vreveevvt verevrerrettyrerevv? vereYrvY bo A å yvrvv - ja Y Yrvyryvyy vev TTR vn M Jordbrukets I / ; kreditbehov. 4 Kreditrestsiktionerna har $ sin - tillämpning 'vérkat ojämnt, Jord- bruket hat I stor utsträckning bli- .: vit lidande härpå En del banker har inte haft någon svårighet med sin likviditet. Mer fordbrukskasse- . rörelsen och hypoteksrörelsen, som jpetjänar fordbruket och dess för- jeningsrörelse, har. det mycket be- bvärligt, + Jordbruket är, särskilt för närva- fande, en i hög grad kapitalkrävan- de räring. Getiom missväxt och skördeskador har 'kreditsvårighe- terna ytterligare accentuerats. Fjol- ” årets skördeutfall betydde för mån- fardhrukar kad, gj ter, De måste då låna upp kapital till- utsäde, maskiner och förnör denheter,. Den missväxt, som nu synes ofrånkomlig i år, ökar ytter- ligare = belastningen. ' Jordbruket måste emellertid ha kåpital, om det skall kunna drivas vidare, I nuva- rande lige är det emellertid syn- berligen svårt, ofta hopplöst för ” fordbrukarna att få erforderlig kre- dit, Särskilt bek t är det givetvis för unga jordbrukare, som med stora skulder startat sitt Jord bruk. Det egna sparandet inom Jord- U EFTER ATOMBOMBEN ; sta Människor f ; igen: Som en teknikens och livsviljans triumf reser sig i Nagasalé : det. nybyggda internationella” Kulturhuset inte långt från c den nplets: H 2 där atombomben fälldes. : ek och bygger Stigande priser" ' på jordbruk; : | Drygt 3,000 "jordbruk bytte Sä ägare i fjol och k öparna tick. betala ätt kraft liga överpriser, - - :"TÄCKSVARE "ABBE. PIERRE”, dé hemlösas vän och : i Paris, kän de här småttingarna: leka på en skyddåd plats vid Seine « sikte :-. under några” varma dagar, Till: : med ' tr Lför örtroliga stt Svar till. ”J. sn rodnar beror i a ka orsaker. Och ju mer mar tänkef , på det, desto värre blir "det. Jag. är ' säker på att andra inte alls läg; märke till rodnaden så mycket son; ni själv. Försök ätt tänka så. litet ligt på det, så gå et” nog över; 2, Det enda i. färg äg Jag. skulle vilja vårnea er för är röda. "I slipsar, skäraktiga skjortor ' och” alls. som kan' accentuera' der höga ant=" äl Gröna nyanser” brukar " andra -barn och vuxna får de bot en tältstad, som abbé Pierre med : | Polismyndigheternas Kjälp låtit bygga :inteså:” långt : från Notre : : Däme, Det är i huvudsak bostadslösa som fått en' fristad här, 7 man bli blekare i.'3 Är ni' inte sär- . skilt nära bekant med. flickan tyc= 2 s ker jag det .ä är lämpligast att ni ger henne b eller en ask; chok=. > av jordbruk, därvid. köpeskillinga na belöpte” sig. till 5,205, 100 kr. Då . taxeringsvärdena lad — det är saker som alltid, till= . .« talar ett kvinnohjärta. Något p tiskt ger man båra den man kän ner mycket väl, men om hi' så vill kan' ni ju sända upp blomnmiorna & en: vacker : vas . eller skål it; ex:- glas: eller keramik, 4, Visst- tycker. jag. ni ka Pine flickan". fö : Men ni bör 12,914,600 kr blev. det här öve om i genornsnitt. 78,8 proc. Di sar sig, att Fastigheter. med ta land. de "många konstiga” en- öriket omges med popularitet .- . intar översten Alfred Daniel Wintle en t går I allt större äck vla'de ekonomiska föreningarna till - fordbrukskassorna, Det kommer ju också jordbrukarna helt till gode men det räcker inte långt. En del » av fordbrukarnas sparande går till affärsbanker, sparbanker och för- säkringsbolag och kommer sanno- likt £ liten utsträckning jordbrukets kreditbehov till godo. Ett absolut minimikrav” borde vara, att jord- brukets sparande kommer , jord-11 bruket till godo, I den mån Jords "" bruket gör anspråk på denna sin ” självklara rätt; >: + Man får givetvis inte bortse från " "ätten stram kreditpolitik fortfaran- de är nödvändig, De krediter, Yordbruket oundgängligen måste ha, kan emellertid inte verk infla=!av ekonomisk katastrof, om de inte. . Uonsdrivande, Det är, såsom riks-!/ , dagsman Anders Pettersson 1 Dahl ” yttrade 1 sitt föredrag 1 Torsås på som k nn 1 DAHL ”Riksda Anders r aå Dahl talade i går i Torsås, Kalmar län, och framförde därvid följande sspunkter på Jordbrukets aktuel< i "problem, " Mal fp Den :- långvariga , sommartorkan Öseceptabelt a att änka bruket; Nu skall vt få ett. pri: sättningssystem. för jordbruket. Det betyder både chanser :och risker för jordbruket, säger. Ohlin, men fäster tydligen = störst: förhoppningar: id de sistnämnda,. Det skall :emelle: NM : särställning. Knappast: någon: har. " omtalats i'så otroliga och äventyr- liga". .sammanhång "och knappast TE, 100, ki.Då : någon blir nera populär ju "ofta= taxeringsvärdena.:-- uppgick Hill re han 'sättes in-i fängelset. För 4,736,600 kr blev det här överpriser .: några” dagar . sedan har översten om i genomsnitt 65,4. proc. Det vi="'" åter” förpassats . till; Brixton-fäns |: sar. sig, att fastigheter med täxe-, 'gelset,-där han: intagit sin" cell, ringsvärde” ej. överstigande” 10; 0002 iklädd :' monokel: och ' med ' vit med” en” svart handske på högra 'ärmens protes: Colonel Wintle ha- de nämligen, i: första. världskriget |” rlorat en arm och ett öga, "vilket mellankrigstiden och under andra Al världskriget arbeta: som” hemlig har medfört en mycket bek 5 sam situation för. jordbruket. . Det står redan nu klart, att missväxt vårt land; Många jordbrukare hotas får hjälp, , Det måste vara; alldeles självklart, att även " jordbrukets folk skall få: känna trygghet i sin söndagen, nödvändigt, att kredit. "politiken lättas och utfc på ett g och få den kom- för; sådant sätt, att jordbrukets kredits behov kan tillgodoses. Statsrådet "Hedlund har I ett uttalande fram- = hållit, att regeringen har sin upp- 'märksamhet riktad på denna fråga och att snara åtgärder kan väntas I syfte att göra det lättare för Jord= o "brukarna att erhålla krediter. hotet har gjort jordbrukets. kredit= försörjning un ett i synnerligen 'Hedlund, som 4 n även fungerar som "Jordbruksminister, har på vår förfrågan gjort följande uttalande 1 frågan: r — Man ör inom regeringen på det lara med att torkan fö så a fnasskall ha kompensation. Omräk- | Den svåra torkan och missväxt= |ningen.' av :kalkylen' måste ske. ;i som kräver. Riksd ommer att drabba 'stora delar av ii ykas, att. grundvale för det". nya prissättningssystensct skall" våra; att jordbruket skall .ha till att'de sk. mittpriserna: blir: dana, förverkligas, mindre jördbrukets intressen. Pris= har varit helt enig'i' att gå hjälp mot . arbetslöshet, En skördekata- strof är ju inget. annat än: arbets- löshet,' d. v. 5 -arbetsinkomsten rycks bort. Riksdagen har ju gode känt 4-procentregeln och därmed]; ckså principen om att jordbrukar- höst. Det , måste emellertid under. strykas, att effektiv hjälp måste va- ra.snar hjälpi Det är därför anled-- ning, att. uttrycka tillfredsställelse över att ljordbruksministern > så ning - av skördeskadornas omfatt- ning och karaktär.” Nio MN Jordbrukets folk har inte kunnat 'stor skada på årets gröda, att mån= 'ga Jordbrukare, i synnerhet - unga sådana, som med stora skulder startat :sitt Jordbruk, har mycket "tor svårigheter, som påkallar Ki het. Snara åtgärder il) få sin berättigade del av den in- kormstförbättring, som i allmänt under "de senaste” åren ägt rum, Jordbrukarna ' "ligger i nuvarande läge 1 jämförelse med andra grup- per. dåligt till. Jordbrukets arbets- syfte att göra det lättare för dessa jordbrukare att erhålla krediter kan påräknas. Beträffande utform« ningen av kreditgivningen kan emellortid ännu ingenting sägam ——— ” ' Söulskolbarn. ". demonstrerar : SÖUL (TT = Reuter) + Över 10,000 skolbarn marscherade på söndagen genom gatorna i Sövl för att protestera mot att den neu- trala —. övervakningskommissionen alltjämt befinner sig i landet, För andra gången på en vecka "utfärdade president Syngman Rhee På lördagen förbud mot våldsam. heter I demoastrationerna mot kom- misslonen, De som griper till våld kommer att behandlas som om- stör förklarade han, der ha ökats, Pprisernå på för= öädenhet, snabbt låtit föranstalta. om utred-'| så z inge vidden senasté jord- bruksuppgörelsen kom till '90 v på alieprodukterna, vilket givet- värd) Ma "måste på det Ifattgnste reagera inot Dagens Nyheter; folk? partiets största . tidning, ni skriver att hela" småbruksstö 100 milj, i; tivering; ' att" så fört. det är: fråga. om h ning av. jordbrukets produktpriser et alltid ett. farligt! ståhej, men "andra ' höjningar av priser märks "inte, . Sålunda har. lösnåni- merpriset, på alla tidningar höjts med '5 öre. Om detta har vare sig D; NÅ eller någon. annan Sagt” ett knyst. Denna höjning betyder: sä- kerligen väsentligt mer för en stads- familj än höjningen åv mjölkpriset med en” 10-öring. Detta. stöd måste utformas på € sätt, så att det'mindre] stigit och räntorna höjts väsentligt, Det kan inte accepteras, att ' jordbruket 'åter' skall ligga jordbruket kan få” möjligheter? till en "mer: tillfredsstä tt denna målsättning kan) tik, | har man. särskilt: sökt tillgodose dett +. het på: olika håll i utlandet: blev: ett: enhetligare . och1$ agent''' och delta : fantastiska j' äventyr. : "> Colonel ; Wile är riddare” av ”Military Cross”, en av de högsta militära:utmärkelser, han är vän till marskälkar och generaler bå-= :det i England och Frankrike. Hans '.. senaste, hjältedåd, för vilket. han åvled på ru. under" sex, månader skall äta "efter i statens: mat, var att. han lockade en längre” tids "sjukdom. '; Hay” var en; ansedd advokat till ett hotell- född :1908. Efter några års verksam-' staterades - överpriser om ck 50 proc: och det följande året 6 proc. för att; såsom nämnts, i fiol under” faxeringsperiodens tredje” år stiga '- lig : naken; och sätta en karnevalshatt på huvudet. : Överste Wintle lät fotografera > ”advokaten : i: denna efter kostymering,” Advokaten" förvalta- ka” de ettsårv, på 80; 000 pund,:ormkring Y2 ”miljoner” kronor, 'öch överste Wintle, '.; "vars : : ärvingarna, tyckte att advokaten skötte. sitt. uppdrag illa. Översten lät publicera fotot och hela Eng land, Tskråttade 8 över advokaten. + Denne.stämde” överste”. :Wiätle "för han 1935 ombudsråan ' och 1937 för- bundsstkreterare i Gtoviz ; | briksarhetareförbundet, Produktion Det.: sannolika” är; att, stateri 'konimer att få göra” stora för lister på import. av. såväl: spann=" dei; p ; fängelset. År 1940 omtalades man och. man. emellan « en mystisk Peo= jordbruksprodulkter > för cirka 500: > milj: kr årligen, som vi kunnåt At ä 5 pistol itvingat. € en "engelsk strids. flygare att ge höhom ett plan för t kuhna. flyga till Nordafrika; kostnaderna” med Ci ; franske amiralen Darlan om ut- folkt utveckling. Man vill hoppas; : att den sämst till Jordbruket gjorde upp sitt avtal på 3 Allt efter som avtalen fortskred: ökades anspråken och höjningen blev ända upp till 20 proc, Medeltalet blev 10 proc. När ,nu jordbruket behöver ökade priser på grund av missväxt eller minskad produktion, så måste det bli' möjligt att genomföra eri sådan förbättring. : Det är särskilt angeläget, att jord- brukets kreditsvårighéter kan be- mästras. Kreditrestriktionerna har ker ha inga svårigheter med sin tutioner, däribland jordbrukskas- sorna, som betjänar jordbruket och dess föreningsrörelse, ha det full- ständigt olidligt, På gtund av fjol- årets dåliga skördeutfall och där- I landets fen snar Amar är med minsk har jord- bruket måst Jåna upp. kapital till de Mgnt; på Ru hinkika är en mycket liten sak men är verkligen ingen baga»= (E' tell för det. Tala om var= utsäde, m m. Den väntade missväxten iår k mer ter ytterligare att öka belas lättas" och utfc dagsvara. Vad är vardagsvara om , Inte frimärkena, De är det första " man ser när man börjar dagens årbete, De är vår vard: kreditbehov kan tillgodoses. Det är En angeläget, att vi går tilbaka ik Detta under- klam till utåt De sprider sig i miljontals - exemplar: inom och utom riket. Det är kanske för mycket sagt att de bestämmer vår uppfattning om ett land. Men vem vill påstå att de inte betyder någonting alls «Hur i himlens namn hänger det : ihop med detta att vi om och om= ben får svenska frimärken som står i särklass bland alla natio." a Mers ifråga om fulhet Herbert I HET | 'ströks även av en enhällig Parti- stämma i Borås. Den höjda, räntan ”på det torra” har fått det än' bättre än sämre. Folkpartiledarna Ohlin och Wald. Svensson har vid upprepade tillfäl- len hävdat, att jordbruket fått för mycket. Det har alltid varit ett grundlöst påstående. Deras stärdiga drabbat mycket ojäinnt, Vissa ban- |]. likviditet medan andra kreditinsti-| » Det är därför nödvändigt att| MM ett sådant sätt, ått jordbrukets | verkar 'så, att de som har fått sitt | och .de ekonomiskt svaga fått det] , som jordbruk tillsatt 'för .denna' fråga, . inom én snar framtid skall kunna läsa ei tavt sonen för. bota ev ne lämning av; Frankrikes” örlogs- till: kr: ä allmänhet betingar: de relativt... » handske” på:den ena: handen. öch 1. » inte” hindrade honom" att. under : rum, tvingade denne att klä av sig | -- syster. var en avl: > den värsta fö olämpningen, Hun- gerstrejken slutade med att fran” ske statschefen marskalk Petain gav order om att fängelsevakterna . dagligen -skulle” fakas,"” Överste ' Wintle sågade ut järhstängerna ur fä Isefönstret . och: undkom ; till Hon får j ju ändå &n trevlig wéeker gratis, och förresten har hon ju eg-" >. na pengar. Hoppas ' ni får: riktigt trevligt, tillsamm: INS, : Var glad och. naturlig och försök ta. reda på så-.. dant som intresserar” henne, så går. - + +; Frantos Spanien. Under” det där- .på. följande året var han verksam i i Spanien” som" hemlig agent för > Englänä- Strax efter kriget sattes den tökige enarmade hjälten” åter i fängelset, sedan han: hade miss- ärnvägstjänsteman med "järnkäpp, då denne inte ville - reservera "honom" Å förvarad attan mentet.” har > emellertid förbjudit - gen. Brittiska äblicera boken honom att bjöd : dem på lite; nå orvn själv' hade tänkt ka till .luneh; ger:ht Erasmej;' det, var det. endå jag kunde hitta på.” Men: det. vi i sett märkligt” samman- tt just. i dagarna, då "hela; världen diskuterar månresor ih: irymdraketer;' "firas 300-årsda- I genå iv ;den frånske: äventyraren racs död, minnet: av .den' förste i världslitteraturen' . som: -.i: detalj] - beskrev hur man. reser till månen och. solen. Den franske bråkma- sv + Edmond ', Rostands "berömda i pjäs och : vars. långnästa ' ansikte återkommer på: världens främsta |. efter" år, har. gissat. förvånansvärt : rätt. då' han fantiserat ihop saker och - ting, som han inte hade'den|. minsta - vetenskapliga'" erfarenhet - eller” grundval att gripa - tillbaka Cyrano skrev tragedier, 'ko- "medier :och, två science-fiction-ro- |; :+maner:. Den" första -romanen, från sår 1650: hette. ””Den koniska: hi- ”storien om 'staterna" ock riken på månen”: och den ändra året. där- "på. ”Den', komiska, historien om och riken på-solen”;:Det efter kapitulation för: Hitler. -Då häktades översten och sättesin i ärevördiga: Towerti, men befriaz |. "des snart, tack vare intervention vav två brittiska .marskalkar, Lord : Wåwell.ocK Lord Ironside. Wint- - le flög senare till: Syrien och kom + därifrån förklädd till Petain-tro- . gen fransk officer till . Vichy. Han > vävde åtskilliga intriger till fö mån för. England; men åvslöjädes av nazisternas hemliga -:polis, och . fängslådes i:Toulon. Där började " överste Wintle sin fängelsetid med : hungerstrejk, inte på grund av att flotta ' har jordbruket lämnat cirka 100, 003 Petains < arbetare till annan produktion ..de Bergeraes; snart: glömda roma- ner var kända för Jonathan Swift, "då han författade Gullivers' resor, . och för Voltaire, när denne skrev sina fantasier om främmande värl- : dar i ”Micromégas”, i > Cyranos' genialitet får sin rät- ta belysning : vid. påpekandet -att .duellant hade ganska. konkreta vid en tid, då Isaac Newton, bara Vär I år ganimal Först 16. år sen nare : gjorde den. unge 23-årige Newton sin historiska och epok- c kt "om. den" univer: han häktades eller missk « utan :énbart därför att fängel vakten brukade servera fängel: =. Soppan med orakat snakie vilket den engelske översten tyckte; var He. ”karen som blivit odödlig P på grund]: scener: och: på den vita :duken år|.; "finns inget tvivel-om att Cyranol ; : denne ” äventyrare; öch fruktadel: föreställningar om ' tyngdkräften' - ger och gjorde detta 3 ballöngflygets :' 7” derna Montgolfier, var födda. Ha , hade fantasi nog att tänk, ut fl; + solens énergi och med hjälp av en! '; sorts. motor. som hån "Visserligen. . inte kunde beskriva men-sorn . då funktionerade i hans fantasi liknande våra reamotorer; en. sortå - raketer. Cyrario. hade till och": med Sot ” nästan rätt, då han beräknade ir ' tiden" från jorden till' solen fö ; "planeterna Merkur och Venus ti! fyra” "månader. Då: enligt. -gäl- av .:Jande.. beräkningar” ett, 'rymdfars » lometers. sekundhat ighet” för att . ningskraft och komma, ut 1: Tym: oa den, och då solén ligger 150 mil, 7 kilometer ifrån, jorden; är varmed” han ofta tittade på: Han troddé "antagligen - a älv på att det fanns liv. el ;var alltför. "varmt", På solen mötte Cyrano talande träd Jöch fåglar som var skickliga . .'dast var, 19. år gammal, då - vände : ryggen : » Åt studie; Cblév. soldat. had - MASSDOP vID SKRUBBA Skrubba sand. Dopdräkten uti Ignat bar varit till skada för jord- om framgår av den här bilden, A SAND. 00 systrar och 400- stiett Har ndfätt dopet i Drevviken, då Jehovas vittnen hållit orig vid. na mera jord. M : | varken ä är Tan av: stor; gjordes mest av baddräkter men även . tenar, som sticker” in så TM an vita li förekom så ” nte kan” plöja. ” omm ox Laholms, Tidning : är. ersännlig.s som Annonsorgan i. öd sö Aåns förfäder hår: tagit upp alla e Stenar, sorg bildar gärdesgården' rint såns ord. De bl arbetet Da blev srokiga av la rn: dét. tältare: Det ko mer två man med «en: bärgalnusbi "unrar et. "Het: bål :! «stenarnä och Fara i er srävoxla : tyg. skulle" behöva; minst 11, Ila... .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.