vyträyve?v YrrY veeeYyYvert? Fredagen . den "19. augusti 1055" VEM VET? Lexikon för en var . 'v "av dr IVAR EK I ett. flygplan Jetar man förgäves éfter' en gul färg. Detta beror på att man kommit underfund om att den gula färgen kan åstadkomma luftsjuka och sålunda framkalla kräkningar. Man är också på det klara med att vissa gröna och blå nyanser är nervlugnande och där- " igenom också motarbetar: Iuftsju- . kan; Dessutom vet man att ett in- |- tryck av, rymlighet är nervlugnande och därför, är de färger som finns iett flygplan valda med den ytter- stå omsorg och rhed tillämpning av vetenskapens alla nya" rön. beträf- " fande "färgernas inverkan" på det mänskliga välbefinnandet, Det är nämligen fullkomligt klart att olika |- färger påverkar vårt psyke på olika sätt, men äfinu har man inte kom- mit så långt att man med absolut |; säkerhet kan säga att den och'den nyansen inverkat så och så underi' den eller den förutsättningen o. 3. Vv. Men färgernas betydelse som psy-= kiska : påverkningsmedel har mer sättning och, landsförvisning. INFÖR ”DAGEN D Ir MAROCKO: 'Den' 20 "vugusti är € fruktar svård oroligheter med anledning av. alt :det då Stora franska truppförstärknå ka, och här vrullar en transport av. franska" infödingstrupper mot oroscentrum.: gar. är nu ritiskt datum i Marocko, tvåårsdagen” av sultanen, Ben ”Yussefs av 'yrkesskolorna ” ; utan" "slutmål STOCKHOLM. (Press) ” ;Yrkesskoleväsendet skall nu a byg- gas "ut'i rask; takt, Alla' berörda parter skall hjälpas åt att intensi- fiera. utbildningen till" de praktiska stor”insats, statsbidragen skall. öka. har» hållits / kring' frågan om «den praktiska” yrkesutbildningens , ord» nande” de varit ense m at! lärlingsutbildnin- gen. gått” för. trögt. Och nu menar man 'att” ett incitament 'skapats för att” änté', bara yrkesutbildningen skall i bli; ; effektiv. utan att "också rekryteringen, till: yrkena skall;bli bättre; "Sveriges; "hantverks=,. och småinidustriorganisationg ', :: organ ställer, frågan huruvida dessa för- höppningar, "kän. tänkas, bli infriade | och uttalar? samtidigt ssa tvivel. då fr a på väg till det "oroliga och mer gått upp för "och man håller nu febrilt på olika håll att försöka få fram en hålibar formel för värje slag av färgpåver= |". ”Det s ännu så Jänge' bara ett enda” känt sätt att lappa ihop ett brutet "ben? på en häst, och det är detsamma” »som när. benbrott på en människa" s lagas, :hämligen' geriom ing.:Men'en människa med ett STOCKHOLM. orisdag: (PREJ » När Bert Sjölander - från "Timrå efter ett tak- gipsat ben; har: förståelse för vad som hänt: och kan därför : bringas till liggande så att, gipset inte ska- das. Men att övertyga en häst om att; bli liggande" någon längre. tid med ett gipsat ben' har visat sig | omöjligt. För att gipsen inte ska särmhet, - "glidå eller brytas sönder på häst- benet finns intet annat sätt än att hänga upp:det stackars. djuret i en segelduksvagga de två eller tre vec- kor som-'behövs innan ett lättare förband kan. läggas. Denna. metod har? emellertid "visat sig : vara så skadlig för hästen att denna van- lgtvis: : dör' innan ;: benet är läkt, Upphängnh "påverkar Kästens buk på' ett så svårt sätt att . längorna och levern skadas. Det är därför) mycket sällan det lönar sig tiskt. Pr åldlsponeret - 5.000. "meters SM-lopp innebar detta" inte bara att överlärare" Eövin Wide 7 "och « folk- skollärare :Arne Andersson fått en; det, sen? på ett fenomön ' som "man "de senaste: skollärarna "gör "sig mer och "mi gällande. Förklaringen. ligger nära gens "kall har långa "härliga som” marferier, vinte: lov 'sarmt "även i'örigt 'en arbetstid som ger, "plats, för råtionell träning. En ' storstjärn behöver idag dispö- |: nera mycken -Lärarna kan upp- | bringa” denna tid. utan” att” behöva att försöka' en läkning av ett-större fresta "sina carbeteglvares' tålamod. benbrött .På en häst och det är där- Man kan go för somm,.en: så skadad häst nästan rarna' älltid blir skjuten: omedelbart efter studenterna olyckan,', Här finns: emellertid . ett : mycket viktigt. område för uppfin- nåra, Genom 'en metod att.klara hästen från ytterligare skador efter dagliga gärning.” De glpsningén; skulle många "dyrbara in" .på :séminariet hästar: kunna räddas till livet och förkunskaper, idrotta; sig” till ytterligare - många åts verk= a vaktas. kr fortfarande av herdar, och :sedan |mäfi Vefardran öm de I urminnes tider ha dessa herdar haft seden alt gå på höga styltor, Detta ""slättland har beten mycket;lämp< ” fostras. X liga för uppfödandet av kreatur och gärför har under tidernas lopj rå hjordar av olika slag här blivit uppfödda. För -vaktandet av dessa stora hjordar använder man herdar och för. att dessa ska få den bästa överblicken” och åversikten ' över alna stora hjordar går. han på höga styltor. Dessa "herdar nå en oerhörd skicklighet att gå på de höga styls törna, : Redan från barnsben upp- de "att ända styltorna sar i säga” "att .folkskollä erige är vad collége> ör USA”. och" stats- idrottsmänne, na, En, stor skilltad. in ra skollärare får göra på idrobtsa Dur haft betydligt mindre-nytta'av-sitt SM't'höjd än: "av sin fil, kand; och sin'- meriterånde', "tjänst "sol ning: skollärare. Bert Sjölander är alltså. bara en av då ganska” många folkskollärare som just nu gör sig gällahde” inom idrotten. En annan. är ”Benke” i egen hög person —X"d' vr; s. han” är än så”länge bara seminarist,: Bengt Nilsson har "emellertid ' "haft' åtskilé liga, fö som” bi: och det är klart att när de är tvungna att tillbringa kanske halva sitt liv gående på styltor måste den- na träning göra att styltörna blir nästan som en del av herden, De medför emellertid ”också "en lång stång som ' används dels till skydd mot fall i vanskliga situationer, men också att helt enkelt sätta under ryggslutet. som; "stöd när herden, vill vila, tr ns Numera 'avtunnas- emellertid des- sa pittoreska herdars skara allt mer, Deå nja tiden har även gjort altt intåg på dessa slätter i form av 20 nya redskap, nya brukningsmetoder av marken o. s,'v. Stora områden av detta, slättländ .dräneras nu var- je år,. odlas på ett rationellt sätt eller ' besås med skog. Frankrike lider ju brist på billigt och till byg- gande användbart trä. Det torde därför, varå bara en tidsfråga när den "siste" styltherden kommer: att ila fram på dessa slätter med veri- tabla sjumilasteg! Den hastighet en herde kan uppnå på sina höga sty höjdh follskollärare. I Utom ovannämnde Duregård kan vi peka på Arne Åhman, som” utom höjd- hopp även i någon mån ägnade 'sig åt tresteg; bl. a, i London' 1948, Han lade där beslag på inte bara, guld-' medaljen utan äver svenska rekor- det, som han" erövrade från'en' an- nan folkskollärare, ' olympiske sil- Spänst-Svent Håller vi 'oss til fria idrotten: kän] vi .bland : andra" berömda '- lärare ämna Rune Larsson (400 häck och Tätt), Lennart ”Atterwall, (spjut och | ”ångkamp) samt Walle-Rahm ist kula), "Som fotbollspelare örj: "itarna också göra gällande, |- "ramför "allt i HIF 'söm- efter" va- vandra haft Erik Berggren, Verner Bjärebo ' och "djurgårdstorpederarer Kalle" Eriksson, Vi får inte heller glömma ' Goals Hasse Olsson: eller daljören - berg, Den sistnämnde flyttar” i höst Niraren > "Gösta Carlssons hemstad, se ESA tor är Nya Zeelands nordö har många heta källor och vulkaner. Numera Inträffa inga större” utbrott i vulka- nerna. Pe heta "källorna" används flitigt a infödingarna och även av de vita som bo i närheten. Det bh: ta vattnet används. för badning och tvätt, Men vattnet är olika het" i obka källor. I en del källor är vast. net sv vanlig badtemperatur och där -hadart eller tvättar man div åt 1 den stora källan, som” ofta ” storleken av en mindre sjö. I a ra åv källirna är vastnet däremot :å LE åtlhett att en kan laga sin ri Fastk genom ' "att. ställa ned i "kastrult i vattnet. or Alla | som varit på besök vid Me- delhavet ha säkert lagt märke till en sorts ganska underliga farkoster, ilgen ha två eller tre råtacklade mas- ter utan märsar. Dessa båtar kallas Polacker,” på franska . ”polacre”, som troligtvis kommer av det fran tiska "pole", som betyder: nordpol, [Troligtvis är dessa fartyg ett minne av våra. föregångare vikingarnas Frnere på Me?olhavet, ben,” Det innebar; också bekräftel- j kö till. .hands, . Den. som. valt pedago- i åsk- och 'sport- | ö -| med ytterligare. 20 procent.” För gamle Gunnar Öhqvist; som - dock]; mest gjorde sig: gällande i bandy, : liksom Paul Karlsson och Kurt Ny- | - till Uppsala, den cyklande” folkskol- - som vissa fiskare använder, Farty= : lagr vadet i Siam; rea. I dessa tre > för att. försöka. BR. ungdormen. och tK i ytkesråd hr Per Lindman har, åbe- ropar tidni ; gjort en studi stämt; honom - till har, man . gått in till Schweiz k eftertanke,; > Dä de' utbildande : företagen , att, göra hågonting att. få dem, att: önska göra någonting: Han påpekar, att vi 'd slutprov, . "enhetliga: utbildningspla- ner, eller fasta utbildningsmål,. vil- ket; är fallet. i Schweiz, Hos. oss 1 et nära nog lika många! ut- stål; socks, sätt. ätt. utbilda pan! har fått en utomordentligt riklig fisskörd; 3,2 miljoner ton mer, konimandé affärsåret inte, något ris: alls: och från Burina r : 00,000. ton" vilken mängd gällande > fyraårskontrakt måste, överfas, Japan i är i behov: a Så b = övervearde de nämnda" tre blev” folkskolei spektör . torde: han nan porterna- minskade från år 1952 till 1953 -med' 18 procent och till år 1954 Siams del minska exporterna” under.:s hälften, ' Svårigheterna med "värdet a mma” heriska "skördar 'i både” "Tädien”och Kina, de” två största” "importländer: na, "dels på de berörda regeringar- nas effektiva ansträngningar i syfte att i ällt.: större 'omfattning produce- till! brödkonsumtion ; i ', stället för risförbrukrningen.: Vete” 'h korn, men också råg. och : majs, : kan :be= tydligt. billigare och lättare" produ” ceras på nyödlad ”mark än ris! Ökad risproduktion: > i-!' Indien och: Kina samt växande" brödsädesförbruk- ning” här mellertid icke - räckt till niskomässor. Miljoner svälter både i Indien"och i Kina; där översväm- ningarna och torkan förintäde skör- darna i vissa distrikt. Trots detta är zisöverskottet osäljbart, . ifjol; "vilket komrhér” ätt med” - ra brödsäd och. förmå befolkningen |ö konsumerar - humera: sju .; gånger: Däremot; sé: ihga; svårigheter Ir; möta när” det gäller inkvarteringen. a -Till;en; bör jan” kommmer ratt. till utbildningen hösten,: nal, som efter. palt skall cha Te fbötskenitsböhov. g a d Ingen: får' bära titeln som inte ge- nomgått ett officiellt och .omfattan- : straffas vederbörans as Schweiz är be- yrkena; Näringslivet. skall görå en |£ Ett oändligt stort. antal konferenser | i enaste - åren, Man. har |? igendomligt är, 'att |. PRINS 'SSAN: "ALEANDRA,' 19 år och vacker som en dag, ses här på ett alldeles' färskt" porträtt. "Hon är som: bekant : dotter: till framlidne]? hertigen av Kent och hans maka och kusin till. drottning Elizabeth. Prin- sessan anses våra en av det brittiska kungahusets: vackräste medlemmar och den här bilden motsäger $ ju inte 'rT åtta ”månadet, har: 1 indsk Våra snart uttömda”. . ASHINGTON ( (TT 2 Reuter). Lå Danmark," Italien, Porlagal ;oc! kansk utredning, . som har gjorts på begäran. / ”atomkraftskommissio / i vaftverk Kommer "inte att ”Täjomktin och vattenkraftverk; utan kompletterd ; dessa när. tar slut och vattenfallen har ' ägs det i utre ningen!” Dy a är gjort slut på sitt kol, 1965, Danmark ; 1967, Bortvgt 19757 och Ttälien 1978, : Utnyttjandet " av har nått sitt maximum i Västtysl land 1962, på Irland "4963, i Sverige” och Danmark 1964, i Schweiz 1965, ” i' Frånkrike '1968,.i Spanien 1972, - sr och: i Italieri 1975,.v 7, =. Det påpekas i rappörten / att så nå länder; som anses” hä god "till. gång till våttenkraft, utom i Grökland, Turkiet och Ju goslavien,: har'.g än: senast 30 å : På : ledande kyttshåll har man erfarit; att "ÖB :béslutat; tillstyrka” ökat statsanslag: för nästa” budget= år, till det, frivilliga. skytteväsen speciellt” ”skjutbanefrågorna i: är. därför: med ' största. ”tacksanihe skytteledriingen hälsa ningstagande. kv -legat : medvetslös” på sjukhuset. Den :18.de- ny; ei Sahll ätter; fom; inté. detta porten. beror. dels på växlande ms bri z öl Arméns 'och fly. gets” "manskap och "officerare före- drar. te, kaffe, "mjölk och ;läske- drycker i nu nämnd ordning, före öl, whisky: och gin.” ”Alkoholhaltigå drycker.; utgör bara 54 procent” av totalförbrukringen mot 92 "procent under... 1930-talet,” Då förekom: praktiken 'ingen "mjölkkonsurition inom försvaret, medan te, kaffe och läskedrycker, sammanlagt svarade -De stora Fiat-verken i -Turin med ca 75000” - anställda har, för närvarande en d duk 750 st. Fiat 600 lämnar varje dag Fiat- fabriken Turin, italienska " köpår kontrakt. Trots den' kraftiga : produktionen är lev : > ion . på över '1,000 bitar. 75 Proc: av hela tillverkningen utgöres ” av den 'Po- : pulära 600, på vilken över. 7500 gade spekulanter "öv måna Då största" delen ”av', produkt går på export kan emellertid €00 levereras omgåenid 4 X hoppar ; direkt vVyrkesarbetare” här person arbetat så ilellér: flicka; som; genomgår utbildning n når dessutom inte yrkes- jarbétarebeteckning och: yrkesarbe- tarlön-snabbare än” kamraten” om för bara 5 provent av förbrukning- len. — AEP, : lärlingar där. Hr , : huvudskada vid slagshöjning, --många : «skjutbanor , att. den praktiska ut- I av” "lärlingar "Borde" av=- 1; |slytas med ett” prov -—en examen. [Der ganisationens "tanke på ur; en: aktuell: disku äs skulle” den" ara "den? drivfjäder som var a vrkesalbildningen" effektiviseras. Detta" måste” ske” genom att stimu- praktiskt” att” ”arbetå $ HARE d dsprutör Polis äv. 'Brandbilar körde. genom a "med tjutande ; sirener . och N olisen anhöll många, av de eriomvåta katolikerna, . Sr r al förbjöds härom- dågen,: även; 4 då ingrep polis: och brandkår: mot. katolska kyrkobesö= tänktes. för att vilja begagna tillfället. till egeringsfient- Å gt att Ha dessa" Tesör ; för. margarintra- svenska inköpsturisterna per 'nu mér andra varor än mar- Zarin: Enligt vad köpman Odd Berg i Enningdalen berättar har de sven- ska husmödrarna funnit att flerta- Jet 'hushållsvaror & är billigare i i Nor- Ze,: och det r'' därför "ett mycket Ir som; förs över :' Bussarna från Uddevalla ch Gö feborg « och . ändra städer på den]: svenska västkusten följer en nästan har man på sistone haft ett trettio- tal bussar erfrågas i i | affärerna längs gränsen, äckar," Norskt salt omsätts också i det. sveriska, Även norskt 'garn-ef- «BUENOS IRES (TT — Reuter); riktade motorsprutorna.. mot folks i: gudstjänster ;. som skulle ha s reeglbunderi turlista. I Enningdalen | ' » veckan. Socker är en I: | "eftertraktad" vara och ägare av per- 2 sonbilar tar." gärna med sig. hela nti "som ufgör "en - -påtaglig - måste' nedläggas "därför, att de inte: längre” fyller. fordringarna”, " enligt ki.: Han medger; att ytterligare; å gärder. skulle: vara önskvärda. bl arbetslöshetsmedel: för” tldélar av 'de. mest framträdan e be i på Ardennerslottet. i Belgien; dä; ”nalscenen gav ”liga på skådes "tie Christine s "Imöonstrerar sin mask för h : enne, Réty och far, ex-kung Leopold h . perkung Leopold . uppehåller sig, var det fest håren dage en föreställning och unde pelarna ute i slottsparken, er en smula skrämd ut: nä. dagen. YT en paus hälsade de kung. «Den lilla. prinsessan” Maz ' tr en av. skådespelarna "des medan hennes mor, prinsessan de += ar; roligt åt situationen.. Bakom. ses kung Boudouine i -kra oftkällor en itt kol. Österrike -har giort. slut på si . före 1980, påpekas det i en ameri=..,. kolen exempelvis - Sverige : cch ' Schweiz, har :i det: +.- närmaste nått gränsen ' för utnytte id I nåtts inom : synnerligen . prekärt . läge "och : det" - ket "dåligt: skick. på grund av-otill=" i räckliga ” anslag under: en :följd. av -. Jår och. satt; om det inte” blir någon banors underhåll, detta sd 150090 att” täcka hoven. av medel för. underhåll) ochi. i nyanläggningar äv. "skjutbanor, RR VR rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.