vev revrerfrr vrevetverYtreveYyvvveyPEPEYYY vrevveyryvyeryv e revy pvrvereefeyyY Yr ayYTv TT : ev y v YrerfyfTtYY FEVER am mn Nun riten” vrereYyTYt vrrvyvreereeerYerrYYvr Tyrvr sd — : u sönd. efter Trefaldighet — Sabbatstankar Av domprosteri Ms: "Bolander, Lun Te Luk 17:11—19; -— Den tacksamme samariten - Jag hörde en gång Nathan Sö- ”derblom säga:: '”Vi skola icke för- akta Samarinen, ty från Sama- rien kom den barmhärtige samar Tio spetälska män, sökte. sig till Jesus i nöden. > ” Nöden drev dem samman 'med gisselslag, judar och samariter, förenade i ett lidandets broder- skap, Det hoppfulla i i deras för- tvivlade situation' var att nöden drev dem fram till Kristus. De visste vart de skulle gå. Det är än i'dag flera än vi ar nar som söker sig till Kristus i nöden, > ”Om du i Iyckan bortglömd ä är " man söker dig i nöden.” : i Jesus, Mästare, förbarma” dig | över 088.” $ Nio hjälptå män glömde sin Hjälpare. Mästarens fråga: Var äro de nio?” är märkvärdigt levande 'o. närgången. ” v "Varför glömmer så många av ogs att tacka, när Gud har hjälp oss I nöden? Vi är inte vana att säga tack. Vi tar för självklart, så mycket — markens gåvor, hemmet, häl- san, friheten, Sånt skä man inte tacka för. Sånt, ska man ha, Det » hör med till ens rättigheter. Och mi glömmer så fort hur hjälp- lösa vi var I vår förtvivlan, glöm- mer vad vi lovade Gud i nödens stund, . En hjälpt I man vände tillbaka och tackade sih FHjälpare, ; + Den tacksamme samariten, Varför tackade samariten? Svar: Därför. att han trodde. Tro och tacksamhet går i par. , Din och min tro må vara ald- rig så stor i orden. och väl gesl|! nomtänkt — 'den är prov utan värde, om den into skälver.av tacksamheteng patos: och glädje. Att tro är djupast sett ingen- ång annat än människans jubel mot levande Gud, «+ > > När tron slagit ut i full blöm hos oss, blir tacksamheten ett tvång inom åså. move nen . Med ons börjar hjärtat s& jungai ”Jag kan Icke räkna” dem alla, de prov på Guds” godhet En skuld Kan vi al sinbetala in,..hur:vi än lägger. manken till, nämligen tacksam» hetsskulden. ,-' «; På den tiden: ärkebiskop derblom var professor i Uppsa- : la och bodde 1 Staby prästgård åkte han var margon till Upp- sala med mjölkskjutsen, sittande bredvid kusken på kuskbocken. Kusken varen from optimist. Varje morgon hälsade han Sö- derblom med orden: Vackert vä- der i'dag, professorn! Men 'om regnet öste ned, ändrade han på hälsningen on smula, Då. sade han: Vackert väder i morgon, professorn! "Du och jag skulle behöva något' av denna ljusa tacksamma Inställning 1 vårt liv. Vi borde sträva eftej att hli ill I den tack sa- . mar Itens samfhi und; Var äro alla de nio? - > | Tag nu ett tack ifrån mig! Läkare, viska ditt trygga: tron har förlossat dig! , — N - Predikoturer T.aholm hem 10.00 Ber; Bändagssk, 11.30. Pp. Bergman, Skuogaby hgm 13.30 p Bergman. Yvingeo hgm 13.00 kh. Ljung. TIN hgni med nattvg. 10.00 kh. un, H Mistacka hgm 15.00 (obs, tiden) + kh, Ljung, Genevads skola onsd 14.9 gdtj. 19.00 kh. Ljung. sändagssk. 9.80, lörd. 10,9 helgmåtsbön 19.00, Körsveka FER RA kh. Eriksson, skola to . bröd. ak red. 15,9 kyrko- tshult hj 23.3 föndagask. D1 NN 0 kh. Gustafson, nnealöv gm "9.30 blom därefter samtal med barn. Ysdy hgm, 13.00 P. Nordblom ” därefter samtal med barn, Våxtorp hov 9.30 kh. barngdtj. 11.00 kh, Hårsabäcks skola barngdtj. 9.30, KA 10.00 kadj. .Hasslöv hgm, 13.30 kh. Ö. Karup hgm 10.00 pr. Norborg. Skumnwatöv hem, 13.00 pr. Nor borg, sändagssk, 11.00 . Båstad Hgm 11.00 Samtal med barn kl. 10. I dag lörda K. sam. tal med barn kl. 18 småskola i Malens AASLAAAA Laholms - Inga blev "alldeles ifrån sig då han fiek 'höra vad som hänt- Lars måste fö öka Mug- na henne;'. familj, klagade hon. Är allting så illa: ställt. bara för! att dé förälskade; sej i samma flic- kå?- Är Laila ”gå usel? Och far... . - "Hon grät plötsligt. ut. med ansiktet borrat ner i Lars rock. Det blev bättre. mellan dem än | på länge. De kom£varandra: in p på livet. Lars smekte henne ö- ver håret och försökte; lugna henne. |. ' skett, Vi kan ingenting göra åt det.” Laila, hon | är oansvarig. och vet inte vad hon vill, : — Men Holger. Hur kun- de hän : nu, nu sen det blivit bra . mellan hönont och Karl |' igen. ie a -— Det är så svårt, ä så ja, han älskade väl. henne. : — Han ' hade väl bört tänka vå att Karl var gift med.hen- n nom, «|. Så försökte de överbjuda varandra.. 7 Göra -det lättare för .varandra,..” . - i Ja, han kanske var försvars- advokaten, . den som såg över alla futtighéterna.. Inga sörjde sin far, kände rädsla för. det som. hänt därför att det hänt så skrämmande. fort, Karl ha- de kommit Upp och talat om et; : : : Hans röst hade" varit hård, opergonlig. Han hade sett pål- Lars anläggningar, berömt: och varit "intreserad. Men hans ansikte var” dött; Ögonen :stir- råde hårt ' på den han talade I inte lik." en”. ryster Pegrav: geborg grät myc- ket, 4 4 Ing i de grät; tillsammans. Inga kän- hon. åter : Var. med barn, Ett ö- +gonblick; | blev .hon rädd: hur illaskulle' det-bli- för 'det bar: net; "som :blivitv till i sådan be- ärövelse | men «sedan :slog hör: bort det, Barnet kunde väl älpa : det" Bom hänt." irl ”var n led. vid graven. Han sa ingenting. Han grät. in- te. Hans ögon stirrade rakt ut och var kalla och hårda; YA. t Kyrkoherde Gustafssons. ord var mjuka och varsamma, Han löste upp denna förpinäde oro hos +. mor » Ingeborg och Inga. De kunde gråta ut och sedan blev det lättare för dem, >=. Men till Karl nådde inga mjuka ord. Han var inte mot- taglig för” att - höra Prästen. Holger tätt. tillsammans.! Karl visste att nu kunde det aldrig ger mer, MN TRY El Laila...” där kom den stora | smärtan, Så älskade han hen- ne att han förlät henne... . han skyllde på brodern,' När "Hol ger kom. tillbaks hade Karl ha allt bra, nöjd- med att själv ha fått Laila. Viss om' ätt Hol- ger nu gett upp, Nu står Karl och ser alt så klart, Holger Laila; i) upp därlör, att Karl med Laila. Holger kom som en simpel tjuv, lockande" med ard om andra länder, om även-] tyr” och. Laila hade fallit fö -Ffrestels > Knäred hgm 10.30 Kb. Eriksson] en och följt honom. Så var då Karl ensam, En: sam med minnena i den: störa byj gsnaden på Ediksgården.: Och Karl har under den. vec- ka som gått stöpts om i en hatfylld form, hans tankar är bittra och hårda. . Hans blick har blivit oförsonlig, Han ser med lidsamma blickar och han ser hånande. " Bägge delarna hatar han, Ni behöver inte va- Ta medlidsamma, tänker. han. Jag ska nog klara mig. ensam. mäktigaste i socknen. Då — kommer inte den tan- ken -— "kanske får jag tävla med Lars — svågern. - Fast då ler Karl snett. Å. — Varför går det så för vår - .'— Det som här. 'skett' e har int Det "var en "olycka medlde et. 467, si 2 Karl tog henne fn ho” nämt stod, nära modern, | f de, sjust i. i det ögonblicket att se Han stod ' och såg Laila' och |: bli bra mellan honom och Hol-|1 närmat sig honom. Hade velat] kom tillbakg för att kämpa om |. Mitt liv skall vara att bli den pr stått" att Lars arbeta inkér på skog. På att kör stora X skogsområd N ; summa. Karl” "sörjer Får. var sjuk och |; mer. : Karl står ännu kraft. med ett 'stort, flammande rött: ärr i pannan. Han” står med framtiden. i sina : Flyktigt. ser han” modern och sÖm; gråter "tillsammans. : . |] Hah "söps Lars, en kraftig poj- ke '. som, ser yngre' ut än han) Litet besvärad, med" bland en ' åör) inde u utan att känna? någon |; Ing är, - ” Lars har sin såg, sina torp "och sin skog och så hela ,Backås. har. han 4 tankarna.” : ISävär Erik Eriksson i jord. Begravningsgästerna har gett sig, ay.., Karl kommer ner till mor. Ingeborg och Lars ' och Inga. med XY Lars-Erik, - Karl skrattar; : «lite..snett mot. Lars. Det -är, som om Karls. ansikte Vv .. fulare, 'omöjligare, ; med det leendet. Det är så fullt 'av hat och bitterhet.” ! "Mer Lars och Han bä jar tala "om" Backåsa, Och' om .den tilltänkta... affären. däruppe. vara med: och satsa pengar '.. det, Så kan de": leja eh familj | där” som” är villig sköta allt. får de: affär in. på knutarna: "Innan: de skiljs har de kom- || mit överens,” "Tillsammans "ska de bygga” affären. De beslutår sig för. att hyra bort den. "Lars vill nte på :annat vis. Den. som lerna, De kan i början inte så "stora." Men ' jämte . vanliga speceriér kan: man ha spann- först kommer p r Kärl att vilja, kom. allra "mest betydande. skall” tala med Simon om Karls pe: i Bäckåsa, "Karl har Dog för- ä ed' enit på framtiden, med É 1 | emot : Lars nu — Och ”skalden orladttort 3 Jag | minnes" det strävsamma folket som svettats i' sommarens "glöd. Våra” förfäder, "Nu finnes. mån- . 3 det vet; dag, som tycker att g ! det. värsta "avklara De Nu gäl et timmer en F familj” till ett nytt måste” "delge" Inga. ”dem. g är hon inte på hh hu? nld att lyssna. Hon tänker. på fadern, Holger och Karl: hör Lars drömmar komma” sig". tillmötes.' Men hon kan' inté ta de har åter Kommit; långt, ifri rån "varandra. 2: Livet kan vara så. nyckfullt, svårt och i "alla fall också Lars är så full av "planer ble en | åldrings: prat ont sina min- nen;.är:: bara: dårskap och jag först Yr; Så” äl dessa "många; 5 själv; var jag en” "lång tid bland dem. -Tyvärr — "när det" gäller dårskap — - så. tillhör den: icke Tegnér. har. nög fande "sagt: ”Den sträckan” mellan? grav korta | och vagga. fylles mest av, vår Inga I I sitter: där” ensam” och 4 £ Nö något z nyttigt. del sätta de in, > Bärtolomeu Karl- zon, som bor: någonstans på] Jan- det,'i ett samhälle där alla kän-|. ner; alla, kom en 'söndagsefter- .i—'Jag' svarade me t ”jävisst” . och > tänkte åter; köra : [Läste middag under, till mig. Karlzon; som "vänliga. veckan”, = en godmodig fra. roin föregående replik; om en "härlig: dröm” o.s.v::Men jag ha mn inte Karlzon förekom mig. är allt skillnad: på dröm - Pagan minnes sden: steniga! bys > För: fANOLMS TIDNING av I Pe äärskaper som jördens . visa” begår. är. ju blott värda ett-le- ende : såsom. : Ingeborg Björk- lund säger: — De som vand- rar "seende, och ser def som är , ler åt folks. beteende. 2 värre när dårskapen tälle; mindre än ett halvt sekel, Ann- Margret . HölmeEren -maka till professor Holmgren har sagt några . tänkvärda ord som vi alla borde inpränta med eld- skrift i våra. hjärnor, "kon sä- Fredssaken 'anger : jag den viktigaste sak i värl- den, Att verka för att den all- männa.. opinionen ', blir aktivt j | fredsvänlig . anser : jag : vara varje människas plikt — (heli- ga . plikt); krig är. skam och vanära. bland civiliserade män niskor." co. ' + "Dock får vi väl tro vå ord- språket att intet Är, så. galet att det inte är. bra för något. i en dansk tidning att denna: torra : sommar ger. en sådan” honungsskörd så den har inte varit så stor på flera år; och så får vi väl hoppas att det. blir likadant: i Sverige. Så fort kan saker och” ting än- på Zecegarl. Kan "du tänka dej, va? Han, som allri brukar bju nåt! : Karlzon "hade ”talaf” "sig varm. Hans "rödbrusiga : ansikte hade blivit ännu rödare, Han torkade sig i pannan med en stor rödru- Med kafé' och bageri, .Karl vil $ . Karlzon, = jag "har haft « en sån sn. | besynnerlig dröm i natt! Kan du tänka : dej, "jag drömde nåt så for | du? Men det var ju en angenäm av d och vänlig man; "såg en aning be- klämd och .vemodig'. ut, när jag bad honom stiga in. Vadan nu 'detta?. tänkte 'jag för; mig själv, | ' när, Karlzon” med? en "suck tog 'plafö” i en äv fåtöljerna. Jagisåg]" emellertid genast ' på Karlzon, I > > Åhur. mår du nu gamle vän?-s a 5 "den i går idiotiskt,” som” att Pvänlig a : gt! En vänlig vecka ett helt .å år; "sa di ölikarmen. > Du hörde kanske; satt. ag jag + DRÖMDE?: . undrade Våd:: är det då som gjort dig 0; som jag sa, jag drönide blirade:. mot. skåpvrån, nd —' Jo, ' sam "sagt .val - ja var nere te hannlårns å å betal- de veckoräkninga. så "bugade å | bockade harifilarn; å sken som]: en sol. Ja, å gla ble ja; som du förstår. Han" tillhör: ännars :inte precis den” vänliga sorten, fast han? borde” göra dä.-A' så bjö änliga. veckan”! blivit = Karlzon sken upp för ätt: ögon- blick:; och: tungspetsen roterade runt läpparna, : "under: det: han : Karlzon , va i . dr mmen!: Å; kan .du tänka" dej; vär: jag sen geck ut ett slag, så mötte” jag många” bekaritax. :De vrickade å:lög riot mej, å ingen vä lä som blängde: lett! Å; när” tig snusnäsduk;” . "= Jo, "du, sa han till mig, — - du har väl inte ett glas. vatten, att ge' mej? Jag, blev så törstig! ' Pang! tänkte jag. Där kom det jag. väntat på. Karlzons törst ha- de nått sin kulmen: Jag tog fram två glas, en flaska sockerdricka och” konjaken.' Av: erfarenhet visste jag mycket väl vad det var -för sorts vatten Karlzon mest varsgod, såg Karlzon med ens 1] betydligt - gemytligare ' ut." Han gjorde ett tafatt försök till ursäkt som. jag. dock visste inte; var, så | allvarligt”; menat; [te mente ja dä inte! Dä :hade| gått' bra mä vanlitt vatten åsse! . Sedan vi skålat med varandra, fortsatte Karlzon sin . berättelse om sin dröm, RO — > Ja, dä ä& roligt mä vänliga mänsker, ska ja. säja. Jag dröm- ':| de åsse, att när jag kom te fab- "I riken på. måndagsmorror, så sa "| basen te" mej: "Du :Karlzoh,' sa han, ha allti. vatt. en bra å på- litlig arbetare, så Karlzon :kan få sluta ett 'par timmar tidigare idag, med' full timpäng, 'sa han! Va säger du om dä, > frågade Karlzon mig. :' : Jag svarade," som : sanningen var, att sådant. drömmer man bara. "pen a oe —I verkligheten ä är det annat. så' vänliga” veckor :... nej, nej,! Menstrunt i dä, å "skål Karlzon, fortsatte jag, Vi höjde våra glas dch drack! Karlzon log, imen det ett vemodigt leende! I." Nänä! Tyvärr! Dä ä skill- nad på dröm å verklighet, sucec kade han. — Dä ha minsann jag fått erfara! Å' den. här "vänliga oc En lastbils. -haufför rande på vägen, Plötsi a [5 pve US ligt hörde h störtning oats ett flyplan landat på hans lastfi - Fare > tvingats företa en nödlandning Då vägen ju som Ladin skadades och skadorna A. kom häromdagen. ut för en ver!) an en duns och då han såg nb NNARA, . DALARA k lig överraskning då han kom kö- i backspegeln upptäckte han till sin be- att det "var ett. en just som lasbilen dök upp. Varken vå lastbilen och flygplanet var obetydliga sportplan, vars fö- &reufför eller pilot s » | vackert : om > : väcktes | veckan” dä ä en jävla humbug, å Tingenting annat. ; . Eller ' har du kanske sett en vänlihet som va- I rat en hel vecka? undrade Karl- zon. Pr Jag svarade ' kanske en aning undvikande, i men då tog det eld i min vän Karlzon. -— Känner du mi de han. — Nä, själ i inte. I varje fall inte för nåt gott... a Kan du tänka dej, just som jag låg därhemma å drömde vänliga veckan”. jag obarmhärtigt av! Nilla, käringa mi, Som slår en bringare vann i huvet på mej. då så "gorimade hon nåt om: Ska lu inte stia opp nån gång, din fyllekaja! . 'Ja.r... sånt ska én höra av sin äkta hälvt,- när en 1 ommit hem sent å drömt vac- 1 ert « Nää, ä dä så den vän- iga veckan ska se ut i verklig- heten så. : : Des sista orden” halkade tillba: ka i hans mun igen och j jag iddes Nilla? frågå- då gör du min ' |inte fråga efter fortsättningen. "Men när: Karkon, efter' en stund gått. hem, undrade även jag om: inte den ? liga vec- kan”. kunde göras vänligare, ' | dans, inde i z dra gig; "det har” 'å .senare' tid inte ” gått - att. uppbringa burk" svensk honung. roligt .- när” en: "männi ka sig ångrar och bättrar. Jag nk-" te på dessa ord när jag, Jäste > öm att Dulles U. SA, har be bett”, Indien om ursäk "för att restaurang i US. ÅA. en. : er blev utvisad därför att han blev tagen för en neger.” kommer: att tänka på. Heiden- stams ord på gin tid: ro "Det. . är skam det är fläck på Sveri - ges .. bänér att 'medborgarrätt heter pengar," fall var " det. icke pengar .det gällde utan hudfärgen. ' Är ne- grerna i U. S.A. goda nog att dö för lan et ifråga när de kommenderas ut i krig så bör de ha samma rätt: som de vi tå när de skall intaga sina; måltider. att Ja sådana var det ingen brist. på . i. skogsbygden” i:slutet av. förra seklet" men nu är det en" raritet, "Nu susar ”skogarna' den milda sommardag” på de” forna ljungbackarna / och det ta är ju” en "myck gl upplevelse na har bli genom. z sjösänkningsföretagen | ävenså öarnas ' sjungande. for: sar ::genom "kraftverksbyggen. energi gom kraftkälla så 'kan=: ; | elektriska, . .kraftkällorna: "över- flödiga" och. Karsefors. kommer : na vatt hoppa. som förr i den regnbåge.” som itsolsken” stun:' dom" bildades , över : fallet." Så: får -vi snart säga farväl till till våra övriga vackra minnen minnet om: med sin fiol och spela upp till och: - bygdens jungdom samla: sig i. månens. silver-.: glans.” :-Ja så tillslut sitter den . ene efter den: andre där med sina "minnen. Tänk att det; har: funnits tider” då männi- skorna använde sina båda Ben till: att; gå. med, detta "låter snart:som en saga och om: en unga släkte. att: en gång: gick man till skolan, gick till: kyr-- kan, : gick till handelsboden, naden; gick till den kloka. 'gub- ben och. gumman, till. jul oci 50-års .. kalas). "gick . efter plog och" harv, gick när man sådde, så ler de unga ett medlidsamt eller 'misstroget.löje och::kan-:. ske" framkastar orden": — att - med och vore det inte för att” de är bra härför;så :vore' de ten,.i bilen och, i flygmaskinen;: hur det hår ändrat sig. > Det . finnes till. och med lärda "män som påstår att en gång i i tiden gick vi på alla fyra; men" tack” vare. - härmningslustan människan ; så lade Hon. bort. detta ty hon såg att. hönsen klara" sig fint. med två ben. När "man börjar. släppa, fram mipnena då blir det nästan kö av dem, så talar ett minne om att det var. en. 'gång som det” ansågs som en stor lycka om: om .man kunde . spara ihop- - pengar "så man kunde köpa sig en liten gård eller'ett hus att bo i, ty först då. ansåg man folk kan, inte fatta' detta att” spara, "det är något som vi. nu pengar eller i en del fall skäne... ker oss disponibla till både det ' ena: och andra, Staten och"' kommunen , har stora skulder härav. Sign. hörde" för någon tid sedan talas om en gammal. man som höll fortfarande på: att spara. - Man: fråga honom : varför han gjorde så? Jo kom: naålder spara jag för jag vw: tvingad . därtill - äl Z hade” or att be Mån = och 2. på I. ovan nämnda z vi börja denna ärtikel med nämna blommande ljung- : ske om fler eller färre år blir ” att brusa som förr och laxar-' den. härliga Nordiska högsom- . maren för i år och lägga: den" - — ”När Ola kom ” benen ' har ' mar; väl inte fått | nästan ; lika » överflödig: blindtarmen; "vi." sitter :ju på mopeden, på” bussen, tåget, bå- ' inte. behöver, staten: lånar oss. Man” - Nu talas 'så' mycket om" åtom- - N åldring talar. om” för nutidens . Ah " posten, doktorn; staden,; mark-:; | Det är ganska lustigt att se. hos: man kunde - göra: sig skuldfri, : ; att kunna gifta” sig. . Nutidens' - : varför skulle" vi icke ta lärdom .". svaret, i min ungdom och man- > barn att uppfostra: "och skuld- 1; ma
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.