"> €n, skrivelse. från Lärsnykter- - .” Sandberg, Veinge, upptog förslag ” Om att även nämnden .skulle re- - kommendera: 15 'och hr Öhnell, - Labolm, stödde - förslaget; vilket . samarbetsnämnd sammanträdde i i . der ledning av ordföranden Ver- > ' Her Andersson. Närvarande var - > samarbetsnämndens "re: närvar.; "riksdagsman 7 Alvar » fälle att uttala sig om fyra punk- ningsförordningen.. . För, det ' första önskade ” man ” samarbetsnämndens " "yttrande " staka tillfällen till slutet sällskap. "I realiteten. innebär paragrafen . ning till hur många deltagare ett Ne sådant sällskap: måste.'ha som "minimum. Veinge kommunalfull- mäktige hade redan uttalat sig '- om "detta och föreslagit. att ” stånd till spritservering vid vissa > tillfällen" utöver den fastställda - idylliska åren. innan. 1914, : Ville + På sista tiden hade man 'också - mycket sträng var väl inte ”sko- : på ”odöjd”. Nåja, ”skolerinnan” » som;lärarinnan i den lilla små- . rinnan. De hade mycket gemen- : lund,' Hon var stor, bred och , kärlekshistoria" hade: väl gjort . också, i mat, Byborna hade för ": var en glad. och hurtig tös när ', hon, nyss examinerad, från små- tåre oo SEE SEN Södra - Hållands Konunimala går på Laholms Stadshotell un- ledamöter och nykterhetsnämndernas' :ord- | förandern, Som gäst och vägleda- Andersson, : : "Till behandling förelåg bl. a. Ketsnämndeén där det framgick att samarbetsnämnden givits till- ter i den nya rusdryckförsälj- över förordningens Paragraf 33 som avser utskänkning . vid en- att :'man : upprätthåller. samma hade egentligen bara att ta ställ- minimiantalet borde vara 15. Hr de närvarande "biföll. : Den andra punkten gällde poc lismyndighetens rätt att ge till- tiden; Av vidkommande paragraf framgår att polisen härunder. inte får gå ut över'de grunder sorå stads- eller kommunalfullmäktige fastställt, I förbindelse med detta sa. hn Sandberg. a man, "väl egentligen borde utvidga. själva den. ordinarie ' spritserveringsti- den så att man kunde sparas för en massa ansökningar om för- längda tider. Talaren menade att generellt borde: tiden fastställas till 23.30 eller så. Han bemöttes dock av ordföranden Verner An- dersson och efter att .ytterligare några : talare -haft ordet: beslöt hämnden”att rekommendera” att |:' polismyndigheten får rätt att ge tillstånd ' till "förlängd tid för spritserveringen. . Det bör dock bara gälla till slutna sällskap och för vissa högtidsdagar. Tidsgrän” sen sattes till. kl. 24.00. Generellt sett" fastställdes. den .ordinarie spritserveringstiden till kl. 22.00. Vad beträffar, spritservering i förbindelse” kyrkoherde Gustafsons i Hishult . ordning som. förut; och nämnden | förslag, att rekommendera kom- munerna att vara restriktiva när det gäller att bevilja spritserve- ring i förbindelse med dans. Vad beträffar den nu från statsmak- |, ' ternas sida. antydda: uppmjuk- |]: : ningen av den så kallade varieté- | paragrafen så framkom: att den | knappast kommer . ått få någon | betydelse i södra - Halland," och ]' nämnden beslöt att medgivande |: till spritservering icke bör givas |: till arrangemang där det. före- kommer. annat än sång,' konsert, uppläsning eller' annan därmed |: jämförlig underhållning. I övrigt beslöt nämnden att anslag till nämndens verksamhet skall utgå med 2 öre per skatte- krona från de ansluna kömmu: nerna, : > » Med: anlédning av att sköl- barnen åter börjar knoget pu- - blicerar vi i dag nedanstående skiss 'om en första skoldag år —->1916. " Dét är länge sedan och .: sedan, dess .men. alltjämt :upp- lever barn sin första skoldag "och ' mycket av känslan hos "de små är nog densamma an- "tingen första skoldagen var då eller den infaller nu 1955, Det. var år 1916. På hösten. Folk talade dagligen om: kriget, det stora: världskriget som bröt löst för ett par år sedan: Samt man också om de goda Iugna ock hörde . och .”lyddes” mycket på vad de stora talade om och lär- de sig en del namn på främman- de länder 'och folk, Länder och folk "som krigade med varann. allt mera börjat prata om dtt ”nu ska du snart ' börja i'skolan, Villé”, Samt. ”om du inte kan|: läxan får du stryk varje ddg” Morfar och :mormor, som Ville bodde hos, sa visserligen att så lerinnan”, men hon, var rätt het- levrad, om man inte hade läst på” rejält, eller om man hittat skölan vär "inte precis någon "skräck för Ville. Hon kom titt och tätt och hälsade på, Morfar högg ved, tjärade tak och såg om litet: grann vid:byskolan — i vår tid hade det väl hetat vakt- mästare eller ditåt — den tiden var det vedhuggare och taktjära- re och det räckte också för mor- far, Mormor: var född i samma socken, de stora skogarnas och drömmande sjöarnas, som lära- samt att tala om. . - Lärarinnan: hette Agda Äng- tjock som den värsta karl, Men med ' ett 'smittande humör som dock genom ensamheten ute på slätten, kunde slå över i mellan- koli och. grubbel.: En olycklig sitt, Nu var hon en något ber dagad .ungmö "i : 40-årsåldern, glad för sina skolungar ; — men några. "decennier fått för sig att placera skolan, inte mitt i deras granna by, utan ett: bra stycke |: ute på slätten, där. den låg ens- i "Sjöinge. Men ensamheten var för mycket, Alltsom oftast hälsa- de hon på sinä elevers hem, men genom :dessa' ibland dag=> och | dygngamla visiter blev mari först rädd dylika besök och genom sin originalitet" blev hon också före- mål för 'spektakel. ”Agda Äng-- lund var en duktig, ambitiös men också hårda' nävar och snar- till rot- tingen. Så långt visste Ville. . kolerisk : pedagog med ' Morföräldrarna voro (som för- äldrar: och "målsmän ofta' äro) Mg gt ert ” kulle ”bli om , begynnande livsmedelsbrist T för att Ville skulle ”bli " och . ransonering. Ibland. talade fter”; ha svårt. för att lära” och |+ passade "också på att i förväg trimma upp' pojken. Morfar som gillade räkning, lärde honom litet sådant, t. o. m. att 12 plus 12 var 24, 16 och'16 32 ö, s. v. Så fick Ville 'en ABC-bok '”abesäjtan” kallade "gammalt folk” den, och lärde "sig bokstäverna och ' alfa- betet i ordningsföljd. Mer blev det inte.” "Ja, så gick de sista sommarfri- dagarna och det blev 1 septem- ber. Mormor travade med Ville vägen över slätten ut mot skol- huset, Efter en' stund fick de sällskap med en 'H-års flicka, Aina, . som Iledsagade' sin bror Alvar till samma ställe. som hade gått sitt första skolår, | I skulle nu börja i andra klass. Han var uppe från skogen där Alvar fadern hade ett litet ställe. Mo- dem - var död. Naturligtvis |? snackades , det skola” och skol- saker. för alltihop och så Joväde Alvar, komma om Villes nästa morgon, så fick Ville sällskap: Han hade levat litet för mycket 7 med : äldre. folk och var” san- ningen. att säga, litet blyg för kamraterna, Så var man framme. Skolhuset var ett stort, rödmålat trähus med utbygge samt papp” tak, I östra, 'åt byn vettande de- len, bodde lärarinnan, resten var korridor och skolsal. Utanför Jä= rarinnans köksfönster stod en vacker, : vitstammig . björk,. som gav mycket både av skugga och fågelsång, Och Agda Änglund älskade fågelsången när hon satt och drack stt morgonkaffe in+ nan: lektionens början. Hon såg det bördiga slättlandet, den vack=+ ra, lummiga . bondbyn vid foten lav Åsberget — och morgonsolen lyste så hjärtinnerligt fagert över allt och alla. :': MH I dag var det inte sormmar,' u: tan. efterhöst. Det. låg. "mognad, r tion i naturen, En aning ligt och i M 2 med detta var :'att barnen ute från bynt ytterkanter ”ängarna” inte skulle få . för . lång. skolväg — ;och «så blev skolhuset för, lagt 'på”) mitten. ”, . Agda: Änglund vemod efter. all. fägring, Men pojkarna stojade utanför på skol- planen och inne i trädgården. Den var bara gräs, några träd en rad påskliljor samt en brunn med vev — ingenting att göra. skada på — men idealisk lekplats, En skoleseminariet började sin plats hogtornshäck. omgärde: det hela. "med -danstillställ- | fria så : beslöt nämnden på : vilket? han lämnade för 12 år sedan: Efter att' under åtta år a — S Hr Stig Olsson: Östra Karup; m. Flintarp, hr. Assar Persson, ström, Vi "gratulerar; . - s a hr: Hugo. Johansson, Yllevad; Våxtorp, a. "Larsson; Skot OrP, m, maka Karin £. Johansson, Laholm, m, =. son, Laholm.' Andra. raden från vänster: He: Karl Belb b da Vallberga, m. maka Maja Lisa f: Beénsson, ;son, Laholm, m. maka Mailis f. Jönsson, "Laholm, m. maka: v Dagny IN Hr: Karl » Erik" Karlsson, Edenberga, hr Åke' Eriks- Laholm, hr Olle. Hä ilsson, Ränneslöv,: Foto ' Dahlqvist, Laholm. FÖDELSEDAGAR 80 års. si - fyller i morgo f. re Janne 'A, Persson; Båstad. Född i "Fladalt kom "han tidigt i "förvärvsarbete, ” först" som vagnmakare.: . och byggnadssnickare.. +: Han - har. i haft anställning: -å: skilda plat-' ser och bl, .a. varit med om 'att' i Båstad: uppföra Buena' Vista, 'Skånegården '.. ;och Hakonshus. Under många år' brukade "han Jjämsideg - med. sitt” arbete ett småbruk "i Sinarp,:. V. Karup, varit bosatta i' Boarp, V..Ka- rup: flyttade makarna : Persson för fyra år "sedan till” Båstad, där: har hyr: en :stuga-hos' en son vid Sjövägen. Persson" här lig: yrkesman och; bh i fyller i morgon" frökt lia Karlsson," Vallberga.: Fröken EK. har. tidigare innehaft: platser er i södra Halland. Hon är känd som ; en snäll och 7 godhjärtad kvinna. i 2 år - z EN i fyller” på måndag hemmansä- gare Karl ;Anton Johansson :Yl- levad 6 Våxtorp, "Han. är född i Våxtorp och äger där. fortfaran- sköter. -utomordentligt. J. har: ti- digare varit ledamot av kommu |, halfullmäktige i I Våxtorp. 1 70 är | FÖ aa | fyller i morgon: fru Amalia Karolina Jönsson, Kattarp Sko- Pm änka ” efter; förre damm akten. Elan Jönsson. N Sa ringde det till i | ”bjällan”,. +— ringklockan — det var tid att börja . inskrivningen. Ett 15-tal Småttingar stormade id följda av Mammor och andra anförvanter. Agda + Änglund mönstrade, glad och Jeende sin. nya. årskull: det var fyra pojkar. och tre flickor som skulle .börja.: Vad heter du? i och du — hela namnet! Turen kom till Ville, ”Anders Vilhelm Bengtsson, Sjöinge nr.1,, Älvar stad”. Född den 20'augusti 1909, YJaha, det var bra”, och lärarin- nan myste och skrev. ”Ja, så får ni komma igen i morgon, klockan tjugo minuter i nio och så blir det att läsa, skriva" och räkna, Så får ni också ABC-böcker, ni som börjat I skolan i dag. Det var en stor, festlig, högtidle. dag, tycka Ville, Man skulle lära sig läsa och skriva. Få ABC-bok. "Och nya. kamrater. Nisse och John kände han, hade lekt . (och sla- gits) med — men inte de andra: Detta : var något . . märkvärdigt, nytt, förväntansfullt. —= En "bön och en 'psalm som de äldre kam raterna i andra klass, samt ef- ter : förmåga, mammorna; sökte sjunga: med: lärarinnan Agda Änglund; 5å' var denna märkvär- diga dag här" 1 skolan slut. ; I. I sällskap med de andra fras: kade Ville : :hemåt. ,Tänkte' på ABC-boken,. skolväskan.. me grågrönt ” bindtyg : och luktande sedan; som [; gjort sig. känd 'söm" en' "kick: ] 7 H som hushållerska på olika plat- |]. de, ett litet: lantbruk, : som” han vi Xfyller i mo gon telefonstations- föreståndare fr! Alma Börjesson; snart skolan var. avklarad, börja- de: hon vid Båstads "telefonstati- of, r hon: avancerade "steg för 1 steg och blev; som rätt ung före- ståndare” : «en anställning som hön. lämnade "Vid - åldersstrecket för. fem år sedan, -Under: sin tjänstetid” var hon mycket. Ppopu- lär "bland såväl infödingar. som den : stora" : främlingspubliken, 58: meter, Båstad. Hon är född i i Båstad. Så |. Laxyngel Klarar I vid Krångede. kraftverk hade vattenverksptyrelsen” på" freda- :] gen 'ordnat : en ”dömonitration | -I med levande laxungar, som in- hesutits i askar av balsaträ, för- "| sedda med gallerdock, och sedan : släpptes ter i turbinintaget och Fasserade kraftstationens fran- cisturbiner. De fiskades upp ned ströras : kraftstationen, omkring 1 1/2 km. från stationsbyggna- den, -Kraftverkets, Salhöjd & är I: har: haft:' möte: -hos-fru: Signe |: Hansson.» Mötet ' beslöt att: an- ordna en Höst fest för. bondeor- |. ganisationerna:-i "Håsslövs byg-. degård -lördagen” den: 24: sept. Man ' heslöt.: samtidigt "att. slopa septembermötet. - Därefter .; blev det en stunds diskussion över, en del inkomna skrivelser, . varefter mötet ovslutades. med kaffedrick- Inga "ryssar i: VM-cykel:l dag. i Det ryska” "eykelförbundet "meddelade "på. fredagskvällen helt överraskande att inga, ryg sar kommer att. ställa upp i lördagens” VM-lopp på .länds- : | väg för; amatörer. rT Omstän- digheter " över vilka” vi själva : | inte. kunna ; råda har- tvingat Oss att fatta ett sådant beslut hette" det i' motiveringen, : lands. läns? häshållningsgällskars lån med 48.000 kr. ur fonden; för hästayelns 7 i. främjande; av avelsston, av. nordsvensk" ras samt 18.000 kr för inköp av Staten: 'visade sin'ta k het. i fyller i morgon ru Signe Jo- hanna Gustafsson, maka till fas- tighetsägare Edvin” , Gustafsson, fyller i. vaktare: Å,' B,: Svensson, Knä- red." Jubilaren är född i Lyre- morgon :länsskog- stad, ' Skaraborgs ' län. Efter sex års praktik i :Värmlands- och: Dalslandsskogarha genom gick: han '1929—30 .Kolleberga skogsskola : studier : AB Svensson. var: sålunda en högt : kvalificerad. kraft in- om skogsbruket, när han 1931 tillträdde". anställningen: som extra länsskogvaktare: i 'Hal- landg län: med, placering i Kin- nareds: distrikt; År 1938 -ut- nämmdes :> haj ill :! ordinarie | m: länsskogvaktare i dåvarande Laholms distrikt. : < Under åren 1935—1945 var 8. "bosatt 'på försöksgården E- gernahult; och svarade då för ledningen av arbetena. där. 'Se- dan + 1945 är S. bosatt. i Knä- red, ' där, han uppfört en vac- ker villa i ett sJaylliekt, avsnitt av samhället.! .- Svensson sett. vidsträckt arbetsfält. Knäreds i” änsskogvaktaredi- |. strikt... sträcker sig nämligen från skånegränsen i söder till Torups' socken"1 norr... Ledrin- gen : i. skötseln ' av "Knäreds plantskola" ingår, också. i hans arbetsuppgifter. Plantproduk- ionen - där har" omfattat: åt- ölna miljoner plantor, en anläggning som skötes så väl; ätt. den av många, anses: som en sevärdhet, .. i :. Planteringen är - uppbygg nådsarbete; "åt. vilket 'S.: ägnat det; största” . intresse. Under hans - tjänstgöringatid inom distriktet ' har nyplanteringar utförts å ca 3,000 hektar. Att 6,000' tunnland kalmark. "blivit planterade. ” under .denina' rela- tivt. korta period är”en: bragd, ett berikande av 'bygden 'som kommer > att: få' stor" » framtida betydelse för. de bygder, där dessa ' framsynta arbeten. -bli- vit utförda. Hans sakkunskap tb. skogliga ” ” frågor - har i rikt mått kommit skogsägarna ' till läderremmar: . Första skoldagen. SS d Charleser. del” och- hans. sarbetainsata- har avels! hingstar av. ard as. | redan giv framtid att ' ge för sultat. 2 I Även Adi del Senaste nytt: MYTERI. BEFARAS : PÅ: SVENSK" ÅNGARE I SYDATLANTEN IDAG 7 | och även i'Tränås' och Sä » GÖTEBORG i i dag. Myteri har av allt att dömma utbrutit på det svenska fartyget Doretea, tillhörigt rederibolaget Mangon,. Göteborgs kustradio.o, flera andra stationer. uppfattade i dag på morgonen ett meddelan- de från” fartyget av vilket det framgick, att: kaptenen: inlåsts i 'sin hytt. Det var fartygets radio-1 . se sr Vv telegrafist som sände ut begäran | om. hjälp, Rederibolagets direk- tör bekräftar att Doretea befin- ner sig på uppgiven position men avböjer. att närmare kommente- ra saken förrän närmare under- rättelser ingått, Fartyget. befin-= ” ner sig mitt emellan Brasilien o, . Sydafrika I Fydatlanten, : " KÖPENHAMN i dag. . I Parodiska förhållanden härskar i Sverige och Norge på alkohol lagstiftningens område, framhöll de svenska och norska represen- tanterna vid 'den 18:e nordiska alkoholkongr. essen på Christians- borgs slott på fredagen. Och när det gäller Sverige kan man inte hoppas på någon förbättring ge- nom den alkohol-”reform” som inleds. den.1 oktober:t' i: Väl .-står man, framhölls: det, "SVENSK - SPRITLAGSTIFTNING | --PARODI. ANSÅG. KONGRESS - inför framsteg både i Sveri ige och Norge men det danska systemet , har bevisat sitt värde, I övr igt efterlystes på kongressen ett nordiskt | institut för . alkohol= forskning.' : En... dansk polisman, polis=" " mästare V. Platou, Köpenhamn, framkastade förslag om att en. liten broschyr över de invecklade" restriktionerna i Sverige och Norge skulle förfärdigas och ut- sändas till resebyrferna Den ihållande torkan på små- ländska "höglandet med åtföljän- de :knappa beten börjar nu' på ett. oroväckande sätt avspegla | I g i injölkleverariserna' Hill me- jerierpa., I: Eksjö” och Nässjö är minskningen. tillsammans: ; mare: 10.000: liter på några” minskningen betydande.” I EKSJÖ i deg an MY Man "och man mellan” talas det om mjölkransonering vilket: man på ansvarigt håll emellertid inte räknar med? 1 första taget. [band a att det: heter. att: ersätta det. förlorade betet” med "kraftfod " Med 3 ont. em halm: ivär., Det. är. därför skäl. att taga vara på så mycket et:-har 5, engagerats, ta BL 2 är han sedan: många : år ; leda: mot 'av.. kommunalfullmäktige. Vidare. är han v;' ordf.: iv bygg- nadsnämnden och 'verkställan- de'.;” ledamot . i" 'skogsallmän- i Tidigare ;.har 2 sekr, i industri- nämnden. : Sedan ett flertal”år. är "han. ledamot av 'styrelsen för' Knäreds' koop. handelsför- ening, inom .yvilken; han, beklä- der posten som sekr. "Han har även :, visat' stort. sintresse' ; ”bildningsverksamh och :' är studieledare i--Knäreåds Birger "Andersson. I att 63 levnadsår har : avlidit målar- mästare . Bi ger.” Andersson; Örkelljunga: " : Den bortgångne "här. varit: verklig trotjänare. . Han har! nämligen hela : sitt 'vliv varit Jnuten till en och samma fir- nämligen | det ' välkända Anderholriska "företaget kelljunga, och när: denn ma för något år sedan "överlät sin," möbelaffär, . flyttade An- dersson över- till de nya inne- havarnå, : Birger” Andersson |+t vär, en mycket, duktig; och kub- nig. yrkesman, som städse be- flitade sig om ätt göra" det all- ra bästa.” el KARTA Närmast sörjes han av. sys- IP kon: och -syskonbar so Simon Andersson. : En av Ör- kelljunga församlings” gamla! he- dersmän, Simon Anderson, Har- bäckshult, avled på PTA på l Ängelholms- -lasarett.' Den bortgångne var; född + i Hålshult si: Tossjö församling. Som så många andra' på' den dir den emigrérade Kan" i ungä ,är till Anierika, där han under lång j tid - vistades: Här sysslade han med: olika" göromål. Sedan "han återvänt till Sverige bosätte han sig. i, Harbäckshult. Den bort- gångne efterlämnar ' minnet av en arbetssam' "och "duktig man. Närmast -sörjes han avi syster I Harbäckshult samt av en i Mun- ka 2 Ljungby bosatt broder. Jtröskan monterad. buntare- eller ning, att bärgningen ,, "sker, innan -stubben vara ganska hög. av den .varan;” som” är praktiskt möjligt. "Detta gäller inte bara på gårdar "där fan har. djur, u- tan: äver På kreaturslösa jord- bruk, '. Men /(tillvaratagandet av halmen” får Bivetvlå, varkenriaga för lång tid eller medföra, större investeringar:. i maskirer, En ' pickuppressv:gör givetvis det. snabbaste arbetet; men, det Detsårnma är förKållan- gande. En till det. med: pickuphacken."” löspress. är, betydligt billigare i något. sätt bidrager till att öka antalet: driftstoppar. under: skör- detröskningen, bör man om möj- s fligt söka undvika. Även om: bå- .de ;.buntare. och pressar numera arbetar” . ganska störningsfritt, finns dock risken, att de skall börja : krångla, "Kan man vara dem förutan, .så är det givetvis . bäst. as Btt Toskap, som "är. relativt billigt ; . anskaffning, och. som kan lvändas 7 även ' för andra ändamål än, halmbärgning är fo- derlastareén. "Förser man de vag- nar, " gom - lastaren kopplas till med ordentliga häckar, kan den, som "står: på lasset,. hålla. undan för lastaren, även om man kör på rätt fort, är det två män i lasset, "kan man lägga betydan- de mängder halm på en sådan vagn, och därmed minska frans- porttiden, ” i På” många "gårdar använder man; ju: bindare. med förlängd e- fevåtor: vid." skörd .av vall till pressfoder. Det går att använda denna , slåtterlastare även för halmbärgning . . under > iförutsätt- halmen har. hunnit. 'sjunka ige- nom stubben. För att man skall ha möjlighet att låta kniven på bindaren skära. under. den på. stubben. vilande halmen, måst? I j- blir det. "dock knap- past? möjligt". att lämna någon hög stubb vid ”skördetröskring- en. > Ett, "reäskåp som 1 allt? större utsträ ing. börjar bli 'obliga- I Halmstad / kan Ni köpa Jösnummer av Lahnolms Tidning i 'Köp- mansgatans Cigarraffär samt 1 Pressbyråns kiosk. donna ardnk, toriskt på varje större. gård är "äen. .frontmonterade. lastappara- ten, Med dess hjälp går det även bra att samla upp och lasta. hal- men efter skördetröskan. Det är åtskilliga jordbrukare, som har i logen ung Ingen ell Per” ”dnga" nyt: ta. Har man tillgång till trakto- rer, : kan "man ställa. ut. Pressen på fältet och" tömma "halmen från kelt snedplan = uppriggat i ans: slutning tiil inmatningsöppnfa= gen.på: pressen underlättar mat: ningen” av: denna, Den balade' halméit': är. ju: betydligt lättare att handskas méd. än den lösa, varför. mån: bör kunna, vinna tid la halmen: : 1 uppsamling a av näm. efter vig, om den, ej körs ned av trak= ta, bör man sätta en skärm un- der halmutloppet på tröskan, som ., leder: halmen &t sidan så och ” Maj-] pet Nilsson i Alf RER. SF-film | - VI . Oscarson”” LDFAGLAR, Bengt ” Anderbergs sammade ' roman Nisse Bortom är en ung sjö- man, som” lämnat sin båt och råkat på' drift. tf hamnstadens skumma kvarfer. Han drivs vil-, jelöst in i ett sällskap, bestående . av- de mest underliga existenser," som lever på samhällets skugg- sida. Plötsligt råkar han emel- lertid : träffa. sjökaptensdottern Lena och tillsammans med henne” upplever - han - en ljus och skir kärlekssaga, en mörk och hotfull bakgrund, > "som utspelas mot. en. ' Nöspresa stående hemmäå 2 av lastaren direkt 1 pressen. Ett, en=. vid hemkörningen. g genom: att bar .. detröskan underlättas ”glvet- - trons hjul. För att, undvika det-.: upprärk- . ”Nisse Bort- om” har i sin filmgestaltning döpts till ”Vildfåglar”.- Det är Ne Alf. Sjöberg som regisserat den nu premiärklara filmen ;och: han har även skrivit manuskriptet I samarbete ' med Bengt Ander- / ber;j " : t mycket, att traktorns' hjul täta SS går. upp - .halmötriingen; do Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.