiskt bokmål'— kunde ”pte detta avsevärt förbilliga böc- kerha och dätmed stimulera läsan- det? Redan” nu har man” ir mindre skala. börjat använda det nya språ- ket. an ot vt M : Sedan kan man ju skeptiskt und- ra om vi nordbor verkligen i ger men blir "mera Pgränn-litteratui”= I nminded genom det nyå språkets till- är stolta över språkk AR N ett säkerhetsbälte for. bilar av spelt LÖ ny typ. Bältet. påminner om, den sem flyget använder. De fästEs med en ” genialiskt 'enkel låsanordning; vilken snabbt går att lösa uppsBäls4t', tet saknar axelremmar — passage rare” som 'sitter. fastselad i. axlarna. . | kan lätt få nyckelbenen skadade vid J2€ häftig inbromsning. Bältets hållfast- människas. vikt. Bältet är tillverkat av cordväv, från Trelleborgsfabri- ken. "Väven. är impregnerat gummi, ; Det. är ' uppfinnaren: Ove Hultén som provsitt skandinavisk 7 "esperanto". och intel. : Tonfiskepremiär : gay 68 fiskar; De' första fångsterna av tonfisk har nu -börjat komma och under torsdagen och fredagen infördes tjll Göteborgs ' fiskehamn: samntänlagt : tonfiskar. ”Fiskebåten Skantic Öckerö fick en bra fångst. inte mindre än 68 tonfiskar, av wil ka'man avyltrade 45 i Danmark: x- Skall vi orka intressera oss för det? Dessutom är det ju faktiskt roligare och mera givande att läsa littératur , originalspråket. Så varför int denna. månad att visa en olycka utanför Bangkok. Peurifoy - > se, ärfilm ,om ämndes till sin post som Bang='- aa av Nordpolen, ddel, Tass, 3 Filmen; skildrar de:mest -beröm- ryska och utländska polarexpe- 4 - nerna, men mest as de ryska forskningssta- om har. uppförts på drivan- nordpolsområdet,' VA CHACKKONGRESSEN , lsraels « VÄRLDSSCHAC RESSEN leraele en av, ordföran- > Alon hälsas 2 den"i arbetsutskottet byggmästare Ivar Hovner, i ) år HETT ETEYTYTESTTVYYNN NAT Nevvvn PARPENSETN PRI FPEEPERFVITYVT TY T ta PETTY DAR, Aa edda
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.