+, el omma andan: något, var hårt knutna. .; 5 Jag går valdrig : dit! "Aldrig! "”Men" "nästa ögonblick såg han 'kenn ”arisikte för. sig." Kände :""Förbannelse ; de henne'såv 4 : Varföriskulle Karl gå ivägen? Hade: inte Karl sig själv att skyl- de Håtit bli att -locka anske fanns" det: springan- "hans: frågor" just "där. Vem älskade hoj i mest" av d m? gärdet Hon hade s Å hade" Holger kommit hem”-och gnistan hade blivit. till'/en flam-: : mande eld,'Det brinner i inom hör. riom, Han, tycker at h Svek: Eländigt 'svek mot 'min brör. Karl” har" förlåtit; dét sor har; varit. Karl vill att: allt skall; vara. bra, Jag får inte svika. M hon. är- hans hustru..Hon vill svika. Varför skulle. -då- inte jag göra. det. När Karl'stal hen: ne från mig Lockade" med äg = « Han är så full av stridiga tan- kar. Och himlen är. klar; -Vattnet " kluckar mot .stranden: Däruppe ser. r. han” ljusen; Nu” väntar: hon Han tar om sitt huvud; Känner . att han "vill. . gråta., I förtvivlan: . Han'.vet ju att han bara drar ut på "tiden. Han.kan inte; stå emot, Han, måste, till henne, Hon betyder ju-i alla fall-allting.»:2.J Varför reste han hem?: Borde han ifte's at nere i den' stora staden? Det hade varit det bästa. Men och nu går 'de. sista " argumenten "han orkar! "med "— :s Ingar anklagelser, ” ingen, ingen skall. någonsin, få veta det; Jag får ha'henne för 3 F 'en' enda: kväll till. Sen far. jag, mycket blir "annorlunda - medan man är borta.” i: : Han : sprang” upp mot. Eriks- gården; Hon: "mötte honom nere i"trädgården. Han' höll henne så hårt intill..sig..Hon flämtade' och kysste" honom ' hett" och" för ett ögonblick "fanns : ingenting mer än-lyckan' i-hans. bröst, ' Karl" var bara; bära - hans. sida. och smekte hans hår. Han: måste snart gå. Karl kunde snart vara tillbaka” De hade talat om Stock" holm; om världen; Kvällen hade 7 flytt undan, +, oo Varför iog jag inte déj, sa kön. hett”oöch halvlåg "över, ho- - nom! Det”var:ju dej jag älskade: Han svarade inte, ' Vad fanns” att svara på hennes ; = Skall. du göra Kärl mer ont, 'sa-han förbittrad. Laila, du har dej själv att; skylla; Jag älskar dej, vanvsttigt men "det vi gjort i kväll är illa nog. - Hon. låg stilla. Plötsligt: g dc han sin: väg. Nästan sprang 'ut, Hon. sprang efter: honom; vild, galen: <rstar 2 — Holger! Holger! ropade hön. |. Men ' han var borta, det var mycket sent, och. plötsligt, kom rädslan, Karl! Han unde ju hö S till sent ut på natten.” ? hade det, kommit en familj uppe :[tiofem år. och hette Harald Ols- vå? gladlynt människa... $om- "bara er åtta-åriga pojke Sten: "0 00 "| läsare.” Ångmaskinen 'nere vid . betarna;' göra. Lars :var'full-av > arbetarna, Ett ; «kafé, iojo byn "INu hade de ju också klarat av - | ner, skrattade Holger. i Å går, framåt. gös Inga och Lars, Det v var. så i mycket nytt. "Vägen och sågen och det: myckna fölket, "Lars var glad "och "uppsluppen. .; Holger [hjälpte till i ett par' dagar vid sågen och trivdes bra ”: Inga var litet blekare. Men hon tindrade ' upp när Holger" kom- mit." Kvällarna blev så "mycket ljusare och de satt'och samtalade "Lars hadé ännu tavcket att stå i med, En stor del av hans. kväl- lär" gick åt att.skriva böcker. .och räkna; ut hur allt. låg” till” -Nu] i. Sterilyckan., Mannen: var: tret-. son, Hans hustru' Karin var.en hade -ett att anmärka "på: den eviga vi gen till'skolan för deras ; Men. om morgnarna” fick" Sten åka med: fadern' ner till sågen. Mjölkbilen: hade -börjat: köra.se- nare. Han tog alla: barnen: med på flaket. Simon, snabbhändig och. van; hade snickrat ett vind- va och: nu, sutto” barnen fint re 'då de” "inte ens haft någor väg. . Nu, .kunde Lars. sitta, hem-' må på Larsro och ringa ner, till Holmsund,. Allting”. hade. blivit sågen skulle bytas ut'mot, kraft. Snart skulle" det komma ljus till j ndra sig över denna fi ring. Ödemarken som hon kom- mit till hade; ändrats till. sjudan- de-liv; Det var: så mycket -:som sätta in telefon skullé ) telegrätare Han hade” köpt Riagår- den, Kom nu ungt folk med barn dit så skule det du snart kunna bli skola: -” Och sen skolan köramit — ja, nog borde man.ha råd att ordna en butik med” nödvändiga varor. Kläder och ' sådant också. Det|' skulle bära sig. Den kunde : 'byg- IS gas nere, vid sågen: och ha möj |. lighet att bjuda: kaffe också på I! skulle snart: växa fram. : Holger tyckte det var Toligt att planlägga alltsammans med Lars. s.-—>'Du'skulle stanna här också, sa Lärs och -skrattade;: li han- delsmän ” i :Holger. « : vv Det duger jag: nog inte. till, jag passar bäst på sjön.: — '. Sej . inte i det, du. har j ja aldrig prövat på, Det skämtades bort alltsärA- mans. Inga bjöd på kaffe och så kom; Simon : och Siv upp, med Maj-Lill och pojken Stig som låg i sin vagn och jollrade: Siv hade blivit kraftigare. Han trivdes så bra: "Simon var också ljusare i sinnet än någonsin. , Full av|. historier och skämt, 'Och 'sål. sjöng. hån gång på gång. Dansade met . Maj-Lill. och Lars-Erik. Sirön bet inte , bekymmerna .på, det 'värsta.. > oc "o- När jag var i banken "sist kallade: dom tusiögarna mej för direktör Aronsson, skrattade Si- mon. Jag blev så snopen så "jag |. » | knappt: kunde uträtta ärendena; CS. Jöjo, vi skogsbönder får fina, titlar, : — Det rätta är väl skogspatro- — Ja, mej får dom kalla vad döm vill, tyckte Lars; Bara det I. Inga sa inget till. Holger oi om att kon ibland kände sig ensam där- för att Lars var: så litet hemma, Hon såg nog att något tryckte Holger, 'fast han här ibland tyck- gång eri rynka, mellan hans ögon- -| Bryn. Ihga undrade” vad det var ; besvärligheter | ' med, Yrtien” vågade . inte fråga.) v; som" ' han ., hade Hölger hade sagt att han . kälsat |. På 'Karl och Laila. Så det kunde] : inte vara något som gällde den. Inga, hoppades, att. Holger skulle ha :glömt, : Holger tyckte hon! så å bra. om. (det "fanns liksom ett band mellan dem sen, barndomen. Han och glad. bode. vara "lycklig stod på nu; Lars, hade” nya-pla- - ner. Nu: var: det Riagården han ”.| villé "sätta i stånd. Nästa vecka fiskat. .Hän samtalade : glatt -mgz dan han "undersökte Ingla..Un- der tiden; hörde: de. hur" Sture |: kom tillbaka, Bkjutsen; skramlade muntert, : på huvudet: göra. Hon. dör nog:i natt... ' Sture fick körå Tillbaks ner, till tes glömma det, Det fanns någon |:. Det ändes tomtnär han rc reste. Inga stod: Och ' vinkade efter ho- nomi. Han". "åkte "med. mjölkbilen vinkade: tillbaks, sista Inga såg var"hans 1e- Hon: visste inte då:att hon aldrig mer. skulle få se hönor sz Gården: 'verkad en Morgon. Han Det id; ? vära” "ensam: mt TN "Hon körda. "Sture": satt tyst jämte; henne: Då de. kom'. fram :Isåg Inga att dörren :i in "stod € öppen: Det. var smutsigt och "luktade illa. Men Inga .bet samman :tän- derna. Ingla låg” på sängen, Hon såg ät som: om”! "Kon. sovit,” men I: Inga: såg” att: inunnen vridits lite på srjed.« och blod. hade. trängt i in. it; på tänkspridd.; Och. "ibland" et. | han” så my di gick.hon löst” på förister., var fulla: av "fett" och smuts: och. släppte :knapptrin lju|.: set: JIngla: Hell: hade: aldfig'värit fänva t ; Doktorn såg upp. Han skakade |: "Jag det är-inte mycket att --j vänner i det stora landet i väs- .I vande rundresa : ir Europa och il Halland —— och till dessa har ju Laholms Tidning' det. stora nö- Martin” Bengtson. från VITAL” STARING TRIVS Om några dågår går en båt till": Amerika och den” medför en av södra Hallands främsta tin Bengtson i Chicago, som då återvänder. till sitt nya hem i USA. efter” att. ha gjort en": gi inte minst besökt vänner i s:a Hasslöv" och redan 1910 läm- nade-han” sitt: hemland” för: att som så många: andra beget sig till USA där. han med fit: och d/ hustrun: Ingla och "han" "hade: aldrig varite skilt hära: varandra. : = bara för” några timmar sedan anade nog att ingenting fanns att göra! i. ; På. kvällen. kom; Aina” och: då kunde” Inga. :köra, tillbaks. hem igen.'Lars var hemma. Han såg mörkt, på. herine; sr Det" var en ' Avg 1050, "sa ilskof;; "och ler der sämi ibestämde” i'detta huse - Men det "gjorde ont;i.brös Hon -hadé | längtat. (efter: sta. kvinnor :blev. det så. Män] A' tyckte. det; vär? genant. tt gen fanns' arbete och åter ar Varför: "skulle «man smeka varandra? : Och ialla fall var det kvin- smekt, 'och att hans lust att b bli tilltalad K :Men "man 'får Vv människa och finna sig i det 'o- undvikliga, tänkte Inga och” og at åt sig självn . . o; Chicago åter på märkt, ij det ändå: till: 1952 hemma i "Sverige ätt? tade ”hit'igen: och nuv. SÄ varit .-här.. några månader kom hit den 26 maj och reser| den 23 aug. Jag villsså gärna: träffa . vänner och. bekanta.-än hade; hon ” varit frisk och: kry]? ''] Och "nu "låg" hon "där '—' Sture vägar. tagit mig? en myck och: trevlig”. resa. OPP Eon Sverige". över. Göte sedan genom. Norge Tyvärr”. vär: det ruskigt: när jag var i Norrland fick”. aldrig "' underbar resa med hög: och -även. Noörrlann : bjöd, mycket imponerande Haka > Oct for att i något år ha vapit på. an nat håll hamnade han så små- ningom i Chicago där-baån'allt- jämt bor och trivs "utmärkt, I ter. Det är förre” ; Spårvagns- | 39. år var han; anställd - vid konduktören, " numeta "välbe- spårvägarna .' ör ställd fastighetsmäklaren Mar-|men är: nu. penionera ch hjälper i stället" en:eländs; an att köpa och sälja fåstighetér, ett yrke som passar Honom ut- inte minst? täck" vare hans stora Personkänhedgm” -— Första gången” fom” kom tillbaka till hemlåndåt är redan 1924 men sedan: dröjde inna jag kom hem nästa gångs.D var givetvis kriget; som kom emel-, lan, - Men". jag. ata en" gång -— om: deti.blir rfler de gånger: får : väl tidensock äl / ] san utvisa. andra. rOch det: var:så. un dorligt | Öl se -midnänt: sd Hasslöv hemb WL BAN GOTT MED SLÄKT OCH VÄNNER Jfick se. Tyskarna äro ett ar landet är att det skall vara så 1så ett ont som ' vi inte har i TUSA Svårt att få rum är det I "I'vär ' trevlige bekantning från h PÅ, | ygd besök I SÖDRA HALLAND, "Sedan fick Jag åka méd en kusin i. bil genom bl a Danmark, . Holland och Väst- tyskland och nog , blev man imponerad av allt: som man betsamt folk, derag stora stä- har: förnämliga autostrader 0. grödan står mycket fin... Mest imponerad - blev jag av Rehn- landet där' vinplantorna kläng- de sig upp för höga sluttningar Stora städer, stor trafik och är "också "ett mycket vackert land" och allting är billigt där. Både där och i Tyskland. står grödan fin, ; i Det. enda” jag. hår emot Europa, båda. Sverige och i ut- svårt att få ett glas vatten till en måltid — i Amerika får man alltid” ett' glas isvatten innan man "', har . beställt: någonting. Drickspenningssystemet är ock- också, -speciellt i Sverige. men en i Norge fast norrmännen betydligt . gästfriare. vän 'venskarna, = ov 4 t : Martin Bengtson har nu fyllt [67 "år "men det kan man då "sannerligen inte se på den vi- ; tale" mannen; Sin födelsedag fi- rade han häromdagen: med en i trevlig fest för en "stor: skara äkt och vänner på. Simlångs- dalens" hotell. ': Ordensväsendet. och klubbar Vv. skilda slag, dock. mest med Anknytning . till ”hémlandet,' har Martin: -Bengtson "alltid: haft n varm När. han : var i Hzlmstad. häromdagen passade ; han. "på att titta in' till: Odd Fellow och 'fick' följa, med' dem till Simlångsdalen på en trevlig Nn Han har: också. varit : Men han berättar att det blir: allt svårare der. har åter byggts upp, de mycket industri: finns, Holland ' LILLA PRINSESSAN. ÅNNE av England har "fyllt fem år och här ses det kungliga födelsedagsbary net, dagen till ära iförd blå bros dyrklänning och med. bästa sö:t- dagsdockan i famn, Är hon into lik sin Mamma, drottning" Elis betha : SKÖRDEN OCH: TORKAN bes handlas av RLF-Tidningen, som-bl, av framhåller att allt nu. pekar-mot att jordbruksuppgörelsens fyrapro= centregel kommer i tillämpbing” 1 höst, Ingen har heller got. annat, säger tidn fortsätter: N ”Detta är en sida av saken. Den andra är katastrofömrådena, stör= re eller” mindre beroende på hur de fattiga ' regndropparna förde- lats, . Där - kan det bli: fråga om konkurenser, Särskilt hårt sitter de som - nyligen ' köpt jordbruk, beta- lat höga jordbrukspriser, ra inventarier 'och som extri ra da fått den högre'räntan. Många av dem, som 1 fjol fick" skörden: för störd av regn, får den i år förstörd av torka, Skulderna har ökat, den 3 hårt anfrält. Inom de'områden; som ligger: längst - i. botten : ofråga», om årets skörd, Östergötland, Sör mland ilhar vi åra flesta arrendatoret. Kreditreseritionerna måste" mjukas upp för jordbruket, :, "> Med all respekt för vostriktlonors äl, [nas samhällsekonomiska nödvändig» högsta "i fredstid, Köpkraften är större: där än” "här; slutar der ”ahdra sidan ”pölen” såm- tidigt, som, han lovar att skicka 083 brev en. och annan gång från Chicago, -Och. det. tackar i. för och önskar honom lyck- lig" reså samt välkommen- till- baka om det' skulle | passa om et ortdvanligt vackra sommar ädret dliz flitigt utnyttjat Alin SR ASSA NASEAKAAR, av segels portarna. ita J2egel i dessa dagar. AMA "Li prisbildningen. het får de inte bli idiotrestriktioner "I Som kätter. det stjälpande krokbenet för! företagare vilka oförskyllts: rå 2 kati :i ett. prekärt läge. Det är: hör te, fråga, om krediter för ulbygg- | nad, investeringar som ökar inflati- önstrytket, Det gäller "krediter att klara, växlarna den första. ok- då tober; krediter för: att unde utmät- ning ul: ” Vidare måste — > såvitt vi kan Mörstå — på nytt stödlåneutvägen tillgripas för att på så rimliga vill- kor som möjligt ifråga om säker- het'',' och ' armorteringsskyldighet dand belopp måste. här snabbt s las till förfogande för att avvä ekonomiska" katastrofer.” ” dersiryker tidningen "vidare! Detta gårdarna, Stråfodér' = från. kreaturslösa' jordbruk överföras till om inte billigare . kraftfoder kan ställas till förfogande: Hän an ”Det är ” orimligt satt kraftfoder, som nu måste användas. som ett slags nödfoder, skall betalas med priser som gäller för det kraftfoder man normalt använder för komplet: tering av, foderstater till högmjöl-, kan£e kor. Jordbruksnämndan bör kunna visa att det finns elasticitet Motiveringen är ett i grund ' förändrat läge och det är. en stark motivering. Att rucka, på spannmålspriserna uppåt. gick inte. Då bör det gå att rucka kraft- " I foderpriserna nedåt; ' Det ' skadar kanske inte om man också tittar sx efter i vilken utsträckning. de. som handlar med kraftfoder utnyttjar situationen för. egen vinning — Vi, har en "känsla av att det inte överallt är fritt från spekulation på; den fronten?” .- Jorbrukarna "blir denna" sömmar” i sfor utsträckning en grupp som " '] irots den fulla sysselsättningen kan jämställas red en industriarbetar- grupp som drabbas av en hastigt påkommen arbetslöshet . därför att arbetet inte ger inkomster, slutar RILF-Tidningen; « IIPOPULARA 3 ORT. | Minns: ni eilverfemmorna som debuteråde för ett är sedan med stört .ståhej? Man har. Änte sett just så många av, dem 1. omlopp sedan 'dess, Debi blev inte populära Fo de var för: otympliga: och de kunde + förväxlas! med tvåkronor. "| Riksbanken: ligger inne "med sto- ra lager: Fyra" och en halv mil- | joner. 'silverfemmor -finng präg- lade; men. det är';högst: två milj. - I ute i marknaden. Någon ”realisa- tio; ver: lär dock inte planeras. Till- ry | hjälps dem som har svagt underlag > för krediter i allmänhet, Ett hbety= gäller inte minst de, kreaturslösa ” ig torkområdena, Vidare bör prövas ' är Halmen får i år inte brännas un- | : ings- och. materialkostnad- . den" för myntet & är annars bara 1:50.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.