änevarnt AR 75 0000 AN i Ner 1: USÅ em eftermiddagslur' har gjort : nin. men! den den de- 'den ' svenskfödde stålarbetaren ' |kopplare som skulle SKA äl : bf via oo August Hammarström '|taljen fungerade in Varmt vatten ger” , - ett dåligt fiske! . "Det är inte bara vi män” NR . niskor som ibland tft fy 427 STOCKHOLM: rr egnå villör "elle? rättslägen- - cl. tropiska värmen om ol pd : Den första och. hittills: största heter. Trivseln- med bostaden tyc a sia och "slöa ffven. sann industr vara i högre grad bes! or Man särskilt. då i pä ränner av :| ning som har. gjorts i Sverige ' derniteten äre a et däller | grundöre å kr aa fiskarter. -har nu "slutförts ioch med att nens; | ansprå vå: a vara något : Det Ba. de somi . hör” önl kän delen av verket TI vil ' asteuna > Männen (fäste |. skan och ti Tisd t, tet, : "3 et fd förlag ket” behandlar fritid.och. san. Vid virfrimit modernitet, det år Känsli ast på den punk- + Källstiv, framlagts för offentlig - hustrurna vid ul ön sSciåla mad ig . heten. Undersökningen har letts ingarna omt ; - av professör Torgiy "Se ionén har givit. mänga in- vid Jones and'Laughlins stål-' |lande. . v verk: i Pittsburgh "15.000 dollar "| - Olika: inge MMÄrade vänn 2 rikare, Ett meddelande om bes. | kopplaren inte mindre än elva gta a - Jöningen åtegavs i svenska tid- |ger, men utan; alt komma till räl 3 ningar: för. någon. tid sedan,: med, felet; Den ' dyrbara maskinen Hammarström” har" nu” återvänt" '] stod "stilla "långa: perioder medan: till sitt arbete efter en välför- "| teknikerna ”svettades.. Hammar"; . änt semester med god ström, som arbetade vid mäskinen, . kassa! > i Canada och hä . kunde” inte. undgå att. alltmer. börja istorien "om hans idén 7 sig för pr oblemet. I fjol . Den" börjar, 1953 då en. ny: 10- firade han , sitt; ; 30-årsjubileuim” i tums "valsstol installerades i stål- Jones and Laughlins tjänst och un= verket, gär. den 57-årige Hammar- | ger. -åreris löpp! har han lärt sig det . ström är anställd som valsare, Det mesta'om välsverk, Liksom stålver« , var en ypperlig anläggning, i stånd kets tekniker började. har: grubbla. att” leverera 'valstråd med ' en fart På hur den besvärliga omkopplaren . av hära 1.000 meter i minuten, men skulle kunna öd om: den: hade. sina svagheter. Det; var a meningen att stångstålet skulle fal- Ja på ömse sidor”om 'en' kylanord- ten, " ae = Den ihållande” värme, med fi ande "stegring av vattentempera”[..eiia oi - Sociologiska” iristitir ören, vi haft i sommar påverkar]. : onen- i Uppsala. - 40 0 [präglad "grupp människor för re tatfar oräföratde 1 Flske|. Zn lgångspunkt för arbetet särskilt” starkt” engagorade't amg - silly Hoffman, ordför; - t den "sociala strukturen. i|eningslivet, so : mr N” ” stål de främfandet, I insjöarna, flyr. fisken um fand förändrats radikalt under | föreningér och deltar»aktivt.i dem pilla indiska & LÄMNA; INDIE rar 'aitenför: pö . ytan och söker älg ner till de dju- de senaste hundra åren, I det gam- alla och en” annan: särpräglad grupp ”saden'i London: som" protest möt nedskjutningen. av de: indiska. de pare : hålorna för att-svalka sig. Ja” bondesamhället var familjen den med i,få föreningar och I mönstränter, som härom dagen" tågade in. iden. portugisiska. nd var Detta beror på att den. för fiskarna ecntrala gruppen 'men-nu har den j Den |: «ningen: Goa. Indierna kär: bestämt sig för- att fasta” de” a in så viktiga syrehalten är större I det som sådan 'i betydande'grad avlösts ruppen 231: hela dagen med 'sina p a HE T- p svala djupet ön på den varma ye av den industriella: arbetsgruppen. [högre. grad. än. den-föreningspassiva --den mr: och Mrs -Gåutani;- Jag har varit uppe i Norrland Det gällde att finna: vilka grupp-|av män; äldre persoher, gifta, tjän=| 7 Ä sommar och fiskat. lax och kan fy- bildningar som växt fram mellan de | stemän,: infödda "och : bland ”inflyt= värr, konstatera att särskilt 1a båda polerna familj och arbetsgrupp | tade' av: personer. som" bott "relativt |; ståndet — Iaxarna är särskilt käns" | oc konstatera "vilken trivsel. som] länge: i" orten, Vidare består" den" i till åhtagandet, att det finns en sär. .Problemé var , irri Hardmarström «fick det, riktigt hjärnan... Det gick '; så lårigt att : och med. hans undermedvetna börs liga för varmt vatien — lidit skade, fi det moderna samhället." :', | högre 'grad äv. personer med högre I. ; jade! syssla ;med omkopplareh'— Men alla fiskar är inte så käns- ad åt "har funnit] skolutbildning än folkskola. De har och löste” knuten. Från en behag- '« IS liga för värmen, Det finns en dell + "a 1 in känslo-|modernare och ' rymligare 'böstäder lig eftermiddagslur, en lördag vak« +" arter som till och med triva” mycket? mässigt är "kluven i två grupper: | än genoråshittet" och" äger! dei of- |” bältre när temperaturen går ät j den som identifierar sig med me-|tare; De är mindre frånvarande från över det normala, Jag tror att om delklassen. och den som identifierar | arbetet och överordnade; anser "dem vy! akullo få neta 2 lå framåt sån sig med arbetarna, Arbetarna där-| visa bättre” arbetsdisciplin: Unna fiskar vom sutare; karpar,. ab. | emot identifierar sig mestadels med 'Objektivt sett" förefaller" de” för- ; sin egen" klass; De tjänstemän" som | eningsaktivå vara bättre" anpassade |. . a me mm man ke nog räknar. sig till medelklassen känner till: "arbetet och fritiden än'de för- förökas: mycket. fin nte fisken og i dagens samhälle en viss maktlös- eningspassiva, men detta - fn te ip ädda — inte trivs | het som; de tycks kompensera ge" linte av en bättre subjektiv a atipass- | ; i bta med för myckot värme. Så har nom; att söka sig till opolitiska fri-|iing.' Tvärtom visar, .de förenings-|- : | torskfisket på de grundare stälfena tidsföreningar. Genom sin" uppfost- äktiva en” "tendens" att- vara is på Västkusten lidit stor skada; Bär- |T2N: utbildning och kultarella: anar an emot ser det ut'som om ålfisket har tivitet har de för en enl ne ivå ä : gått bra 1 värmen, let tillfrodsställes deras" anspråk på . >. Ändrade ” temperatusförhållanden makt och inflytandé: i samma erad4 i : i våra fiskevatten under en längre som art men detta: uppl id skulle säkert medföra rtora föra av dem som. otillräckligt, medan de jöänniskor: skulle. ha "mindre EN t vdnngar I vårt Ake En dell; företaget" får 'stna förväntningar |” skulle som sagt må Bra av det, me- uppfyllda i högre grad än arbetar-' dan däremot andra arter skulle na, Därför" blir de mer positivt in- växten "och kanske rent av rade: nämligen Hämmarström méd ett, ryck: och" i huvudet” -hade' han: en. "mycket klar bild av hur om= kopplaren , borde 'se-Ut., Han -såg tydligt framför 'sig hur iden: skulle era a och, skyndade, ig att SE er mkring 340,00 euroj ; emigrera årligen: under de” imaste. fem åren och: av dessa fordrar '165,000 'om ' året hjälp ' av. mellanstatliga ” i för” europeisk : (CEM);; omtalade: dess ' di rektör mr Hilgard "Tittmann” vid. en” befolkad, "i betslösa; har: ett stort: befolknings ]c I under överskott" och kari inte ta: emot” fler outvecklade ; ; områden; . Sydamerika framstår som. den. bästa k möjligheten, fortsätter mr Tittmann. Under. de knappa, 4 år emigrations- : verkat” har: nära = [350,000 ”europger" " hjälpts- till en ny|. I start på andra sidan Atlanten, Upp- |försläget och när. r det värst skattningsvis en tredjedel av: dessa laren arbetade perfekt ;efter :änd- a landet i i Eärop Inte mindre har ' varit flyktingar: > i ri än 30,000 greker. skulle behöva” emi- & Mr. Tittmann -nämnde vidare att b organisationen : har: anlitat :skändi- | tör C;-L. raviska transportmedel för c:a åtta | lin över] ämnade ; checkenepå 15000. milj.” dollats' värde; därav”. 3,5. milj. kas Svå i >å -att över |£ sen 'studeradés av bolaget tekni. : hela: tre månader innan” nåt ter "sin utnämning till: i| nens chef, men' är också d. kopi fc MS i " "Nu kan man ju med ”Ite fnurlig]- i , hat Jå fisk ändå, trots. den -starka I värmen, Åtminstone när. det gäller t sportfiske, Söker: man sig till 'såda- i na «ställen där det finns strömmar I ' och där det blåser; skall män finna I att fisken” poppar rätt hyggligt råns inedaljerna,. dalar, v tande hustrurna uppgav big trivas dra". föreningar är" de” ”frirelig; med ått'ha arbefe utanför. heriimet föj öreningarria. De är mera starkt en- och inemof' hälften" av, de” hustrur än ”anidrat föreningar: 'och mera" rikhaltig behovstill-| ae 1 Y ' : ; KYRKANS, BÖCKER. . «+ Sv BRANN? i "HÄLSINGEORG. (TT). hemnet "önskade, sig såda Tjänstemännen, har fler '£ På måndagen sammanträffade mr | Tittmann” med utrikesminister. Un« dén och intog lunch” sammans: med / fler veckotidningar och: tidskrifter ? "län -dessa och deras läsning'ö är min dre "förströels js b "Tåstarps” församling har, enligt. vad tenderar. att. vara; mer intresserade] 4 som för; st nu blivit kän jolagts, av äv sportnyheterna och" mindre" in- -;eld I sämband med 'den Drand, som tresserade ” av politiska artiklar . för några dagar sedan härjade, lant= tjänstemännen. Likaså är de yhgre - brukara Malte, Pålssons gård, intresserade , ände. äldre: avi ' Kassnbögkerna' förvarad yhater;och; mindré, äv” övrig I Pålsson 1 ogenåkap av ky li hemma Nos sig. Någon ek n förlust gör församlingen, ih samtliga kyrkans medel f ns inne- stående 1 bank, men då ; kassören och revisorn. ett bes i nrbote' med alt eh Igen skaperna, pöö tidig e bösatta” i" Pittsburgh. oc Idet vär naturligt att den unge stål> "tt larbetåren i Hofors också, begav -Isig till den amerikanska stålhuvud staden; Även, hans fru Tora all Sverige; närmare "bestämt. Ny- d kroppa, ' Värmlånd,.'n men de "träffar d ite, FÅ, funnit, "att tjänstemärinen ' objektivt satt har bättré böstäder än: arbe- mätt it i, Vv jama. rustat, son det länebit änn Sn ina Pappershögar,: flaskor och; konservburkar," vilket i höj i =] te att: de" är mer 'nöjda. med dem. | > grad misspryder omgivningen. Längs de stora 'riksvägarna har” ma "Ipe anspråkstivå' år ligen .. På sistone satt upp papperskorgar men "dessa hjälper: föga” till-att.: öckså.! "högre Äldre. personer är of- förbättra förhållandena. Folk. bryr sig helt "enkelt inte om körgarna.. . tare” "än yngre nöjda med bostaden | Man: stäl helst skräpet på den pl "har i Jm het Jockså bättre | länder, som : återges i befäl ningsrörelsens organ; "så Ya ANNONSERA - 13, . Belgien, ”18,Bulgarien! 36,: Danz mark 16-18, Storbritanien 24, Frank- = Detta. är ett beklämmande fak- r' vidare :ett-| lagbrott: att + | kand, ;Sten: Dahlskog vid Svenska ... [stor del beror väl detta på att flera ' )Norden långt större förmåner ä än i tum, men man kan för tillfället inte 'göra mycket åt saken; förklarär fil, naturskyddsföreningen. Det allmän= na: intrycket: är att nedskräpningen (ökat avsevärt denna :sommar, Till människor: än "tidigare" nu fått möj- .. | ligheter att semestra” med den: eg- . |na bilen, .Dagligen får vi klagomål ” från” föreningen och - länsombud om hur illa detä är ställt på området, Det . lär så man häpnar. Och varför skall svenskarna missbruka .den frihet de - [äger när det gäller att umgås med naturen, frågar sig. hr- -Dahlskog. 1 det fallet. har vi, nämligen - häri en räd andra kinder,” Men : detta : ä skräpa ner i naturen. Detta: börde man; tänka på , i "större ' utsträck: ning än. vad; som nu är fallet,-In. gen 'skulle väl medvetet gå omkring hemma i.sin våning : och; skräpa ned,” men när, det gäl ler "skog. och mark” tar "man inga hänsyn. Enligt den: nya ,naturskyddslagen av 1952 har man också stora "möjligheter; attj bestraffa' personer som :skräpar ner i' naturen; Men det är inte- alltid så lätt att komma” åt: de skyldiga, varfö bötesförläggandetia itti. inte förekommit i någon större ut- sträckning. -Om en” mera "utbredd vetskap: bland allmänheten” att be; straffning kan ”bli följden ”för. dyli” ka lagbrott kunde” genomföras, skul- le säkerligen 'detta komma ätt ver- de" nyvordna” "mödrarna fi år: som går 'förkorta ar rappört till medi inalstyrelsen; att + "| rike; 18,- Grekland: 24, Holland 18, Italien 18, Jugoslavien 24, National- - - atten.: kill. måndagen i större, boråsfirmas lägerlokali i Gäss Detta' påfallande ofta" konstaterade förhållande måste: bero ' på att möd- rarna: med avsikt lägger ner amning- håll ofta önskvärdheten av att möd- rarna inte -för tidigt upphörde med ämhingen; Dr Törnqvist konstäter- ar emellertid, att'trots' den: ständ- igti förkortade . amningstiden . inga allvarligare. anmärkningar, kan; gör- as ; .mot : bärnens' näringstillstånd, Rumänien ,.36,; Sverige lö 10 Schwrela 4, "Sovjetunionen. -24- 60,: Spanien 15-18, Sydkorea” obe- gränsat, Tjeckoslovakien .. 38, .Tur- kiet :24,', Ungern .36 .och' USA 24, H Ifråga om 'de östeuropeiska staterna "lär att: tillägga,att : den :24 "månader örsta ” tjänstgöringen + där « med .3-12 månad [ rigt ”är; regel "när det gäller” armén: "och" vid, flygvapnet och. inen kan det i förek amma: företag har också tidi... id: flera, tillfällen, hemsökts-av-. tjävär.x x Spåren: utanfor. :brottplatse; visar fatt tjuvarna förfogat. över bil: Genom att, slå sönder ett föns.:> baksidan :av fastigheten . tog de sig Än i lokalen." Hel; det: stulna, . tycks inte ; -Mmänhetén föl tå eller kai i positiv riktning; veta "något om. - De nyfödda får nämligen. ordentliga och" fullvärdiga näringsmedel. För :lövrigt noteras, att man tack vare den ökade. upplysningen: om. den före- byggande : " barnavården 7 - numera Ilan” ser: några ' bristsjuk- G barné n..' Man . har. en öselyrer fö8å hjälp . Missnöjd: arvinge PÅ vad sätt man skall: lära indi hi de: 3 viderna till större naturvett, är ej uta €: lätt att säga; Det hjälper föga med bn att sända ut broschyrer. Ett effek- tivare sätt vore att ta kontakt med . bilfirmor och servicestationer, ..så att man genom dem kunde nå den omdagen' och bläddrade meddelat det ti där 'sonen sedan deponerat. 3,000 kr: f Fe Hös H « var på måndagen. alla formali- ”teter, avklarade för att ta emot - kandet: av moderns i . 5 $ den sjuka ryskan, 76-åriga fru . Modern," som lige vo sik ler Ludmilla Korovin-Lebedinoff, « | av. -hjärtfel stora bilåkande. allmänheten. En |Spegels- - gamla -psälmbo] moder till numera svenske med.” stön: Starr Viska år an fnd avs + helt ny grupp människor i vårt lang |efter. år stått: bort; glömd” trippelvaccinerade. tillväratas:: ock- | "borgaren. och ' läkaren Nikolat ” |Poneta, i hr Fenom. den : . tilltagande, mo- |- någon särskild. glädje) la -hadelså'i allt högre grad, tillägger. stads- |: Lebedinoft, Stockhölm, ”som 'i - dr a årka 7 1007 mil från ; ken - sive. snabbt fått möj- aldrig den gamla psalmboken fram- . halvtannat. år kämpat och bes ran :däremellan'z; a sig -uti..skog. och at hös ägaren, trots att" 'den-var kt d ki : Fröken Simca har korats i tid-jär ju som bekant ensam om "att |mark. Men de vet lite om vilka [en gåva, som han för 30 år. sen fått "ör att. [9 modern Ol sia SN ningen Se genom en p ristävling |ha ett års- garanti, Detta innebär ganigheter och skyldigheter de har | genom testamente från en moster. ”"rige. I fredags fick han" tele-. som fick rekordartat deltagande. | Att alla eventuella fel som orsakats där Sn bete upplyst dem om hur Med: det: testamentet hade” det för — grafiskt besked från? modern ' att , vi gratis un; i- [en ula förbigången:: andra släk- halmskan Dagny Jansson, som härlett år oavsett” milantalet. Denna |Yvelsutan att lära människorna na- [tingar hade blivit Inycket rikligare oh | Sovletanionea "fa för a nen till.» med ett segerleende sträcker fram garanti är en följd av de enastå. |turvett Men detta kräver både tid ihågkomna "vid kvarlåtenskapens - "Samma :dag kontåk iz nycklarna till en svenskbyggd Jende resultat, som uppnåddes med (OCh Pengar. Den svenska. naturen fördelning. Tiden. läker 'emellertid] . Röda Korset da td Svenska imea. Den populära franska bilin|en Simca, som tagits direkt från |ör en nationell tillgång som vi alla Jalla! -sår. och nu tyckte: ijungbybon i Sovjet med b sn om der ANS sammansätts nämligen numera rv | bandet och non ston testats I 10.000 |Yar och en på sitt håll.borde vara latt han i alla fall borde : ägna mos- med i Bsvoetar aan om dess hjälp ANA: fabriker I I Nyköplog. Simer mil. vv > a [ra cdvetna om att vårda efter bästa |terns minne en varm tanke, bur det länningekommiesia er Vang, vt Jönn missionen har beviljat , sö 2 Hförmiga nu'var bade hon i i alla fall kom Korovin' nfesetillstån ” och "ocl ifrån . kulle” -hom: få” £ Moskva till Helsingfors” dr svenska Röda Korset skulle > Uverta ansva= fet ' för ransporten till” Stockholm; silke Je. k bek' å + te er Sd INR IN Ne bn : Laholms Tidning men
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.