Tamtida. öd. "råder för nä närmaste” månaderna kan. Det: först ig Yvarande stark" spänning. inför vad: de komma att föra med sig på det storpoli= Europeisk ,Jäkerhetspakt. = [nd ; Tysklands enhet. Tr mänsklighetens” åtomkrigsfarans nn: "frågeställning aktefisera bakgrunden här att belysas.u ur två. så ederalistiska och det midi . i ” Sveriges till slit" också eventuella: i atomvapen i i ett eventuellt "krig och : av : experiments med” "atomvapen och >. "vå att tällsinfi 'undligt >. belys SfidkXsin. särskilda "belysning: > bartsmentarikeran L J "tera hela "världen i:stället daliet” varit ;med dess fö däst: "Kälva” världen, Svampar”, så målade lord Bertrand Russel” det. dystra” framtidsperspek- dén: till; Förenta staternas nivå, sade : Bussel,". om. "vi: i:stället utnyttjar |! emål var: inga- söka få definitiva svar på ågor, somm 'rhänsklighe- a broblemställningarnå I = och i insamlå material för. att få' pro-; - världökonferener Genom" deras härvaro; framhöll” "Clement. Davies, i - materialet : slutlig" rapport, som efter. slutredi- | Bering: inom "kommittén, skall före- | Ngga, vid nästa konferens, Det be-. Tislöts 'att denna skulle hållas i Haag någon gång nästa år, så till dess får man nog anse att professor Rotblat VS av Hela detta jorlingrarbete'a upp- drögs's - futarbeta em "preliminär. | rapport, ras tillsamtliga kommittémedlem- intresserade av att kommentera den. får: fullt vbp: att gör r ud möjligt? debatten; tycktes övervägande de- vatt, ett, förbud :.8tomenergien” för fredliga & deba siten. Ator Tite” bara ett nytt vapen; framhöll en talare; "utan: den' beteckiyr | in- Jédningen t till en: ny epok i mänsk- mot atomvapen vore meningslöst så > länge"det i många länder finns an- läggningar för' atomenergiens fred- liga användning, som i händelse av är [KEN skulle på kort tid kunna stäl? las om för. framställning av 'atom- vapen.” "Från" flera" håll framhölls också att. varje form av internatio- :Inell n NH måste. före- Det är 'nödvä digt; sade eh annan; att vetenskäps- män-1” alla” länder ,samarbetar för ;atti klargöra" den radioaktiva ”stråls ” ningens ". verkningar och möj! terna att utnyttja atomenergien för fredliga " värv.:' Vetenskapsmännen måste få möjlighet att tala fritt ur ” hjärtat, "sade" en "tredje; ' och ”rege- , ringarna måste lämna sin” n.edver- " kan 4ill atti känned "I anda uttalade & sig 2 ocka så ledaren för den ryska delegatior nen,” prof a; la Tänder hyser den bestämda me- ningen; yttrade, professor Topchiev, att" salta? äya. upptäckter och veten- "måste" ä till mänsklighetens frörhma; inte för att' sprida död och ödeläggelse,; Ve- tinskapsmän” den” uppfattning som hyses av den jon: som i vidaste kretsar sprida Ä . Sovjet delar helt vä derna konferens; nämligen att kon- flikter mellan” nationer inte 'skall lösas” genom kri liga mede utan penom, fred- - "ansvar ” I förtsättningen. a av den. allmänna . debatten ". behandlade. 'konfererisen parlamentarikernas - ansvar, . Flera talare underströk att man ännu in- te. hade, nått full” klarhet :om!.den verkan som atomstrålningen, häri inbegripet - också... strålningen - vid atombombsexperiment, har på män- niskans arvganlag. Parlamentariker- nå måste därför” känna sig skyldi- gås: av allmän avrustning, : Det gjorde "ett märkbart intryck på ;' konferensens ; övriga deltagare att de ryska, delegaterna i sina an- ningarna på: Individen. på husdjur” och; Erö a, genetisk verkan på. män- Denna kommer sedan att distribue- mar och för" övrigt till alla de ve- "söm kan. tänkas vara ” | Kritik' och tillägg kommer att sän- das" "till Prolessor Rotblat. På 'grund- "på: detta »sätt samlade |" ghéterna: att för- bjuda ? atomvapen; ett ' tema, som | kom :upp 'i slutet 'av den” allmänna avi, .konferensdeltagarria :hysa Ett. m e Sökarer av lord” "Bertrand sng och "antogs + enhälligt efter” några modifieringar.; Det kan” "vara av: ina tresse att återge dess ordalydelse; . : "Eftersom' atomvapen ' sannolikt skulle komma" till användning icett eventuellt. världskrig och eftersom dylika” vapen ' skulle: smedfö, icke blott > fruktansvärd materiell. öde- läggelse; utan också” omätligt lidån- de' för. hela. mänskligt ; kanske Ni Svenska Landsbygdens Stu- dieförbund' den 22 september" in- leder sitt tjugosjätte' arbetsår med en konferens om enhetsskolan på Sån- ga-Säby, är detta ett exempel på vilken! viktig. funktion studieorga- . tillämpning på studier av demokr: tionerna kan. fylla” som intres. seskapare > och" folkupplysare i'ett modernt samhälle, Det är nog ingen tillfällighet, att vårt land med sitt utbyggda demokratiska system un- der det gångna studieåret såg bortåt en halv miljon av sina medborgare som deltagare i: studiecirklar. Men skå deltagare i i'årets-unescosemina- rium'":om "skandinaviskt folkbild- ningsarbete uttryckte" det — arbe- tet. i: en studiecirkel.::en ktisk så innebär ju också — som 'utländ- | i häre sq TAR tidigare studisplaner : vi dchigark barn," Vi - och våra : tonåringar: och Att trivas hemma, "+: sv: alle sb SÅ 3 och b dov v ik heter er ny Etteraturstudieplati sö bl. åa. försöker ta reda” på "hit s.'k, bonderomantiken uppstål hur "berättigad förhärligandet 'a a är, I de allra "flesta ämnen finns det niskor, Det gäller bara att hitta den rätta anknytningen «och den. rätta ten. N i blir t.ex. något mycket spännande, om den" behandlar, frågor som; .angår Oss. I :SLS' nya studieplan 'med-:det tiska ' principer.” ”" Samarbetet : med vetenskapligt skolade pedagoger och erfarenheter från de gångna årens verksamhet har lärt studieorganisationerna,' att det vinte "räcker; med att. erbjuda människor studiematerial och stus dieämnen”. vilka :-som helst. Det måste: vara ämnen, som är så ut- formade, att de angår "människor, namnet disk as och stud aka tuella frågor inom samhällsekono=- mien;'t; ex. priskontrollens Waracel- doi Ian ler icke vara, följderna av. sen'ri prisbildningen. 0. 8. v:- Kvinnans roll i hem och samhälle förr, nu och i framtiden är:temat för studieplanen studieplanen" Bygdekartan ;— :ar= betsbok i aktuell hemb något, -.som ' kan - intressera: mäns, SMOUTH, Två polskar jaga på ett besök. till Portsmouth och ses här :i r en rtighet svisit som: varar cirka en vecka. ”Blyskarwica” och : testegring," konkurrensens : :roll för | Vägarna och "målet. Med hjälp.av |. att: de knyter : an: till, intressen och behov.:-Man skall nog inte tro, att folk går omkring:och brinner” av ”studienit i "största" all- mänhet,' Det : är studieorganisatio- nernas' uppgift, alt i. indi ter, örhållariden naturtillgångar, näringsliv ” "och" k öjligheter, färdsel;”! bo. stadsförhållanden,' ” :kulturliv' et Hembygdsvård '- ä tå och samhällets intresse" servera an- gelägna ämnen; så upplagda att de förmår att fånga och vidmakthålla . m. dess totala undergång; upp: manar vi alla” 'égeringar att upp- lysa allmänheten om de följder, som de-nya vetenskapliga. upptäckterna kan'.få för hela mänskligheten- och främja alla åtgärder som syftar till att" med fredliga medel -bilägga "me lan folken”. N. önskan i att" ; komma bort från ghetsmakeriet; rörande” atom ' t vidaste” "kretsap kännedom ': 'sprids-:om de nya” landi vinningarna,. mom”. och "intresse; :" Med: sina mång; också en ' handled, är en introduktion i stormaktspoli tikens” Jabyrintiska irrgångar? och d aktuella ämnen? gör "SLS det möj- ligt för stora skaror av människor framför allt. på” landsbygden, att i grupper; komma : tillsammans, och diskutera och studera frågor, ”som angår dem' på ett..mera ;systema- tiskt. sätt än som. annars : ske; umgänget, Studieplanen; är en hjälp. för: grupper,- som inte. har” tillgång till! specialist i. ämnet. Genom att den knyter an till människors tidi gare: ;erfarenheter ;;” ot "höst" vill - alltså SLS 'stimulera teknik... och: "vad: de: betyder" räänskligheten.. Vi har. komm. ett vägskäl,. där det gäller att valet mellan, välstånd "eller "död SETS "kring vår nya skola: Di sker" dels ” genom "den; sredan "om nämnda konferensen, dels” genom andra: konferenser ” på. sdet -Iokala planet, eller” på ”distriktsplanet och >Är det för opti och h genom tiskt att hoppas” att' mänskligheten såsmåningom skall 'välja en sådan form: för. I den ; mellan studieplanen Våra barn:i' hem och skola”..> Barnens ; ; uppfostran » och kolgång är. viktiga frågor som an>- folken ' :samverkan:" "under en världsstyrelse att krig: omöjlig- aktligen: vetenskap går alla." Inte : bara "dem; : som har barn i de aktuella åldrarna. Det-ä landets blivande föräldrär, fram dens arb de befolkning vi upp- och teknik 3 att föranden” kring atomvap förbudet instämde i i kravet på allmän avrust- ning, som ' en. förutsättning för. en åtomvapenkontroll; ' ” i fromma? Det som: nu: ter sig som utopi kan: en gång bli verklighet! Vårbergs mi iatylgolt häl 'da- garna varit i verksamhet i fem år. Klubben bildades nämligen i mit- ten av sept. 1950 och under de gång- lingar. "På hösten :1950' arrangerade göte- bildande : äv , en klubb i Varberg. klubbens. förste. ordf, I övrigt be- Ake 5 a och Kurt And Ett 20-tal medleninar anslöt sig tll Klybben vid starten, Året därpå ordnade klubben sina företa tävlingar med deltagure från st,dra orter, "Den första tävlingen, med' denna klubb har varbergarna sedan haft tävlingar varje år. Sam= må-år uppsatte, klubben ett vand- ringspris för "damer och herrar och första inteckningen ' i detta togs av Tage” Henrik och i damklassen ga.att "kräva en" strängt + lig, forskning för att snårast'klar- göra ; siden radioaktiva strålningens verkningar, Det: framhölls också bl. a. fysikei utveckli ing, numera nått. en sådan nivå, att den ytterligare « un- dersityker Behovet av någon form av av väpldsstyrelse i a VÄ En? engelsk! vetenskapsman, som under: det plrmaste. året. kommer av Stina" Dahlin, ; var na-åren har den bedrivit en livlig verksamhet med en .hel- del täv- Porgarna. DM i miniatyrgolf och därmed. väcktes också intresset för Initiativtagare ' var dåvarande var- bergsbon Åke Klar, som också blev stod styrelsen av Tage Henriksson, där klubben. var representerad, var mot Brämaregårdan t Göteborg och Är 1552 anordnades nu en ticnell. tävling - med ett 70-tal gar och klubbmästerskap. DM gick detta år i Göteborg, då Stig Joharis- son. deltog i juniorklassen och blev fostrar”och ger. utbildning; Det bör inte :vara likgiltigt för "någon; hur de komm att se; ut och bete' sig, En annan. I debattfråga; är. SLS gärna ' vill . upplysa och" väcka - till | eftertanke," är "barnens : fritidsläs- ning. Barn, serier och böcker heter den nya : studieplanen. 7? Vad: läser. samtidigt NH kartlägges :: hembygden" « vir Slik /skadade dygnet runt. » Persona- de. med uppgifter. Särskilt. på avdelningarna med trafikskada-” de, En del sjukhus har nödgats "Upprätta speciella” trafikolycks- N -fallsavdelningar, > "på vilka tra-. ikoffer i många, fall får kvar-. |— ett eller flera år. De ajlt-' ade. olyckorna i I rekord- na av. hembydet. Världen ioch vi Jenkelt' onödiga; Utan citatlopsi de "studieplaner" jämte en mänga andra presenteras iSLS" och " LTK:s:-gemensamma -studi handbok: för arbetsåret 1955/56, Sverige, "På lektorernä”k barnen? / SÅ "ningar, böcker? Påverkas. av vad de läser och 'i så fall på vad sätt? Vad är lämplig 'och olämplig barn+ läsning? Vilken litteråtur' har 'bär« nen tillgång till? Vad 'kan':vi göra | föratt hjälpa barnen till sunda läs= vanor? . Dylika frågor är. det: me- ningen att man skall diskutera. med ledning; av den” ovan nämnda, stu- re, .D : speladel" klubben på bortaplan ibla Borås, Hälsingborg och Växjö. Även förra året stod klubben som arrangör av en stortävling med rekorddeltagan- de, På grund av regnväder blev täv- lingen dock inte vad man väntat sig. I SM-tävlingen, som detta 'år var förlagd till Gävle, deltog flera med- lemmar från Varberg och fick ' även hyggliga placeringar. Jubileumsåret kan Betraktas | som synnerligen gott. Redan i.maj gel- tog varbergarna i tävlingar bl. ai Göteborg och Hälsingborg. Vid täv- lingen i' Trollhättan var klubben nära att erövra guldet med sina 296 slag, endäst ett slag för mycket, Klubben fick nöja sig med brons, . 1 I sommar har klubben. varit värd |? «Inom "exeinpelvis ”industrien' har man alltmer börjat uppmärksamma vikten av goda mänskliga relationer inom företagen, vilket inte minst bidrar till produktionsresultatet och trivseln. Det har utarbetats studie- handledningar och startats studie- och kommer i: övrigt att vara The British" Centré's CEN representant; på Laurence Corkill, M, (AV fs oavkue skolutbildning på the Isle of: Man, och ' bedrivit akademiska studier i' Cambridge " vid » Downing College: Han 'är 'M, A. i engelska, Corkill har. undervisat i "Tyskland, är han: Han tresserad av: sång och bila cirklar, som behandlar. dithörand problem. 'Men det är väl troligt, att värdet av ett gott förhållande och ett "förtroendefullt safnarbete inte inskräriker sig till att gälla indu- strien utan är lika stort på alla om- råden av. arbetslivet och överhu- vudtaget "i , umgänget ;, människor emellan. Förutsättningen för goda och trygga mänskliga relationer är kunskap hos'individerna om deras eget och andras sätt att under olika lser 'reagera, och bete' sig'i för DM, [som lades ' på b is IS ka mäster- skilda situationer. Sådana problem skapen": dr Göteborg deltog flera klubt och. Stig. Johansz klubben ; representerad. i SM, som detta år "gick Strängnäs” med inte av lord Beveridge — att kärn- | Mindre än 642 man, varav fyra från vårbergsklubben.; Ake Svensson plac cerade sig på 39:de "plats, Sort nått goda: placeringar, son blev , bäste 'varbergare' med, 12 slag efter" segraren. I övriga" tävlin- : på. andras segrarens 95.1: seniorklassen "kom tre. varbergare ' i topp med. Lennart gar I sommar. har, varbergsspelare Den 10. fuli" arranigerade: Klöbben "jubil ling, som till sl as i den nya "studieplanen Psykologi. ' Samlevnadsproblem av olika slag behandlas” också iSLS t: .som etta. -Äri,.1952 i blev' ttsärat för / den unga klubben. : : Medlems- | siffran fördubblades och i juni må- nad 'anordnades de första stora na- tionelta tävlingarna, ' "Varbérgarna segrade på hemmaplan. med topp- placeringar i samtliga klasser utom in ; oldboys., 1.'seniorklassen '; vann utt brottas med en gigantisk arbets- uppgift är professor Rotblat, Den boishö alven. Lennart Bi Sunna år fick klubben sin första M-mästart 1 Rosa And N första av, konfereheöns tre I « téer hade fått sig" änförtrött att ut- arbeta en plan för studiet av: ätomz= vapne : ödeliiggande verkriingar, Denna tävlan gick på neutral plan Rydboholm, ,' Dessutom . deltog föubken detta år 1.flera andra täv= lingar på annän ort. - öv sin stora ' ju alla delar blev lyckad." mer . Helwe ”Jtivärtsson; dk klarades sig med .101, slag: vardera, ; Jiävertsson | blev etta på de flesta antalet , 2-0r. På. | tredje. 'plats 'bland juniorerna placerade" 'sig Kurt Borg” med' 108 slag mot segrarens 95. I oldboys- Vädret. var det bästa tänkbara och omkring 100 spelare. från, olika klubbar; i västra och mellersta Sverige deltog. 1 dam. klassen återfanns två .varbergsda- . Klubben 'har dessutom deliagit a ett flertal andra :tävlingar och ju- bileumssäsongen har varit lyckad i alla avseenden, I nästa månad ar- r klubben jul eumsf fest med Ej sa + » Rose d: och pr - Under ' jubileumsåret: består sty- relsen av John Paulsson, 'ordf., Ber- til Johanson, vice 'ordf., Bernt Wal- lin, sekr. och ref. Bengt Erik Ane dersson, kassör; och Stig Johansson, vice sekr. Paulsson och Wallin till- hör förbundsdistriktets Styrelse, so som har sitt säte I Göteborg” sig. att -den eft : fanns "inom Stockholms bank" och stör, ' Det: var :hovjägare C. IE. Behrnerts som i Lilljansskogen spå- rat upp en 4,5 meter lång tallstock ket i Halmstad och leda kvällskui- ser i Halmstad och Falkenberg. i ”Stenåld ersman br ränner. ekstock, su på: "Skansen -expO : STOCKHOLM (Skog-Press) pg om "Utställningen: ”Skogen: Cen- trum”.håller' nu på att taga form på Skansen” i Stockholm, Om>fre- dag är det 'premiär. Då får besö= karna bl; a; stifta bekantskap: med ”"stenåldersmannen” Thure' Elgåsen från Älgarås i Tiveden. Det. är. han som åtagit sig att förfärdiga en ek. stock:— stenålderns primitiva'rodd” skap, däribland en 4,000-årig flint yxa. Delvis konimer han också att bränna ur stocken 'med träkol! För att förfärdiga'en ekstock en- ligt alla konstens regler behövs det en :stam av försvarliga dimensioner. Skogsmän runt om i landet larma- des, men härom dagen. visade det lande direktör. Kane Andréas- - "| om en gled och livräddande trafik. att i spåren efter tafikolyckorna ; Ae följer svåra lidanderi, tragedier och” obotliga, tragiska minnen för. "hela livet, Jag har-seti' exempel :p: åt vila ka oerhörda lidan en trafikskada= de tvingats gå igenom, Deras lyck= liga liv fick en sorglig vändning i och med trafikolyckan" inträffade," Nu kan' man invända och säga, att en olycka kan inträffa'var som helst > "inte bara i trafiken. Visst; men: de flesta av trafikolyckorna: är helt ;;< it ken! Vår. appell om. åt oc ilj ar tagits emot väl. Låt oss, uj in för trivseltrafik. Låt oss slå "vakt Se på trafiken med. nyktra trivseln .lögont fl Sent uppgår. dör” gafn=" ehligt täxex: VY beslut: 1. år > till, rad? RS sor Folkuniversitetet etabler tvtorgan, Jö "| manlag å "stats 58572, 969: kr, varav 55,167,328 kr.i ie inkomstskatt . och" resten; i ju S[ömbjg Ett år. tidigare” frorna 353, 854,400 och '50,/ 840,869 i NASAS "4 ubpgar skatten enlig taxe. dertias 4 beslut' i "år: till: kommer 'från och'med hösttermineri v 243, 689.183 kr; -138 213;203” 1955 att sända ut 37 infödda" engel- 2, k mv NERV kr och resten I ,-; ska /lektorer. till :städev "över kela |: irmare, 70 platser kommer. de”att hålla" studiecirklar |. på olika stadier för vuxna på kväl- |. larna och cirklar för skolungdom | på i efter iddagarna., Flertalet "av | n även att'tjänst- göra "i" skolor,” dels "som ”tilmlärare, |. dels '- som >Skolöverstyrelsens öassisyg, stenter, :" Lektorerna kommer även att stå till-förfogande' för 'föredragTt; Mög MA "Allt Fong ippgt er. som] kr, eller ungefär ; 12 pro Siffrorn ör. Stockholm föreligger inte 'klara/ ännu i år. Men i fjöl betalade stock-'] holmarna 848,1. milj, kr, "och räknar man, med motsvarande stegring här skulle årets siffra bli c:a 1,060 m Krioch'den sammanlagda. statsskat- te i för helå riket enligt årets " För: Falkenberg " här valts Mr ”"Det bör "observeras al det är, är fråga 'om enbart den direkta stats" skätten. Därutöver betalar svenska. folket ; åtskilliga. :vackra : "miljarder i ckatt för sprit, vin, tobak, bilar, ..m, Och” många fler. miljarder till kommunalskatt "och .lands-' Laurence '- Corkill har :fått:.sin |. också 'studerat sång. Han sär in=' kningen. av ”stälsskatten har. va- att undervisa vid lärover=. genomgående: kräftig över. hela s " |tressantare än att resa med ångbåt, , > paret: att. tillryggalägga : sträckan ' : Härnburg" — Lissabon, ' Efter: eu - . (Btt år tidigare.” ch, På onsdagen kom en 3 fots segel-. båt i till. New. York efter: en. :färd över Atlanten som inleddes; Ham- burg den 29 juni.: Ombord befann '"'; sig » én - schweizare,: Hans Ulrich Scherrer från Zurich; och hans fäst= fö mö : Erika: Frey, som berättade att de, - under hela ; överfärden '; haft mycket omväxlande: väder, ibland "7 kav- lugn och sibland hård vind el ” Att ta. sig över Atlanten - 4. sin « 2 egen segelbåt är bra mycket in= då man ofta. inte vet vad men skall ta sig-till/ sade Scherrer. sw; ,.: — i Det tog ungefär 'en' månad. för d « utflykt. -till i Maderia - ÅLGER ar CAEP) : in grupp algeriska reébller, som. hade Jlagt'sig i försåt vid en väg- korsning, isnärheten av El. Milia i Constantine '— "distriktet, överföll på onsdagen en bil. med fyra:euro- peer: som de skar. halsen av, Invid Bane påträffades tre algeriska män döda och. bredvid, dem Jåg. en: Japp best affas ni så båt — med hjälp av uråldriga red- mm Huvar, < därför. bestr :tYlter ligare | förstärkning har nu anlänt till de. frahska:: somm 'snärt väntäs skrida; till'en' om fattande aktion riot rebellerna. Se- dan”: s terroristverksamheten börjar i Algeriet i november har två-mo- toriserade ipfanteridivisioner oc och enl: Frankrike och Västtyskland. |" kort. ; För närvarande uppgå "franska truppernöt. antal i Algeriet ställde 'de :kosan, västerut och an- löpte: st... Georges. på. Bermunda= arna 33 dagar senare, - HYDR. KRAFTKONTROLL ” ARVIKA-VERKENS FÖRSÄLIN. £B Katrinsholm > Maimö med en diameter av 65 följderna "både av ahvändningen av i nn LAHOLMS TIDNING = B klassén placerade sig Nils Forsman NG S' SOM I UTGIVES I LAHOL Lå. Det Jönar så NYvEFST STEP ET Anda, RAMA NESEEFITT FERETINA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.