Trivryvryeereyeeyyvyv t EN Iördagen "em 20 augästt: a oroa herde Anders Frostens= Lovö, Stockholms stift. . ' . "Jesus: berättat i-liknélsen'vormi fariséen och publikanen om två människor'som på olika sätt nal- kas Gud. Den fö andres bön var Kort: ”Gud, miss+ kunda dig över mig”syndare” Ingen vill i sitt böneliv'och förbållande till Gud likna farisé en.. ”Nej,. jag vill" kom i Gud som publikaner””. tänker man, ” Det kan: emellertid vara hågot mycket farisbiskt i detta, ätt man liknår sig själv vid pu- blikanen; pekar på sid egen ö mjukhet och i sitt hjärta tär + även om tankarna inte bli klädda i'”ord: "Jag tackar .dig Gud, för att jag icke: såsom denna farisé” w SMS ' Det har alltid varit en mänsk- lig föreställning; att när man nalkas Gud, får” man inte komma tomhänt. Även 'om mari inte nu — som i forna tider -— frambär några materlellä”offergåvor, av- ser man ändå, att mån måste hå något hos eller”i själv; at komma med och kunna peka på 7” — något, som i någon inån skulle . kuna motivera att man vågar |? . nalkas den Evige; Denna inställ- ning är lätt att "vår naturliga som vi vanligen ha till människorna, " | vara "något, inför dem; eller 'åt- " minstone synas, vara något. När vi i bönen nalkas Gud, hp vi ofta samma benägenhet att vilja vara något, Skilja oss.;på. något" förs delaktigt sätt från andrå män: niskor genom att.erinra: oss = och kanske också;Gud — om Sprängare dödad > . 1- I Centralgruvan i Malmberget d bamnia plats. i : 3 GÅLLIVARE (TT) 7 > ..av-fallande block n på on .«. skjutaren Harry Sjöberg, Malms 7 - berget, av ett. nedrasande SS ”"malmstycke på 300 kg. Han fick” ett svårt slag i, bakhuvudet oc Rickard Sundström / från "Varvet, "Örnsköldsvik, avled natteir till ons= "dagen av skador vid ett olycksfall i. Alfredshems sulfitfabrik natten ttill-Tördagen; Suridströr "komm" uh- der” arbetet” över ett skyddsräcke . och" ratnladé' ner på: cementgolvet i ”pappsalen, :-ett.;s fall på-:cirka fyra meter; Dent" avlidne var gift. ft Ge ? Flicka kolliderade med tråk r i Attaårigå Monika Johanssonj-dots | ter, till chaufför Arrie., Johansson, tapåe kolliderad 7 8 ;på vägnatt fårett kioskväsende åkte "cykel .och' irots git. traktorn; hade inycket låg färt kunde olyc= i:landet? <Vi köper: tidningar, böc- an ; inte: unds ik sIraki ö FEN] ker ockstobakj: vi.:köper choklad, lyckades dock gira så att icke flies | vara korvsglass'och mycket, myc- nhade' uhder, hjule | ket;annat i:kjosker: av. varierande fan harnnad |Emalj-kiosken:gör. entré. fi kerhåt: är: nme » publikdragande'; än andra av' sina mer murriga gelikar? ÖL Kiosken-ska. inte, ge ut:'som ett. hus; säger : som den '4 augusti eld- härjade större delen av. den. verka btadsbyggnad' 1, Tosseryd i "Fristads distrikt var: anlagd, enligt. vad Af. i .nog arkitekt, Sture An- tockholm.- I sommar har botten i den brunna. byggnaden” v rit: indränkt: med bensin' ock" man har. också hittat "en släddlärnpa på som + och ”undras, om inte + och. praktisk sen och. annan |£ specialist, här : i landet... Den | ks it Ideri”sistz augusti. skingras päraply- nad ; utformning, som gör den Jätt flyttbar och” såmtidigt "överskådlig ör, den publik den" skall locka till ed 'oemottagligt för all. inver< Kockums emaljkiosker | verkligen är hållbara "bevisar. redan de enstaka Exemplar "av, dem, som, nu: i snart ferh år stätt på mycket trafikerade och utsatta ställen i Stockholm. ”".- sen H 55. slår igen portarna kioskernas' glada skara och. man kommer i stället.att återfinna, dem itet varstans i landet, säkert också goda ting som vi:gjort i motsats till många andra eller: onda ting, söm vi — också i. motsats” till många andra undvikit,: Även då jag "tackar" Gud för 'oförskyld ” godhet och nåd vill jag: ändå gärna tänka," att "det ändå fun- nits eller finns något i mitt liv som åtminstone"'i: någon: 'ringa » mån skulle kunna” göra det föra klarligt att Gud bevisat sintgodi . "het just mot mig.:Om :vi Justin har det dåligt "ställt, tänka gärna på något' som: vari vi med stolthet erinrä '6ss'självä'| Föga om samtidigt ocksä gärna" vilja draga fram inför Gud.' Ellér”Vi . tänker på någöt söm Vi nent > skall komma; något som vi oss själva, ”Ännu är någon , god "människa, har en ärlig vilja att försö ' det och en gång skall också jäg; ” "med rent samvete kunna: träda fram inför Gud" orl R » Allt sådant beror på, en falsk , inställning, vittnar. om. att "jag : står i ett orätt förhållande till Gud och botthar djupast i att jag. ännu inte tror på ett verkligt och qersonligt sätt, tror på Guds' kärs lek, Att Gud är. kärleken inne-, bär att jag för östansfullt får nalkas” honom 'i:bönen — dag för dag, stund för stund, just så- dan jag är. Det vill säga som en "syndare "i Sort gren vi Vi har inte rätt förstått publi- » Ser något tungt och ondskefullt. Den" är fråmsprungen ur ett ångerfullt hjärta som hyser den fasta förvissningen att Gud är barmhärtig 'och att han vill för- slåta oss alla våra synder såsom en fader: förlåter sitt barn."Att]' bekänna sin synd är att bekän- na sin tio till Guds" förlåtande kärlek, DVS, Ne "På denna' grund jag vill förbliva, "Så länge jag i livet är: AN Från den”skall intet mig fördriva, . så länge jorden än mig bär, >>. Sist sjunger jag i evight, Na O djup av Guds barmhärtighet”, . bä. Amen, : Predikoturer. "Laholms Ev, Luth, Missionshus vv. Sönd, den 21 aug, kl. 15 av Bernt Ekström, .. : Eaholm Slon (IOGT-lokälen sön- dag 15.30 möte, 5. sTengelin ö. sångare, efteråt möte HHN,? Knäred Slon sönd. 15.30 möte:t . Skogsgård, Hishult: Kristliga Ungdomsförbundets tält öppsät- = vid David Larssons" mån- 2» dagen den 22 aug, Predi varje kväll kl, 7.30 t. RR + den 27 aug, Sång 'och musik. Se annons I gårdagens tidning. Laholm Salemkyrkan Sönd. 11.00 « > Predikan Brander; sång '" : Torsdag '20.00 Brander sång. ” « Predikan Brander sång 'Torsd, va 20.00 Brander sång, se Fann "kuriskåp,; så ridet nog yckét" 'god "placering." Skogen ög folken viss; k uppfattning”. om öden betydelsé«skogen har för. vårtsvälstånd och om.;vad skogen re? te gå tillbakasztill. 1916 för'att finna "sitt arbete. "28013 motsvararidel/sägerrdi ham för sig eller an 'Ckogsbruket äv också eh så bass Lös NO Brannvern: dorpräglad hantering "att 'deri”irnte' (Viu. med" Morgenposten, + "lockar lekrantier till närmare istu> dier. På sistone här visserligen ej i tensiv: Propaganda satts :in:- € "svenska - folket -en ' bättre: uppsa” fattning om 'vad' skogen betyder, bl. a. genoni skoglig information ;på.' ände jantbruksutställningar «ock. mässor, Meri även om det ljusnat, något på Genna front så återstår ännu myc-. ket att göra innan skogen får den: Uppskattning hos; svenska folket som den förtjäna 1 Ibland hör man den”uppf; nu Hen förfäktas, att kännedome skogen "och dess” problem 'int = nilj ner kronor. förstördes i månaden, genom eld, De ferm Månaderna. i år gici elle mi YE ir kuriskap; heter: det till "sist, ; nånad ifrån: Norge. ock vi måszj r stegting föreligga? « ”) Hionism (en'drift att blotta sig) ökar ! våldsam: kraft, reaktionen är Ssponi titan! och: ögonblicklig I detta senaste i falljliksom -exempelvis - beträffande I: fallet. Gerd "formligen överruinplar men. polismyndigheten med obsér- vationer.; och iaktfagelser,' som man örande,; 'dé här lik åtfulla. och' motsägelse. dens: mänskliga naturen därför ovanliga i Sverige = ör det för övrigt svårt m ökning' eller minskning tal för värlerände tidstölj. så torde ifråga om de erikla- exUalbrötten ert 7 tåndeng” till ledes' har a; talet "rapporterade " fall:'av -exhibis 05s "säga de sista decen- med ällvarligare och en liten krets därutöve In; ting kan vara mera felaktig därför "att skogen här” en så?do. ninerande- betydelse för: hela svårt och: folk är” det viktigt ntt Kela"Tolket isté vet så mycket' om "skog och 'skog- Jiga problem, att det kan fa ställ. hing till'de frågor, som tid "e annan dyker upp, vo ocr o= | Just det faktöm" att skogen F”änsett” 0ss så" störå "inkomster gör, ätt fag. då”gångria gen skogsbruket kan ha rätt att ställa biga Vissa "krav på det allmänna.” Men m svenska folket inte"vet tillräcks ed”. 3 ti da: ör” Seine i” Je båda" den énaå le : Yohme Di igt mycket om skog" blir” följden Seine 'och "Yonné, lätt att skogen förvägras de i slag tek pch det andrå fr der "borde ha; rätt tilll "Såsom ter varåndra vid sta nämnts kan som 'ett första önske- Omkring "60 kilom, mål framföras kravet på Undervis- Paris, Men vilken av flodern; Ning i skogliga tihg i skolörna, där- ter där i”den..andra? Därorn stod vid ungdomen -bör ges en viss upp-striden het under två årbundrad fattning om vad skogen ger och vad Nu. har sakia a] ll skogen kräver, I detta sammanhang opartiska " påpekas, att våra skogar inte be- Ett hundratals" märkta laxforeller er Sig i något idealtillstånd, hursattes”ut vid flocens' avre. , Laxarnas > väg följdes av | per, Utan att titta till hös !vas upp avsevärt, men'en för.ger eller vänster utån: den minsta]. utsättning är'att det sprids kunstvekan; Ar samtliga laxar fortsatt skap om att detta kan ske och hur vid Montereai in i Yonne och läm- ningen kan - avdelningen. "Da liksom'de” ovan mellertid på ett Sexualmördet;" då ett blif er s elhing "yr; tillsvidare hälft med fallet” Kerstin Vär expertis kan komrna till sin rätt, = jen modern. ; | kokkärl utan; också Jättskötta kios- ; Emalj. är ju: färgat glas: och |. rån: väder och vind. Att de här LV 2; oh snart |. 1" Som hon:inte träffat på tio år: 1] delade "henne; att "mannen "finns i ;| närheten! "av: Karåganda ' i' Sibirien.” MM Fri Jafarov: "träffade shonom' ef- - fra vom meddelanden. 'orh mannen brott sina karakteristiska. : ötrt: än obehagliga | ; grövre sexuz | j: | ville: Norge tillsätta egna konsulat i .J utlandet. Venstre var, i stort. sett "| partiets mest framstående män ut- "I bringadé också en gång på ett folk- "]öjtnamt i "hela" Norge — och fick liseringen 1 Norge under; tnions- upplösningen" för :50 år sedan, har för ”Aftenposten”. berättat om hur det var den: gången, . 5 ct + Norge 'var nästan försvarslöst, in- nan. det :led sitt stora nederlag i konsulatfrågan 1895... Som bekant försvarsflentligt inställda —-en av möte ett' leve för den dag, då det ifte lärgre:skulle finnas er enda ett 'kraftigt--gensvar. (En av hans söner blev dock en mycket god of- fic r!), Det. ansågs av, många som onödigt att samla hären i organise- rade avdelningar — nej, en skytt ' e" än hamnar kommer de:att ta sig brå ut — helt enkelt därför att de, är funktionas listiskaoch.'bra:' De:hör hemma i n [6 d — liksom emaljen, som man nu "alltså lärt sig ihte bara betyder ', kaffebannor - ; och: snygga ker och det ällra senaste; balkonger på nn; 2 Bdå' hud: =" PTL InA FÖR, od Fru. : Yvonne .: Jafarova, som rider; geévekonferensén' kasta”. de" sig framför "marskalk Bul ” gahing bilj fick" på onsdagen un. : derrättelser. om sin ryske make " :Sovjetambassaden'. i- Bern 'med-' Cunder, andra ”världs- rymma ur ett'ryskt| å De' gifte sig sig till franska men" sex; -måna- öllopet' blev : han - repa- dan dess har; hustrun got från : honom. : att framtvinga un- Å .dmt.mannen : sorh ' fru Jafarova, . som är: född Darne;' den 18 juli” kästade ramför ” mär- skalk: Bulgånins "bil i Généve" Hon förhördes "äv jchéfen för- marskal- ketis. livvakt;' som lät hennés begä- rå Tys] sedafi' han" anslut: niotståtidsrörelsen; der .bfi norska folkets inställning till för- "]kållande till-landets dåvarande re- | måste ju komma. ihåg att inte hel- bakom 'vårje. buske. var "parollen. Detta! skulle vara mycket mera ef- fektivt;" Vid "denna tid — år 1895 var övningarna minimala, mari- os ner och: allt vapenmaterial föråld- |: rat > och - officerskåren ' hade . en mängd 'gamla . befallningsmän, ”ef- tersorn det inte'fanns någon ålders- >< Nederlaget 4 konsulatfrågan' år 1895 påverkade momentant att det svaret helt förändrades, Man för- stod Au att' ett försvarslöst” Norge inite- hade. -hågon möjlighet under den: skärpta: unionskonflikten och den ” allvarliga ” uppgörelsen med om, då syntes oundviklig. jade verkligen en upp- — tämligen blygsam vis- |fr: serligén, nen inte obetydlig i för- surser, Under ledning av försvars- ministern, gerleralmajor Chr; Olssén (1893—98 och 190507) och överste Georg Stang (1900—03) upprättades kustartilleriet, ' Oscarsborg moder- niserådes' och förstärktes "och nya kustförten . anlades. ' Fältartilleriet fick:vid sekelskiftét sina moderna, snabbskjutandé 7,5 em, fältkanoner. med '"rekylsystem och" infanteriet fick'det nya, den gången "utmärkta 6,5. mim, , Krag-Jörgensen-geväret, Under. överste. Georg Stangs, led: ring . byggdes "vid sekelskiftet "de | s; k, gränsfästningarna 'mot Sverige och utrustades med moderna, grov- kalibriga kanoner. Marinen fick an- slag till ombyggandet av en modern | ä, flotta :och hade 1905 bl. a; de fyra pansarbåtatrna -”Harald -Hårfagre”, ”Tordenskjold”, ”Norge” och ”Ei volq”,!: NM RR RESA + Meningarna om hur det skulle ha gått i Norge: under ett. eventuellt är " kanske; av'' många övervärderad, Man måste också vara uppmärlsi på att fördelarna med” det norska fe fältartilleriets , mera "moderna ; ut ' rustning i 'förhållaride fill det” svenska rörliga artillerfetArtan tvi vel blev något reduceridé, etter. som åtskilliga underbefäl och menle sven, ga i brist på träning ännu ihte var; förtroliga med det nya:och snabb=j-." skjutahde norska artilleriet. nen var/ 1905 relativt stark. och ha de i'amiral Bgriesen en:framstå- ehde sjöstrateg Man får Keller fé glömma att Sverige än dubbelt så mång: " därmed rådde över mer ät dubbelt så stort soldatmaterial, - : De"två brödrafolken' bespåradés att se hur ett krig skulle ha slutat; Men det kan Hända att utaf Nor. ges återupprustning av försvaret åren ; 1895—1905 'skullé Karlstads« förhandlingarna inte ha" fått" lycklig utgång, söm "de" verk fick, slutade major "Amerikanska jakfgevär: STOCKHOLM : (Press). Jägareförbundets” förslag enkelpipiga + ,ameérikariska - pumphagelgevären,'. som; kan: läds : das med 'sex skoft, sKall förbjudas vid jakt, har väckt opposition” inoin! Grossistförbundet; som” hos .regeral ingen, begärt 'att Jägarförbundets . : : ning är; puripHagelgevären Vätt - ' jämställa rhed' automatgevär, som. . "förbjudna vid jakt Def :förö. ligger dock; säger Grossistför! det en avsevärd skillnad; :skotten: i ett pumphagelgevär kan inte"av- Mossas i tillnärmelsevis” lika snabb följd som i ett automatgevär, enär ett nytt skott efter - i, måste” pumpas in genom: en -k g Med ett vanligt dubbelpipigt hag&l=' gevär kan det andra lossas: lika snabbt eller. Vad som väckt: de svenska armas SS | pumphagelgevären är säkert: inte deras "förödande : verkan utan'.de- ras fördelar i jämförelse” med: dub-; vå -Marl- "hade metg invåriate "ock." kligen Muänthe-Kaas, Terjé Hanser” gå även I'Svelige "> skottet. avd . int för: de amerik SÅ et belgevär.:. Genom t att "dé" serietill.; krig mot Sverige:var tämligen de- verkas de”: betydligt ”billigare. 1 lade inom "der norska: officerskå- Piporna är. utbytbara" och kan till ren. Det fanns en rad faktorer;som lågt pris" ittas" med nya. Pia É män: ansåg. tala både för och emot en "lycklig . utgång av ett' sådant!|' krig. Många tyckte att upprustrin- gen under tioårsperioden 1895—05 borde tala till fördel för' Norge i en eventuell väpnad konflikt, men man ler Sverige: : hade" försuinmat sitt försvar under denna period och att :|det' hade 'en' betydligt längre" re- Gränsfästni effekt: itet blev PRINSESSAN MARGARIN FAV < re och kela England väntar m ls v Vv. 3. att vi Får hödvändigt mate. äntligen: sl ngsryktena wener de bild av med olika ' borrning. kän ah ändas: för . olika jakt. Alla” delar bytbara utan "passning; varför re. paration kan:ske'utan' ankitande"av-' ! " dyrbar " fackkunskap... JEnkelpipiga, > iof. = tevär "föredras ; vidare : : iman, siktar" säkrare med. en'-p Pumphagelgevären / | tbåvitt förbundet Hår 3 inte förbud”'införts "i: någo Skulle man "likväl -i : bud; : anhåller: förbundet 'att prak tiska Prov: verkställes för: att ut fröna. skillnaden i . verknings, - | net Skåne anser han med så | sbetyd S ot försiktigare uttrycker han ' st då "han tolkar Trelleborg so; "”exereisborgen” ; . tydelsen, "övas ”exercera”); Soch mark funna en' viss beläsenhet-som' kombin tionsförmåga” och fantasi, men . ke förty är det mesta felaktigt, bes |. foefide'på alltför svag: språkhisto- risk imderbyggnad; da därför - att pipa” H rbjuder: :0ckal delstater. ig. bekant har "den -sköna ön”, men”nå b "vy (av ”ditlla”:1 b äl guldh. ittnär iwlogier' t framlä; Steni-Be
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.