: — nö ke vi iu får -han; inga" klockor, C. én "omm gen | + socknens "diskutera hur "man skulle kunna : vid ä slåtteröl mm: m: d; . ära anses; ”och till varnings erhål: : lande framställande, som "sig "hi - emot förbryter." ” Öm Som. ”pekant fick bönderna > förr själva bränna sitt brännvin '. hemma -på gården,-men förmå-, nen var inte skattefri, ty långt, » längt före' Skölds.tid hade de - styrande > skattemyndigheterna : kommit underfund med att da | . alkoholhaltiga dryckerna var en "utmärkt inkomstkälla för sta- » ten. Efter det Gustav III miss- "lyckats med sina kronobränne-" - rier lades i stället en kraftig ' "skatt Jå varje "brännvinspanna, - En ; upptecknarens gårdsarkiv förvarad” kronoskattsedel från år- 1790 för åboen Anders” Staffansson i Ramnared' visar att avgiften för .”Hasbehofs ' Bränwins Bränhings Arrende” uppgick fill 1 riksdaler specie och 8 'skilling. Då hela skat- ten för hemmanet -uppgick till 4 specie och. 32: skilling. var sålunda brännvinsskatten .. inte . mindre -än - fjärdedelen därav, Räknat efter den ” "tidens höga penningvärde ,var det alltså en.ganska dyrbar förmån med: » husbehov$bränning. Man " fick-ej heller bränna. hela året utan blott |; en kort tid på hösten. Sedan skulle » pannorna förseglas till nästa säsohg. |" För att slippa: förseglingan, vilken skulle utföras. av kronobetjäningen möt dryg avgift hittade drängse- .» redsborna på. att: förvara ,sina ». brännvinspannor å- kyrkoloftet.”En- ligt ett stämmoprotokoll från 1842 ”beslöto ”socknemänrien; . som insatt sina brännvinsbränningsredskap ,i kyrkovalv till förvaring) under den«otillåtna bränningstiden "att hos konungens höga befallnings- havandesånsöka om.att få -hava sin) bränningsredskap. under förenämn- 'da tid oförseglade”uti' det. allmän- na förvaringsrummet”. " Missbrukare. blev ? ”ovärdiga. : samfundslemmar?” «+: 1 början ände man, mest ay säd, men då det var ont'om den varar i "skogsbygden hade man inte råd att tillverka så stora: kvantiteter. Men så hblevedet brukligt att brän- na av potatis och allt eftersom po- . 'tatisodlingen ökades "in på 1800-ta- : Jet ökades också brännvinsbrän- "ningen, Med "den rikliga tillgången av: den : hemmatillverkade varan : blev det snart missbruk och då bör- jade man på'sockenstämmorna att stävja detta!'.År 1816 antogs:i Dräng+ sereds och Krogserede pastorat | en ken det stadgas förjand? H ”Då var” upplyst och ö traktar den i senaré "år så till och överdrivna ' bir önvinsförtärin-: a gen vartill i sin ”mått bidrager! der röllop” 'öckrändia säm| der ”att'bver till förekommande för framtiden, den värd med"vaäni «Den som vid allmänha samman- komster, å gästgivargårdar, man-' talsskrivning,' auktioner och ' flera "offentliga ' tillfällen finnes synbart vara av drycker överlastad eller |? där orsakar gräl och oväsende bör anmälas till laga ansvar och anses amg som följande moment, närmare: ut : stakar. : 5 s Gör någon sig kän för ordentlig ”Hovnad, ”gehom fylleri; :slagsmål:'o. ' honom varnar, rättar han-sig ej får: . han ytterligare varning.- - Sker ändå" ingen "rättelse, ' citeras häns namn: - offentligen i 1 ' församlingen, - eller: "fälles han -till stockstraff- och dä jämte' bliver: hans namn. infört i | yr öch med Qvinnfolken i'Pas- | H råkade r Alltid restriktioner! | I Det är nte bara” nu för, tiden man debatterar spritens vara el ler icke bära, utan” även förr I världen var frågan ett kärt. äm= ne för den” offentliga diskuss "nen, inte minst på.sockenstä morna, Ur gamla: arkiv och tra- led d framdrages här” några: de niktbrhotsättrder och. fö (gen på olika sä - rn] attinodet för hös- ten bresenterades på måndagen vid en; (uppvisning -på Grand: Hotel, i anses han fyllt 20 år, såframt icke sjuk- för det tillfället det kan tillåtas, upphör. Vid det om brännvinsbruk- ning "ville dock -en del hava an- borde tillåtas att vid strängt arbete få taga en lifens SUP, m annars - ”PLommöllakor” "förbjöds" DO vid kyrkan «ys I oröningsstadgan heter det. hä om: +"Det--har "varit brukzeligt , att många: tagit . med ' sig så kallade Lomflaskor att därur omkring eller i nära "belägenhet av kyrkan träk- iltera sig-och. andra och. som detta | är.sen. oskickelig och syndig vana så föreslås att alla Lomflaskor för framdeles, till sitt. bruk. vid dylika tillfället" värda förbjudna och bör den som däremot bryter behandlas, som femte --momentet. utstakar) » (Refererat här" ovan.) -”Lomflaskorna” s ha: varit svåra att "utrota, ty. flera. följande sockenstämmor jun- der åratal framåt återkom man till [denna sak, Så heter det + ex, år 1826: + ”I avseende” "på ”de å kalla Lumflaskor förbjödes de nu åter att ingen' under vad. förevändning som hälst må" bruka dem omkring eller : vid Herrens hus; "Dessutom förbjöds strängeligen allt slags su- pande av Brännvin 'och trakterande vid kyrkan av Bröllopslag eller vid yrkogå ”Vid en; gällstä 1829 . är! frågan, åny Vv [<q > vas: till stor”. sorg "och t hava med sig Brännvin till| hus, att därmed traktera ach:; ändra. Allt sådant är "lik- ärbjudet, och otillåtligt men kafullt; Även skall ning och drycken= eller tillåta wwinssupande irsina hus”. » 'Så' småningom upphörde dock 'se- den vatt. medföra , Brännvinspluntor till kyrkan,.; Vid tiden. för sekel- skiftet eller något senare, talas det dack: om att. man. åtminstone ' vid julottan "medförde en 'styrketår i att sätta” sig. på ändan. i| "Gaskåsaliden” - med: påföljd -att den ”bakfickah förvarade pluntan'] 'kros-' sades och en "stark "doft av den ut-. » BV: angives han hos pastor," som: spillda- vätskan: spred sig i: panta- | longerna, Det var ju ett fatalt miss- öde, men "Adel tröstade sig: 'medvatt | det gjorde:'inte -så. mycket ialla? fall, ty sade han, ”jag lokta än- «kristen :när'- jag I Kom! en särskild. bok-över ovärdigd sam-= |, .. - dlas i öv- "samt:k rigt "som " kyrkolag .förmår. Visar. |; någon-- där. -inskriven säkra "bätt-: . ringstecken utstrykes hans nar ur. "boken. Den i mera nämnda bok är” antecknad. anses. föräkt, äger. ingen rätt "vid över "Jä li ål: och! antages ej Ull fadder.' Dör någon" medan hang namn" ännuw där står, vintet liktal. "eller: -personalier "tt In v Det var: som: synes: ganska dras tiska bestämmelser: och :-med:: de! "respekt: som"-kyrkans.'myndigheter: hade på” den tiden,. var nog straffet: satt: bliva inskriven: i ovannämnda” bok nästan att betrakta som-en 1 "ten, katolsk banhnlysning.: ” de ob neg 24 låtäs att ta on Hiten sup " Fiter' " enligt protokoll av den 30 sept. 1818: : Hyid'detta tillfälle blev behjärtat / det överhandtagande bruket av to- ”pak' och brännevin. För att på nå- got sätt hämma detta onda beslu- . tädes att efter detma dag skall .in- med: välförtjänt | -: ett ' 'par år beslöt 'sdicken-' stämman en: ytterligare skärpning illa danad. och. uppfostrad bruka något av dessa varor innan |; dom. märkbart skulle” yppa "sig, då allenast bruket därav sedan genast märkt,.att en yngling av mankönet ä » de vid kyrkorna. avlägsnas, som lik-] mt bakfickan, Så berättas det om Adel | Stockholm. Härovan en av ide nya höstmodellerna, en. grön satinhat Stor vatte nfö halmlutnin Z54 x : EE ATS E TEE REA e ra Av docent Stur NODERSITUATIONEN i lndet |v största; möjliga. ute sträckning, Halmen' som:-sådan har jwmycket-lågt. näringsvärde och kan "av -djoren:huvudsakligast an« vändas försatt tillgodose. en del.av deras:« näringsbehov ;.för: kroppens underhåll. Genom att behandla hals men med en kall lösning av. natri- umhydroxid. :-kån:emellertid-. hal- mens :-Däringsvärde semer sän för- dubb; ;'Detta tö med: brättet. om lott i höger sida, 1. garnerad med strass-spänne. a Hämmond Innes ? Luftbron” ä är'tenäventyrsskildring, som" tym- mer spännande situationer från bör- jah till slutet: .De tre: håvudage— | sande männen har till mål att bli -| medagerande i-len--lufttrafik,- som skall 'försé den.engelska zonen i Berlin med livsmedel: under isole- ringen r efter; världskriget. 'Trions ledare "i är: en hårdhjärtad, brutal man, sorti inte skyr några medel för att. nå: sitt syfte, Härför krävs två nya, flyginotorer, som: skall. bli 50+- procentigt. bensinbesparande. i: tra- iken--med ».det.. 4-motoriga. planet, Målet .hås men «leder. till en.:ny |krasehländning:. och....en ny . flyg- plansstöld.., under, . dramatiska: om- ständigheter..:Ea, av :de två tvingas därundery, att Jämna >, planet ; med fållskärm,: mnar;., i :ryska.:zonen men; skall räddås av kamraten, pla- nets. förare, som dock. förekommes Zz ledaren ;för: trion, so! i den: fade karäraten -om n live medsgerade i händelseförlogpet. allt så sakkunnigt skildrat, att läsaren intresse följer ntyeckz JALBUGUERQU,. Nöw Endast en man dödades då en fyrt molorig Globemaster” med. 69 man ombord, Bål, tisdagen” störtade: vid flygbasen "Kirtland och fattade eld, meddelar: flygvapnöt, En man blevi: allvarligt skadad medan de aridra f rsätnlingen till avsägande av: brus ket att vid husförhör -undfägna allt |. det : tillstädesvarände folket.:med Bränneyin!. Ordföränden ; erinrade om, att:detta 'bruk är dels: -betung= ande för den som ”husförhöret, hål-. les -hos; "delg är det opassande på: :då allestädes arbetas'så-myc-" ;nykterhetssaken: Det är:ic- assande ; sedan 'vid ' förhöret tringar blivit givna till nyk-| ch att helst avhålla .sig från. allt, brök av brännvin, strax .'där-: efter erbjuda folket " dricka wrännevin, :- i: al En och. annan gjorde imellertid inv dhingar" "emot detta "förslag, heter "det i protokollet, ; men efter lång överläggning fattades dock 'be- slut att den "brukliga trakteringen fed" 'Brännevin : vid Husförhören |: Jskulle": bortläggas och avskaffas. - i Om > det nu var den' förbjudna trakteringens : uteblivande eller inte, men efter några år upphörde hus- förhören att hållas i hemmen inom pastoratet, utan flyttades "i stället till' kyrkan.: Det är först i senare år man flyttat förhören tillbaka till hemmen, dock utan att återuppliva seden att traktera besökarna. med starkvåror. I stället håller man 'sig till "den ' beprövade kaffetåren.'och 7 eller' 17 sorters kakor därtill vil- ket" "onekligen, är bra mycket trev= ligare. ij 'än den gamla goda tidens : | husfö Hhörsdricka”. Ä sens Eugen Andersson nats och bland de demo , LLNINGEN I FARNBORO DN 16:E FLYGUTSTÄLLNING) nyheterna var också fyrmotoriga | kers Valiant, som här i två ex. rea-bombaren Vici End molnen, VUGH har ö dundrar. förbi : latåde halmen kan" utfodras. måste "kapacitet .på "upp till "15—16 tusen -lligt foder.. På : många” gårdar, där? "lutningen och tvättningen:; : Dessa 168 kg torrsubstans” motsvara 50 fe. | vinner man 3 halm genom lutningen. Lutad'vår- "I ma: näringsvärde. ., -I'mest lönsamt "Htehalm.' Genom, lutningen kan av- Cclanvändas i utfodringen, medan un= . endast kan ingå TJ erfordras per. 1 | balm. Enligt norska beräkningar uppgå till 20—25 öre. En anlägg- första . världskriget "och 'har sedan 1940 kommit .att-användas-i Norge ivundan. för undan ökad utsträck-= ”Lniningstiden 18 24 limmar I Luthingen' utföres armerade betongbehållare, '. Hälmen kan :-lutas .. såväl "hel som hackad. För att :luta 100 kg:torr hälm' er-' fordras. ett utrymme av -c:a 1,5 ku- bikmeter om halmen är hackad och 2,2 kubikmeter '.om den nedlägges hel i behållaren. ;Till 100 kg hackad halm åtgår 900.1 vaften och 12 kg ratriumhydroxid; Vid, lutning av hel halm åtgår 1,000—1,400 1-vatten. per 100 kg halm. 1,4 kg natrium- Lutningstiden bör uppgå till 18—24/ timmar. Sedan. lutningen är färdig, kan .' den gamla hiten; den :s. 'k. svartluten, användas på nytt. Svart- luten pumpas. därför över till ett. nytt. kar fyllt med halm. Unger lutningsprocessen förbrukas 'en del av 'natriumhydroxiden, varför man måste : sätta till / kg natriumhyd- roxid per 100 kg hackad halm och! 8 kg.per 100 kg hel halm, när sva luten :. användes, ' Vidare tillsätte: tvättvatten; så , att lämplig volym] erhålles. . + När 'hälmef är ir. färdiglutad)” är den 'genomdränkt med. lut och har, stark alkalisk, reaktion. Innan” den den. därför. neutraliseras. -Neutrali-| sering -med syra ställer sig för dyrt, värför halmen tvättas fri från lut med vatten, Tvättningen kan utfö-1 Tas" på två sätt .dels.med genom” strömmande + vatten, ” dels genom] vattenbyte. Vattnet måste by fas 4— 5 gånger. och, st en och en halv timma förflyt el 3 Vid tvättning ” med. hydroxid tillsättes till.100 1. vatten. |" 3] ett pris rbrokning Då Sens svaghet Eri riksson, Lantbr k högskolan nr ning för halmlutning kan inte be- Tfäknas betala” "sig på 'ett år. I de ekonomiska: "beräkningar, som ut- förts i Norge över. priset per fe Iu- tad.-halmy-har räntor: -och- amorte- ringar." på .: anlä £ sg Feri lg Miänösgen: den-12 sept. 1955 Taxinyhet för Sverige fördelats :på 10 år. Halmt g bör därför. inte betraktas'som en nöd- utväg vid knappa fodertillgångar utan som ett led i strävandena att tillvarataga:- halmen så. zationellt som. möjligt. '.- : >-Sorh med den lutade halmen intet brotein -tillföres "djuren, måste i. de allra flesta. fall oljeväxter tillskju- tas extra'för att foderstaterha skall bli tillfredsställande balanserade ur proteinisyhpunkt.. Med tanke på den relativt-omfattande oljeväxtodling- en här i landet för närvarande, bör detta -' förhållande inte avskräcka, Ur: enetgisynpunkt kan 15.kg lu- tad halm. ersätta 2 kg hö och 5 kg ensilage.. Med hänsyn till. protein= tillförseln” måste -dock-T kg ”olje- Francis Lombardi, en av Italiens " cialkonstruerat FIAT 1400 "Taxi dellen FIAT 1400, i trafik i Sverige. Vagnen är byggd på den slitstarka standard; ARR S många karosserifabriker, har 4 — en nyhet, som vi snert 18 tion arel, bakupphängning och förstärkta sen har förlängts. FIAT 1400 ”Taxi”, som dieseldrift, är 7-sitsig med men omfi bl.a. ny kari NE fjädrar. Hjulbasen och känn som finns för såväl ben?" extra stadiga, fällbara stol"? - växtfoder tillföras, varvid samtidigt 1' kg fodersäd inbesparas. Man kan således säga, att 15 kg lutad halm + 1 kg oljeväxtfoder kan ersätta 2 kg hö + kg ensilage + 1 kg fo- dersäd, I dagens läge, då såväl de di foder som fodorckd på de flesta håll är betyd- ligt mindre än normalt, erbjuder således ' användningen av lutad halm i foderstaterna stora fördelar. Vårsädshalm kan vid nu utbyte av fodermedel anv lika" stor utsträckning som. mer normala förhållanden, inte föreligger någon skillna a lutade halmens OR tingen denna härrör från vål SN” eller — höstsädshalm, bör hösk ädse halmen lutas och vårsädsknen utfodras direkt, innda wa och prisnoferingar" ”meddelade'; genöm' Sveriges Tantbruksförbund - Stockholm den: 7/9 1955,” SN Spannimål, "Lantbruksförburdet noterar” "den 6/9-1955 för fullgod brödsäd av nor- malkvälitet' följande d "Ivar 34,9 öre och för juni 1954 33,5 "Mjölkpriset för juni 1955, Riks- medeltalet för 3,5-procentig mjö fritt " mejeri, tuberkulostillägg in- räknat, och med ett skummjö värde -av 4,5 öre per kg blev för juni: månad 1955 34,0 öre per kg. Priset närmast föregående månad 1 öre per kg. .: a Smörpris, öre per kg: Runmärkt ser, avseende genast leverans, Titt noteringsorten, kr per 100 kg: Halm- stad—Falkenber 4 Vete 40: - 36: 50. Vete 'och åg är nu rätt allmänt hoterade, För "vete gäller för dagen :av. 40 kr per 100 kg, i regel fritt . -prisort; I; Uppsala nöteras 50 öre. "lägre pris: Marknaden . gör ett något. vekare. intryck, men någon större tillförsel Kan man. dock ej tala om. Den: s.k. första ”rusnin> gen” torde vara över nu. ”Tenden- sén' är något "svävande, Marknaden för råg ligger nog närmast fastare denna vecka.” Utbuden -:är "mycket snäva, och: priserna” har 'på sina håll dragit sig något uppåt, Noteringar på 36 .och "kr: 36: 50 -är rätt vanli iga "väven. 37. kr förekommer: på 97 21955. följande sproducentpriser'”| mände vatteri förbrukas mins t.4,500 1'per 100 kg torr 'hälm, medå d vattenbyte '. 3,000—4,000. 1 förbru! per 100 kg halm ++ Det är den 'stord ning, .som är ”halmlutningsniétoden; största svaghet, "På många ställen] förhindrar den helt lutningen -vid den "egna gården. I dylika fall kan man: lösa frågan genom att bygga en.; : halmlut ning: I bygder med dälig- vatten-) försörjning på de enskilda gårdar-| ria finns det ofta en å eller mindre sjö, som ”kan;, ge tillräckligt "med! vatten 'för en dylik anläggning. An-' läggningar : kunna ”"hyggas med: en R ton lutad halm per :dag. 'Ea' anläggning .kan” framställa tillräck-4 Het m med halm till mer, än 1,000: kor. | Ett gott foder A "Deu lutade halmen 'är ett smak" man varken. har rotfrukter eller' ensilage, försvarar den mer än väll sin. plats i denna härigenom blir. mer allsidig och smaklig för djuren: Till hästar halm, till mjölkkor 10—15 kg, till får 2—3 kg allt per djur och dag. I Genom lutningen stiger den orga- niska -substånsens smältbarhet hos exempelvis vetehalm mel hela 25 en- foderstaten, eftersom | vi kan man utfodra 20—25 kg lutad jj 3 vå de”.genast -leve=''| NS, fritt -noteringsorten; för vara normalkvalitet, kr per 100” kg: linvägda- kvantiteten, 364.804 ton, ö- . råden låg i närheten av fjolårskvan- ring, pris vid mejeri 605, partipris till detaljhand- lare 620, minutpris 690—700. Omärkt mejerismör: pris vid me- jeri 585, partipris till detaljhandla- te 600, 'minutpris 670, . Följande mejeristatistiska uppult- ter "kan 'nu lämnas för juli månad 1955 G jämförelse med 1954): i > 1955 >. vid mejeri” invägd ' mjölk, ton Försåld kvantitet komjölk, ton!) :. Smörtillverkn,, 'ton Osttillverkn., ton ; 1954 jul juli 264.804. "864.159 "76.184 10.199 78.007 9.630' ker 23 Totalt försåld kvantitet k-mjölki En förvånansvärd 'god invägning kuride, trots torkan, konstateras vid mejerierna under, juli månad, Den versteg fjolårets "med 0,2 Z och (1939, års med 19 Jo. Den 'största fortfarande i Norrbotten" och Väs- terbotten, I Göteborgs "och Bohus 4—5' 20, under 'det att övriga om-[ mt' oklar, Tillförseln är snäv, dock med tag av Gotland, där ökni 'var virka 10 "och därmed "blir Tr Mjölkens medelfetthalt visade ätt fast. Ti de tendens och importfoder ver- emellertid å andra sidan: pris- pande, Huvudsakligen: blir det innu. mest fråga om .lokal-handel, och viss efterfrågan gör sig. gällan- de. Alltjämt saknas noteringar. på en «del viktigare . noteringsorter, men: vi: hoppas kunna meddela ett fylligare prismaterial nästa” ecka, ärter. LantbruksförBundet 'nöterar den 5/9 :1955 följande iproducentpriser på rensade; lättkokande , gula, mat- ärter, fritt köpares magasin: Mellan-Sverige 40:—-kr pr: 100 kg : Marknaden: är -utpräglat. fast, då tillförseln är "liten och ; efterfrågan god. "Priset i :mellan-S notes!” Teirka 10 7. Äv halvmånadsuppgifterna framgår dock, att augusti månads invägning torde +; bli "den lägsta på elva år, Minskningen noterades under del. första fjorton dagarna till: cirka 6 6, men enligt underhandsuppgifter har läget" ytterligare försämrats, varför nedgången kan beräknas til anmärkningsvärda 13:96 till- 6,207, fton. Under. månaden exporteranes. 234 ton. & en .. ras. oI rändrat i 70 kr per 100 ke, | vilket. pris kan hävda.sig mycket äl. Det. synes som om denna mark-. nad "inte skulle få någon större om-] fattriing denna "säsong. fantbruksförbundet noterar: för matpotatis, "levererad banfritt oe '| bruksförbundet anger för" veckan tan eller 7 175 över förra årets kvan=, Igvensk-- fjäderfänotering. Lant-| 2/9—8/9 1955 följande riktnotering -- - slaktfjäderfä vid försäljning från” till ä aler i söd=/ kajfritt: Stockholm, is, vi försäljning t till partihandlare; kr per vid den vanligen använda normen. Av 100 kg torr halm erhålles 400. kg lutåd -halm. Vid lutning av 100 ke halm | med 85 2 torrsubstans återfås 68 kg torrsubstans. i lutad halm..C:a 20-70 av torrsubstansen förloras. under 100 kg vetehalm håller 20 fe und 0 fe per 100 kg torr och höstsädeshalm har sam-; Därför sär: det att luta råg- och we; säds- sevärda mängder 'höstsädeshalm rhållanden dylik halni i ringa mängd. "= Vid arbetsstudier har man om=- mit till att c:a 10 minuter: skulle 0 kg färdiglutad der vanliga fö; skulle priset. per fe lutad halm heter. » Halmen har negativt .pro=- Sy svensk ">. teinvärde liksom,den under kriget Mälar-" 2 j använda. fodercellulosan, Man måste Ovans tåen de ps iildluderår det av foderstater till arvode eller: avans skjuta 20 g smältbart protein Per| vid försäljning vagrslastvis.:> >> -|kg torrsubstans i lutad halm ut-|. Följande .'partipriser "på färsk matpotatis noteras den 7/9, 1955.vid taljhandlare, inkl. emballage, kr pen 100: kg: Göteborg 38: —; "Marknaden väger tämligen jämntf; nu, då-tillförseln av, svensk. potätis säsongmässigt ökat. . Därmed har också skett-en anpassning nedåt av priserna, — Fr.. os m. "den 10. sept. återupptas ” importen, för vilken tillsvidare fastst?ts .« en avgift av 5 kr per 100 kg. N Strätoder. so å Några direkta noteringar ar ej Nigg sättas denna vecka, därtill] ” har omsättningen ännu varit alltför jetydlig. Av: prisresonermon een al dörea tänker man sig fortfarande,|" att höpriserna i mellan-Sverige 'kan komma att röra sig omkring 20 kr per 1007 kg. För höstsädeshalm bar sjmnt$s priser omkring 8—9 kr per 00 kg, och, vårsädeshalmen kom- mer” kanske någon krona högre i prjs. Från Norrland föreligger knep- past något prismaterial alls, i U- meå-orien sknite dock ha beteiats cirka 23 kr per 109 Vz för primä, partihandlares försäljning -till -ae- I" - Hiteter placerats på export. Mark- ra och - mellecsta Sveriges, produk- I tionsområden, .öre .pr' kg. slaktad : Tjvikt (plockad vara): <> Kron. Primal. sc 2215 185 Dö ling, 500--75C g 400 350 . Partiprisnotering å slaktat fjäder. få. -Partipriser -i -Stockholm den 2/9. 1955, öre pr kg plockad :vara: tös ses > Krons I » special Kron Prima Höns (utan "7 ve rr fötter) — 1... 360 330 280 Ungtuppar oo 470 420 Kyckl., 500-750 g.— ', 560 510 D:o, 7350-1050 g — "> 495 " 445 : Tillförseln på höns ä är fortfarande t god, för d: och. då efterfrågan ej visar någon större inlagras och vissa överskottskvan-' naden för kyckling ligger alltjämt balanserad i stort sett. - Flytande bränsle, od : Fr. 0. m, 5/9::1955 (beträffande eldningsolja fr. o. -m. 8/9) gäller” följande utförsäljningsprisér på fly tande bränsle i O-zonen: öre lit Bensin « 61. Bensin, 93 oktan 64 Lättbentyl — . €3 Motorfotogen n a 245 Motorbrännolja 2 Traktorbränsle BMH ' 2.5 3) I tankbil. För leveranser öre högre. Nytt bilrekord: torsdagsmorgonen rekord fi bilar ' på flygande kilometern med, ' 217 km./tim, Rekordet slogs i, dimma och fuktig vägban ned hastigheten, Det föregåe' kordet innehades av 'Ge med: 210,7 km,/tim.: Berga, de Mercedes Benz 300 SL ser Porsche Spyder, .:. 8e var | skarpnäsfyndet Stig". 596 | som: också låg på 217 krdrid två mercedesförarna varildalyl som hann köra 1 båda EItkt pa innan vägen kl 6 blev t;,. var: 16,580 sek, och Ekl sek, ++ Alen les Iminskningen' eller 78:74 noterades|Olle Persson; 'Lidvika;” xm./tim.,' men han "hann iena riktningen: oe samt Värmlands län var nedgången .” : for föll från fjolårets 3,76 Z> till 3,69 Yo.k. te inom kort för: öka” skaffa R falk ffrån andra områden äll:de noja, 11. Mjölktillförseln > till:> huvud in blir allt sämre, och: senast I, "Den +. lägre. ”fotthalien i "mjölken; av oktober ”blir "krisen aat. föl påverkade givetvis tillverkad smörs= 'ken från mälarlänen och Ös! kväntitet,, som noterades till 9.630 iland har hittills räckt till met. ms ton eller 6. Z "under fjolårets. För |, kommer "det 300.000 liter min än oc : «| säljningen 'inori landet sjönk” med” normalt till MC. Om man utn., "tar 'krigsåren är det. första gin : hundralappar försvunnit.- «bar inte haft besök av några gi : ifarihandlare; och ej heller hart, ov igon åverkan gjorts för” att ko 's aktivitet, har stora kvantiteter måst ,;, kanin med paraply? - oa n ja | hö. Marknaden för stråföder har så-) LYStOtogen ee rr Marknadsberätfelser lunda ännu rätt vaga konturer, Eldningsolla - 3 Mjölk och mjölkprodukter. Eldningsolja III TA in an 1.000 och 2.000 liter är nela fa trots tät: dinga SALA (TT) - Gösta Bergquist , satte tå: sträckan söder om Sala, xe od jen . ” Jämngod -med Gösta M allmän -trafik. Bergquists])... "Snabbast över huvud Akut Ej Hi huvudstadé" Ä : väntas. il Mjölkcentralen jöl= te i MC:s historia som: sådana bä. låg högt uppe' I ifäordinära åtgärder måste övg. Dr en. Milverkad kvantitet av 7.047 gas, heter det, En annan; kor. vens' av” mjölkbristen blir 'minig « cd tillgång på smör och ost, även, > |för export avsedda” bereditersg utnyttjas. N t te MALMÖ (TT) En gammal man i yatadstre upptäckte för några dagar. se att hela hans sparkapital på kr: i några tusenlappar och re På vad sätt vet han inte: åt kapitalet. Hela affären före! ganska mystisk. ' - En liknande historia inträffad ie : ett par "år sedan, då mannen; .om numera är, änkling — 1; ustrun” i "livet. Då försvann ? kr; men hustrun" hade' sina n alot tankar och yttrade "dem så hög + pd paret enl. Sk ter kunde hämta 750, kr ur en I sjovisburk som placerats på VM tådan. Ett par dagar där lagts ett kuvert med: sesteran . 250 kr. ' : D. ett par' en” därefter ha RA 7 Fru Olsson tittar på en ”bihg päls av äkta kanin och frågar: ige — Men tror inte fröken att 4 blir ful när det regnar på den? ige —' Bar damen rågonsin. Hö FF - ien yngling så vida, han icke vill NIDNING SOM UT UTGIVES I LAHOLM Det dövar sig. alt” annonsera rd a DE Å sn NA £ ANN AA? ind
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.