Cu N Utom de egentliga. by namnen finns', det. också 'ett 'stora. antal "andra gamla namn på. vissa plat- "ser. och... föremål inom byarna. Och dessa namnformer” ge ofta vid' "handen; att de' härleda sig från vitt skilda" tidsskeden av bygdekulturen. " Under: ; sådana förhållanden äro de; ägnade att | tilldraga sig vårt kulturhistoriska intresse. För att börja "med namnen på : åkrarna så ge dessa i inget fall ve intryck av att förskriva sig från et "på "ett. från forntiden, vilket ger vid handen aätb de tillkommit först i samband med den bofasta exploateringen av. naturen, alltså vid tiden för . byarrias uppkömst. Inom paren- tes', sagt . har. emellertid enligt . forskiingen. ett "slags nomad- jordbruk” förekommit på nästan alla höjdområden:i i södra ' Sverige. under en avlägsen forntid, san-' nolikt strax efter 'upptäckten: äv bronsen, ' vilket. :en stor "mängd sterirösert där ute i markerna'be- > visar. Av folktraditionen benäm- nes ; betecknande : nog, den. tid vårunder dessa bronsålderns för- " agrara odlingsrösen. lades upp, för " ””Kackaretiden”, , som- ligger - c:a:5000 år före våra dagar. mil Brunnsåker ” vid "mitt gamla hem. i. Brånalt har tydligen fått sitt 'namn därför att.den ligger strax intill gårdsbrunnen: Och att Portåkern erhållit detta namn på grund av 'sitt läge utanfö: den gamla gårdens port, "det är själv klart; Så är eh förhållandet med Lyckåker itet längre” bort från - ; gårdsahläggningen.': "Lycka betyder i det äldre språkbruket ett inhägnat område. :Intage TeSP; intäppe är en senaré benämning tmarken intaget mindre markområde, som härvid. först. användas: till de för: vissa "djur och sedan: odlades' upp till åker. Övriga åkernamn hemifrån äro? "Storåker och FETT VSK . nämnda: självt svaret på sin be= tydelse. " Detta." gör : egentligen också , ”Lundereller ”Löunge gör en inhägnad. trekant omedel- " bart bakom min gamla; hemgård; Det här namnet har: ett: stort in” trésse emedan det förekommer i många". sydsvenska . bygder och 7 . därvid i sådana särtmanhårng, att . sannolikhet föreligger, att här. i . forntiden funnits en offerlund el- ler ett Lundom;y som det heter i Skåne. Och enligt tradition i min släkt (som: innehaft gården i fem generationer före mig) har här tidigare funnits stora: uråldriga träd längs utmed stongärdesgår- ” | medelstora: trö i 7” vr v Y vr N YrsYTerere TY v+ FÅ | = - > . LANOLMB TIDNING ordrar 8 Hotsan, som härleder. sig från det” gammälnordiska” ordet. hors och... vilket : helt, enkelt" betyder häst. Härvid är det av intresse att nämna, att när vi uppodlade detta markområde så fann vi där hästskor i tidig medeltida form. Namnet ifråga kan alltså antagas härleda sig från medeltiden och skall betyda” att det: här funnits en beteshage' för gårdens hästar. Mei området "har dock tydligen alltsedan "gamla ” tider "hört till ängsmarken och då den speciella typ. - som , benämnes löväng. Florala Tilikter. finns ' nämligen ännu. som tyda härpå och detta särskil rikt i de kvarstående glesa dungarna'av höga vitstarå- miga björkar: Här breda .vårarna ut sina sköna vitsippemattor och här: sprida frodiga liljekonvaljs- bestånd ut 'sin' härliga doft:i stilla försormmärkvällar. Och ' senare blommar där gökärt;, hästfibla, jungfru ” Marie 'sänghalm, -vild- klöver, ginst samt bestånd av. vit ljung, » Det "härefter 'vidtagande stora "vålängsområdet. heter. Nor--]| rany utan ;tvivel. därpå att. det ligger norr omm Horsan från går- den”räknat, Men ovanför Norran finns” ett. ändra "lövöngsområde; Övre" björket. Här finns utom de ovan ”närånda- torrängsväxterna även den skära backsippan (ysna kallad" i. bygden) ' den sällsynta murgrönan. samt, kaprifolion' och stora blåklockan. ävensom små bestånd 'av. för sin doft berömda nattviolen. En. för. våra "marker mycket. sällsynt buske, - skogsal- von "eller som den heter. på det dialektåla språket; :: elnansträd, finns där också men endast i ett enda exemplar: Om ' en: mycket tidigt. påbörjat humanisering dv naturen just här, tyder också de djapt” nedsjunkna fleftusenåriga pregrarå 'odlingsrösena, samt den ovanligt rika - förekomsten :av vildäppelträd och hassel, Och om den 7 "närmast :. föregående” löv-- skogstypen här minner. ännu. en väldig 'risbok. med: grenar. som d.; Enligt vad den husdjuren hade 'sin. utgångs-. och hemsam- lingsplats under betestiden, . Vi- dare finns:den vackra Ljungda- len med..den 'stenskodda källan strax nedanför: och ' där 'betes- djuren" brukade” dricka. Längst uppe på de gamla" ljungmarker= nas' höjdkrön ligger den till sitt darna. Dessa voro av olika slag |namn vida omkring i bygderna såsom ask, ek och rönn, vilka samtliga hade särskilt. högt an- "seende i den forninord iska mytor logien: . . et Slutligen . kan härtill. som ån parallell nämnas, att vid. Lauks«- gården .i Lokrume. på Gotland finns ännu kvar en s.k. kors- stång med ett omsorgsfullt upp- lagt : sokeltrappstegsformat hög: altarliknande röse. Och denna anläggning ': vår. ursprungligen omgiven av "planterade fövträds> rader var ännu i sen tid gårdens andliga centrum där, husbonden morgon och: kväll. höll andakts- stunder med 'gårdsfolket. Genom ” sin : formgivning av. Solkörs och med sir väderflöjel. överst i ge- . nombrutet drakslingemönster är " korsstången bärare"; av mång- hundraårig fradition från bröns- ålderns ' jämförelsevis” finade: och förandligade 'solreligion. "Att solkorsstången funnits" i fästlan- dets tidigare offerlundar "och där makerat samlingsplatsen för. sak ral utövning kan antagas 'som en höggradig sännolikhet. Ovanstående : var, exempel på namn "från vången; den odlade och mest. kultiverade marken närmast ' omkring .. gården resp. byn, Därutanför kom, sedan äng- en, utmarken och 'skogen' som brukningsområden, vilka i natu- rahushållningens tider användes mera extensivt men dock: fingo sina: betecknande namnivz.: I För att härvid fortsätta” med namnformerna . från min gamla fädernegård, nämner jag först Myllängen, sor tvivelsutan fått detta namn därför” att den gamla byakvarnen (myllan) låg där vid den förbiflytanden Vänneån, (I spandmarken utmed denna här jag funnit flerä flintsaker), Mitt- emot Myllängen ligger "Badstu- backen, som fått sitt namn av att här förr funnits en ångbadstuga, som härtill också anordnats” för brytning av lin "samt torkning av kända Lohallen.' Det är en s. k. urbergsklack; sorå med sin plana yta om c:a 3x6 meter höjer sig 1 å:2.m. över den .omgivande ierrängen. ; Runt, omkring : finns en- koncentration "av. dessa förut nämnda rösen från tidig brons- ålder; och enligt folktraditionen skall Lohallen under ifrågava- rande tid ha'använts som. loge för tröskning ocH rensning av det korn, som härvid odlades. Genom det -förr'1. Knäredsbygden, vida omkring kända namnet var Log- hallen' länge "en. plats, 'som vid påsk: och . pingst; samt midsom- mar 'uppsöktes: av. ungdomen varvid . man. :där höll . till med dans, och ringlekar” ofta i sam- band med eldar;'., ". - » Strax öster om Loghallen jig ger Stampekärr Detta är ett in- tressant namn därigenom att det i sig bevarar minnet/av en fälla för. fångst av björn. Fällan var en. ytterst primitiv. konstruktion av. en undre och en övre stock. Den övre stocken” var löst upp- 3 gillrad - med :en' stång varunder lockbetet låg fastklämt. När nu björnen tog för sig av detta föll den tunga stocken ner över hans huvud och krossade detta. En så- dan fälla kallades för stampa och placerades 'vid 'ställen ' där. man hade iakttagit att björnar bruka” de gå och dricka. Ett annat namn som. direkt minner' om den av- 'Jlägsna tid'när. björnarna” gingo omkring i våra sydhalländska märker, är'det härvid omedel- bart intilliggande bokhultet Björ skogen eller, Björnalts skog. Slut- ligen finns på vår gårds utmark' ett område som 'kallas för, Enet. Den rika förekomsten -av.. jätte- stora enar. här' tyder på en viss forntida - exploatering - av natiu- ren. Markfynd har också ' gjorts här som visa, att smältning och bearbetning av myrmalm före- kommit. på platsen: Och; detta kan 'dateras till: järnåldern" bör- malt. Litet Jängre hort Hager 4 | Käringsjön i. . mellersta -Halland. :len annan skogsbacke” "sydöst om sist föreligger kär ett namn med mycket ålderdomlig - klang; det är Vosett' eller Höga-Vosett, Det är "den" överst i utmarken 'mot grannbyrsElmhult liggande skogs backen, som har detta namn. Vad det betyder-är svårt att säga, Av intresse härvid är emellertid att nämna; att på Trälshult marker i ett jämförelsevis nära grannskap anges som ”det genom svedjning uppröjda hultet”. I vår grannby Trälshult hette platsen för byns stämmor Gård- stan och kan antagas ha likartad - | betydelse som Bolet. Namnolik- heten torde närmast bero på ” tidsskillnad mellan namnens till. blivelse. Ej långt från Gårdstan ligger : Pickelhögen, där Träls- hults ungdom sedan . gamla tider haft sina påskabloss' (= påskel- dar, "Strax norr därom börjar Alledal (av ålla = vinkel mel- lan två hustak). Dalen Syns vara uppkommen genom en markned- skärning av en istidsström, detta i likhet: med. den: söder härom ligger" ett 1. lövst rmi- råde med 5 samma namn, men rätt och slätt Voselt.- 2 Med "detta har jag säte igenom de flesta gamla namnen från min hemgård; Men -. ett par återstå dock: att.” omnämna emedan de tilldraga, sig intresse 'genom den association av, :gammal'' tid de väcka... Dessa äro Tofflid på vä- gen mellan den "gamla gården: o. Myllängen: -Toft betyder: gårds- plats" 'och i toftning kallas sten- grunden under. gamla hus. Säm- ma benämning användes för ter” rassmurning, . och en sådan före- finns också ännu i dag vid bör: jan äv Toftalideri. Och så ' är "det Skintanshölj i Vänneån vid' Myll- ängens nedre gräns, Endast från en enda anan plats har jag träf- fat 'på denna namnform och det är i namnet på en by i Hårp- linge söcken. Den heter" närmli- gen Skintaby. Slutligen, ha: vii Vänneårf: vid. Norrans sydöstra gräns, -Lövhöljen, som skall kom- ma av det fornnordiska ordet lö va och betyder bada, +! Som epilog tar jag. med ett'o- systematiskt svep över de 'andra gamla namnen i min shemby; 1, Ett lövängsområde i ' Brånalt heter- Lintan,- det kommer; tro- ligen av att där sedan gammalt varit" ett liridbestånd.: En” annan men något mindre: tilialund; kal- las" Östralinde; Ellemosse är ett namn :som' för ”oss' in .i.-folktrons åldriga och mystiska fyllda värld. Den + ligger. mellan: dessa båda ovannämnda--lindbevuxna ställe- |. na. Namnet: har: tydligen något att” göra med: tron på älvor, i varje fall med någonting levande som:är litet. Ty elleépyder & Är; all- I mogenamnet.: "här på. en .dvärg- n I fiskart, som förekommer. i.våra gar av just risbok, en bokträds- 'rå variant , med "jämförelsevis + låg mén tjock stam. och myeket. yvig vatendrag. Andra mossnamn få Brånalt & är Svartan; Kringlem Sej: Klintakärret. och; Käringkär- ret. Beträffande det senare nam- net så kommer man att tänka: "pål. Denna har upptäckts vara en ur- strax utanför: vår. by: är' ”Rydet järnåldersgravfält, med ett. 6 jordblandade' rösen. "Det" intri santa härvid är, att detta fakt känt av. traditionen därmed visar" mer, ä kontinuitet. Puke-hålet, och” Pu nämligen ett av Odens 'många bi-l' namn, Svalehult var tidigare 'en bokskog sydväst om byn. och var allmänning före storskiftet; 'som inträdde på - 1880-talet. Enligt]: Wangö, - skall "namnets :' förled | komma: av: "det dialektala. ordet |" skvala, som "på knäredsmålet ut- talas svala samt på. riksspråket motsvaras av oBden ; strömma 'o. rinna. "En / starkt strömmande. bäck torde. alltså gett upphov. tilll: namnet "Svalehult/ sf öv : Hyltebjäret är annat namn på byn. Med angränsande" lövskogs- bärande backar kallas .hela om- rådet för Hyltorna. Beträffande namnbefydelsen !: :här, "så torde derna sannolikt kurina översät- tas som hultberg' respektive. hul ten. Slutligen finns det två var- andra ' närbelägna : "skogsbackar på gränsen mot Elmhult som ha] tvillingartade namn på grund. av sin geologiskt liknande profil: en Jångsluttande: västsida men”":enh ganska . tvärbrant östsluttning. Detta visar 'landisens: -rörelserikt- ning vid avsmältningen för. c:a 10.000 år sedan. Dessa äro Höga- Långalt : och" » Lilla- Långalt. Namnändelsen — alt: betyder på nutida språk helt enkelt hult.och utsäga att här 'som nu barrsko- gen dominerar förut har funnits lövskog. (Den är på tillbakagång över Hela vårt land.) ++.” De' gamla åborna i Brånalt ha- de'en plats för sina byastämmor om somrarna ungefär mitt i byn där: den, s. ka Slätteväg tog av från " byavägen. Och den .;be- nämndes Bolet, som troligen SR tyder. boplatsen . och i så fa namnger. stället för" den första gården i den senare genom idelig delning småningom'uppkomman- gammal offersjö. Ett annat ställe |. (röjningen), som visat sig. ha ett |. stall. med ett bygravsfält där. uppe. pe var - ké-vrån är vidare två namn in- : nom Brånalts landamär som å-|' terföra sig till forntiden, Puke är ör bortåt.3.000 år sedan. Till - ' ben « ”. sa de byn: vars naranbetydelse kan ln 1i; d -betydligt bredare Viäng och den från Pickelhögen räk- nat i. väster "liggande, nederst minst 25 m. djupa, Bruddalen. Det. Senare "namnet anses i sig bevara | minnet, av Mithraskulten, som en jämförelsevis kortare tid var. våra förfäders religion, an- tagligen vid -sidan om den:äkta fornnordiska. I .båda ingick näm- | ligen 'en. "årlig ärringsritt. med arktär av .ett bröllopståg, som bla i sina ritt-moment hadé en dylik smal” och djup , dal att passera, a ” >; Namn, som, "sannolikt ” g mma på. minnet av. förhistorisk 'ani- mism,. äro Smörhålan långt ute på: 'Trälshults ' ryder 'norr : om byn' och helt nära Vänneån, Och vidare Fläskehåla strax bortom den från det: tidigare bycentrat utflyttade" 'Våniggården. Ett namn, slutligen, med klang av. forntid är" Järarna, : söra 'i' senare: tid börjat 'kallas ' Getaryggarna.” Det är en mäktig åsbildning från den tid” när "den" stora inlandsisen .| smälte o.. Vänneåns jökelälv unc der" 'starkt tryck. brusade” fram under istäcket..' : Uppe "på: den höga "åsryggen gick” den. gamla Lagastigen "fram ”sedan«” måriga århundranden tillbaka, Och ' den har:i likhet med andra uråldriga färdleder begynts som rid-. och klövjestig; som också nämnet ger sannolikt skäl för att antaga. > Beträffande” betydelsen :av' det plurala 3 namnet Järarna så torde den vara att söka i det forntids- dialektala Ordet” jär, som : mot- svarar. det nutida ås, vv Piluralis- formen > kommer : sig . av åsens sektionala 7 utformning" uppkoimn- |: men genom 'avbrott i landisens avsmältning. Vidare kan här om-; nämnas; att jär: till" följd "av analogiverkan ingår" "somm, ordrot > benämningen för gärdsgård, s samt till? jära, som : ibetydnr 'gärdsla; en: br någonstans. således betyda Ashult: : ULTRA Med skalden kan vi förvisso utbrista: O, jag ser Allfaders hand i naturens under! Visser- ligen har. människorna åstad- kommit märkliga byggnads- verk av olika slag, jag tänker härvid på pyramiderna och ki nesiska muren, vilken senare lär vara. det enda -människo- verk som kan ses från månen, Under de. 'senaste - århundrade” na har ju byggts. mäktiga. dom kyrkovalv, milslånga" "broar ; och mycket'annat..: Dock det ståtligaste kyrkoövalv "kommer jämmerligen till. korta” jämfört med det himladalv som vi: dag- ligen vistas. "under, på. vilket sol och måne dagligen ; skrider; och: icke. stannar säsom dons förnämsta ur gjo | några. veckor | detta 'himlavalv (som dock icke är något. valv) ser vi våra sys- terplaneter, som. har sol till- sammans med "oss men som håller sig själv med egna fler eller färre månar. Och så har vi. de. övriga, "öräkneliga” stjär- norna' ” sbm . » kommer bäst. till synes” en klar ' vinternatt, det är. bloss" som. strålar lika. klart om det, så kom påbud -om. att hela jorden skulle mörkläggas Människorna -' tyckte "sig, :ha gjort .. storverk : då de: hade byggt det 300 meter höga. Ei- feltornet i .Paris som . dock. nu. överträffas av. nära 400 meter höga.” -byggnader i New. York, men , detta är . som leksaker mot” det nära” 9,000 meter. ga "Mount Everest som' "byggts av. skaparhanden;..Vi har dys kare som kan gå: ned "på gan- ska". stora havsdjup; men: ett havsdjup ; kommer det” hög? satt dröja innan. någon människo- fot beträder, det är. det över; en I svensk : mil: stora djupet: där borta:i Stora: oceanen : vid Fili- pinerna, "ev std > Under. sign: s s: skoltid fick: :vi lära” att. det.finneg 5 världsde- lar. på vårt "jord och: 5”männi skoraser «= 2. Och den ”lärar”| står sig:vi någorlunda ännu, | med :5 olika :kulörer' på..dem: ita; svarta; «. röda, gula' och bronsfärgade"' människor”''öch hade det funnits fler världs- delar så -hade' det: väl funnits. vara ' frestande nog) närsen cyk- list - "med | samma ” färdriktning trots” upprepade” "signaler" fort: sätter att färdas på högra sidan av vägen... ee : Men är det tillåtet. för bilfö- raren'; att” i "en, sådan . situation köra” om. till vänster? "Den 'frå- gan har. "man på visst. sätt: fått svar "på: genom . en hovrättsdom för kort tid sedan." Varje bilfö- rare. Kon när. som helst komma i just beskrivna situationen och kän därför. ha nytta. äv; "att känna till, hur "domstolarna. "ser på "frågan. sn fer «. Det hä n dag i mars 1955, att >Åndersson” öl en ' lästbil och Bengtsson” en storcykel på allmänna” landsvägen ' mot Bing- sjö,. De färdades i samma” ”rikt- ning. 'Motorcyklisten, höll sig på vägens högra sida — enligt egen uppgift därför att' vänstra delen äv. ' vägbanan . varit lög till” följd av att vägskrapan; gått, fram där samma; ; dag. a Nu: ser. . lastbilens förare på girka 200 meters håll, att han har en "motorcyklist framför sig, som egendomligt nog kör på hö- gra . "sidan, .Lastbilsförare. An- dersson' 'ger-: därför signal -för omkörning vid tre olika tillfäl- len;, första gången när avstån- det är 75 "meter öch sista gången när lastbilen är. endast 8—109 meter "bakom ' inotorcyklisten. Mbtorcyklisten' gav ingen -.svars- signal men ' vände huvudet snett bakåt "vänster, fick se bilen och styrde i samma" ögonblick över till 'vänster,/ med påföljd att" det inträffade en” kollision mellan .de båda fordonen. Vid ”sammanstöt- ningen" blev motorcyklisten skar dad, Nor 130 "dagsböter. Detta innebar sä- också: blå 'och gröna människo- IM hor. på ett: underbart klot oo ön För LAHOLMS TIDNING | av J. P. eyper, Jag hörde "någon för en tid sedan som trodde att på vår systerplanet Mars ä äro män niskorna blå och gröna i syna- mentet, Ja varför inte? Det är tvenne förtjusande vackra fär ger, vi behöver blott tänka på den blåa himlen en vacker vår- |» dag' -och den: grönskande jor- den en försommardag. .Det är egendomligt att tänka sig att för blott några hundra är se- dan voro indianerha — som med rätta borde heta amerika- narna — det enda folk som bodde ' i". hela Nord- och Syd- amerika, nu har den vita ra- sen fördrivit dem till några mindre spridda områden i de- ras en gång egna stora land. "Men redan nu tyckes det som om den vita rasers maktställ- ning har nått sin höjdpuunkt' och "är i dalande på vårt un- derbara Tellus. ' Den: gula ra- sen segra för första gång i hi- storien "över den vita (ryssar- na) för 50 år sedan och det blir kanske inte den sista :gån- gen, Japans nära 100 millio- ner, Kinas 600 och Indiens nä- ra 400 millioner rmänniskor:är något att räkna med i vår tid, Asiens folk håller på att vak- nä. Men" låt" oss inte därför gräma OSS, det finns en "hand som” leder; folkens öden som vattenbäckar.. »LÅt ' Oss 'säga med .. Norges : store son Ibsen: Om också min skuta förr eller senare : går i sank så :var det dock roligt att'segla, eller som den gamle " odalmannen' när han - låg: : på sitt: sista sa. till präste :" Prosten” kan lita på ätt jag har en gång varit karl, (Den "vita rasen har:en gång varit. den härskande); Nu skall inte” dén ärade läsaren tro. att jag "är. ”den!som blivit pessi- mist.” Den väldige. som" vand- rar Aram där "uppe på. Vinter: gatan.. har kanske helt andra | planer än vi tror. : Tiden: ilar emellertid fort, man tycker att det är allg' inte längesedan vår bevingade"-' sångärskara” 'korå hit upp: till .vår Nord, huvud ; från :- de: säkligen .; svartas redan "en: der RR ubp och äro på väg dit igen, + Mid- ervar' det som drog i dem hit, n nätternas :- tid -::styckas.deticke ja älska” och .nu-går-tanköh till Blekiågesonen : Spegel sörn. till- ropar: oss: ”Digt må lära, För snisstron:att- bly- gas : med, skäl;t.ej :fåglarna.så: eller" skära men” Herren jer. dem väl vn ; Man « blir :-undrande ibland över: den' överflödande blom] prakten på ängar :och fält 'un- - | der vårens och sommarens tid; svaret - för 'en sådan "koll on? Häradsrätten ansåg att” "motor: cyklisten: ''Bengtsson', gjort ; sig skyldig - till vårdslöshet .'i. trafik därigenom "att' han svängt över från höger till vänster sida” "utan att förvissa :sig-om,' att, detta kunde ske utan fara för kollision med. andra trafikanter på vägen. Men samtidigt”. förklarade" rädsrätten - ' att ' lastbilsföraren Andersson ' gjort sig skyldig till en: allvarlig: —trafikovarsamhet genom 'att företa omkörning på vänster sida... Visserligen gav lastbilens förare signal vid flera tillfällen" före omkörningen, men Andersson : "hade inte före om” körningen, ' förvissat ” sig: om, att motorcyklisten' lagt märke... till bilen och : samtyckt till. omkör- ning. på vänster sida, Enligt här radsrättens åsikt skulle. ansvar" ret fördelas med ip på- motor- cyklisten” och 2/3 på lastbilsföra- ren. 'Motorcyklisten skulle" böta 20 « dagsböter och lastbilsföraren ledes att häradsrätten ansåg, att lastbilens ' förare "var huvudsak- ligen ' ansvarig för det sinträffa- så kom hovrättens dom. Även hovrätten: ansåg att lastbilens förare - gjort "sig skyldig till:o- varsamhet genom att förefa om- körning till vänster. — i synner- het som lastbilsföraren inte för- vissat sig om att motorcyklisten var beredd på omkörning. .Vida- re förklarade hovrätten, att mp. torcyklisten Bengtsson varit o- varsam genom att köra på vär gebs högra sida — särskilt som vägen - där gick i. en kurva "med skymd sikt, Det var enligt 'hov- rättens mening klart utrett, att. hela vägbanan "varit i så gott "har den skänkt, oss människo- barn blött till våra ögon fäg- nad' ty. blommorna äro; ju icke 'så viktig beståndsdel som föda. åt :djuren ? ' Blommor äro en :. härlig: sak, "det förstod psalmförfattaren t Kolmodin redan - på '1600- talet: när han skrev-.: de. ”-välbekanta- orden: ”Den . blomstertid nu kommer = med lust och fägring stor”... Det ' tyckes som om blom- morna voro .. skapade huvud- sakligen för ett av våra min- väl kunnat begagna vägens vän- stra sida. Dessutom hade motor- cyklisten. gjort sig skyldig till vårdslöshet : genom att svänga över "mot vägens vänstra' sida u- tån, att förivssa sig om att detta kunnat ske 'utan fara för kolli- sion medandra trafikanter, ”- : När hovrätten sedan jämförde lastbilsförarens .ovarsamhet med de fel som motorcyklisten gjort sig: skyldig” till, kom hovrätten till det resultatet att båda skul- le anseg ha varit i lika mån an- svariga för kollisionen; Därför fann hovrätten anledning ändra häradsrättens ' dom ' på så sätt, att, lastbilens förare "och motor- cyklisten skulle utge lika många dagsböter eller vardera 20 dags pöter.: Härav följde sedan, att lastbilens. förare — : genom sitt trafikförsäkringsbolag — skulle torcyglisten, "Domen visar tydligt att den som kör om till vänster alltid ut- sätter sig för risken att: bli böt- fäld och få betala. skadestånd — även när omkörningen sker efter upprepade signaler. Rådet måste därför bli: kör aldrig om till vän- ster utan tvinga genom upprepad signalering den framförvarande över på hans rätta sida.” skall "gi "anses! bära an- skick att motorcyklisten. myck: z NESPU TS SEEF ARS YAAEETE h au har, betala halvt skadestånd till mo-T sta husdjur biet och så till människans fördel i. form av. honung, Att honung var något som högt värdesatteg redan i gamla testamentets tid förstår vi av att de prisa ett rikt och ' bördigt land med. orden: — "ett land som flyter av mjölk och honung”, Tack vare det : förutseende som den outgrunde. lige haft i allt, behöver vi icke” - flytta — till Afrika om vintern, a vi.kan bygga oss bostäder. av” trä och tegel m. m, och vi kan ' värma upp dem med ved, torv, > värme från våra vattenfall ,—! + fantastiskt vad vi har mycket . att välja på — för att nu inte , nämna .en extra åkarbrasa när ne det är riktigt kallt,” ': jah sammma Det klot vi bor på har våra + + vetenskapsmän ganska ringa | kännedom om, när det gäller .' dess innandömen; är dess yta . blott en jämförelsovig > tunn 23 skal och dess inre en glödan; ” - de "massa? Man skull västar s kunna: tro" det när mån tän? X ker på alt dot finnes 320 ”sli- kerhetsventiler”, .,. . (vulkaner) ' som allt då och då utspyr glö- största av. dessa nu. verksam- ma vulkaner : är Cotopaxi vå, Anderna «i Sydamerika vars. snötäckta: topp är 5,940 metor hög, den 'kan ses. på många mils avstånd och är' berömt: för sin underbara” skönhet, : Ja egendomligheter : av. do: mest skilda slag -kan vårt lilla klot 'framvisa — fast när. vi jämför det med vår stora sys- terplanet " Jupiter som har 9' månar «så känner vi osg små, Det må väl kallas'en egendom-" lighet att Islands ' huvudstad Reykjavik använder" sig av i” varmt ” vatten "som kommer + från jordens innandömen, till”. uppvärmning av sina bostä-. der, - Ok iÄvenså ätt”. på Himnlayas' sluttningar” 1? ”Indier”Ha Ean hänt, att. : nederh börden: P ij dag" "varit" 1,037 " nm, act vill” säga dubbelt mot. det. malp " i i Stockholm: på ett. åra HA std : Att en mussla! i Stora occa- nen-ken bli över 1.reter lång och nå en vikt av 250 kg,” Sr Ar "Kaspiska havet; jordens" största "insjö — tänk" att der, icke ligger i-USA — är into så: Sverige, 'Dess andra" mörkvär, v "dighet" är "att dess yta är'26 lägrg än, 'världshavets. CA jordens” största ö Grön — är 'mer än 4 12 gånger B stor som Sverige: Och att här”, har 'man funnit en' meteorsten fallande "sten — som väger '3,400 kg och finnes nu i Mine" ralogisk Museum i Köpenhamn", I norra delen av ön har mani funnit: en annan sådan sten, som väger 383 ton, Man, må sä NM säga att den människan hade, tur som inte blev träffåd när 7 degsa . stenar kom, herdansan” on den från Juften. Att elefanten ' Mä fon är jordens största” | land S däggdjur kan nå en' vikt av mellan 3,000 och ”4,000 äv kg; och "att strutsen, jordens” - största fågel kan nå en "höjd ”, po 23) ak C mellan 70 å 90 kg; honan” "läg! ger '12 å 15 ägg som väger stundom nära 2:kg pr styck.” De Ett par "sådana ägg till fru kostgröten det vore något ”att få. ' . Att den. största - hitintills. son funna . guldklimpen vägde: 153 , kg, den var dock lite för stor för att ha den som medaljong ; i klockkedjan såsom jag. sett ” en del guldgrävare brukar, , 7, -: Ati gökhonan värper upp' till ett 20-tal ägg men lägger ' blott ett i' varje småfågelbo. ' Att man känner nu. ”200,000 olika djur på vår jord därav". 2,300 däggdjur; . fiskar och ” fåglar cirka 12,000 vardera, " Sköldpaddan och valen lär vära de djur som uppnår hög. sta livslängden . den förra cir- ka 3 å 400 år den senare. 500 år, Det är intressant att ge akt på ' hur 'reslusten har. gripit omkring sig de senare åren Vår jord har så många under-': bara saker att visa. Men jag - tror de flesta instämmer i att det roligaste på resan är när AM koks eller olja samt elektrisk da dande lava, eld och rök, Den > lårigt:ifrån' lika stort som hela += av '2 1/2 meter och en vikt av - bja vv veYTYAN —'en från världsrymden a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.