p 3 XT ned'kl. 18.43, : . sköter rikets: affär 10: sept. 1958 ”Yördagen den reerrr > ”" fXHOLMS TIDNING — Dagens” namn”, EA "TORD - oc + Solen ' går upp kl. 5.32 och ned kl. 18. 46, - Morgondagéns namn et DAGNY” oe Bolen går” upp” "kl 5.34 och Måndagens namn; vv: NM TYRA Mac ae Det satt några väx'nde. hej, "rar i hotellvestibulen på Grand i Hälsingborg — Nalle Haldén från Norrköping och en annan , somm .väntade på sin fotbollsspe- : Jande ' Jullé Gustafsson, som" skulle: komina: från Europalaget i Belfast. Den tredje väntade på "dett annat:J, — Jussi: Pjörling, | som skulle sjunga Jå H 55. .— Tror du Julle komrner? N '— Ja, jag har inte fått något - besked från Köpenhamn om att "planet är försenat, svarade Nals Gc så blandade sej. | den tred-';: je väntande gentlemiannen i samtalet med den torra kom- - mentaren; |. 1, Det är nog tryggare att vänta på Julle. ,. - Sovjets första dam lärarinna i engelska: Det är inte bara Aina "Erländer 'som" är '-lärarinna medan" naken ' k S Det. ligget li- :kadant till i familjen Bulganin. Den " ryske 'regeringschefens hustru, He- lena Mikailovna Bulganin, är lä- rarinna i engelska i läroverket n:r "175' i Moskva,. Sedan klimatet för de utländska journalisterna i i Mosk- "va blivit mildare, har det till :och "med tillåtits en” grupp korrespon= "denter att närvåra under en vanlig lektion. i den skola där Sovjets för- sta + dam "undervisar. ” Flickorna 1 flickläroverkets högsta ring förkla= rade e»rhälligt att Helena Mikailov- "> na var ”alla tiders lärarinna”, hen-" .ne kunde man ”anförtro sig åt med sina små privatd bekymmer”, Reges ringschefens hustru har undervisat i samma skola sedan år 1941, sedaja hon 'sanima' år tog sin, examen. Hon studerade: engelska innan: hon. år 1924 gifte sig med Bulganin,' men " Helena Mikailova måste först upp- "fostra sina två barn, en pojke och "en flicka, innan Kon fick tillfälle : ingen som att återvända till yrket. Fru Bulga= nin har trots sina” omfattande kun=' . skaper i "engelska spritet och ens" gelsk-amerikansk ' litteratur; varit utomlands bara en:'enda gång och endast ett par veckor. Det var år 1936, då hon med maken Besökte Paris och London. vin - "Den. som bor 1 en eger villa trivs bättre än: den. som: bor: i eri”: hyrd våning, se- där det resultat som er trivselundersökning un” der ledning av professor Torgny . Segerstedt kommit tills" ss. -Det vare mig fjärran att. be= tvivla: riktighéten.- i takttagelsen. Det är bara så. sällsynt att: bän- kerna bor' i sina villor. ".; - oe Kluck i i AT " Mister di pengar, mister du in genting, Mister- du äran, 'mister du, mycket. Mister : au hoppet, mister du allt. ” Finskt ordspråk — Hör mänga år går man i sko lan? undrade gossen, ; — Fjorton, tror jag, Du konimer” ” förmodligen att bli , mindre, åvrig undan för "undan." — Har ni båda gått så länge « '— Ja, ungefär, . — Och ändå tycker ] Jag inte. ni vet så värt mycket mer än jagt.: sv .— Nej, undervisningen biter så ": olika på olika människor, min son. "Skicka en sugga till Atén och den kommer ändå att förbli en, suggal — Det tycker jag hedrar sug= ij gan, sade min hustru. — Nu sticker jag till, plugget,” "avbröt gossen, som. inte var in- tresserad av långväga. gristrans= . orter. > ” Red Top i i DN: Om man skall genomföra ”högers trafik i Sverige så bör man göra: det den 1 oktober $ör då är det märker - -det. : . "Den ayldenblonde : [liga - sammankomsterna ' efteråt : Ivar Iöftesrika; Då spexade Krut- kan det Kanske v vara att hålla en aldrig SA te vlår görelse med den högst. envisa somrnaren "1955, . Den gångna veckans dagår är ju de första, sont åtminstone på mörgharna, gett oss en smak. av höst, och att även solen blivit uppmärk- sidan ''om' sömimarmånadernas korta Uppmarsch, > of; 08s och vad-har hänt? Ja, för det första möttes ju de fyra sto- ra i Gentve till möten med kam: ratlig ' samvaro " och kaviar och cocktail och: vodka efteråt. allvarliga. förhandlingarna. var långdragna och gav inte så värst stora resultat, men de små fest- sjev och Eisenhower grinade upp sig; och: allt. var gemytligt och förståndigt. och "ordentligt." ' Så som det skall vara.mellan män- niskor; Spänningen mellan” stor- makterna avtog kanske inte i så värst stor”grad men ett litet frö till något vänligare tongångar la- des dock-i Genåve, och somma- ren 55 fick därmed en: ganska vacker: fjäder" i hatten, I bland var ju de' där 'Genöve- förhandlingarna" rätt spännande. Man var nära på att köra fast både titt och tätt, och på kvällen en av de mest tråkiga Genéve- -| dagarna . gick: undertecknad ti folkparken i en av rikets stor- städer. Man satt där med ett glas som även kallas öl'och som snart skall få 'ställas i'skåmvrån, där den rätteligen: hör "hemma,. och man : tittade: på ''danspubliken. Medan man satt där smög sig en underlig visshet "på en. Ju mer mari tittade ju tydligare: blev det ; [nämligen att sommaren 55 skulle komma att klara krisen. De fyra stora. kuride leva om och ha sig så mycket de bara-orkade, tänk- te-man.: Sommaren" 55' kommer att..klara kriser i alla fall Jämfört med förra” året "hade nämligen någon underlig föränd- ring inträffat i dansbanemiljön. Med själva dansandet hade den glädjande ändring skett att man dansade ganska enkelt och hade slopat detta underliga stelhop- pandet som på svenska kallas att ”jazza”; Inte heller såg man så mycket. av detta febriga gnidan- de inpå varandra i de: långsa- mare sakerna utan. stegen. togs ordentligt ut och paren höll va- rann löst och ledigt 'och hela dansandet gled undan i ett triv- samt lugn som närmast verkade sensationellt, .—. Anmärknings- värt var det också att flickorna hade vida kjolar och luftiga blu- sar 'och inte en enda bar såna där underliga ' svarta” råttsvans= liknande 'byxor'. som. dansing dress, Också med grabbarna hä- de" én anmärkningsvärd föränd- ring 'skett. Blåbyxor och såna där skinnjackor som fiskare och detta kan kanske tolkas dithän r sam på att september här inord | Jräknas ätt befinna sig något vid | Vad har då denna sommar gett | Del av denna underliga pilsnerdricka |; | slapphet och nu begär : .|skogsarbetare använder fanns in- |” Svenskheten : krymper. I USA: » NEWYORE, i sept. (TT:s kort. y — ”Gustaf Adolfskyrkan i Newyork har nu varit utan två= sSpråkig präst i över ett år; vil- ket betyder att gudstjänsten - där liksom i alla andra sven” . Ska församlingar i USÅ hålls på engelska. Vad organisten i Néw- york? svenska kyrka beträffar, ' är haft mulatt och kan .självfal- let inte ett ord svenska. Som synes har svenskheten i den : här" sta'n sina speciella pro- blem"; Den som talar är redaktör Ger- hard T Rooth, sedan något år äga- re och utgivare av Newyorks sven- ska tidning, Nordstjernan: Han kän- ner 'de lokala förhållandena" bättre är någon — som jo list'k Svenska kyrkan'i i New York har” en mulatt som. organist Fv i Newyork, vilket bildades — Det finns I dag 75 svenska 'samimanslutningår i Newyork, var- av 60 tillhör Centralförbundet, be- rättar red. Rooth vidare, Om dem tillbakagång ifråga om medl tal, "möjligen - med undantag av sång>-. och folkdansföreningar - som tycks. Källa. sitt medlersantal gan- ska: konstant. Svenskarna tar inte med 'sig 'sina barn till förenings- kvällar, och den andra generationen dras , därför av , naturliga skäl i stället över till rent amerikanska klubbar. och organisationer. Vasa- orden 'och dess loger är det enda undantag” jag kan tänka” mig, Där Han ju i-ständig beröring: med dem, och dessutom är. han sedån 10 år "ordförahde: i. Svenska. Centralför- nu va drabbarra I Mädda i "vik tiga kostymer, bär slips och man såg inte en endå som hade hän- derna i byxfickorna när flickor- na "bjöds upp: Inte heller såg man, att någon spottade varken på golvet eller i taket och man kunde tillochmed. notera ett par Unga herrar: som: försökte ställa till rätta stoleh när danskam- raten placerade sig vid sitt bord. eftersorh : det - ju är ungdomen som i stor utsträckning skall ord- na framtiden vill man beteckna 1) | Sommaren 55 som den glädjande kursändringens -: sommar, Dess- utom "måste den registreras som sommaren då det allmänna tugg- gummituggandet " försvann; ty mai såg inte heller någon med detta' tuggandets speciellt kolik- liknande "drag. i ansiktet. a Jay på det hela' taget: Med djup |; glädje " och". stigande förvåning]. koristaterade man att ungdomen |, tagit. en ny och trevlig ton och |.” förek en aktiv ke samhet som är av stort värde då det gäller att bevara eller väcka in- tresset-för Sverige. En svensk-ame- rikan är ju främst intresserad av sin. hembygd. och den egna födelse- orten, knappast av det garmla hem- landet såsoni helhet — utom när det gäller allsvenska fotböllsserieri, förstås! Vår tidning liksom. de an- alla kan man nog säga att de är på : Ovanlig syn - i fr Ern laR vå sn n RSS ESENN . , Sense NR NRA br dra svenskspråkiga veck na här i USA -publicerar ju varje vecka vad vi kallar landskapsny- heter . från Sverige.” Notiser från städer, byar och samhällen 'som ord- nas lanäskapsvis och införs under rubriken” Söd I vä; : Samtliga föreningar har a engelska som språk -. — Landskapsföreningar finns det också i Newyork, meri trots det in” tresse” jag "nyss nämnde är också de på tillbakagång. Det gäller både Ölandsklubben ' Kalmar :. Nyckel, Skånska Gillet och Dalslands hem- bygdsförening. Idrottsklubbarna sy- nes också förlora terräng. Den äld- sta svenska sammanslutningen här i staden är Svenska Societeten söm i februari fyller '120 år, Det är en sjukhjälps=> och välgörenhetsföre- ning som lämnar 12 dollar i veckan i sjukbidrag, begravningshjälp åt öriga etc. Näst äldst « Och apropå ''. nya ton'så berättades i ett radiopro- gram i: somras "att de unga nu håller 'på att. kräva hårdare" tyg- lar från äldrarnas sida; Många jälva "at..de' är trötta på både: föräldrarnas. och Iä dare tag. En hel del flickor vill ikläda-' sig rollen ' som. hemiria- flickor av gammalt mönster, och en del grabbar tycker att farsan gärna kan: rycka" upp sig' och hålla lite bättre efter: en; Ung- domen ", begär '. alltså en aning stryk . och föräldrarna: får nya problem. Det blir' väl inte bättre I: än: att fäderha” får lägga" sig i hårdträning när "det... gällér jtujitsu ” och. brottning, och. för Laholms del: kan dettå kanske komma: "till : att: betyda” en hy ble i för böxni äll: Åter heder: tills sommaren ' 5 i Tråkigt har det förstås varit. med torkan, Lantbrukarna.. inte. så ärst glada och det har de keller” tröst bör det dock vara att som- rmmaréh i år inte var' som den i fjor då både badgäster och lant- brukare hade: tråkigt. Då fick man ju värken brunbränna eller skördar. . 2 Vv te längre söm danskostym. Nej, är: Svenska Fruntimmersföreningen sort är 90 år gammal: Också den har. främst välgörenhet på sitt program. blir hand inte riktigt med den moderna ästen en alltm era sällsynt företeelse, anblick med de välskötta, trygga dragarna framför”Sina trafikrytmen, Det lass, Ännu använder sig de danska sstorbryggerierna av Fästar för. distributionen av sina varor, och 'man kan i: Köpenl välvärta kampar 'av jylländsk ras f är faktiskt synd, för det är en trevlig men hästarnas tempo harmonierar ejfter= a hamn få se en syn som denna med yra ramför ölvagnen, 4 JAv Kalle I Det ' var nog. så, att Arvid VA Xoppärtorpet höll skogsfågeljak=> ten för. något vida" högtidligare än både jul och midsommar, Det var den egentliga" jaktpremiären” får hans del och i-över fyrtio; år kade han härjat i markerna. med sån: bössa och nédlagt massor' av . villebråd, trots att: hans egna ägor var: synnerligen begränsade, Ute fö har Isk som "språk : vid sina sammankom- ster utom: Centralförbundet. :: Dess styrelse möts'en gång i månaden, medan. förbundet i sin helhet sam- läs fyra gånger per år. Lokal är Swedish Seamen's Center, tillkom- met på. initiativ av förre general- konsuln i Newyork, Lennart Ny- vi: en. sporré i. värt arbete för svenskheten," säger hr Rooth, Vår samhörighetskänsla' väcktes åter till liv. öck på ett nytt sätt, I Newyork är det i; dag inte' 'som förr att en osynlig men hog ändå ganska märk- bär gräns drogs av svenskarna själ- räknar man att det finns samman- lagt 35,000 svenskar; av. första gene- gén orsak att vara: En: på av Centralförbundet : används rationen,”' men ' den siffran härrör från dén senasté folkräkningen 1950 så' der torde nu vara betydligt läg- 176. Centralförbundet Har 7,500 med-, lemmar; och praktiskt täget varen da en är med på Svenskarnas Dag, den ' stora varje år. lander.: Med' den institutionen fick |; va mellan dem som bodde i i Brook- i. lyn .och -dem som var. bosatta på + Manhattan, I. staten. New , York be- j; iv id ser ingen så noga, var gränserna går, och Arvid Kas de alltid haft :ett 'samveté :av. guttaperka, då det gällde att ta för sig av: : skogens välsignade, skafferi, Men med åren blev det allt svårare med” friheten både "för Arvid. och hans jaktkamrater och det: var inte utan bekymmer han. tänkte. på den. saken i dessa ' granna” höstd då "och . Häderjakten'] sto dörret.: NS I den iraldt, "där Koppartorpet låg,', hade 'en herre. från staden arrenderat så gott som all jakt- 5 (Eftertryck ”förbjudes). kernä, : och ' t Dalen. -: som taäsherren, [stiga . upp. ti ig ohän: ä Den besvärliga. Jjaktlagen. KS säkra räuskedundret från spiken Povänför stugdörren. Stadsherrar- nas .jaktområde gränsade på tre håll til Arvids ägor och på deras marker : var ' det, tack vare. en god jäktvärd; gott orm vilt, . 1: Inne" vå hans eget, område var det. så gott. som: tomt, sånär som på ! kråkor: och ” skator,' ty "dessa var ju inte matnyttiga och fick !/ vara, 1, god. r9,, I våras och som- ras! "hade. visserligen; Arvid fått sig: "några stekar att stoppa i gry- tan, täck vare de välskötta niar- arrenderades" Det var barå' "att om morgnarna ute”? sent på, kvällarna gga sig och 'vakta "på 'de små klöverlyckorna intill" skögs- glänser; så. kom det både: hare och skogsfägel: I e te väl sörd så, att han hade; rätt att. skjuta på sin egen : mark;' när. det inga vittnen Janns, ,e tängande, välskött område. Utom Arvids ställe förstås, för han ville inte för liv. 'och pina släppa ifrån sig sin lilla pit, som: låg 'fint till "1! området. (När "jaktsällskapet var 'ute och jagade, stod Arvid vaksamt på pass och vid ahdra tillfällen var: han" inte”; så nöga, ; om han råkade förirra sig in över .|' sS Där hyllar man. då årets man; en en förtjänstfull insats på skiftande områden; och: där lyssnar man fill högtidsanföranden;, deltar, 't lekar, | dansar öch: sjunger, Ett par tusen I dollar brukar' bli behållningen som för lorrant t kav olika slag. [nn Ce - du, som elsket mig og elsker . Lat mig kysse dine gyne; lille; . Du, sc som Bar mig unner bjertet; "Hille, eiegode | mor, > as du, som fgtte mig med smerte, du, som tgrket av min tår jeg vill takke for din gmhet, for din kjerlighet så stor, Hille .eiegode. mor, s : : Du, 5 som våket lange netter, tille "eiégode mor;" iv 5 I du, som håpet og sori bad for mig till Herren i "det höver. lat mig holde dine hender: Se ditt gode, milde gye ' er en stjernesol, som lyser over hvert av barnets spor, cv "co. cc 7 lille eiegode, eiegode mor, ovane : Ste lat mig, takke dig, du kjere, for den lykke, mig så inderlig og såre, PTA 'eiegode 1 mor, for den dee, June rede, Iune rede, "som har b om min Lat "mig kysse dine hender, NU UU Jat mig takke dig for mindene; som i' mitt hjerte, gror, 5 "Hille eiegode, eiegode mor. - . HA tille eiegode mör, de er flittige og milde, men i dag" . Du skal. bare sitte stille; du skal bare till mig smile, - så jeg aner all den gmhet i ditt sind, som ei. fik ord; - - = lille eiegode, eiegode mor. : ce '. Og en”dag så er du börta, lille eidgode inof, ID men se, mindet ditt skal leve, når du. går mot fjerne stjerner.: Dine, gyne skal mig lyse gjennem natten, som lanterner, . =. for din kjerlighet till gutten din er ung og.sterk' E98 stor,” . lille eiegode, eiegode mor, : så: skål .de hvile, NYTENN | |tember 1872 ried telegr? RA 3; Centralförbundet "utser dessutom kK i USA. Då, :"repr ny, och så småningom lyckades ut- verka en lindring av domen. » Nu räknar red, Rooth: med att de två männen i Sing Sing, där svenskar lyckligt nog alltid har varit säll Pp synta, ånart skall frigés och skickas hem till Sverige. I. alla sådana fall där det gäller landsmän som har råkat” illa ut, samärbetar Central- okt med genoralkon- sulatet; : 7 7 "Redaktör Rooihé "tidning: Nord- stjernan "är: den: äldsta” av : USA:s svenskspråkiga publikationer; Dess första nummer kom ut den 21 sep- på föra sta 'sidän om Karl XV:s död. I tid- ningens sätteri arbetar: sedan 1916 R Hårry: Jungnér från Stockholm till- sammans med” ölänningen Herman Palm som har varit på tidningen se- svensk inom: kolonin som. har gjort | mindre mottagningskommittéer som |. E tar hard öm till exempel svenska |gymnäster, ä Scouter ock andra Erup- in för hågra åt se- 1 mord, var. det somm uppvaktade guvernören i Alba-]: 1 jaktivern. I Nu ' fick. han inte ens smälla av" ett. skott utan att lösa jakt- Kort, och att gå. och vräka ut såna syndapengar skulle inte fal" la honom: in.” Så hade: han "ett par jägarkumpbaner' "äv "samma skrot och korn. borta i gränsen mot bolagsskogern, men inte heller Kos dem fick has Jaga utan kort; Då ”' kunde : vännerna ; rent av "få" betala” böter : för ..honom "och det vore ju både synd ock skam. Nej, Ärvid kände sig inrifigad av Ni Ir. mu fågeljakten . nalkades, gick han och grämde sig över att den” gamla” friheten var så illa Kringskären,' ätt det knäppt lö- "nådé sig ått kroka ned det gamla dan 1918. Niumefa finns där ocks en ing sverisk typograf, Per Hiller. ström från Alingsås, som är en: rå: ritet i'det" ”avseendét att han:är den förste : svensktalande maskinsättare som man: fått hit på, ja, "man .vet knappt. hur länge se'n. det var. Att få tag på en. sådan, man år i dag rena öhskedrönimen för utgivarna av de svenskspråkiga: tidningarna, säger. fed. Rooth, söm "tillägger att det, inte alltid är. så: gott. att: klara de. problem som möter en i arbetet på att. hålla intresset för Sverige vid 15 ns | Stundom kl pps La nden äv mark : och : bildat : ett s tadsherrar. + Ant gick fint Hills andra dädens eftermiddag och de båda kumpa- | nefna kände sig allt säkrare än- gående” ded öyd lagens fånigheter. Kr Där ser F du; sade Johan, då Kn ch Arvid tyck- d , Arvids bäste vän "och jaktbroder, hade också behållit : sin :egen jakt, andra byborna arrenderade ut till Och första fågelda-. gen tyckte både Johan och Arvid, att de söm förut; borde göra säll- skäp med” bössan ' på varandras ägande” marker, '. Arvid. menäde; att Han” inte fick "jaga på Johans ägor utan jakt- a kort;"och sänt hadé han inte -"' vä Strunt i dä, sade Johan, Vem tror”du kommer å snokar i skogen ätter sånt? Korn du bara så ska "vi .knäppa några fåglar, om vi sköter oss väl. Jakther- rarna från stan kommer" och så snärt :dom:: börjar . bomma, '. slår fågeln, te 'på "mitt, ' som du' vet. Men vi måste vara" två, eri som för ”de iöckande argumenten och första dagen ja- gade Johan" hos honom'<'för för- siktighetéfis skull” nd och" andra är å och turligt jaktdag, Här ha vi skjutit tre MNädrar” du kontrollerar sånt? : frid öch fägarfröja, '. Just som' de reste sig för fortsätta jakten, uppenbarade en äldre: herre 1 Jaktkostym plat Sen. staden,' som kringliggandé "markerna, arrenderade : så. och Arvid. och Johan kände av "sällskap lagat intill. gränsen ve vi ha. jaktkort vat" när de herren stillsamt, Det är bara Låterkomma snart, för han vet, ka till god fortsättning! Arvid och Johan lommäde allt. vad jaktlagar' hette:'" «' ljaktlagen. När Arvid på "Koppartorpet : sällskap, sea or "lugnare efter den första chocken. ' Han talade om att han och hans — Kanske inte, svarade jakt- KEN Johan i Österlund skildes åt; kom de överens: om, ”att det Kkaneke-1 alla fall var bäst att rätta sig efter den där besvärliga fagpara= grafen och kosta på: sig var sitt . | jaktkort ,om de hädanefter skulle ge sig ut med: sina muskedunder ; de läg 'och rastade I skogen och! a var I bästa humör efter en 1 god . « = Vem sjutton tror du går och - köper jaktkort; då dä Inte behövs, oc M k två Orrar, A mer ska vi skjuta fr Sr utan "att varken länsman eler : fjärdingsman nosar i dä. Ja, dom , där Jaktkorten var Visserligen väl uttänkta & stränga, men vem tror "Johan 1 Österlund fiinade, tot: upp 'sin: dosa och bjöd karnraten [på en läpptröstare och' allt var att + ve : på ot Det var jaktherren från fas Johau : och Arvid kände igen honom och han kände dem sen gammalt ock. Jekthörren” hälsade vänligt och a : gratulerade till det fina resultatot ” : på Arvids "ägor I går, och då sett Arvid och Johan. daga där. också, Och så: kom "det vänligt en stilla . > Johan, ilsknade till och satte upp humöret. oboe: : a Jaktkort, morskade han upp 2 sig, jaktkort, angår dä honom om så, . att Jandsfiskalen I det här "distrik« , tet är inbjuden på - Jakten hos re mig. - Och nu bad han mig tala om för" herrarna, att han skulle att... ingen av er har löst något jakte > . a kort !1 Farväl herrarna och Iyc - . av, ' hem, utlösande sin vrede över Två gamla intresserade allmogelägare- sea av 'den fria vanan I markerna, = cc kände sig nu omringade av lagens . , makt, Deras »livsrum» med bös-« san i skogen "var strängt. åtstrypt . , av den där besvärliga och. lömska : nom Brev på engelska iden här stilen: :”Vi skall be att: få säga pp: prenumeratiorién, då vår. "mor bar dött och vi själva. inte. "kan svenska”, . Motorprästen vänn, I EMMABODA: .. Motorprästeå i Erimaboda;'- komminister : Sigurd Gustafssons har . deltagit i ett-mo- pedlopp på köpingens idrottsplats. Han hade två medtävlare och gici först i mål 100 meter före tvåan. .IDen ändre konkurrenten evil av: den fortkörande prästen, ROM (TT — Reuter) . Å i Italienska" böxningsförbunidet bekant i 9: e ronden av matchen öien boxning och Dasasitet 2 på onsdagen europamästareni tung- vikt -Franeo' Cavicthi "en varning för: hans ”ömkliga uppträdande” $'-- inatchen mot tyske mästaren Heinz Neuhaus i Dortmund 1. söndags.” " Caviechi diskvalificerades som . | Cavicchi aan silj. ”ömkl' ga: uppfrädande” gav för SR ADAKAKARASAKNAANS A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.