av v Laholms . "Som + bekant. har beslutats att: hemvärnsstugan - i. Laholm skall byggas ut och i lördags grävdes källare till nybyggna- . den:: Atskilliga :mannar, ett 20- ec ” tal traktorer "med ' släpvagnar Hb ” Henning .” ne , ; förrän till pingst fick.den' och ' "en grävmaskin var med » om". jobbet: och .det Fela gick . uhdan på bara. några timmar. Projektet." baserar « sig -. till » stor del på frivilligt arbete av ; hemvärnsmännen ”, och' på: till- - mötesgående "från "olika håll I me ; Anslag har, vi erhållit 1,000 kr av. Hallands ' rustbållsförbund 'och' "vi räknar med'att' de. lo- kala föreningarna av hemvärn, . lottor, ; och" rödakors drar "med värdera" 1,000 kr. a "Tillbyggnaden « skall göras på stugans norra gavel och" gå fram i-en 'utbyggnad..Det blir. - — tanoLius TIDNING. bo ana naturligtvis 'en : "våning som har en. yta äv 37 källare undef större” ääter en nybygget, och .i denna skall hemvärnets, » rödakorskårens 0. lbttakåreng - c cykla prylar. förvaras!” I'de; - rande Nn nuva stugan har hemvärnet tillräckliga utrymmen, och dét gas i anspråk” äv .köksregioner- len i stugan" blir i stort sett. o- genöm', att: den” nuvarande en- trén. . och farstun ; försvinner. Huvudingången 7 "komme placeras på - nybygget. "Tre Personer , Ekådades ock . en fick en” -kraftig chock då: en göteborgsbil; i på: . söndagsmor- gonen skenåde. utför-vägen vid Edenberga' i: Ränneslöv, : : Olyc- kan inträffade". de én: kurva soch : rutan; : splittrad > tryckte. in: båda. 4 . I bilen färdades: fyra .persö- a ner," . varav: en: Imgling: i: -baks sätet, -undkor :, oskadd: men > Loch. väster "ljummar” "upp. af lig Passagerare i baksätet för: des till Jasarettet: Halmstad; där man” konstaterade en: lind- rig hjärnskakning” bensbrott, kvinna i. framsätet: ränsp 3 te: > | rades” till” 'sjukstugan, i Låh lm, kvarli s chockskadad." En annan. maän- fyller den 43 sept. i lantbr:. "Johansson, .: Skogs- :: gård 1; "Hishult. . J: sålde för några . är sedan. sin'gård och är numera bosatt i en villa i " Skogsgård. Han har även" syss- . lat med förfärdigande a av lagg- kärl, ; ' "DÖDSFALL Karin" JdKansson. På Jasarettet i Ljungby avled: på torsdagsef- termiddagen. fröken Karin Jo-. Kwarngården .. 1900." Under: hela sitt liv har. hon bott .på denna gård.” Hon .arbetade i föräldra- hemmet tills för ett 20-tal å år :se-. dan, då hon med sin | broder flyt- tade- till en av ;denne ägd jord- bruksfastighet, : avstyckad ; från fädernegården.-Här har hon fö-. ” | restått huset, och hjälpt sin bro-. der : med > lantbruksgöromålen.. Karin Johansson var en -mycket arbetssam. och godhjärtad .män-, r och. grövre” och ' rödakorskårey mycket o-. är detta; som tvingat fram till- byggnaden. i Hemvärnets >” nu-' varande. förråd kommer att: ta- na, isom därigenom "blir -Betyd-' ligt 'större,' Den: nuvarande: :8a- | förändrad men, utök Ä ” 2 ökas "något. Det verkar en bit av Skåne ut-| :-I med "Öresund. > 1 Träden slår ut sina blad i vårti- klockstapel: uppsätte j niska; Till Hinnerydk! ye gick | Resa « genom. halländska En strålande vacker . morgon i semestertiden tar jag min moppe och. ger mig ut på vift utåt det halländska slättlandet. :- Färden ställs över Halmstad, residens- -| och turiststaden.' De flesta som- margästerna vid. :hallandskusten har emellertid rest sin kos — det är sensommar och begynnande skördetid. Det är något dämpat över naturen, en rofull stillhet har: avlöst försommarens fågel-|. | kvitter och pulserande liv. Som- maren skriver sin epilog..: Men än skiner gyllne sommarsol över mogna fält och havet ute i buk- ten 'blånar och glittrar.” >. - Halmstad är i vanliga fl ett |: odrägligt trafikgytter - — , finns maken i någon. annan av rikets städer? Nu på 'morgonkvisten går det bra att komma fram. Vi fortsätter mot Söndrum, den lilla pigga, välordnade och ekonomiskt välsituerade kommun, som Halm- stads styrande så gärna vill ha inkorporerat ' med .staden;: men som -Söndrums > invånare med händer och fötter. söker - avvärja. Annars är det riktigt att tätbe- byggelsen inom kommunen. ver-: kar förstad till Nissametropolen: liksom att 'ovanligt många sönd- årsinkomst . inom. havet”. Söndrum är. jordbygds- trädgårds-" och , planteringsbygd, eller "Danmark. den "någon dag idigare” än” an- nars i Halland Havet i söder första rågaxet i maj just härle? | Här: ute” finns också Hallands troligen mest kända. och frekveni- här måste vara , tt stor, Åräng-. sel bland så. mycket. föll :som- martid. Sevärdheter : är. Tylön kapellet Här'ute som från 1721 revs den -och- byggdes” upp till | bondgård; så kuriöst det nu kan låta. : Dr Salvén, :muséiintenden- ten ;-ombesörjde "att .den: gamla vackra: ;smålandskyrkan u pengar, , men” St Olofs). (som är, av gammalt; smålan virke) är i egentligaste, mening värd ett besök, så fullt-somidet är av skönhets-::och stämnings- värden." . Sommartid ” hålles här andakt två gånger i veckan” På Söndrums 'sydvästra udde” ligger Stenhuggeriet med " Grötviks. hamn. För någrå decenni r, sedan | klingade ; slägga.'.och borr, och vet' vid havet. Här var liv och | gick sprängskotten,i. bergmassi- rörelse . och båtar med: tunga stenlaster: stävade ut” mot hays, 'Tyskland yar en god kund,' men ildess nerlag och ekonomiska mi- sär efter första världskriget blev det också dåligt med stenhugge> hon. gärna och i Hinneryds kyrk- liga . syförening ' i var hon:sedan många år! en aktiv . medlerå;. I Hinneryds gamla I "kommun .till- hörde hon på sin tid fattigvårds-. styrelsen. Närmast sörjande ' är bröderna ' Ivars: och Herman i Kvarnagården; svägerska och brorsbarn, ; 8 von "År "1951 hade. Sverige- 2260 ,000 .bisamhällen "och har "man inte, mer är något! över 100,000: "En kraftig |: 1 decimering har alltså” ägt'ram och den: svåraste åtgån- ; ". gen på bin: gick nog för sig'i våras, "Våren var 'en. mye. : :ket'svår tid för de små flitiga insekterna. Här. i södra. - ': > Halland var dett ex. flera biodlare som blev helt utan : åter kommer upp igen ' "Laholms! ridning > bar: -kon- der ': kände biodlaren, / murare Tage Nilsson, Laholm, | : '- och det är han som ger -oss'd- : vanståeride: upplysningar. , : taktat ':—'Ja -bina, dog.:som flugor i våras, säger han. Och orsa-. ” ken, till. detta var ”kölden och - frömjölsbristen, Som exempel "kan nämnas att bina i år inte ring som de borde haft Fd vid påsktiden.”, , '';. samhällen och det kommer: att ta tid: innan stammen. HÅ Kv Orsaken. till: detta | glädjande t ders , honungsgivånde -som- ;; mar. I .dé överlevande sam” hällena : har man” fått. Ie- kordskördar spå upptill. 40 "kg. honung, så iår får biod- "larna';. något «+ 'igen- för” alla " slantarna -'.de ' tidigare; har . lagt "red på sin fascinerande] = i hobby. : : : lär: i i levde den svåra våren. ia: i rade sig emellertid mycket bra och har upplevt alla fir mar: vi haf och els att. pina] : hade ett "ovanligt : långt: Hjun; = "drag i år, I vanliga fall sträc-. ker sig ljungdraget över. ca 14 I dagar. 'men-.i sommar i varade det i hela 5 veckor. Bina-upp- ” förde sig. förresten lite :under- 'ligt' under. "draget då, De gick ' nämligen inte ut” förrän: fram- åt - middagen " "någon dag och hade alltså .bara :halvtidsjobb. så långt ut på. tiden 'kan även vara; orsakad av -att.:ljungen sig. kunnat fylla Jalla ”binag behov. : gäll sist" berättar :herr Nils gon .Htt.i dé ;sämhälleha -som- i sorivhär. :tugivitt rekördskördar ] har bina -varit.'placeråde -på 40 - slättbygder: bar här. Nu "råder tystnad' och stilla idyll på platsen, De väldiga stenhålen äro vattenfyllda sjöar, tjusiga på sitt" sätt, Samhället bakom berget lever, men på an- dra näringsfång, mn :s Fammarp' har den största champinjonodlingen i norra Eu- ropa, påstås det. 'Frukt och svamp är melodien. F. ö. är det många plantskolor och odlingar allt . medan morgonsolen lyser över bukten -och i diset skönja vi: Eldsberga kyrktorn, ett gam- malt sjömärke. . Harplinge är en bördig trakt med rejäla bondgårdar, oftast med namn och en'del med släkt- tradition och historia bakom sig. Harplingeborna äro också med starka rötter fästade vid hem- förnäma hembygdsgård- liksom aktiva hembygdsförening, om, I stationssamhället finns en gam- Pig, men med tydligen 'rampo- nerade vingar. ”Det. är en stor 4 Gullander:; Västerut' a jhamnet på - denha': bygd, finn: med sitt: enastående fågelliv.samt ä till 1879" var kyrka i Lidhult:DåT: medl, Att- ljungdraget: i" övrigt :-drog| i år inte har: varit:så där över? fin, ock attiden. därför in-' te så isnabbt som vanligt har: kvarn "med. :mycken -. mallning”, säger en harplingebo. Driften är kv äll elektrisk numera och kvarnäga- |. rumsbor kar sitt arbete och :sin | ren har byggt sin pittoreska bo- '”staden ” vid stad som ett annex intill kvarn- byggnaden; Västerut mot ho- risonten sticker :en annan väder- kvarn upp sina vingar” — det är ute mot Särdal "> : 'Rävinge "är fortsättning ” av harplingestätten; "Vid ett .skog- | - klätt: bergmassiv' Jigger Bårarp, där: bor författaren; : : kosmöpoli-|”. tern ' och RLF-pionjären” Åke ot: havet ligger Steninge, fö lleputt- socken; «: numera" införlivat med Harplinge. ” "Steninge tär ? + rätta sten s så det räcker, Inte: "minst i rsbandet. vid” Steninge" bruk. r är. tjusigt med stenklippor arrskog;, sommarstugor. En varbergsbo omtalar att han ock-. så högt och: rent, gillar denna underbara . plats. , Först! är: här lagom: med folk' och så är vatt- net” rent; "och" fint; Halmstadba"' ingår 's "som; "med havsström- marna sförs - «utmed .kusten-=.är vattnet alldeles förgiftats. : Om folkträngsel . "och trivsel ska: inte tala om. Falkenberg har av samma” anledning”; inte heller bästa ' badvåttnet. .: "Skred och Glommen har vid. vissa vindar. sina 's. ki inackdelar.” "Varberg däremot är häligt med gräsgrönt, salt (och rent) vatten. Där finns sand=:' och ” klippstrand, olika Väriationer. Det låg nog en del sanning i varbergsbons ord, även ont ”hemma är 'bäst”, I "Steninge bruk söm, platsen "heter," naräin efter : det 1917 nédlagda glasbruket.. Här" ”tillverkades' bu: teljglas,. senare "också Fönster- glas; men” rörelsen bar sig inte. Det. måste inställa” driften. ' Fa- briksbyggnaden'; "såldes! 1929 för 850.-kr.. för att rivas och bort- föras.” Ännu kvarstår ena Jång- väggen, som är; av! gråsten, med många” fönsterhål,. och "numera täckt: av tegelpannor. Med ask och vildvin verkar. det ”kuriosi- tet. "Detta intryck förstärkes när | jag. "över den forna fabriksbygg-: naden 'ser- ett anslag om” kaffe: och "våfflor — inne i det. forna glasblåseriet, ” - PE. stycke” naturreservat till- hörigt + Hallands :--Naturskydds- : förening är beläget strax norr- på. "Det är, en .halländsk : hed- och" "vildmark... med '; egenartad skönhet. Här växer ljung, småen, d vide;' asp ete:— och naturligtvis finns "det! sten — utanför." ett augustiblått : Kattegatt. " "Över! + Eftra, "också jordbruksbygd med gyllne, fast. denna ' gång. sämré, skördar. än vanligt. På sina håll dock till synes skapligt med tra- var — märkligt nog. Här, liksom överallt, . tar man dock skörde- arbetet -med To 'denna gång. År- stad har en trivsam 'hembygds- stuga, ”. en . ryggåsstuga : inrym- mande gammalt. och . fornt. Vid sidan ' om” finns ; en' domarring med -29 stenar. Kyrkan i Ärstad "genom sin, altarmålning och och tillämnade restaurering känd över hela ;landet. Kyrkans ex- teriör är. pampigt och invändigt är den också; hög och. men: väggarna ser här bedrövliga | - ut. 'Rappningen har fallit bort i'stora flakor — kyrkan är svårt angripen . av” fukt. Altartavlan, föreställer Jesus "vid 12 års ål- der :i templet. Den är målad 1786 av Kungl. Hofmålare Pehr ramar, vilket betyder att här- "resultat är dels den (fina somr sg vb emd berget hyst "75, 00089, 000 bin. i 2 : Hörberg och renoverad av v konst- aj sot OTESETYEN i denna kommun som vi lämna |” bygden. . .Det vittnar bl.a. deras] mal "väderkvarn, stor och pam-; har Ina som ”hört till 'den "garnla "kyrkan, |F: Just nu har vi stor sortering i blusar, Storl. 36—50. I olika färger. Senaste niytt: MARKARYD | ANGENAM HELG, FörR v Sö a MARKAR ndagen blev ur ark ds- synpunkt synnerligen angenäm genom att såväl Markaryd, 'Tims fors som Råstorp fick full po- äng i sina serier. .. Största över- raskningen var givetvis att Mar- karyd skulle vinna i Traryd. . - Resultat: Traryd Markaryd Traryd b--Markaryd b > ir Timsfors—Unnaryd oo 538 Diö-—Strömsnäsbruk 28 Agunnaryd—Råstorp 14 Hallaryd-Hinneryd 02 LL "Skummeslöv. Skummeslövs SLKF- "avd. har enligt annons mötevhos fru Hedvig Persson, Veka, i 1.kl 19.30. Hiuneryds 1 kyrka: Torsd. I 19 kyrko- ;-bröderna hos kyrkovärden Ernst Karlsson,: Gunghult. 4 «2 fåt» 3 när Johan. Nilsson och hit i upp- ställd 1926, : 'Wessige är Aug.” ”Böndessons bygd. B, är fortfarande' Hallands främste förfättare och olklivs- | skildrare. Vi besöker härs' "barn? | domsh "Få Jb, Sa numera Dagens fynd: Skjortblus i SR d h vit poplin endast 12 kr. a rationes bend . i TEXTILIA Vilgsads kyska. Det var sang! . - rerna som vid indrag- - Damkonfektion — ning av ledningar under kyrkans Na Laholm .. .” 2 golv fann resterna av ett barn= BARNLIK FUNNET UNDER KYRKGOLV . Vrigstadspolisen larmades och föranstaltade om undersökning, som utfördes av dr Stålhammar i Vrigstad, Enligt denne skulle det.röra sig om ett sex månader gammualt foster, som förmodligen / | redan för ett 20-tal år sedan av" någon placerats under kyrkgols vet s För Laholms Tidning "Redan i "början på 1930-talet hade veckopressen hunnit skaffa sig en ganska stor och trogen lä- sekrets, Liksom förhållandet är idag serverades en brokig bland- ning av i huvudsak undermålig karaktär, Unga som gamla slu- kade dessa alster och lyckades kanske för stunden undfly den mera trista och vardagsnära : I verkligheten. För att skapa en motvikt : till dessa eskapistiska futsvävniagar” startades år 1934 veckotidningen Folket i Bild. Hu- a vudsyftet var att göra rent hus med ” den slentrian, smaklöshet |" och förljugenhet som präglade « | veckopressfloran. I :stället för romantiserande och sentimenta- la historier och berättelser pu- blicerade Folket i Bild noveller, reportage och följetonger, vilka byggde på motiv från läsarnas e- gen vardag.” För manuskripten svarade då liksom nu förfttare uppväxta i olika miljöer. Alla hade, dock en strävan gemen- samt: man försökte skildra till- varon sådan den var och såg i verkligheten utan några ratio- nella :och förskönande omskriv«- ningar, På detta sätt skåpades så i intresse för en litte- B.imuséum som pietetsfullt w Vår- das. En halvmil österut hittar vi -J också ” Sjönevads gästgivärgård och forna (tills för 2' år" sedan) marknadsplats. Där har B. häm. tat 'én myckenhet stoff Hill sina historier från "Ätradalen. . "Vem minns inte hans dråpliga historer om « Rackar-Nils, ; Skarva-Kris- tian, båtsman Halling ” och. an- dra; Nu. hålHer det "lastbilar inne på gården; Bilförarna' inta. cc TY kaffe" på. detta klassiska "Sommarvärmen forärar transporter > till,” Falkenberg, vil brådskan i "fjol 'och , det "lugna tempot i iår — det mognar sakta- re säger en (2). Ja, säger « en an- nan, här har druckits litet på det här" stället." Vilket .kamraterna bejaka. Ännu finns er fläkt 'av gamla, tider i möblemanget och den'stora bruna kakelugnen, av en tid då gårdsplanen och back- släntan var proppfull av, mark-. nadsfolk från : fjärran och när. Nuniera & är det mest folksamling ”turistbussar av Bondeson-bitna." + Vinberg, nästa ”anhalt” har Fått en annan stor hallandsson. '1700- talsdiktaren;. " historieskrivaren 'och Argus- redaktören Olof von 'Dalin, ' som” först 'såg dagen "i Vinbergs "prästgård, "Dalin var också Gustav III Järare och i im- pulsgivare. ie +: En avstickare. till Sibbarg som har kyrka' med: klockstapel, allt i 'lilleputtformat och vi styr mot Köinge och "Lustorps , by för att där hitta” den ” gamla . Larsagår- den," Vi hitta den och förflyttas i. tankårna till gångna genera” tioner och århundrande som sak- nade radio, bilar telefon och all bekvämlighet men också all jäkt och rastlös tävlan. Larsagårdens |” grå timmerväggar liksom hem- trevliga interiör har. mycket ätt säga ' för den som” "förmår "att lyssna. Vägen går genom mörk halländsk bokskog förbi Öströö gods, vackert beläget på en höjd vid. en. vacker insjö. Trädgård och park i i terrasser. Från Dags- ås passera ; vi: Tvååker och är ute på "halländsk slättbygd igen. 14 km. till Varberg. Men vi fort- satte Göteborgsvägen "söderut istället " och anlöpa i solned- gången (och vilken" solnedgång över Kattegatt) Murup. Rättare dess -”Mölla”. . ”Möllan” är 'en väderkvarn omändrad i tre vå- ningar till: det mest" "trevliga gammaldags Kaffeställe man kan [kunna tänka "sig. : Med konstverk "på väggarna och en del. antika : sa- ker till påseende, ”.' Och med denina sista och inga- Junda minsta upplevelse av vad skönhetsseende ögon kan åstad- komma, fortsätta vi vägen över Falkenberg f. v."b. "hem. Vår resa över halländska slättbygder med skog eller. hav vid horisonten är slut, ata ne : aska NE NASDA ratur, som" först under' det 'se- naste förflutna decenniet rönt den uppmärksamhet den förtjä- nar.' Tidningens -' upplaga efter bara några år visar att det inte saknades resonans bland läsarna för detta slag av. journalistik, a Under praktiskt taget hela 30- talet hade konsumtionen av. vec- kotidningar visat en nästan oav- e | brutén; stegring. Varje år kasta- Idé CE svenska” folket ut stora summor på denna tvivelaktiga o, Bild ansåg Han: att' denna; be-' tydande, läslust: bordé” länkas in på andra och mera givande vär gar. Vad kunde då vara i riktigare och naturligare än att starta en utgivning av erkänt -goda böcker till"så låga priser-att-praktiskt/ taget varje människa skulle ha råd att köpa: dem; Planerna rea- liserades ' också :mycket 'snabbt.' År 1941, mitt under ett:brinrian> de världskrig;-startade Folket i Bilds förlag siri bokutgivning och Järmed var folkböckerna. entea- litet. sa ine "polket 1 Bilds initiativ med Bil liga böcker var' emellertid 'ing- enting nytt i den svenska bokut- givningens historia, I stället var det ett återupptagande av 'en| långt --tidigare ' praktiserad idé. Under 1900-talets första två de-| cennier spreds i vårt land bety- dande mängder med billiga böc- ker. Priset pendlade som regel mellan 25 öre och en krona per styck; I vissa fall kunde priset t.o.m. ligga 'så lågt som vid 15 öre. En-stor del av de böcker som på detta sätt erbjöds den] läsande allmänheten var dock av mycket dålig kvalitet, Vissa 'se- rier innehöll i gengäld förnämli- ga arbeten av framför allt u ut- ländska författare. ” 3 "Den som "säkerligen gjorde den Kanske finaste insatsen med des- sa billiga böcker, var svenskfin- nen K V Hultin med Nordiska Förlagets 25-öresböcker. Det var i-början på 1900-talet då ”Nick Carterbroschyrerna” höll på att översvämma inte bara vårt land utan ' större delen av världen. Energiska försök gjordes för att bromsa efterfrågan" på denna ”mitteratur”. Det är i' samband med denna kampanj som Hultin sätter in sin verkliga stöt, Efter noggranna förberedelser började Nordiska ' Förlaget 25-öresböc- menlösa litteratur”, På Folket!t' EN MILS TOLPE" av Karl D. Ivre Därför måste man anse Folkets i Bilds initiativ att år 1941 bör- ja ge ut framstående. svenska” författares verk i trevlig utstyr=” sel, till ett för tiden så pass lågt. Pris som 1 krona, vara en myc , ket märklig händelse, (Noteras | i bör dock att Tiden ungefär 3 ' månader tidigare tog upp idén ' om billiga böcker och startade en serie.) Efter helt kort tid ha- ' de man vederlagt alla tidigare ' profetior om att det inte skulle ' vara möjligt att I längden driva en sådan prispolitik. Från börs" jan kalkylerades med en mini- miupplaga på 20.000, men detta : förslog inte långt För närva« rande trycks. Folket i Bilds folks böcker i upplagor på 100 000 och ' läröver, Priset per häftad bok , har sedan starten till "följd av, stegrade papperspriser, arbotsgs.: löner. o. dyl, successivt måst hö-. jas från ovannämnda, 1 krona, till nuvarande 2 kronor och 25 - öre, Det är en förvånansvärt 1: ) ten höjning om man sätter den I ' relation till de 'prisjusterIngar som skett på den svenska bok- marknaden under. de senaste sju å åtta åren. FIB:s folkböckor gjorde: som framgår av ovanstående, mycket snabbt succé, Redan 1950 Ppasse- rades — 7-miljonersstrecket : (So Bokutredningens + betänkande man den, man 'skulle kunna si : ga, den fantastiska siffran av, 10"! höst med Sven Edvin Saljca bok . "Den söker icke, sitt”, Den .som 'är road av statestik kan utan vi- : dare konstatera att det Innebär att FIB:s förlag under en fem- tonårsperlod ”sålt närmare en» och en halv bok till varje invå- nare 4 vårt Jand.! Prestationen ter sig så. mycket mera impone- rande när' man begrundar att i& förlaget 'samtidigt i sitt "yvärlds- bibliotek” > 'glvit ut en rysk, ' en tysk, en amerikansk, en fransk, en ehgelsk, och en ialf ' ensk serie om vardera . fem band, Till detta kommer en rik- haltig utgivning av barnböcker, serien ”Banérförare” samt en se- dan iett år tillbaka" mycket ak- tiv ”lyrikldubb”, som för närva- rande" har över '15 000 medlem- mar. Lyrikklubben -har redan hunnit publicera ett tiotal dikt- lyriker i vårt land. Däribland :'! den mycket uppmärksammade E 11 ”Ss roret” av Birger Sjöberg. ' Folket i Bilds utgivning av . folkböcker måste betecknas gom « en banbrytande insats i det sven ' ska . kultursamhället. Den kan utan vidare inordnas som 'ett viktigt led £ den allmänna strä- van för en kulturell upprustning Det är främst genom folkböcker- na som även den mindre in- komsttagaren . getts möjligheter att skaffa sig en egen liten bok? samling, Tio miljoner folkböc- ker! Det betyder många små fa- miljebibliotek £ hem där boken tidigare kanske varit en mycket sällsynt gäst Men det betyder säkerligen också en spärr mot en stor del av-den färgsprakande veckopressfloran. Även :om man inte bör stirra sig blind på silf- ror, torde man kunna förutsätta att folkböckerna för många män niskor blivit något av en upple- velse som 'mer eller mindre ra- dikalt förändrat deras läsvanor. Den som en gång riktigt ordent- ligt gripits av Fridegårds, Lo- » Moa "Martinssons ker ber 191017, och man "torde utan överdrift Lars 'Ahlins ' eller Björn-Erik om en sononblicklig framgång. ; ramgång. La av billiga böcker kan i stort anses avslutad 'om- kring tiden för det första världs- kriget slut. Visserligen gjordes sporadiska försök under 20- och 30-talen att ge ut bra böcker till hyfsade priser, men att utan vi- dare beteckna dessa som billiga vore en överdrift. Priserna Jåg som " regel "kring 1.50—2:00 kr. och däröver, Höjijers skildringskonst, återvän« der inte gärna med någon störré | TLÄkåflng till SOU 1952:23) och 1 år passerar + , miljoner folkböcker! Det sker Is . samlingar. av - äldre. och yngre i mem mem RA fån Ir Jens vattvälling. Folkböckerna har med all san- nolikhet bidragit till en höjning av den litterära smaken inom betydande grupper av vårt land. Detta bör man inte glömma bort när, man idag saluterar Folket i Bilds förlag inför igivningen | av den 10: de milj. folkboken; ; han Att,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.