AA —/ vervvreY vreveröverveyvyYr EE PPPyTT vvreveeyyyvyvvyv YT vyrvyveryryYyYyyYyYYYYYT TT Ks YYrY Lada r vy vreryeeT f?r yv . Lada dadada Som i i; fars tid. . av I kfiäldbetde! Guskat fåhder. ris" ett: sånital -och ett yt- Jag nita fälldes, i: detta, vilket t mig en inblick i icke endast gav. skarpskuren per- att Jära känna, ratagits. Medana jag, väntade rg att. klockan skulle nå det utsatta slaget, stod jag "och. språkade med ' én av byns mera begåvade och be- trodda män. ch jag. kom; därvid + att säga någonting om att vi stodo " på en mark, som i hög grad var präglad av den gamla fina kristna allmogekulturen. Svaret. kom icke JT eiella: prov, bh a. av så framståen- 2olde "auktoriteter som Statens: Växte + lagom tid. innan'vvåra »hushåll tar. in. sina förråd av potatis, lanserar. '' Klärre & Co, detta: medel, som. g oss” "fast, god och frisk matpotatis: fram: till” nästa skörd, ' samtidigt söm" man helt slipper ifrån de be svärliga” avgroddningsprocedårerna.: Efter långa och ingående offi- "Pet" sensatibnella "preparatet ini- | var döda; Med I ; |imddér och, hentiet,nb = 313, Hans-Ulrich Hörstck spöke | sammade skildring. av ett gripande batnaöde under krigsåren, Den tys=' ke" författaren berättar. här; on hur 3 år 1944 en'8 "månaderg” "Hlicke, hitta | des på ett" fy yktingtåg I på "vå ig Ar från Östeuropa tl wi - a mellan flickans en: son. Uppgört blir Sr pamet AE fö Tre ba vått kri: eftersom” barnets fader fö ilätande ”éver' och h Från: Dubrovnik : styr vå: kosan mot ; norr, . Eftersom, vägen -Jänga J kusten är avstängd måste vi göra én: lång omväg in i landet igeq Detta innebär att vi I två omgån- gar måste taga os över de väldiga kala - grå bergen, som, döljer hela lätospparat och kdockå år ett tecken på överklass och synnerligen birkd.” Det iredje ”ovådret Under vår” resa, bryter ut en, natt med' våld= sam kraft; Blixtarna ljungar 1/et$. och 'åskan skräller så att dé. små” Stenöknar, " ofr erg som jättelika," "förstenade ' grå vågor, Man har' svårt att förstå hur de små byarna; som trots allt finns där, kan hålla sig kvar på de branta ingarna och hur befolkni och utan hänsyn till . närboende. Det hela är Ådaseinefan= . de och man, kan inte jåtd bli. aft ' göra en sorts jämförelse. mellan" Jandets skapnad, ovädren och män« LÄR En Snr a kall”"sluta och 's : fislorien. om; kvinna nella två var än livnära sig, I gropar här och vär där det samlats lite mylla har man sina odlingar. Griskultingarna Alla tre är obändiga, här synslösa, grymma och .vackra,, "; . I Bakarbukten" håller man. på att. fiska tuml » Höga: ”brandsti - "Det skulle blå hustörhö festa skyddsanstalt; an kusten : som > en skrämmande murihusen skälver, I en liten krog strax” ” fändsk bys-där mera än på de fles im I Forskningsråd, ! ant, - nl öch som stupar brant ner i havet, nedanför vårt : fönster 'håller: ett". ställen gammal” god. ed. råga N - iningsräd, > kriget. See Hö böra drar Det blir att klättra uppåt och bara gäng studenter till. De sjunger hela " såväl kyrklig som borgerlig far M:s n Röda ' Korsely a bat? hår hon nu uppåt med” bilen kokande ibland. natten sitt hemlands vilda sånger,', ock” ol Bl tder, "Be Bari OR Eökllaengen av!å ena sidan moders! rlekens utan en stilla och ödmjuk: bävan i tonen: "Ja kyrkéherden har nog rätt. Ty visserligen är det inte som nehåller' >. isopropylfenylkarbarnat (IPC). och det: är "enligt. sakkun=;i skapen. genna Substans som har'den:> muras in i -en liten fyrkant. med bara en glugg för maten. Där hålls 4 lutar ut'från stränderna; snett” vt över ' viken, mitt emot varandra, - 4 så gott som varténda hus”: «+ ". skap, som, måhända: först föll i a | -z. ögonen... Och när jag, några , MR 7 wien, som icke gått vilse i slagordens illa fall & fars tid, men här är i al respekt för kyrkan och "Guds ord | ”Som i fars tid". Ordén och kana ske ännu mera- den, ton,: vari. de ”" uttalades, läto ana, att denne man, som med rätta" rr kallas påde grund och botten. hade ödmjukhet - till sin karaktärs-signum, även. om : den stora dugligheten var den egen-. se- > nare besökte honom på hans: mänsk- gt att döma allt för. tidiga döds: os äger, blev detta intryck ytterligare > förstärkt och fördjupat, ": endast återuppliva :det garnla. Nej, mannen var intelligent nog att för. gtå, att &n människa, måste. görå sin: tjänst och: utföra sin gärning : just i i sin egen” tid, Och själv hade]|” itt” liv. efter dessa : principer: Vv , t. Det' vore förvisso även "gårskap att tro, att man kan bryta ;sig ut " ur sin egen tid:och-leva i en annan, vdre sig man nu. blickar tillbaka der framåt, :De, år, soin' ha gått, |" tiro" förbi, och. "komma saldrig åter. Och framtiden! -är oviss och” svår » att förutse. Det är här och nu, som |? var och 'en måste går in i, den kal- FS > delse, som blivit honom : given. Så- väl den andliga som. den materi- ella ., kultörensär 1 dag. -ostridligt |. én annan än "den ' var för en gené- -ration sedani»Och I helt ndra och nya; krav Unästa generation skall. allt I annorlunda än: nu. sa i 3 ' "Som i fars tid”. Det är att märka, | Att här orden. RE de, "Inför deras I minne, > AHN Der Jag har ofta tänk Å det. ec "ligen är bra underligt, att, det folk, 'som /inte,. kan. andliga arv'är någonting story so am m [0 vi ha alla skäl.att. betrakta me; beundran och. vördnad. Jag; om ; jag råkade få höra. .De båda som) talade hade högst olika tankar, dk som de kommo från "olika delar av plockning " på. våren, . Man trycket |s svårt land och skilda”, kulturskikt. bara in” de” tre” Markerad Den ene kunde! ej finna, att vår p "generation i något enda avseende tu var - underlägsen ”dem, . som. gått |A före, Han kände vår tid endast sorå "en framstegens tid. Den andre gen> "mälte: .”Hur -olik jag .än i. mångt 1 "och: mycket är. mina; fäder; vill jag "aldrig ' upphöra att. vörda deras minne”, : "att se ner på .våra fäder, allra minst ”när det gäller dé djupaste och störss |' ta tingen Ty man kommer näppe- "ligen ifrån, att vad som'i.vår gene- ”ratlon finns av'-levande och sann ' kristendom; i största ä långt”, gående": 3 effekten,, Av. detta framgår själv. klärt att ”sättpotatis under, inga” fö hållånden bör bepudras I med. Poti- far-M, Vid. inlagring äv potatis, som a talande, : Proven , björdes” så trinehållande "dels; 50 och dels 100" kg” potatis, för "att. ändersöka lag ringen” äv” mindre! potatismärigder 5 Cs lagrats. grott upp | grott ..var endast 6,2 proc; grodd vikfen uppgick till. 7. 4 | groddvikteny för" fden Pchåndlade potatisen :.var 0. efter ' döceringen med PotifarM "innehållande 18:er. IPCC" 'pr: 100 kg: potatis." 95,7 Proc. av +potatisen ”hadé” inte Hgrott; LI ICE proc. 4 "visade! tbegynnan le groning, z ”dessutom der behandlade” potatisen genom- gående” äv fast” konsisténs: tills skillz F fö uk jen eller på botten, av potatislåren, Har man spjällådor” Papper: 1 dessa, Häll sed ip parat em), pudrad.' » Vid större” Vi ha verkligen ingen” anledning källare. och” stäkor” töinfnes "hågfa säckar, på sker. med. "groningshämmande nvändas ill. sättpotatis. skall proc: medä : Vid "uttagningen ; den obehandlade; som var "mindre mjuk" 6ch' delvis |! rodda; och begynnans e. knölbildnin akt man där: är: odat inställd ”'möt preparatet. tjänar ätt "uppmärksammas. + Mean: kan. utan :vidare. fastsl behandlingen: med detta” gronin 3 hämmande ” medel är" "en ; effektiv en obetydlig premie -matpotatis.” 4 "I Barnet. såväl som: set andra, å and= dra sidan mellan tvenne män, -Tovillkorligen uppställer frågan; hur | Säbotera försvaret .l uppmanat kvinnorna ått' skriva hi- Astoria: genom att sabotera försvaret styrka ' och ånsvaret för/det ena en lektyr som» är underhållande och kulle läsaren själv, om: "hor. vore Irina, ha handlat, Wahlströms för= är titeln" på 'en skrift av Eira Hell- berg, en ' kvinnlig journalist, - som går tillrätta med den svenske jo- urnalisten ' Barbro" Alving, som och civilförsvarets kurser för att på det sättet. avskaffa kriget. : tv Författarinnan Hellberg har, varit 1 tillfälle att på nära håll erfara kri- som kar "avskaffa kfiiget Det är hennes argumente- vel IE härför, som: hon” framlägger här. Fritzes förlag, 7:50,1 Bintje, i fö- +.25 grader se ”Jagrades ' ir tio är temperatu- | 1 ingdperfoden "och i lägst staå g Potifar-M-' be vi "den "andrä obe In et, ägnade att. belysa” den: folkavtappning som det se lets: joch ::det tidigaste i emigration '; :ntgjorde.Att iot ”under amerik; fet ålen å ströbärkeris k och strör & 8 —1920;' , Kostade" vårt and terlänniagarna.: För: närvarande ” Sudan som står i Men. dessa, d var detta år att po ytan varefter :bepudring jälp" av ströburkeh!" En |g mindre ströburk finns som” räcker till 150 kg matpotätis, Den är för hushållslagring och f 579, 115,7 "varav, följer, att. -utvandr nämnas . att. antalet le- barn, åren 1933-35 "med reskamrater. här- från Småland. x1I själva verket” förKåller det : sig - också, gå SE småländska bygderna fö N H På båda hållen har frådarna döpt till Egypten där många politiker SS = & a = S 3 3 5 -M - 9 AN - = T- & 2 8 5 - 2 : - Ez RR s. ER > Z 5 & > : & = BH e a uti ett bälte söm Zämbesi vid den "afrikanska ost= tet sträcker sig genom Östafrika,: ika bort mot” Lagos. å is sVästafrik ”"alt + ligga näset a Sudan” och Central- de; sedan fångna hela sitt olyck- liga liv. 1 i Med stor oro tänker, vi på hem- färden, Med de - erfarenheter - vi hunnit skaffa oss vet vi att även ett” litet. fel på bilen kan betyda katastrof. -Visserligen har vi re- servdelar "med oss, men om något skulle hända oss här på dessa öde vägar: 'så är: vi i det närmaste hjälplösa,” Det” finns inte utbildat folk och allting är svindlande dyrt. Som éxempel kan nämnas att .ett vanligt 'oljebyte betingar ett pris av. 70' svenska kronor, Vi träffar få. en” beklagansvärd tysk turist Uppe på sin höga utkik sitter män och reglerar näten, i det klara vått.s' net syns det tydligt när:tumlarha - kommer och på en given signal | drar man inop näten, ite 7 Bondgårdar och hotell lika smutsiga” 7 Ad Någon bondgård i Dalmatien ha= ' de'vi ursprungligen tänkt oss som bostad. Men den planen har. vi för länge sedan skrinlagt, Ty man be- över bara stanna bilen : några :, ögonblick framför en gård så för» står man, att det. är otänkbart, ”. som råkat ut för axelbrott mitt på hjälp, vi kan 'ge. > Efter en; marårömsliknande. färd, där serp i i berget utan . skyddsröcken ser. vi havet återigen lika plötsligt och o- förberett, Makaraska är en badort och Jigger på strandremsan strax nedanför berget. Och här vimlar det ' återigen av välklädda pårti- pampar och turister. Plagen skyd- das av en pinjeskog och består av idél småsten. Vi bor även här hos] en privatfamilj, där husmor. ser ut som vilken svensk kvinna som helst. Amb; är. hon. också, ty trots primitivitet,. .vatten-; och el-ranso- ring, håller. hon sitt hus rent och snyggt. Hon? försörjer sin . . familj huvudsakligen tenom att hyra ut övriga, rummen är. familjer tvångsinkvarterade, «Hon -[tvättar. upp. lite kläder åt oss och faller i hänryckning över mitt sven- ska Sulfo, Hon-kan bara kroatiska så--det uppstår en del svårigheter med språket, En gång vill jag för- söka koka körsbärskräm "till bar- nen, men potatismjölet fattas. Jag försöker göra mig förstådd på alla tänkbara vis. Efter en halvtimmes fåfänga försök klarnar hennes min och — hon skruvar på radion. Rat trafikförhållander lever Sr I jokiligon. blir skörden på: denna.; :utmattade jord mindre, illkommer. allt flera att mätta, Samtidi har:de så: syåra ätt bemästra och i varje "fall endast li kan ö övervinnas ' genom ett gott sam arbete; "mellan västerlänningar. "och sam aner;. ett. samarbete som ty- områden somm, kunnat tas i anspråk för: jordbruk minskats. Detta beror > första > hand ;på tsetseflugotnås härjningar: Folk har: varit tvungna att flytta bort från, vidsträckta" om- tsigt och avskräckande på alla” ,. alltigenom. Halvsjaskiga + och ; med . stinkande toaletter. "Någon service existerar inte; Bristen på personal : kanske kommer sig .av själva By=:: stemet, eftersom vinsten mellan anställda. och på vägen dit möter vi ideligen. - kvinnor som ständigt tycks” bära tvinnar för. hand och Nystar ' upp på en trästolpe. Detta garn färgas sedan: och av det förfärdigas färga" granna: handarbeten ; och .mattor;, Här och var ser vi murade vatten= " cisterner i bergen. Varje liten flåck där det finns jord är uppodlad. Of- tast i terrasser ända ner till havet. då ser man :en skara skördearbe- tare som sitter kring sin ,gemen- samma gryta och äter, -. 7 I Postonje besöker vi de världsbe- - römda droppstensgrottorna, Vi åker med ett litet järnvägståg flera kilo= ; meter in i underjor titen och stalagmiten har. byggtupp de -mest fantastiska byggnadsverk. höjden är på sina ställen ända upp” till.36 meter. Det glittrar och glän= ser och är hänförande. vackert, . "Vårt enda lilla: missöde . blir ven svårt att forsla li sträckor. i ett hett klimat och utan kylanordningar. Det för '|protein-' mängden så viktiga. fisket hämmas också av bristen på goda farkoster och redskap. De underliga 'hand- sydda "båtar söm "brukas av inför dingarnå vid" Viktoriasjön läcker så att: det mesta arbetet vid fisket måste ägnas åt att hålla båten läns. Därför kan' man endäst fiskä utmed soch i djupvattensfisket |” råden därför att sö jukan här: liga .Ös befolkningen '' bland :'-de- inheräskå bönderna 'och herdéfolken och med den. rn de Ii Jat. 1 jat illa' åt. kreatursbeståndet. Samtidigt har ”antälet' europeiska nybyggare med” vart är. blivit "allt större och den "jord som de lagt beslag vå i själva". Verket stundom varit gamla oduk- tiöneri"och 'de ringa tillgån rna: k ädesmarker,' som tillhört någon ”"infödingsby; som dess åker est har också gått är: : 1 outnyttjat. alltid: sin? främsta. fiende i. länningarna. Många förstår att det knappast skulle bli bättre öm Mau Å sista tiden! . iktering på huvud; i Ljubl.. jana, en storstad som på intet' sätt modernt. och det finns varor: i. bu tikerna. "Personalen på resebyrån ' är. kunnig "och hjälpsam. Men med en känsla av låttnåd och tacksam het kommer äntligen den. stund. då ” vi är framme vid gränsen igen. .VE: ” är lyckliga n når bommarna hö dör och 'en känsla av otrygghet: har kanske. gjort. sitt till" att -hemläng»= tan gjort" sig särski " Till sist ett råd till den som kan= ske: :planerar att göra en liknande résa som. vår: om du. vill ha 5 ning och äventyr eller uppleva; äs: Där, finns. bal- och konsertsal och är typisk för landet; Här” är allting . ” L T. 0. m. de allra största ho: > : ' toSom i fars tid”: orden kommo ets' förbannelse; skildrat Balkani- en livsfarlig serpentinväg, ,Hans vis. ae | «+ "» icke från en människa; s som såg som sar ingenjör Sundin här på den. obehandlade som har mer er öre och Ungern, i. bolsjevismens passagerare får åka med oss till a är, trots att.de ser pampiga > | pitt ideal att gå, långt som möjligt å ; rakt. Hon säger, att det bara finns | närmaste stad; det är, den enda ut och är relativt moderna, oaptitliga.. med. sig vit ”eller svart ull, som de 2 ; där stalak= > "är, arv. Henning Wijkmark skrev ]rnineral och ändr a kraftkällor.: Kex'och äng 'en' gång i tiden och som livet av alla -väs- tarländet och se något helt nytt; då : | > en gång, att vi till nöds snåla oss pda så mån fäknat med" a. SENS till, triden ; står, därför | skall du resa till Jugoslavien, "Men - na Or "fram på 1700-talets andliga landvin« ningar. Det är tänkvärda ord, även "om de synes väl tillspetsade. Var "stode vi väl i dag utan Luther "och Olaus Petri, utan Spegel. och ” Svedberg," utan ' Henrik Schartau | + och Peter Lorenz Sellergren — för] fatt'nu endast nämna :några av de ' namn, som ur sydsvensk synvinkel ligger närmast, . + > . +. Ju mera in i livets innersta vi tränga, ju mera helt frågan kommer .; att gälla det enda nödvändiga, dess "tydligare måste det stå för var och ». och de förutfattande meningarnas - djungel, att vi ha oägdligt mycket ; att tacka dem för, soma gått före , oss på den eviga vägen, ja, att vi ha allt skäl.att med ödmjuk tack- ssamhet tänka på "fars tid”. Men "på samraa gång måste det stå klart, ., att vi icke böra försöka att. bli "slaviska kopior av våra fäder. Deras . värde är allt för stort för en sik « efterapning. . Fn kristen människa bör gärna ök tacksamt se tillbaka till ”fars tid. Hon skall skatta det andliga "arvet högt och vara villig att lära "av det,” Och I samma mån som hon står Överst obehandlad och: därtmdet Potifar-M-bepudrad potatis: som : lagrats i lämplig Jagringa= fäderna, blir hon ett "då i den de heligas gemenskap, som är det rätta, djupa historiska sammanhanget, Då blir hon bäst skickad att tjäna sin mille” SR för Kronober län 12, å6 2. fSenar let präglades äv en ganska 5 kräftig ekonomisk: | expansion. : gromille, ' Ett litet 'strå vassare' var unde just de ; åren: Hallands län, som hade siffran 13,02 promille, och andra "réslystna ”hejder "var Värm larjds, län (12,35 promille) samt Kri- d5” än" (10,21 promille). Re- Le få "utvandrate kom däremot från ”Västerbottens” län (1,92 prö- millé),? Uppsala" län (2,17: promille) |: och Stögkholms' län (2,20 -promille). Fråiv Älvsborgs län kom 11,33 pro- mille, Överhuvudtaget är; det sig- nifikativt'att.de flesta utvandratna ls kom från Götaland och västra Sveå- land; medan folket i-östra Svealand och I Norrland i större utsträckning föredrog z att stanna kvar. Våd Nörr- land beträffar, är 7 ju detta förhållan-| de; ganska". näturligt, eftersom - de norra landskapen under 1800-talets Via egen tid.. Och när hor gör” detta,” 7” levande, kontakt mel arvet från tjänar hom på samma L gång även framtiden; = US Äolkning vid "början av auj ånad >" uppgick > till enlä5j, 495.000 Versonér, meddelar den västerlänningarna: skapat. fred och höjt folkhälsan i landet. mellan "stammårna "kostade många: människoliv. Därför; en kraftig nätivitet förr ingi ick de” kräv. som samhällsmoralen ställde på tamil: jerha' och individerna; Med de nyå örhållandena hår detta" krav: inte; förg inb rdeskrig mellan 7 olika. gruppa avi den inhemska" "befolkningen i Viss mån en följd av den mi de ;barnadödligheten, Redan” i bör- jan av 19305talå var: folktätheten i Kikuydistriktet i Kenya större än i Europas relativt fätast befolkade | ; mer; är den på sina håll-fyra” gån= å "stor "som i Europas mest folkt ta " Tordbrukartrakter.! "Det: är om. jordhungern bländ Kenya i hemska” bondebefolknin + Rovdrift och kréaturspost "Situationen har inte förbättrats a 2 jav: att livsmedelsbehovet tvingat? Kenya-böpderna vatt "ge upp sitt gamla traditionella” skiftesbruk, en- ligt vilket man efter någon tid läm- wmerikanska statistiska byrån. nade byn att växa'samman' med, ur bondeländer; Efter tio år hade den= in na folktäthet. fördubblats, och nu- [för detta förhållande; söm ligger baka 5 | skogen" och flyttade tll en annan” produktiorien har lett till att fånga vinfödjngar i Östafrika, måsté fe på en . proteinfattig: diet, söm medfört svårattad” underni ing « och ödeläggande bristsjukdomär. Dessa infödingar. ä är inte i stånd att föl tyngre ärbete och dessutom, kati de. framträngandé + MN indust / krav på arbetstalt kaffeodling: - utg: or eo 2 &= iF 2 - skas' till förmån för. livsrmedelsprö en sådan sterilitet, nå” aiises vård d att ;nativiteten så skrämmande åtor. Men-de infödda har. ett helt annat av gamla stamfejder befingat Isätt att se på saken. På liknande sätt har det förhållit sig med ägg. | Livingstone var: som "bekant den. förste i "Centralafrika: som lärde folk äta ägg, jordbruket och inte gärha "kah mins] hä i perxlerna'”. i mniotsriserat Å aldariser skall' dé mäkta hjälpa" st- mellan "dennas + majoritet” och . de svårkuvade , Mau. Mau-krigarna. Men... flertalet ” östafrikaner förstår hog ändå. inte till. fullo att själva den karga ch "allt. mera. utarmade om. din håg står till -bekvämlighely > ro” och vederkvickelse, så .bö välja ett annat mål fö För vår del årigrar:vi oss inte, mer vis är: fyllda a av glädje och ödmjuk. svårighet | som - på. nåj övervinnas.. Detta: kunde ske. 'med Det största. -pProble emellertid. att kontakten Mellan in- född Endast om. västerlänni arna lär sig ätt i likhet med den omtalade Egyp- r, btiske biopagandaministern Salas Sai | larn, "deltaga? I östafrikan ritu- >] VAR hära gråten. Hon. berältadé . jhon på: Pplagen samma . eftermiddag k "polis Nizza = ett 4 telsfonstedblardr kvinnliga rösten. hade charm t blivit "bekant : med" en" ung » mån. 0 Han: var hennes gäst till middagen sw i hotellrummet, 'Sedaj jafrikas fölk på ett effektivt si och man lär nog kunna betvivla att europeiska Experter förstår "värdet av en sådan omväg fram mot seger över teknisk uriderutveckling." Är det östafrikanska problemet alltså olösligt från' europeiska . ut- gångspunkter? De: "närmaste åren : torde Kd svar på den 1 ödesd; ca få Ett ' annat ligger i de vanskliga | . få minuter; Rör: ingentir éhefen' svarade: hittar vi fingeravtryck” da. damen :svarade med :släpig rösta. ”Jo, men om Ni skall söka ' eft geravtryck,' så tag liser. med Er; annat; din" 'rESä 3 sön ns Laholms ti
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.