ee sr men senere on tres re AA FS oem veryreryr verrevv vv very rr rr et ST very vreevvvevtveyryt TTT ys | - Fredagen-den 9 gept.' 1055 "1 När den danske kungen Valde- , es or .” N Välståndet gör :- de unga nervösa . «tycker läkare "STOCKHOLM (TT). Tidens jäkt och oro sätter mest sin stämpel på de yngre, konstate- rar provinsialläkare Einar Örnefors 1 Årjäng ien rapport till medicinal- styrelsen, Det gäller framför allt nervösa rubbningar av olika art. Ungdomen bar det onekligen ma- teriellt mycket bättre än förr, sä- ger läkaren. Men däremot syns det vara sämre ställt med deras intel- Jektuella fostran. Ju bättre mat och kläder de får, ju sämre blir deras så alt säga andliga ryggrad, De blir jäktade, oroliga, olyckliga, avund- sjukans demon plågar dem med att den och den har det bättre än de. Och så glömmer de den gamla san- ningen, att det är bättre att vara en otillfredsställd människa än ett till- $redsställt svin, ” a Kan detta bero på uppfostran, frågar läkaren vidare, Av alla le- vande varelser syns människan va- Ta den, som får den sämsta: upp- fostran, anser han, Ute i naturen Treåring larmade .: : vid nattlig brand STOCKHOLM (TT); Tack vare en tri årig pojkes larm räddades en familj på fém' perso- ner Vid en häftig 'eldsvåda natten till tiséagen i Soina. Genom bran- den blev 'elva p2rsoner hemlösa. En av lägenhetsinnehavarna berät-. far att ban väcktes av'sin treårige son. Hela lägenheten var då tjock av rök och det var med största svårighet som inan kunde få Upp dörren” och komma 'ut' i trappan. Genom ett 'missförstånd fick man” nen bara med sig hustrun samt två av barnen, men i sista minuten lyc- kades han fa sig in i lägenheten igen och få ut det tredje. barnet, Den brunna, fastigheten var i två våningar och Sex lägenheter, Fyra av familjerna var hemma då elden utbröt. Ingen av hyresgäster- nås bohag kunde räddas. : fredsarbete - ' USVERIGE HJÄLPER": a £ Postgiro, 90 1955 Detla "= Insamlingen + korrigeringen, Den finare ger ofta .sin av , en perfekt uppf för att de Iduali skall kunna inpassas I det stora sammanhanget, och avarter och dy- likt slipas ofta bort med ibland hår- da metoder. Men just detta gör avz komman livsduglig. Vv Behöver månne inte det unga släktet Homo uppfostras, korrigeras, ledas in'på rätta banor? Här har läraren onekligen en mycket svår uppgift att lösa, han måste vara en god psykolog för att kunna indivi= konstruerade,' den vekare kan:kör- rigeras med si!keshandskar, medan den enklare :konstruerade -måste korrigeras med andra metoder, med Lonom måste det tpråk användas, som han bäst förstår, Om ungdo: men inte korrigeras i tid utan först då den kommer ut'i livet, torde ris-. ken för missanpassning och nervö- sa besvi örre än för. andra, FRE Efter en ettårig vistelse i Pe- king? har Dalai Lama, Buddhas ställföreträdare och Tibets andliga överhuvud, nyligen återvänt till sitt "i' Lhasa. Av ett tal, som MU inför cirka 5.000 troende t..hemland, får man. dra "den resid han esi KINA OCH: Al va a verka till tippbyggandet av ett pytt och lyckligt Kina, ' -". > Dalai Lama dirigeras av. - Dt :> de röda: voör : " Dalai Lamas tal ger ovillkorligen. anledning till den misstanken,' att talet utformats av en kommunis« tisk propågandacentral i Peking 'el- | "att "de makthavarna : I; Peking tillsvidare kommer att tolerera. de teokratiska ler att' talaren direkt "suggererats av sind bäggé "skyddsänglar”, Vvi- riktlinjerna i. Tibet, i för om att kunnä bringa ”världens tak” i' politiskt " beroende av Rödkinal Man "talar om” autonomi, "men tän- ker på" kommunistisk infiltration oci AE å d £ Ki e sbegrä a) 4 I sitt tal. betonade den unge Da- lai Lama bl, ä. att han jämte Pan- chen Lama "mottagits av Mao Tsé- fr : | tung i Peking och erhållit garantier i Iför Tibets oavhängighet. Han re- kommenderade alla politiskt intres- serade. .i: det efterblivna Tibet att studera Kinas statsförvaltning och skildrade därvid sina intryck från sitt besök i den kinesiska national- församlingen, ' lovordade återupp- " | byggnadsarbetet i Kina, och fram- höll speciellt Kinas industrialise- ring, .samt ' tillade; 'att tibetanerna känna : sig hedrade av att som en' självständig del få tillhöra den .'stora. kinesiska folkfamiljen, Maos politik viszå-vis de nationel- la minoriteterna, vars egenart. och jl cések en i Tibets k ai tiska ' parti, . Fang ' Ming, och den notoriske ' kommunisten -, Panchen het vid alla offentliga framträdan- Iden och åtföljde honom. på bans| resa.” Bägge arisés' sorå Pekings. vil liga redskap, och 'har i uppdrag att politiskt. söka” påverka Dälai Lamå och hålla honom' under diskret be= vakning: (arter Sö et i "Under Dalai Lamas långa borto- varo från hemlandet bar många förändringar skett .i såväl kloster- åtaden Lhasa som i hela Tibet. Som den mest betydande händelsen bé- tecknas den nyligen öppriade störa förbindelseleden "mellan. Tibet: och ryggalägga sträckan: Lhasa-Peking på tré veckor. En av dessa strar fegiska vägar går genom Sinkiang. Under det fyraåriga vägarbetet med dessa + för: "militärt: bruk mycket ämnade dor : bemödade "sig den"rödki in "om att tolka dipl religion" denne är fast hesl att beskydda, hade gjort ett mycket djupt intryck; på honom. I slutet av sitt tal uppmanade han sina un- dersåtar att av alla krafter 'med- sx a ”Arme syndares klocka” 1 Arboga, mar Atterdag låg på sitt yttersta och såg tillbaka på sitt orosfyllda liv — han hade varit en hård herre och mycket blod lådde vid hans händer —: skall han, när ångesten grep honom, ha utropat: Hjälp mig, Esröm! Hjälp mig Sorö! Hjälp mig, tu stora klocka I Lund! — I Es- rom och Sorö, två kloster som kun- gen 4 livstiden omhuldat; kunde klosterbrödernag böner vara honom : till hjälp 1 skärselden.. Kraftigare. och därför mer önskvärd var; dock | I detta, fall, den stora klockan, i Lunds domkyrka, 'Marla; Laura; känd över hela" Norden för” sitt mäktiga ljud, som kunde driva bört de onda andar som plågade den döende, DI Kung Valdemars ångeströp t dock mer ha varit uttryck för en from önskan, då avståndet mellän ” & den själländska borgen Gurre; där! kungen låg på sin sotsäng, och den|" skånska dåémen nog var alltför stort för alt ens den stora klockan i Lund med sitt. ljud skulle kunna nåfram till den med döden kämpande man- nen, . . Berättelsen om den döende kun- gens ångestfyllda rop för mer än ett halvt årtusende tillbaka får sin förklaring i den dåtida seden att ringa med en kyrkklocka när nå- gon låg för döden, Denna ringning, som var högt skattad, kallades ”de däöcndes” sista Ave Maria” och var en gammal form av själaringning. Om denna sed ännu förekommer, där ika kyrkans sedvänj följes, känner jag ej. Hos oss har seden att ringa för den döde för länge sedan flyttats till senare till- fällen, olika I olika landsdelar, Men den lever kvar under namn av själaringning eler tacksägelsering- Ring, I den senare formen, då ring- ningen sker omedelbart efter ”tack- sägelsen” — tillkännagivandet av bortgångnes namn och ålder — helt kort och gemensam för samtliga avlidna, Denna korta själaringning har utan tvivel i hög grad spritts va Mal makt fick: vår, store psalmdiktare, ärkebiskop..J. :Q. Wallin, en sådan. Under ett gästbesök i ärkebiskops- gården i Uppsala 1839, dit han än- nu icke hunrit inflytta, insjuknade han; och en sommarsöndag, just då domkyrkans klockor efter slutad högmässa ringde tacksägelsering- ning, insomnade ärkebiskopen i den eviga vilan, . ran - Numera ' torde detta första slags själaringning vara bortlagd i Nor- den. Men ännu vid detta sekels början tycks den ha levat kvar på ett och annat håll. Att det, ännu 1901, som en dansk forskare upp- ger, varit ”skick i Skåne, 'at det ringer, når ét Menneske ligger for döden", beror dock säkerligen på såg att ringningen då e omkring senaste sekelsk tet, an skingra Indiens farhågor: och över- tyga Nehru 'om 'Rödkinas fredliga avsikter.;. Som-' bekant gick New Delhi till slut med på att dra till- baka ' sina vid - tibetanska - gränsen 4 stationerade "trupper: och " utrymde de indiska" post-, telegraf- och'tull- stationer, som änriu fanns 'kvar:i det tibetanska höglandet, Medan de k istiska regissörerna "i; Pe- "Iking genom manifestationer och fö ran revisning "av offentliga uppbygg- nadsarbeten jämte. ett festligt 'mot: tagande 'sökte "övertyga den : unge staternas" olika företräden,; ägde en '$åg att: för närboende kungöra att in människa kämpat ut.:I gamla dagar. hade den dock, menar F; en djupare ; betydelse, Man tänkte sig att i. dödsstunden onda och: goda andar 'kåmpade: om ' den > stackars "själen, Det gällde" då' att med - all akt. hjälpa Guds änglar. att frälsa en själ, "och så ringde man» under dödskampen med : den vigda "och helgade'? klockan,' vars ljud- fö gade .de "onda 'andarna. ” : Ibland ' kan själaringningén även vara ett' slags minnesringning; På våren' 1930 skedde en svår drunk- ingsolycka vid halländska kusten, En korrespondent till Svenska Däg- sblädet” skrev. därom ' från - Fallen- "berg: ”På torsdagen ägde själaring- ning, rum i Morups kyrka efter de på: onsdagen förolyckade fem fis- karna, Det ringdes 15 minuter för ringdes för en avliden flicka, ljödo malmens toner : klagande ut "över bygden så gott som hela fm.” : Att..själaringningen med 'särskild seghet bibehållits som kyrklig sed just i våra” forna danska och nor- ska landskap är redan' nämnt och är så mycket mer egendomligt, som dessa, själaringningar just i Dan: mark, med stor iver bekämpades | av..15- och 1600-talens reformato- rer. .Något sådant beivrande före- kom , inte här i' Sverige. Vad "de svenska” reformatorerna . vände "sig mot var närmast vad de ansåg som missbruk. ”Man haver plägat bruka klockringning för en "synnerlig gudstjänst, Sådan vrång mening skall ,nu- avskaffas”, skrev mäster Lars, ärkebiskop i Uppsala, i 1571 års kyrkoordning, Mot själaringning en a ehuru dansk Säger sig hg varit. vittne därtill i Dalby invid Lund, I varje fall tor- de seden ha varit sällsynt, "Den andra dödsringningen, som även förr torde ha varit vanligast, skedde när bud om Rödsfallet nått klockaren, som i gamla dagar sva- rade för ringningen med kyrkans klockor, Dot är denna förm av 'sjä- Eenom radio vid utsändningen av kyrkliga dstj + Där sedvänjor behållits, sker denna tacksägelses = eller Själaringning (namnen växlar) efter högmässan. De föreställningar som ligger till frund för själaringning av ena eller andra slaget är i varje fall urgamla. Och med den seghet varmed denna form av klockringning levat kvar > Utan stöd av lagar eller kyrk- lya förordningar, på sina håll, så- som I äldre tiders Danmark t, 0. m. I strid mot sådana — viltnar den om hut-uppskattad den alltid varit. Under medeNYen förekom en hel serie dödsringrsdar, Den första skedde såsom redar nämnts när nå- fon låg för döden. & rp att hjälpa den stackars Nyktan« själen på dess farofyllda färd, CN närknt äldrelt gning som lever kvar i våra sydliga landskap och även På sina håll norröver, särskilt 1 Jämtland. Anledningen till att denna själa- ringning på vardag, vanligen på förmiddagen dagen efter dödsfallet, bevarats just i nämnda trakter be- ån sikerligen På gamla traditioner vinser hörde under Danmark och Jämtland under Norge, Det första som skedde efter döds- fallet, berättar Feilberg i sitt arbete Dansk Bondeliv, var att en man eller två sändes till kyrkan för att ringa över den döde, såvida solen icke ännu buanit £å Der. I annat fall dröjde man till följande för- middag, En timme Tingdes det för en vuxen, men kortare för harn, mäkter ruvade, Tingdes Av Maria tider då våra sydliga pro-|d som sådan ' riktades här inga offi- ciella angrepp. Men som oftast sker det, att vad man ej behöver betala eller kämpa för, det aktas föga och försvinner lätt. Så även med själa- ringningen. I "Danmark däremot gick det så långt att kyrkans makt- ande med den enväldige kungens hjälp sökte 'med stränga straff för. bjuda” själaringning, Den förklara- des vara-katolsk och syndig. Saken tog till sist en så grotesk vändning att kungahuset förbehöll sig den för sina medlemmar. Där "övergick alltså — officiellt själaringningen i kungsringning, +: + si ford Det var dock ej som kung utan som enskild man, som en med dö- ens makter kämpande fattig syn. dare, som : Valdemar "Atterdag på sin ” tid ropade 'på hjälp av den stora klockan i Lund. Tv sd Mats Amark, Regissören: — Ni måste lä gora känsla i ert spel ' Jag KR Fe en gång en skådespelare, som läste. upp en "vinlista, så att help publiken rärdes till tårar, : Feilberg, vars uppteckningar ked-. Spelaren: — Då läste han Väl opp priserna var och en av dem, och då det även grundlig "uppgörelse 'rum - med, den av= |r:géringsfientliga oppositi iTi- bet;-; Åtskilliga + Lamarpräster "och munkar :ljöt en våldsam död, I Pe-' king -utarbetades under tiden Ti bets nya status, som förutser upp. rättandet "i av ;'en »regional -förvalt- ningsautonomi i stället för den hit- tillsvarande. rödkinesiska' militär-. valtningen. : Redan i den" kinesisk- ska ka: öv i a. n 1951 "understryks Tibets autonoma |ställning inom Kinas gränser, Un- jder-iden kinesiska nationalförsam= gens'« septembersession: - förra året valdes Dalai Lama till ordförande i. kommittén för utarbetandet av au- | tonomi-statuterna" för Tibet,: Dessa garanterar .bli a," — i varje: fall. på papperet :— "Tibets kulturellä, re= ligiösa och språkliga egenart:samt landets regionala självständiga för- valtning, .Det' är ingen tillfällighet tonomi ” beviljades först. sedan. de stora vägarhetena avslutats och au- tostraderna-- var: färdiga att. tas i bruk, Dalai Lama anmärkte i sam. band härmed: ”Dessa vägar. kom- mer icke blott'att gagna Tibets 4 svar, de bidrager även till befäs- tande 'av enheteh mellan vårt folk och den kinesiska brödernationen; de "kommer även' att ge ökad möj- lighet "till "ett 'snabbare ”uppbygg> nadsarbete” | vårt land” - Cr -.'Feokratiska statens ">. undergång? ” Å : I Indien talar max redan om de reaktion, soni den senaste utveckz lingen i Tibet medfört. "Den kom- munistfientliga' hierarkin ” anklagar Dalaj Lama för att fullständigt ha kapitulerat för Peking och för att i hög grad ha påskyndat den döds- ömda 'teokratiska statens undar- gång. Men även i New. Delhi är man mycket orgad ay det nya lä- get i Tibet, Man har då främst i tånkarna, e gränsen, som i Kaschmir, Nepal, Buthan och Sikkim blott skyddas av Himalaja-vallen, .: a (Copyright NPS. — denna tid- Ding) vc saa Väl lönad Are) on 8 CALABRIA (TT — Omkring 30 milj. dollar har en arbetare i Reggio, Pietro Sofia, fått ärva av sin farbror därför att han €0 gång bisprang denne med en ask Cigarretter, Det skedde "så långt syraka som 1907 då farbrodern, vio Sofia, skulle emigrera, I sis- ta stund före avresan upptäckte han att han inte hade några cigarretter. unge brorson hade emellertid ett paket som han generöst avstod ifrån, -. or LAHOLMSTIDNING - ENDA TIDNING 'S år Tibet i samarbete med ett mäktigt | Lama, som alltid var i! han, när= |. Kina; ' som gör det möjligt att till< : Dalai Lama:om de kommunistiska att Tibets sedan länge utlovade au-|. : SENAT Vänge utovade a .; klöverhör ;"proteinrikt,: sunt ” och den tusen kilometer långa] . ningen har tu börjat sin monotona sång traktordragna. vagnar köres sedan' säden hem: på åkrarna och p | Kraftverkens' | I elproduktion: Av kommerskollegiets nyutkoms ; na berättelse 'om rikets industri' år 1953 framgår att produktionen vid > landets kraftverk: närinda 'år var 1 > det allra närmaste 10 & större än under 1952. 1952 alstrades 20,5 mils jarder kWh och 1953 .var produlks ' tionen uppe i 22,4 miljarder kWh, Antalet ' kraftverk" var -1953- List, Äv dessa drevs'46 av'stäten, 76 äv kommunér och återstoden av en= la IA skilda' företag. = - : Vid de 382 kraftverken i Hallands" oo. län "producerades 1953 679 miljoner kWh, 1952 producerades i länet 580 - miljoner kWh. =: er a Ät "Vid de 80 kraftverken i Älvsborgs län producerades 1953 1.570 mijjo="> ner kWh. 1952 producerades I länet 1.594 miljoner kWh. rr ofcs ox ök... Fransyska d från 55 meter : &k fa å '. Fröken Andree Podeur dö! " på fördagskvällen -- femtioferiy " meter från en bro vid Brest ned |: i floden Penfeld' bara: för att ; visa att hon vågade "och "satte ' därmed nytt världsrekord, med delar tidningen Franee- Fröken Podeur var på Ska kn 3 or bron tillsammans med. vänner efter” et en tillställning, "då dessa undrad om hon vågade hoppa i på huvu= | det, Hon tänkte" sig inte för ett ögonblick "utan kastade sig direkt i, Ac]. Renlaven 2 När, fi äg. ett riktigt gott, utsökt och aroma- skt smör, har det sedan genera- tioner varit smör från Röros som man: frågat efter, smör. från de "m. över havet, där gräsväxten of- « tast är rätt sparsam och h ; smörkvaliteten. Ju sämre hö- ' skörd, desto mera renlavsbärgning och desto finare smör. "3 > österdalarnå, ser. man de lång- ..sträckta' och cändliga fjällvidder- gammal: smutsig snö, Det är e- "så långt ögat når är. det oräkne- iga: kvadratmil täckta av ett väl- oderämne; som är järangott med älsmakande. "(Också för männi- .skor! Såväl i Finland som i Norge åt män renlav under andra världs- ” kriget, dels 'som gröt, dels i grön- : saksrätter. I Kina har, man i årz -hundråaden använt ”islandsmossa” - blandat: i de" dyraste restaurang- .rätter).. Kreaturen älskar svamp, "och + renlåvens ”. svampliknande .: smak + gör: därför tillvänjningen "lätt genom fodret? h "7. mer Rs +" Fråm på. hösten; 'helst.:i. sep- tember, dräår- österdalsfolket man akare i Oslo skall ha | i blåsiga, sura och. kala vidderna runt staden Röros, som ligger 600 örden dålig. Få tänker på att just detta "faktum, tvingar lantbrukarna: till ; den .utvägen att dra till fjälls och ”repa mossa”, di v. s. renlav, och fylla - de 'tomma. ladorna med — an kan faktiskt säga, till fördel |. Reser man én sommardag: med i Trondheimståget och 'upp genom na » täckta av något. som --liknar melleritd "alltsammans: renlav .— ignat: överflöd av detta härliga |. gradvis inblandning i |, Det: danske Hedeselskab ' genom flygande koloriner lät laven 'på :4,000 ha på de jydska - hedarna sedan importen av foder- » kakor stoppats. Efter .görelse för norsk 'renlavsutfodring hade en snabbt utförd nat" danskarnas. ögon av ett foder som de dittills ansett "som direkt skadligt för djuren! .. fet oe "Sigrid Mellbye. . | Hjälp" oss lindra världsnöden Insamlingen ' "”BVERIGE? HJÄLPER. bärga ren- min - redo- analys öpp- för” värdet Vid mot vattnet. förlorade hon medvetandet men räddades av en polisman, Efter en halvtimmes konstgjord andning var all fara,” - Fri trafik 16-okt. 7 | För ätt deltagandet 1 folkomröst- ningen : angående "högertrafik" skall : bli så allmänt som' möjligt har ré= . utfärdat ngörelse. mi åse. med vissa "lättnader: för. biltrafik på folkomröstningsdagen. Sålunda bes stämmes, 'att den. 16 okt. lastbilar får brukas: för tränsporter av -rös= tande till eller från omröstnings< lokal, om anordningar som påkallas för Ppersontransporten anbringas på bilen. Vidare får på omröstningsda= ' gen även andra yrkesmässiga ; bil av trafikutövare, alltså 'privatbilister, tillhandahålla bil för befordran: av röstande” till: eller . från ningslokal, = 77:e LI ; Upp dero'till torkni dessa der” har ur: huse för att skörda renl ;ma: eller regi; och; därför "lätt att riva av därför. att den är .mjuk, varför den "också. ges djuren” i vått tillstånd. "Emellertid, skulle man säkert snabbt kunna finna någon metod : för; maskinell. ren= ”lavsbärgning "genom 'eri eller an- «nan' enkel, apparatur, så att. den också 'kunde skördas" i "vackert väder, > ; ve one "Då": svenska :renlavsarealerna :- omfattar många kvadratmil. Ren- "laven - är. renens . praktiskt taget enda föda, men hela Sveriges ren- bestånd, vild och tam, skulle al- ”drig kunna förbruka mera än en bråkdel av all denna rikedom, Och då en skördad renlavsareal är å- ”terbeväxt inom loppet av en tre- ' årsperiod, vågar. man väl utgå i- iman undantagsvis, tar denna yp- ”perliga foderreserv i anspråk i » ett år. med torka och missväxt för 7 ten i ett distrikt som drabbats av -del' på - kraftfoderimporten ” eller att fördröja tidpunkten för inköp "därav. + 0 + ” Att man i Sverige märkvärdigt. Såväl i Romsdalen som i Sätersdalen i Norge är me- ven; "som då alltid är våt av dagg; dim= I. från, att ingen skada sker om : "att i någon mån uppväga höbris-] torkan, samt eventuellt spara en : Id inte har uppe; i märksammat betydelsen av renlav ]) : ,» som : kreatursfoder. är inte ten], a 1 " Här de bar torkat.” fb "Däta kan avh böcker' => men ' Blanka bilder måste högglansas. . bmä billi tvättas +" plattan 0 nt M UTGIVESTLAHOLM" Det "lönar =>. 7. Postgiro 901955 5] lek tionen — Torkning och högglans. ng genom att den nackdelej : vd jälpas Renom att 18 ka hbögglansmaskiner för denna utgift, kan man används en g "": Det är naturligtvis en smaksak, om man vill använda matt eller -:. blankt papper till sina kontaktkopior och förstoringar, men' bär bör luck" nämnas, att om det rör sig je är det en absvlut fördel att använda blankt papper. Med det matta ePapperet gär en 'del detaljer förlorade i Papperets struktur. De matta päpperssorterna :är emellertid spécielt välägn verkar: nog i.stort sett behagligast för ögat... oo få tälta bilder torkas på följande'sätt: När de har tagits upp ur skölj > försiktigt av med'en handduk, va: om. mycket detaljrika' fotografier! J sö rat h pl baksidan nedåt på ep- parera Därefte Ht man » När bilden är torr. lösnar t glättas bilden: fäst mot, till porträtt och > » Kör detta ändamål finns det några: eosjörhruk men "vill man, spara .; och putsas med talkpuder. Hä ever oa Jom as RA mat ta dem torka mellan etf | [| Nr ma hör Ken | par fonga bilderna, medan de ör såla. in FÖra ksidan nedåt sånt rs Pressar öt all tft och allt os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.