få NA an | Morgondagene nama BRYNOLF. 19, 53, JT ordbrukskalkyl al > Hon' Körde till den litet be | skäftiga typen, och när hon nu ör — första... gången hade tagit. semester på bondlandet, intres=' serade hon: sig starkt för dJant- ; mannens lott, eten -— Jamen, hr Svensson, sa hon en dag, kan det verkligen betala sig att ge en ko mjölk på det här sättet?" Dricker den inte betydligt er än: ivad den ger igen? " -— "Jo, medgav hr:S: och Käll depå litet. på spannen, den här gör det för. det är en sex" vec- körs kalv. pöl — Jaså, "på så sätt, Och . tillade. efter: några ögon- blick:' >. Men, hr Svensson, kan -det verkligen löna sig att hålla så små kor? - 2 Invit > "Man måste vara fö ärligt” förstk- tig när man inlåter sig i -samtal' med obekanta i'dessa tider, v —.' : Nyligen :var jag på -en- konsert, - berättar en herre, Orkestern spar lade nå mycket ” fullt — men tyvärr visste jag inte "vad det var för ett stycke. Slutli-. gen böjde” jag mig ned till min granne, som var en förtjusande ung dam, och ;viskade för att inte störa serif, öken, har ni något - Hon ' såg upp, log och viskade läillbaka: I > Kan ni inte själv föredå Cärottning/ a " Efter andra världskriget har 'ja- 'Panerna'; allt mer orienterat sig ef- ter ' amerikanskt" mönster. . Bland annat har de liksom amerikanerna fått en mani att. välja ”drottningar” "inom alla”. iga — oci omöjliga i område Till risdro! "koras viden flicka, som "arbetar! duktigast på risfälten, -geishorna . har, sin drottning, barnmorskorna sin och »hotellstäderskorna' sin. Nu har man” också valt en öl-drottning. Det var' . en 19 år gammal dam; som under "tre. elva halvlitersejdlar- med öl, .timmar förmådde konsumera För- "utom titeln "fick -hon 1,000 yen samt 1,000 flaskor öl Sn sö En gentleman r "Hon så att hon tyckte bestämt” att | de hade träffats: förut. :. : Men han sa att, det var omå för då kunde han inte ha "Väntat sd "att förälska ' ig i !'slomakare.. Johansson utan fram fa ,tri måltavlan : under en. skjutövning. Til. sist frågar. fan” .junkaren: |. — Träffar Johänsson Vika dåligt inär han pliggar?' ' so Ja, ' när Jag pliggar på 30 «meters håll! 7 ; MANETPLAGA / are | Manetené har. blivit en verk | lig plåga vid engelska kusten den | ] na varma-gommar. Det är inte de vanliga små, som brukar uppträ- da- även på svenska västkusten, utan jättemaneter, av ett slag som brukar förekomma på betyd- ligt sydligare' breddgrader. 'Del- tagare i den 'internationeella -ka- nalsimmningen - har , svårt . attac- kerats av maneterna. De gom fått mantsting har besvärdäray t 12— 24 timmar. Somliga har till och med. insjuknat ff feber." Läkare längs sydkusten har/ behandlat många ' offer för maneterna,' På ett hotell hade man en dag tio av gästerna '4 bädd för .manetsting. Experterna tror att de kommerj. . från Medelhevet till. Nordsjön, | som I är är Fetyältet. varmare än vanligt; UR, TURISTLIVET ” — Kom du till Sverta' havet? .— Ja, fag' passade på'att fylla min resovarpenna där, ,:" -. — For. du upp för Rhen? Ni — Ja, jag nådde toppen! ”" — Såg du lejonet på St, Mar-. » mal kus platsen 1 Venedig? ,” än dök Jag.såg: .det 7" Gosse. Jag- ja detd VETT JÄTTEFYRVERKERI slö ipper Tokyo löst va: gemmal: tradition vid floden Sumida..I år var Ra > Förelse vid flodens stränder för att se skådespelet, som såg så 4 Ör pampigt ut, då 110,000 fyrverkeripjäser brändes av, PARIS : "7; Ledande franska "politiker: äiknar med att d eller dold - ” militär press — utrikespolitikens äldsta och verksammaste vapen —" .numera har blivit föråldrad. Franska experter: säger att. ett tredje i : världskrig inte längre är tänkbart, när. USA arbetar. med interkon- » tinentala projektiler, som kan sända ' ett störtregn av atombomber z Isa faktorer inte ägnat att Tatt det i i och för sig gamla budska= pet; om Europas: enhet under åren: >] gonsin tidigare, sr 2 - Tysklands I itul; i : raketvapen perfekta. :' NS | Rymdfartygenss. epok "bildar av: byte: från: andra världskriget eller - Hur kall då den" västliga väd- den , få: Moskvas "erkännande av k asallstaterna, de 'kom- . världsrevolutionen. och andra brännande problem?: Pessi- misterna — för det mesta flyktin-|e gar österifrån — säger att lockel- ryssarna" och det finns därför in- dessa” skulle inverka, i framtiden. De spår att Kreml aldrig kommer att..ge ” upp. sitt slutliga mål -— världsrevol -O däremot säger att 'sovjetkommunis- men" 'på | sin . tid skapades av en handfull män; några' ryska: ledare, år 1917, och: att det inte är-allde- fés omöjligt att den också kommer "Den amerikanska underrättelse tjänsten i Europa kan: framlägga rikliga 'bevis'. till fördel för både åsikterna. Man vet att en inflytel- serik:' grupp "i Kreml fortfarande hänger sig åt föråldrade åsikter om att' erövra genom makt; "Man vet "också att andra sovjet-ledare i'sin dagliga kamp med ekonomiska pro- blem har: mist en del av sin tro på kommunismen och anser teori- erna inte kan omsättas i praktiken. Dessa män är inte längre ”troende”, säger ',en ' framstående amerikansk diplomat i Paris, men de vill .gär- na” bli överbevisade om; att andra tillvägagångssätt ' är bättre och vi dessa män finns Chrustsjev; Malen- kov, Mikojan och Sjukov,'säger den amerjkanske diplomaten, Vad rys- sarna$ behöver är att komma uti världen, och se. hur; andra länder har inrättat sig. ” Den ryska" joräbruksdelegatic : å- turné, i USA: för, när- varande kommer ”, säkerligen. att kunna ber tta. mångt och mycket i Kreml, som kommer 'att överbe- -wvisa- ryssarna: om att. Kapitalismen är bättre är kommunismen. i Om ryssarna sätts på. en västlig '”morotsdiet” "— anser amerikanar- 1-na i Paris — är'det inte alls omöj- lgt eller. uteslutet att:Kreml, blir mera medgörligt. .. Det: är till och med. möjlig att Moskva kommer att lossa på sitt järngrepp om, va- sallstaterna och tillåta ett. visst mått av privat initiativ i det ryska nä- ringslivet. Även om ryssarna för närvarande ” inte” "kommer. att ge- momföra ” någon "demokrati i väst- lig rening, är ”det mycket möjligt ;' på 10.000 km. håll och när ryssarna febrilt arbetar med att göra sina . SÄ endast tillryggalagt en mycket" li- ten bit på vägen dit; Optimi slulningen på maktpolitiken på: värt j klot. Kreml. kan inte "längre, med | Maskva att släppa: sitt grepp om sitt.” att avskaffas genom en annan hand- ” full ryska ledare." . måste ge dem tid till detta. Bland |: + Tende Jastbil” 'och fick så svåra skar att. de Kommer: att. ge avkall på teorin om världsr "Av Bo DL: "andra världkiget ”håde lämnat efter sig ett "Europa' i 1 kaos. Uppgiften att åter bygga upp -Idet som nära sex års krig lagt i aska, var i sig själv gigantisk. Och | den underlättådes inte' av den fort- . [satta och alltmer otidsenliga splitt- F' > ringen: av .:den europeiska - kontis : I nenten i en serie småstater, vilken ; | framstod désto mer olycklig : som z Iden "politish 'vä Käre ” Bemensam. investeringspolitik = vina och överhuvud taget fram Ingas undan för undan på grund äv kol- och stålindustrins gränd ställning ett närmande mellan med- lemsländerna . över "hela fältet av ekonomisk. Politik. ... Avsikten var också att komplet: tera den gemensamma marknaden för kol och 'stål "med en försvars- nu; do minerades av de två. stormakterna Förenta "Staterna och Sovjetunio- nen. Mellan dessa giganter av kon- : hade: de de sex staterna iska nationerna svårt att göra sig gällande. ”Det ' återstod också för|Pb J skap, mest känd som 'Euro- Paarmén, samt att samordna dessa Båda ? gemenskaper”. Politisk myndighet, Därmed 'skulle .ensamma den vä- gen ha” kommit fram till stalstör- dem, att finna 'en plats åt Tyskland i. framtidens' Europa, att en gång för alla lösa de tyska och franska folkens saml blem. :- Det « Nu blev, det som be- kant + inte ' så.. + Europaarmén "drog visserligen med sig hela den e€uro- peiska .enhetstanken Närmare de vår med hänsyn till dessa och arnid- efter 1945 vann större gehör än. når En återblick på utvecklingen u un- -Ider de tio år som gått, alltsedan : realiteterna,: Men] vred den. den europeiska. problema= | tiken; På. ett sätt som blev: dess egen" undergång; Genom den hari- ska ; nationaHörsamlingens . beslut att förkorta Europaarmén kem hela tanken 'på de sex' staternas ”Lilla Puropa tår gungning," För att lösa på IPr om: vt deltagande i i en gång till: mism.. Pessimism hos dem, som då vågade:”tro, att idén om i Europas Förenta Stater skulle gå” att reali- sera inom en tioårsperiod. Om Eu- Jutmälet .och opti-| europeiska unionen. "När. tysken, nu åter skall ta på ropas Förenta Stater ;är - måste . det, erkännas, att. vi i dag sig 'sold hans för. band att sidoordnad” med franska; engelska och ' amerikanska enheter och "inordnas "under: Atl tnalt: emot om. man tills vidare bortser : Skeptiker småler kanske åt dessa ttalanden, men både Antt Eden. och Edgar Faure delar dessa 'åsik= ter, De tror , båda två att ske” ett t under i :Moskva, . ;-”Ett | sådant spela fördelar "i. sina ursäkter i Belgrad och: sina ; de” RO heter i stället"desto” me från feder ih som ; sådan och, söker bedöma: ide samaärbetsfor- tio "år har europeiska - överkommande -på ett sådant sätt, att de” aldrig i'prakti- 2 Ned än kunna” operera på egen under ett slags] samtidigt både ; skärpte: och..sned=| > mans. med Storbritannien den väst- - INVISLOR 15 aj vt Jag ä förr. har jag från sBoden,' tåend, som:"berättade, men Av de husmö H "Det Yr skönt för Mmbdraraa a att n koj r i - 4 3 somma me ov € Villa Ferros friva ; nu över sextio år och har haft sju barn, men aldrig - haft någon .semester.. Det var fru Holga Johansson | hennes exempel är knappast drar, som k till :; Det är i hös Ptio år sedan Hal- :emot':den "1 skall, . tills "vidare. ikontröllera upp- söker bl.” "a. ”också "nå fram" till/ en har : Västeuropa: gått femton ; stater : så samman i Europarådet: Inom rådet har samarbetet mellan de deltagan- a på: de juridiska, :loch betydelsefulla i rådet ha e- x dess pårlamentariska har: lagstiftaride eller: beskattande mäkt men" som”; ; känske just på dustring ” område, Som "ytterligare illustration av. dess, potentiella möj- na och" tik > på -rustningsin=|"' ha de; stannat omkring 1208 "dagar, varder; 1 det hågonsin på Villa Terra, Dén vack- 'ra' soriunaren har lockat många ti ligheter: ; såsom ' -europeiskt. kraft. centrum: kan nämnas: att det all mänt. fått till: uppgift att vidta er." | forderliga' åtgärder för att "främja. Eutfopas enhet" och gradvisa integ=' ration.” En" första "uppgift ”härvidla; "hamn den 'europeise- omstridda” Såarområ-' lj) Jen grund”av. sina k öppet och obundet: har. kunnat ställa de "eu bl under r debatt leenden 'i Geneve — -fö sitt eget folk alla fundamentala märnisk- liga rättigheter”, heter det i ett ut- talande fö presse vt Sydamerikas "folk ändå fördubblas på 30å NEW YORK (TP Reuter). ” Sydamerikas befolking i kommer troligen :-att” fördubblas” under. de närmaste” "30 : åren, förutsade' FN:s söciala': kommission ri "rapport på onsdagen. =. 7 År' 1980: kommer. den. sydameri= kanska kontinentens befolkning. att uppgå till: mellan. 210 -.och 240 .mil- joner — eller lika stor. siffra som USA och. Kanada. har. tillsammans, I r kanske på det ekonomiska som de strä- ; Visserligen. är vb ännu -mark- vahdenå gett de mest påtagliga. re-l, . | sultaten.. ”Hångt ifrån den träffade ö ih la se hösten” 1954 på grundval. av: Eu-" r "den europeiska : organisation. bilden i dag. ett ganska förvirrande” nätverk institutioner "och ' för. birdel :]hå västkusten; och från början av ma; till långt fram, i, september är var. tenda "plats upptagen, Trots detta "hart. öreståndarinnan, "fru Carin della Spina, fått åvvisa många an. sökningar på grund av "platsbrist. | > Vi'skulle, faktiskt behöva "bygga kl till här, säger fru della Spina, och gå gäster. i alla: tlE adliga utrym: men," och. om det då. blir. någo! d | regndag,. finns. det. ingenting kvar ällskapsrum.: Ekonomiska skäl "'emellertid..satt stopp: för.till- ; HH jgenaden, mer snart blir det nöd- ” sverkligt. krafttag; som": nad för Västeuropas 270 miljoner enter, som. särskilt förordats från "amerikanskt" håll. Men tack vare ÖEEC har handeln mel- y lan; medlemsstaterna -hefriats'” från de allra flesta” av de otaliga restrik- tioner. som. lamslog varuutbytet un= tiv i det europeiska samarbetet "och. de enande krafterna har alltså. delz vis verkat i olika riktning; En av- görande skiljelinje har gått "och går” mellan i de stater, 'som; är -beredda traditionella vetorätten: t intar kom till för fem Brasilien, k inom. .ö =. lig framtid att ha 100 miljoner; in- vånare, hette det i rapporten: — en siffra som :för närvarande .en- dast ”överskrides- ay Kina, ' Indien; ÖPENHAMN: (TT RB). En ; -21-årig .: svensk 'motor- :: + cyklist, . Bo Gunrik ' Helander” : "från Vetlanda, dödades på ons- : dagseftermiddagen vid en. mi torolycka på Solröd Strandyej. . z Helander ;- de, 1: 70—80' km; hastighet: bakifrån: på en stillastå-]' dor; att "han avled, före ten till Köge" sjukhus: Helander -håde kom! ser :på' morgonen. med färjan från: Grossenbrofz., Ögonvittnen” har; inte kunnat ' förklara," varför; elander. körde på bilen, Vägen. var. fri i från trafik. [Motorcyke in vär emellertid tungt ”Jastad och möjligt u i år sedan.;. Exempelvis har Sverige inte längre behövt t tänka på att vår iniport på? .Narje. land i valutasynpunkt > "kun - Västeuropa ; som en enhet och tex. betala. vår stora. import från Tysk- land med. exportöverskott: på” Stor- n och: de nordiska länder |. nen; med, högkvarter. 3 aa > | karaktäriseras.” Här :här -sex,':länder | — Frankrike, Västtyskland, -Italien, + .-Nederländerna och Lux=. 3 beslutat gå ett.steg läng- re. sin. ter. varit beredda att s del suve änitet till "| varav det senare nume? Sverige och hes en särställning, "i det att de: ej "anser" det. förenligt med > in "utrikespolitiska - linje: att delta: i försvarspolitiskt ” samarbete.” Djupare 'sett föreligger här skiljak- tigheter. i bedömningen av, det €u- ropeiska '-samarbetets' "plats - i det: de ölika regeringarna” torde tende serna bryta sig, mot. varandra, och att avstå delar av sin självbestäm? - manderätt till övernationella organ," nade 'p och" dem, / som: håller "fast" "vid: den! derhållning. .Hon var pigg och glad, imed- och "hon: spelade, sjöng, och -berät-[. artannat, Fru" Johansson världspolitiska.. spelet. Även inom!'' CU vå glö : Redan tra Te; soffor ', ides” sång och ' dusik "I och. stolar; satt husmödrar de "landet och lyss. u Helga 'Johanssö från olik; tade -Hemmahörånde' i' "Boden, och nu är hon ute på sitt livs första semes-1" man undaritar. den gån- de g ; då hor vari Varbera] har det - bra här. -säger hon. Jag. rodd? att man skulle hal : hemmet; : då. man så långt. bort, men här har | > själ tta. är. upprättandet av separata; organ "för samarbete på "transpor =” ternas? och "jordbrukets "område, | inordnats ” måjen Örgeb i stället för att binda sig; svid en form; när: man ändå inte funnit : en jlutgiltig sådan: >BL <a: sig gällande, ' Ett . -exempel. på he Jern. ”rsolbädat nere wid' stranden har vi jag faktiskt glömt” bort '. dem ' där- mma. Här är så. mycket: nytt, och i roa varandra. Ibland sjun? i äxling på gel som: svar på en fråga. Men "gjort ” och ' kanske :tvättat "fötterna ett slag. änl har wi dock några dar k pp, h u vattnet vara veka saltare rherhma vid Bottenhavet." > Villa, Terra i Falkenber, . gär det många, som aldri cd njuta” -den; avkoppling. en semester on REA emestérhemmet är fullsatt hela sommaren, lands' SLKF-distrikt inköpte: Vila N Terra; ochi de första gästerna "togs NS EE 1946. Sedan dess I ir r Spina” fär -Iet.. ge Undra sedan n på att. Det: är voligt att: sjunga, även: om ten, blir. sämre med åren, tyckte fru Hel, fohenson, Villa "Terra oh över, — I vario somnar songeri," : WILMINGTON, NORD: Ae > ROLINA. (TT—KReuter). Skyhö, a vågor och: piskande , ir hemsökte Carolinas . kust på. torsdagen; då orkanen > . ”-”Connie” närmade 'sig fastlan«--. : ;: det efter att ha förflyttat sig. 7 endast obetydligt under ong= : i 2 dägen. « : --Trädgrenar : och å gelpannor virvlade omkring i”läften när. stol: men med vindstyrkor på upp till 18 mi sekunden drog fram över uf=s sätta områden. På gatorna i é kuststäder i i Nord-Carolina "hår vat- ten och sand pressats upp på ga-. forna, av, stormen som hotar en/ väldig I >kuststräcka. - norrut" från - Georgetown i Syd-Carolina, Flerta» terfirare > och "många" av - Falkenberg, får också beröm för "skönhet; av de :semesterfiraride iker, : k är, stbotslivet a - gerade i dak= ligt arbete med sikte" på, Earoda: H land. r att hade tipp heten riktad åt annat: håll. och på grund av cykelns tyngd inte "kunde väja v undan; då han upptäckte bilen; ru, handeln ned kol och; "koks," färnimalmy;: handelsjärn och Kvalitetsstål å stort sett fri En] | jetunionen till. Sverige och Fi land håller på att" förberedas; om= ” dska staters > oriskt perspektiv. markerar utan. tvivel, tioårsperioden mellan” 1945 och 1955 den europeiska erihetstan=- kens genombrott :s :som "praktisk o- ktik. vas gskogen och Skogs- kyrkogårde K de mari redan till, /stan: renade. hade". man i rje fall hört talas om. Den myck- »träfiken' på” "rikstvåan imponera- "de. också, och, det var alltid "Eka Kmmbten. att titta efter långväga "7 i i till: Sverige; på väg”: De första turistresorna "från sår ; Hela Sveriga representerat". År De: flesta gästernå” på: Villa Terra faktiskt norrlänni eller från skydd inåt land, = ! Polischef: Williamson pporterat : från Wrightsville Beach nära "Wil4”" mington, att det blåser så hårt att-', man knappt; kan: stå upprätt. LM norr om W pår tidvattnet högre än det gjorde när orkanén ”Hazel” som i oktober . förra året krävde 177 människoliv norra änden av Wrighfsville, "Beach, vilken "förstördes" av ”Hazel", och ” d byggts upp igen uppges andrä' avlägsna delar av landet. :1 ödrarna fria talade mosk "Den första gruppen -ryska turis- "fer, till utlandet. avreser. inom den” härmaste > framtiden. Det rör. sig om. en sällskapsresa med 10 del- tagare - till. Polen. , Den närmaste tiden skall också turistresor anord='- nas till Kina, Ungern, Tjeekoslo- vakien och andra folkdemokfati eller prisnedsattå resor, "man. Paturligtvis fara ,så långt som "möjligt. En: västkustsemester skul 1e vara en utopi för-de flesta under vanliga..: dtingelser, Genom dei, kommunala myndigheterna, får Bus- mödrarna anvisningar på olika se- åter ha 'sopats bort av vattenmase. sorna. ' fars tr | i I New England sägs fåran vara | över. Bostons 'väderleksbyrå med. delade nämligen "på ” torsdags ”Connié tycks inte längre” utgöra någon fara för New. England”. M Ännu: en- orkan; kallad ”Diane”, . rör sig över Atlanten omkring ' 600 ” vada och sedan är det bara terhem, .mesterhem, at Vila) att välja i högen. Pad a km. nordost om Sån" Van, Puerto traktens.” egna” invånare” har, sökt : härmdde sig området. En pir vid 2" e FRE HR ANN RN RNNEST CSE Ge a | a ARA MAAMMSNAADÅ han AA får s semester på Villa Terra - - - cn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.