"runt tal 4.000 Personer var därvid ” sysselsatta, så gott. som. "uteslutande ”deltidsarbetskraft. ” I inte mindre än ” "Hör städe; k H Senaste”. året. 6 hjälpta 2212 åldrinigar[ ee "de. 24,684 . arbetstimmar; inom "den "ten var. antalet hemhjälp re : - z i Hjol ahtälet hjälpta I Personer” i den . med : moderna kearb "Sociala emhjälpen : "har jätveeklat till en mycket. vär- TT Ano roxmö en fa : I ' 8 r Ni filminded? ”Turistdrulligher Språket och vi | | en Böston « (AEP). . Professor cohn Ev Arnold är lär har] : sålunda "de sénäste'. åren vuxit fram rare i psykol gi vid den Soria Seelkral M: a "sådan. hjälp 'som' helt bekostas kommunala eller: frivilliga medel, . För 'att:få en! uppfattning .« äm” hur|' många 'v gämla'v och. invalider'”. "som : kommer. i'åtnjutande av dennä:se- nare hjälpverksamhet -har "social. "styrelsen gjort fen” ;undersökning medl”: . inder'en” vecka i 'år,' varvid antalet). :. - hjälpta, befanns :v vara: drygt 7,800;. i och ' ett” 330-tal: andrä | i d och i hoppas a att] "helt okonventionella u "dervisning : kunna; + uppfostra sinå elever. med teknisk konstruktion och teknisk formgivning.'som exa- ä ,utill att ge. mänsklighe- ten tidigare. aldrig ariade nya. upp : inningar;: : . i Professor ” Arnold - vistingsnétöd utg: ” som av Upphovbmaria a anses ut- "göra. evidenta och, självklara; san- ningar; Den. första För ta ner om” särskild " hemhjälp, > ning i denna” sak pågick i ungofär| ' lika; många kområuner. OE riv sens > Är: 1953» var: antalet 17,473, Inr: ; om Hallands "län uppgick i "fjol" an": talet hjälpta :personer i, den stätso " understödda. verksamheten: till SILL) "iden icke:statsunderstödda -till 163. De hemvårdarinnof. som :avlönades ' med bidrag av statsmedel 'prestera- |” "icke, > statsunderstödda verksamhe- |, Ivsborgs län ' Uppgick 4. rik, verk i till |: "> uppfi hö man inte ha övernormal begävnnal . utan: använda förnuftet ohämmat Teknikens. utveckling be- te enbart på flit och kunnan- | + de utan, på fack som fe I mod och |; "dö tritöna te ' ir "accepterade ” jordiska bojor”; | Den psykologiska undervisning= |: en. sätter »sig' följdriktigt- till mål; att. befr ..de; studerande; från: ve .som. varje mä uppfostras med, som vi lever efter "na'skall bli fria från sina ” rdis-' kå' bojor” och lära sig tänka med lössläppt - fantasi; " har professor » Arnold uppfunnit : en” miljö, ” där inget j diskt. hindrar "den teknis- 1370, iden. icke: 5 statsunderstödda ,848 arbetstimmar; ; statsunderstödda j - : verksamheten - var antalet hemhjäl- remvårdarinnor - som |. ika konstruktörens skapande fanta- . -Denna -miljö :kallar "professor Arnold för. ”Arcfurus' 4”; Elever som studerar j teknis! tion och formgivning fö st hir Vd ute iryni én Bären ne vari ”gånger- estarkare än hos: oss." Där |. I finns en atmosfär som metangaser | - ; vilkas: : SS att, kunna göra betydande o epokz i - M skorpa och upp i "på grund: av. miljön och bristande |. t intellektuellt mod, För att ,dleveg= s "från: ljuset "med: 300.000 kilometers |' ekunden': behöver 32 | - Et Sokystema Planeten - i ett för att. motta” gammastråtar. | .Arcturusinvånarna har utöver. si- na två ben två tunna och .utomor- ” dentligt rörliga griparma «.Kropp' är täckt med en fj : nånde skräd och de hår fåg bar i stället för munnar, erna 7. här, liksom; + Vi "på jorden, "speciella tekniska konstrukz (Cns- problem; Elevérna måste 1 Så sa problem, varvid. det antas alt "jordens "innevånare är istånd att Deras lerlik- elnä des | Ubpsikt räddar tivl. Det är trångt på våra gator - och vägar emellanåt. I vissa fall "har myndigheterna stora pro- 7 7 blem” att"lösa;: Det grubblas”=- "ibland i åratal! — "över hur tra. : fiklederna skall ordnas. Ofta be-. ' höver bara en refuge Plockas bort eller flyttas På, en bit.gräs- atta 7 ”kapas för ' att trafiken ' ; lättare skall komma fram. : . Alltid är. det inte stadsplanerar- nas fel. att. «trafiken flyter ryckigt tt. ” upprätthålla” h indelsför indelser- skorna" bör, medverka ' vid 'struktion ” av” "sådana fe "hjälpmedel och redskap söm "mes tanierna kan”ha nytta av och + som goda" 'marknader på dei sina "speciella uppelfter. :arbetar en grupp elever med. Are: ; tärus försörjningsproblei Där finns visserligen växtlikna : som föda lämplig "Produkter, men nde ä H nåturföhållanden som råder "på Arcturus 4. Växterna, växer såle- ' des: inte "från" rötter I "tvärtom, rmed rötterna: Patmos i ren; och med. växten nedåt i bart måste mödosamt skördas resp, « Plockas ur den utdiriordentligt fas- sta Arcturus-jorden: Därtill. behö- i.ver metanierna redskap, vilka'ele> verna har till uj peift att kon: frus En annan "grupp" fick" till ift:att konstruera” klockor; ' gen på Arcturus omfattår 159 ör > timmar 21 minuter” 1 "sekunder; "grupp. studenter. söm sysslar. med na k i spro- na med' metaniernä.. Jordmänni- na älvklart' "underkastade" del oci uppstår. Det jar dodliger att fordonsförar- älva har stdr andel i trafik- Sar ningar, Vad kan då detta bero första! hand sker" in? h placering äv fordonet i önskad / körbana för sent. Filkörningen, . Som I lag infördes den.1 jan, - 1952; har "ännu inte slagit i; ige-' : Nom i svensk trafik. Naturligt - vis kan flera städer uppvisa ätt - god: filkörningsstandard, men : : stort” sett, råder stora brister, ' i framhåller MHF: 8. tekniska av='; delning. r.2) filmarkerinéslinjér, längslöpan- de linjer: i gatan” som. markerar |: Iban ; "Heldrågna filmarkeringslinjer får inte -brytas:--I;-en" del: städer "har olyckligtvis heldragna linjer 3 målats, som korsas av stark trafik; då dm- ständigheterna på platsen inte med? ger: något annat. Där streckade Tinz i snålade får. byte av "fi SE UPP, DET RÄDDAR LIV. ppsikten ånses av "utbildnings exbertisen vara en av de betydel- sefulle ste detaljerna i:trafiken, Låt några” fall: i trafiken, där uppsikten' är av ytan st stor. bety= delse". Å "blem; Metanlernas puls”slår: lång: vårt 21) did i "back? pegeln och I Métanierna" Ö! a dra näturl -på" vägens. vänstra Om; föraren av.; misstag 'ger i Ikörtecken - och " sedan - märker : att fordon nalkas och att igångsättning + inte” kan: ske; då skall. körtecknet ; I nedfällas, så-bakom kommande for- uppges. På. planeten. Arcturus 4 räder. världsrymden. absoluta kyla. är lever .emellertid intelligenta |. donsföl får en vink'om att någon Na, de föds ekonomiska resultat som just: Jord-] bearbetningsförsöken och. -framkas- tar tänken” att "jordbrukets "ekono- miska” föreningsrörelsé ska och "olämpliga redskap är nu ofta en' oisak” till "alltför 'små "skördar. : Bland frågör 'sori behöver. utredas är jordpackninger” under ”olika be- tingelser, bekämpningen. - " Bearbetningsinietoder . . . kommun med Halmstad. a Länsstyrelsen - an ståndpunkt, att inte tillr de s. k.' Eketå ner och redskap” samt vilka redskåp som är” lämpligast på olika jordar ävensom om "och: när plöjning, kul- tivering, "fräsning Étd.'med tallriks- redskap : är att”: föredra, Tiliverkare att I Tylösandsområdena rums kommun ”bli av allt föl ringa. omfattning Afråga om folkmängd Vid utred Kar framl "skulle sd kat d och och försäljare. av laritbruk i vårt, Jand satsa nä "c:a 107 7 milj. kr'pri år för: ”att få fram lämpliga och bra maskintyper och resultaten föra Vapnö socken med - av dessa givet- vis läntbruket tillgodo. Det behövs emellertid" också direkta jordbear- betningsförsök, :organiserade, genom försöksväsendet, men för detta ä än: damål behövs det: pengar, Tetydligt i tjänstgöring - vid flygvapnet under” tiden; 1' sept,.—15 ” okt.:: har | 3 beordrats 2 löjtnant » Berthag,;tHal- Göteborgsdent 28 augusti batt på biljettpriset på särskilt an- givna platser. Vid galan möts bl'å ff o hi Ingema; sgohans= Sjuårige "> sor till arrendatorn Hans son, Påvelstorp," Edsvära, "åkadades till Jöds "då hän "på torsdagsefter- middagen" -kom under. en' vältande traktor. Pojken var på tillfälligt be- sök hos:sin moster och morbrör'i 'Trässberg ”. utanför: Lidköping och då olyckan: inträffade. Han åkte med 'en tioårig kusin på "rikt n, Åföllet och han' hade också stäl Id old smatna ingår också straff. fö skola, vilken verkän "Iden; Kvibille eller Harplinge. kömmuner är att förordas = "0. är. det- gäller - en: total- införliv-. ning” äv ,Söndrums'” AN med lag för att kunna |; kvärstå som egenkomm: ler alternativet att införliva Sönd- rums socken med Halmstad samt att. I Söndrum vidtagit . initiativ" och; ; | gärder som" främjat] dan: om väger vinte "kommer att äga : dygn” långa' orgie. tolerera ge Ier atukaras kontrolleie a sikten no- | ..; je: > | dens" äldsta yrke! När svensk a > kor Bör det, ger de näring”, utomlands skadar Sveriges anseende |: a "STOCKHOLM (PRE) — Tre ställen fick resen; i varje stad de besökte: hotellet där de bodde, idrottsplatsen där de spe- lade sin match samt krogén 'Tär de söp sig fulla och/eller kontaktade glädjeflickor. Den som berättar detta & är en re- sebyråman som hade till uppgift att Vara reseledare för ett svenskt fot-' bolislag på vikingatåg ixsöderled. Det var visserligen inte "ett: stor. lag, ja, inte ens av division II] -klass, men. betraktades likväl På de plat- ser som gästades som Tepresentant för svensk idrott. Värdarna "som förgäves lockade .med sightseeing och annat trevligt torde ha fått en något | skev" uppfattning om. det svenska folkets levnadsvanor. En bussresa gick till Pari av resenärerna var från en resi- densstad i landsorten, titulerade sig direktörer och var av, allt att döma ; I välbeställda affärsmän: med med] Kor, kur, kår, kör De fyra orden med samma kon- sonanter men fyra olika vokaler, 'Ekononii ket Partipris för rumärkt smör i Stockholm 19,8 1955 Pris 620 öre Der kil kila (föreg, ot = öre pr kal: i: alfabetisk ordning, e | hänger delvis tillsammans men har alla ex skiftande innebörd, Av la- tinets Corpus = kropp blev på fran- ska Corps, uttalat kår och i denaa form införlivat med vårt nuvaran- dé svenska ordförråd och med 'av 055 alla välkänd betydglse, Länge skrevs det ä även hos oss på franskt sätt såsom i vissa fall ännu sker när det. gäller t, ex, den diploma-l, tiska och konsulära "kåren, d. v, s. främmande länders officiella före- trädare. Det får' ej förväxlas mod ordet kor, uttalat med -svenskt 0, och härstammande från grekiskans chores, på latin chörus, med bety= delsen av sång och dans, beledsagad av musik. Vi har därav fått uttryc- ket i ”korus” om en så! smör i Stockholm” 29, 8 pris 700 öre ? per kg (föreg, riot, 700: öre Pr kg). — Svensk - riksnotering å rän=', märkt smör, Satt av Svenska Mé- jeriernas Riksförening 18/8 1955 or fällande för leveranser uinder"tiden ” 19.8-26 3 1935 695 ö öre rep kg (föreg, ” ot, b 605 öre Pr kal): BR "2 2 2 ce . =S 2. mö 2 ar "2 Le] = Det finne väl knappast & nn” enda offentlig hadpläts i Sveriges avlån= | ga länd, där get denna: :sönmar ec ej... och samfällda rop, ävensom benäm- ning ”korum” för militär morgon= och aftongudstjänst. . or Redan i den tidiga - kyrkliga borgerligt : tad Under de fem dagar vistelsen in i Par ris varade stack de inte näsan Pfa för hötelltummet annat & än för rag- lande till och från avträdet. Genom portiern: rekvireradé de ubp "Spiri- tuosa' och gatnymfer,. Deras. sera is- serligen men deras mera 'stillsam= ma-.:: reskamrater -- märkte på 'den franska hotellbetjäningen att;bak« om' den yrkesmässiga älskvärdheten dvaldes icke alltför uppskattade ta; kar om Sverige och svenskarna; rättar. en av dem som: skämdes.” ; Svenska flickor reser ut: ochxtar plats :som hembiträden. De, jar ; | omedelbart knyta intima förbi del- ser med ett mindre eller större, ans, tal” "nyförvärvade boy” vilka 'alla icke har .det. bästa. anse ende; Detta sker i länder där flic. korna ”håller på sig” tills de, Bifter, sig, eller i i varje fall till dess de valt illkommande: . De; som, öppet, "möt" dessa” oskrivna lagar [i s med utövarna: av: fattningen, att i vi inte endast ahidta som kunnat) på ort och st le bilda” sig en egen uppfattning öm |ket. Det" ger näring åt den; ofta; nu tr av: Billy. Graham," uttalade ning DÄlGHja a -— om ni i kommer och - hämtar. bilen: —'se till/ att inte” Ae I'kande' barn” finns: bakomi ller än« att det svenska: folket ärldsrekord i'liderlighet; "Men, säger" män, det kanske blir litét, tet, bättre efter: 1: 'oktober. hop] » lutveckling och som talar för att den skall -'få bestå; Detta” ytinerhet som Söndrums kommun moötsätt” si är prima, Och isskrapan ä en syn: relsen finner det inte klarlagt ”att behovet av utrymme "för' bostäder och indästrier- inom Halmstad är så stort, att:en införlivning av Sönd- rums-kommun bör få 'ské mot" den= na kommuns ”bestridand dagen företog 'en veritabel vansin- nesfärd: genom de trånga gatorna på ister i Malmö, har”nu dömts till gå straff, Den ene, som går under "namnet ”Bilkrille”; 22-årige svetsaren, , Bert: Christensson, döm= s ; till "ett ”och' tre 'månaders farbete, medan kumpanen, 23- ige diverscarbetaren L. Freij, fick sår och sex månaders sträffarbe- le. Det var Freij som kördé vid. till- rymning är milit kt” "berusade vid tillfället: och i fylleri, — På isen i Malm ö gjort ett. gott kap: t och 'med alt den gripit en yngling som tymt från. en 'yrkes- tt. han' från i åugusti hunnit med ir.te min-', dre än" 22 bilstölder' och tio inbrott, Hah "kom till. Malmö. i en, engelsk 13 registrerad bil, som han" ten till lördägen, i Ljubgby. ;” Båda. var! huvudsakligen” f stockholmstrakten.' Räta på tyggarnal åra : «Svensk ungdom : avi dag Har stör : futsträckning. dålig hållning" och det beror, troligen på bristfällig ' "eller utebliven gymnastik, . menar -prö- vinstalläkaren L sta i Bjärtrå, I en "rapport till medi nälstyrelsen förslitnav ryggar," knä axelleder;: En av orsakerna till des- sa sjukdomar torde "våra, tungt och ibland ensidigt arbete hos 'pirsoner som redan från ungilomen” bal: nå- got i »hållningsfel. «Till 2 det, tunga kroppsarbetet komm uhgdomen |,ö efter en mången gång bristfällig gymnastikuhdervisning -, i sfolkské jan.. Ett alltför. stort, antal ba skolåldern har, hållnin, stök." "Xfulå ryggar,” ” platjfötter; di mellan muskelgrupper). : Hållningsfelen "skulle "kunna mot- verkas , genom: gymnastik -" under skoltiden,' menar dr, Stadling.:. Som det nu är saknar emellertid .många skolor. gymnastiksal; i doktorns di- strikt" har' inte 'ens' tredjedelen; av dikeskanten : (och välte. Hans: rik | hamnade” därvid '. under "traktorn. Han fördes: omedelbart ' i' ambulans "någon : gy tiksal. och 4tt. lärarnas intresse för. fristående mnastik i dammiga :sköolsalar in- to är stort finner han förståeligt. omtalar han, att "ett stort antal pa- |: tienfer söker läkarmottagningen för SP fo Ern. vi li; "billig livfäddare. 24), innan byte "av filbana" sket, måste "uppsikten; 'hkakom, och på den aktuella - sidan om fordonet vara perfekt. Dagligen ser man i trafiken hur ,kursändringar' görs utan någon som: helst ' uppsikt," Livsfarligt! — Och — "som man även dagligen kon- staterar -— kursändring sker i såm>- må ögonblick som: körtecknet. Lika livsfarligt. i Inget körtecken förrän uppsilkten. blivit verkställd och full kontroll-erhållits på den övriga tra- fiken, Se upp! Ni kan rädda ert liv!t Och andras. . - i flemmi ing i Storuman: sig "till: finansminister "Sköld « med begäran. att. få .slippa' betala inve- förfan för” en! "bil, som: han Yetet i november 1949, Bilen 'skulle ali. av. ny, typ och byggd efter" del- | vis helt 'nya ”konstruktionsprinciper: 3edan dess har ; han offrat fritid, semestiar' och nätter för bilbygget. De delar” han inte: själv kunnat tills verka -, har t han tagit: från bilar tillverkade åren : 1937-1939; Det känns . "synnerligen"; bittert,, säger hån "att "efter ' fem år "av oavbruten möda med' massor :av bakslag och misslyckanden" ru: inte. ha råd att inregistrera' och använda bilen. Det blir faktiskt en'tusenlapp, som han får betala: för "att han gjort: bilen. Såvitt han kan 'se är det här fråga om 'ett. specialfall," enär: bilen är | lands, '; STOCKHOLM "em Beklädnadsarbetarcförbundets »; kongress anslog ' praktiskt taget . » hela torsdagen till en diskussion. "kring kvinnolönefrågan, Inl : ningsanförandet hölls av fi : örande Per Petters: : I + debatten Vax . inslaget. av -kvinnliga talare markant. Kon=;; gressen beslöt att enhälligt. st: Ja sig bakom förbundsstyrelsen .. förslag attzhemställa till.LO at < med Arbetsgivareföreninge! uppta överläggningar om ett, a mänt genomförande av löne: . ningen för de kvinnliga' arhe tarna 1 efter "principen om I . efter, arbetsinsatsens "vä de. ” Sedai 1951 har telationen:snellani männens och kvinnornas löner. dustrin varit i'det" närmasté dej samma. De Tönepolitiska linjer, om följts. "under: senaré: år. synes inom. rimlig :tid' bringa rättvisa kvinnörnas ' lönesättning. Det' ve kar heller" inte vara möjligt att nom spridda aktioner från :berörda fackförbund ;' lösa . dessa" problet Förbuhdsstyrelsen” anser "därför. om hur -kvinnornas lönsättning ZI debatter underströk 'de : kvint ligat alarna att det är ett rättvise- att få kvinnolönefrågan” löst "Man också 'Bekläd reförbundets. ansvar för denna frå- ga, eftersom detta är det mest, ut- präglade kvinnoförbundet inom LO. 1 d till Lidköpings .:lasarett;. 'men var rvid denna” kom för ”ångt'» tt så vid ramkomsten dit redan död, ni. 1 går Med sina hål ssfel gå g - alltså ut i förvärvsarbetet. set helt' handgjord från: chassi till ka- rosserk "1 Furta ch eV = gästa "år valdes Gunnar Christell; arr o= | att sjunka i blandad- kör vid oråto. rier 'och kantater kömponetade' med | hänsyn? härtill. Sjunger kö en: en- | tä "| Snatteriet och. nu 4 dessa inte längre utlandets fria ”spritiny-|z hetens ' behag : för "den turistande | ensken.' Har. han; vilket nan: får sö s; redan här: hemma "lärt sig i "latt. även friheten medför, ansvar kanske -han- undviker de' värsta ex- | "när han: kommit: :utom-” | krona, Edit Frisk, och Evald Matts= LO och SAF: nu bör. pröva! ir an | .- om industrin praktiskt skäll ordfias - efter. den” princip” man" gemén; mtl. ig för. kräv; när man går till aktion för]. 2 Till -'ombud till LO-kongressen | fick kyrkans in- nersta del, vanligen förlagd åt ös- ter och reserverad för det sjungan- de prästerskapet och dess biträdan- le "sångare, '' benämning ”kor", I samband " därmed . står" en hel rad beteckningar: . högkor, gravkor, korstolen | (för” de sittande präster- na), "korgasse,' korskrank, ' korut- gång m.,fl., brukade i den katolska kyrkan: och delvis bevarade även hos. OSS, I tidernas längd utvecklades dän franska” ordformen chocur;,: varav vi. fått vårt kör, uttalat mbd”hårt” k trots den. följande ”mjuka” vokalen som, annars har förvandlat ett fö- regående k till eu tje-ljud, exem- pelvis i kyrka, kök. och köra ctc, örer, (lägg märke till att man' säå ger ett kor men en kör; flertalsfor= men av: det förra. ordet är oföränd- | rad); finns" ju av flera olika slag, Ursprungli deltog i körs blött manliga röster; vid uppdelning stämmor”; "utfördes. de; två: män med 2100-talet dyra: ing | hår fö I it en eller flera stöts der, "och de flesta är förövade av” pojkspolingar, som lättvindigt "vill > skaffa sej kova' till bio," kor spel el; ler andra öj ansvarslöst att ha med sej ontan=; nå ter till de badplatser, där. man ej kan bet:yggande förvara den bil, kiosk eller aniuan säker fi . ringsplats,' Att lägga Mfrån' sej ett par "byxor där plånboken "måhända kategorier, Polis. har: bvåra' dar - så många . problem, att ta:hand'om,.s att vi nog lite far bör akta oss för ; att ge dem mora arbete, "ie va Men detta till trits, så har det « blivit en befängt snedvriden moral hos det yntte slälttet, onkannérli gen en del pojkar i tonåren: Förr + i världen 'ansäg man det. gränslöst. simpelt cm en yngling åtal, Hän.ha de inga:roliga- dagar, alla tog, avs. [stånd från honom och den dimer syndare n hade nära" nog. sförvorkat pd allt förtroende för hela sitt liv, :Deta' n Cräbnilit 4 3 kragen, I' vår! mådernt : upplysta - tid)! med. hypomibdornay' | ment' användes uttrycket a capelia; | mäxkligt nog då” kören: "ursprungligen brukade samlad ”i något; av de bor; söm - omgav Jängh "kor. i.det. s.k; ”mitt; de båda ”sidoskepr det” sitt” historiska 7 "ursprung; från. latinet och 7; : franskan; liksom Stockholm; "Harald Schoug, Läpdsz son, -Stockholm, Algot Persson. Bor- ås, Idur Persson; Malmö, och, John Lundin, - Göteborg. ; . tillkom' darhkör av "och al | uppfostei alt SH far, männen" sj tenor" och: 'vsykölogi dugogtantert och, sdlsed <= | bas, och slutligen -blev ”det vanlig farbröder: "skuil>, väl ungdaman-nr då mera sä tillägna" sej "andras rättmätiga ingun= I stöldorr,.: sallg=' at mer vänliga ”holdupp”-af Itnlår: 1 däck ett” annat språk. Dek-kanswilsia uppfostran: RANA ter > han. gör ett :Sanyg, Ve sf delbart och i ett sammanha j I 'ha en rejäl omgång smörj, ä inte var Fa tokig!" Eller -—0 k ike — stänk. om: våra hem ra fingo Sj Det var JAG FN) som körde'me < för nära en"; i ( MAGNOLIORNA B ” på Universitetsplatsen det, vilket väl den forna I LUND. Nu blommar jnagno LOM "MAR senare än vanligt men vackert är ' här bilden i någon mån bär vittne om. .. butar ut, är ju rästan att:utrmana [ . ödet: —"d. v. s licktjuvan-av alla .r | säll ån falla för lusten ntt ar ov så så vallär/kulla? fall, f-ptbysre romer sne Ane nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.