| [| (5 |D [05 |D [KD [60 a [sr [on Areas AAA LAHOLMS TIDNING. Prev v ever fr KV VT YvYvYvYYY TF PV | MÄRKARY DS-BYGDEN Leholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan te Redaktör: Sven B.'Jönsson, Tel 10150 : l.<> Fastighetspffär. va Ankefru nom : nämndeman adok amdin, Markaryd," rv Markaryds Befälsutbildnings- it förening" + ts: i Aras - kuräledare ' tjänstgör officerare från I 11,.Väx Sunnerboite; h. Strömsnäsbruk höll sig väl framme 1 prislistorna vid IFK . Hälsingborgs stora korporations- "tävling 1 orientering i den £flac- ka terrängen väster om Örkel- . Jjunga 1 söndags. Tävlingen har de samlat närmare 300 deltaga- - re, därlbland en del danskar.” - Martina Pettersson" sin : klass örsålt - sin fastighet Köp- kult 0. 1 Markaryds socken till torvarb. Tage Persson, Han” nabad, Markaryd för ett pris a , 11.500 .kronor. Tillträde den 15 I d "månad. Affären förmedlad ge- börjar. höstens kurser på fre- dag då medlemmarna samlas på Centralhotellet kl.':19.00. ; Som r-goda . o-placerin; gar, Orienterarna -. från :Majenfors qvist : 79," 6) : Håkansson -Juliusso 76, 7) Strömberg--Strömbe 3, Gösta” Gustavsson hans segrartid' — 1:30.17" —räck aplacering. i hela te till en andrap 1 tävlingen, . .I damernas -] segrade Iris Axelsson ff Dagmar Gustavsson på, 1.17.32, en-tid som givit trédjeplacering A-klassen.': .”: Atne.. ' Axelsson, Strömgnäs. Bruks AB, blev trea.i klass c 10,3 km, på 1.53.00, så klass .Yngre-” juniorer," 6,2 kni. blev: Ragnar” Svehsson och "Run Svahn, Markaryd, 'åtta resp. nia på tiderna: 1.12.08 resp. :1,13.56. sally Branting, Majenforsi blev trea. ' i ; klass 1.16.03, -"Å Markaryds 'Bridgeklubb : spelade : i : måndags andrä; or gången i höstens, barometertävling. Resultat: 1) Kärlsson-—Karlsson 100 ; 2) TollerFriberg 97,'3) "Jöns=- bön-Malmbere: 92, 4) Nilsson—'|k Pettersson 89; 5) Lundqvist—Lund- visade åter i-Yngre oldboys, 'där ;knad. åkern tynar' av, fe gyllne:skörd berövad går bedrövad »« =. :y dem sig tager any "i andrande : allena: han kan ätta och ledsaga.: + .: här på norra halyklo ett nog älskar, som- än: vintern'så får yi Denna bergtunnel 1< [ är insprän utanför Stoci » ingår I det stora utbyggnadsprojekt, 'som just nu håller. på. att: ”verkligas, 'I. dessa tunnnlar (endel flottan baseras i händelse av. krig; Desk: dra, fartyg, skri sc, don, ubåtar, och. 2 ÄR aret äl åa a maskera synli — Amerika har en hel.del.att hämta i Sverige beträffande: förz svarsboredskap, skriver: ei ame rikansk journalist i den ”arä kanske tidskriften Popular: Me chnics Magazine, som vå nad kområier ut i'en upplaga, över 1.350.000 €x.m fa salg Detta reportage om den: ska — försvarsberedskapen väckt upprhärksamhet i USA, där |.-.: I fi 1 . - Jinge kyrka under" frilitära former man är högeligen imponerad av Sveriges fesurser 'och förmåga, Reportaget kommer nu i tidskrif.- tens sveriska upplaga, Populär Mekaniks;” oektobernummer, där artikelförfattaren bl.a. skriver: Sverige hor«redan förlagt flera kraftverk och. en "del. fabriker under jorden. Svenska flottan till exempel baseras i krig i väldiga bergstunnlar, som är. utsprängda i berget, dit fartygen kan ta sig direkt från sjön, Svenska flyg- vapnet äl underjordiska; hangarer, ' Det finns vidare anläggningar ; ini sprängda i bergen för - leriet, Déssutom - förekommer kommandotentraler för " högre ! militära och eivila myndigheter som är nedsprängda långt under markytan och försedda med ra- darorgan, verkstäder, förrådsut- rymmen etc, Sverige vet att ett fientligt anfall kan komma utan förvarning, att neutralitet 'i vä- tebombens tidevarv inte längre är något skydd, I det totala kri- gets tidsålder'måste produktions- förmågan upprätthållas till det yttersta i den fris världens alla länder, Skolad arbetskraft är in- te lätt att'ersätta, Eller som en general en gång uttryckte det: "Kriget utkämpas av människor- na, men vinnes av produktio- nen!” Om ett land förlorår sin produktionsförmåga, förlorar det också sin förmåga att hålla ut. Eftersom svenskarna vet att de- ras militära. styrkor inte kan hålla ut under någor längre tid om landets industri inte har till. gång till skolad arbetskraft, skyd dar man också 'civilbefolkni gar med manskap ur Göta årtilleri- I regemente (A 2). Kistan, insve också väl skyddat i |- går är redan färdiga): skall: svenska» és I Härp: stoftet efter-värnpliktige Hugo Oss kar Urban "Andéröson från ' Vilsbås rad, som i förra veckan förolycka- des i trakten av Simlångsdalen 'un- der. där pågående repetitionsövnin- svensk flagga, bars av: åtta kamra ter från samma: vapenslag och :un- .der:> befäl "av konstapel Asplund, "under det att en pluton soldater ur ”T'16,' pistolutrustade och med ”hjä mar' bildade häck mellan bårhuset. och kyrkoportarna, en procedur sor" efter. jordfästningsakten ” återuppre- Pades mellan. kyrkan: och graven; Nid «marschen till kyrkan spelad: Hallands regementes. musikkår ur "der ledning av musikdirektör TagE” Nilssori "Karl XV:s' sorgmarsck”,; Under intåget 1 kyrxan spelade or. iganisten "Reinh." Andersson :en av” sina égna kompositioner, Preludier.: Akten inleddes ' med ps, 479:” 1-2, Varpå kh. David Svenning f r de jordfästningen och den, därpå ätta- följande. altartjänsten som inrama=. des av Ps, 259: 3 och 205: 3. Som utgångsmusik ' spelades ”Largo” av . Under. sorgetågets gång till. gra- ven spelade musikkåren Chopins' .sSorgmarsch” och efter en bön' av fofficianten. följde ps. 552: 2 inter.. folierad av musikkåren. Sedan” de . närmaste släktingarna tagit" farväl och uttalat sina hälsningar 'fram- trädde Göta artilleriregementes re- 'presentant, "kapten Per Kock och nedlade en. krans med gula "band. Batteriet företräddes av konstapel Asplund som nedlade en krans från underofficerare sarat en, krans från den avdelning den bortgångne. tillhörde, - Hallands skogsägareföre.. tlder dch då Pr flyg fara:och d ri "vår "semester 'där::våra kan de resa hit: Det är nog m; ket som.vi tycker är klokt i'dag, som kammer att verka minst sagt löjligt vad "nytta gör kinesiska muren Hlygetsi Udevarv. En annån sak: det vi na vidiv Å vördnadsyärde' Tagore i Indien ]omtalade”att när han gick i sko- det ä de” hör ett' främmande språk; vi det eftertanke förstår vi litet var hur "Tvis han /Allfadern, är som vand- "rar fram däruppe på vintergatan, - Det är en lisa för oss att véta att defifinnes en högre imakt'i ärld än de ”fyra stora”. på illa klot. Att det finnes en gör vad han behagar. utan t-odiskutera "vid deras könfe- fénsbord. Om "de fyra stora fick jag rädd för att det blev s D + T ”Regrer, Eldslandets in? iker | eller . Nya: Zeelands och läustraliens folk, Men nu bör- ärnere blomstermattan bre- I Låt: oss glädjas med dem. ir)” Väster, nörr "och "Söder åra bröder som på jor- ;och bygga”. NS hann: sakt — Jag und- te i en'snar framtid vi i Norden kommer att .i stäl- ör juni och juli göra januari öth"februari till :semestermåna- | Lan 2 Lat OSS i 8e 0ss nordbor där — fast: énar väl ' våra pengar ö ll, de, så' gärna se os jöm: en del år, exempelyis och andra murar i d. mb- rkar, också löjligt: Den lan och..läraren 'en "gång "läste upp etts poem. på . engelska så skratta sklassen ”så”han . kunde | icke läsa det till slut; det var Tlinte över poemets Justighet det skrattades ty de förstod det icke; det ' var. över: själva engelska språket som det. skrattades. Men iinte alla som skrattar när minnas : gumman i Småland som här"hon första gången hörde er sont" tala - engelska sade till en grannkvinna att man har mycke att tacka Gud för, icke minst för att en'kan tala rejält. -':: on Denne engelsman sluddrade ju söm”vi gör när vi får en varm potatis i munnen. Ett ordspråk säger) att av barn och gammalt folk '; får man :' höra "sanningen; exempelvis var det en gammal man ji; Västergötland som sa: — Ja si; vi var sju bröder och den dumrnäste av oss blev professor. Nu vill jag inte med detta ka sagt | alt det endast är .dum- bommat. som - blir . professorer. Ment delvis har nog ett mycke ning, som var den bortgångnes ar- betsgi vare reprtsenterades åv hr Viktor Joh N, som även lade ”- med anläggningar hypermoderna skyddsrum, = Tidskriften publicerar också en del bilder (som väl egentligen är strängt hemliga?) som åskådlig- gör hur svenska flottans ”han- garer” ser ut inuti, hur dessa är ned en krans, från Svenska trä- arbetarefackförhi.s delni nr 90 under det att hr Ove Jo. hansson nedlade en-krans från ar- na. En över stor blomsterskörd hade ägnats bå. ren: "Musikkåren spelade ”Intzger He or II ummäålt poem sin giltighet ännu i vår tid, det lyder:' ' No -3 flit” försmäkta sett flit försmäkta på si ts nödens bojor :- - . s med suckar släpande sin tiggarstav I X M . N - er fjärran hav och land, sin > kosa: till en bättre strand Juftens härar draga och Herren hälsa. De han ville in; od N - har gett Jättjan sträcka sig] Cs fe olen Ränneslövs schackklubb = '' har enligt annons årsmöte på Hulda "Andefssong 'café tisdag äl. Även nya medlemmar häl. sas "välkomna, . a jag dugtösheten sett Purpurklädd, sett ät förtjänsten törnekransen Jag "sett den fromme smidd i | dex liga har ofta bott ilågakoj s nedan tjuv r prisats vid sin grav, isin vintergrav, naturen fee - ' a : . | Det är "Förr "kunde man” re Amerika på ett enkelt prästbe- tyg "ja "till ”öch 'imed' utan” det ibland.” Nu. räåste man för att komma . in 'i -en del land inte blott ha päss utan också visum. : "Jag kommer härvid ' ihåg en händelse från Ribe stift i slutet på förra seklet, E brukade låta halvsula' sina skor hos en närboende skomakare och blev väl bekant med en av sko- makarens pojkar, . som "alltid lyfte på mössan och gjorde ; en, djup . bugning - när . han, mötte biskopen ute på stan, ; Omsider blev pojken vuxen och begav sig ut. på vandring land: och. riken omkring "-'som -: skomakargesäll. När han så en vacker dag kom hem till Ribe igen för' att hälsa på sina' gamla” föräldrar” mötte bispen men ”. uraktlät" att e, : som: kändé' igen honom, frågade. varför han, inte hälsar: på. sin gamler biskop över: :hela-Ribe'stift. Nej -blev: svaret, | att-jag nu :är skomakargesäll | s | över hela världen: år] De? tvenne" världs 4 ni f haft” det; onda med sig att land]: öch' stater. har isolerat sig, men | lättnader i samfärdslen har som väl: är: så småningom undan f undan. nu åter börjat göra .s gällande, : Redan "den : 7/3 1947]: föreslog president Truman tullar= nas-avskaffande över hela kl tet, men :o; vilket Aräratsberg av |: : mostånd vi. har att spränga bort USYDHALLANDS SKYTTEGILLE anordna Morian innan vi korömer så långt. + 1." Överallt '; håller - man”? på "att | g bygga "Babels torn 'av nya lagar och förordningar. men'det' gäll att bygga med förstånd ty vi bö minnas vad” som." hände: med Knäreds kyrktorn för 100 år se'n; . Idet rasade. de RR Men nu skall ;vi r och | ting lite :gladare: Nu diskuteras det på gator och torg om höger eller, vänsterkörning 'och i den saken vill sign. hå sagt som ödal- mannen sa på sin tid på en kyr- nma när det. länge och väl hade' diskuterats om prästen "el- ler församlingen "skulle bekosta innanfönster: i prästgårder, Då åvslutade- mannen ifråga :'debat- ten"med orden: — Ja; på vad som helst. ' > En annan friden man; ville strid; lade vid senaste riks- dagsmannaval. en röstsedel' från högern, en från. folkps en från bondefö valkuvert.. och; Öre "rättvisa även åt socialisterna, så l åkte han ' med". från .vallokalen,... -.. Nu äntligen blir mindre -i hemmen, en .hok, som varit varmt - omhuldad," vilket man; kan "förstå ' av "att : när en 'mormonagent för några år sedan köm till en gammal 90-årig ung= |. karl och ville sälja en :bok om Utah, Då svarade 90-åringen' att gen bok köpa, ty han hade "bibel, psalmbok och mot bok från spritbolaget samt bok för ' älskande: och fler ” böcke hann han inte med att läsa. öckså egendomligt' ätt tänka på” att "människorna, både förr och nu skall begå så många fel innan de hittar det förnuftiga. Som ett exempel' gav. jag akt på häromdagen - hurusom 'ett..5-yå» njngshus byggt för cirka: 50 år sedan hade fått ett 7 -våningshus byggt. i år vid sidan om sig och +] dessa hus voro lika höge; ett be- vis för hur opraktiskt höga man gjorde rummen kringsyid, sekel- + skiftet; återigen har jag set Ifrån början: 1800-tale Iman måste böja huvudet komma in genorn dörren." Ann ”"löbekvämare -har'eskimåerria det som har en ingång, till sina snö hyddor så låg så'de måste k påzalla fyra! förvatt: komma in, :' Det ändras"och ruckas på nä: tån allting isynnerhet i'vår tid, men många gånger blir det läng-", re och dummare, Jag tänker nu på en sådan sak som penning? väsendet," Förr hade vi mynt- uniori: mellan Sverige, Danmark och Norge,' nu skall man "växla |bengår bara man skall över det 4'km, breda Öresund : .vara en skicklig yrkesman.i s omfattar :6 :veckor' OcK' pågår: stern-fil deras bil till och bilde; I bygdegården, ” Alla: vara ev oven te VILL NINA los 07 Skall Du överta en skogsgård enl när, den :tiden' korimer? "Skall Du" ägna "Dig åt skogsarbete? Då har Du minst: lika” stor, an" ledning som andra yrkesmän att lära ..Dig yrket från - grunden; s » erfarenhet fordras” snårt nog få narnn 'om D; gen... ..” Skogsvårdsstyrelsen ä or i höst och"vinter "er 2 Lämplig ålder 16—18 år. två avdelningar" råed '3 veckor under tidenh':24! oktöber+-12 no: vember,' och. 3 veckor. "under ti- den! 14 növember"3: december: Första perioden ”ger frarnför” allt en grundlig "kurs "i ""verktygs-4 vård 'och:arbets mätnihg ”ö Under andra perioden lägges hu vudvikten vid :'skogsskötsel, sär- skilt "plantering," ": söjning ", och gallring. Utbildningen. blir -hu- vudsakligen praktisk, Den. teo- -retiska : undervisningen bedrives i stor utsträckning med hjälp av: film och bild. Lärare- blir - mästare, länsskogvaktare”' och annat kunnigt skogsfolk: På fri- tiden ordnas med" idrottsövnin- gar," huvudsakligen orientering, och underhållning ay skilda: slag. "Förläggningen +: blir ; på - Lia skogsvårdsgård invid Lia station på” linjen " Falkenberg—Limma- red; : vid landsvägen 'Ullare Älvsered, "Undervisning, kost o. lögi' är "avgiftsfritt; resekostn derna ersättas. även, Vissa. pre- mier för utfört arbete kommer "Anmälningar : till; kursen ' in- sändas senast den 17 oktober till Skogsvårdsstyrelsen;'” Halmstad, Anvätid" "talongen här”, neda A Deltagarna” få i tid meddelande om samlingstid, utrustning-m.-m. | ;: Upplysningar. om kursen-läm-- nas av. Skogsvårdsstyrelsen, ad- ; Halmstad, tel1081 Få Nat RT KVINNLIGA. BILKAREN. indrad från; ll" folkskolan :i kväll A ger'fi En hård öreläsningsförenin; Knäreds « > I. Knäreds" centralskola förelä- ser 1 morgon kväll. nämndeman Joel Herlitz," Halla över" ämnet? Strövtåg på det” gärmla Gotland; Föreläsningen” ledsagas. av -ljus- Uofvar a Laholms BK: : son Is IK, > Träning.» i. kväll kl.18.15: vid | "när-|'. e måste MEET 1 annonskontakt med sydhal. »....länningarna bör. Ni alltid först och främst annonsera i oÄ ÅR SA RE : . bolag; som d c:a 40.000 (fyrtiotusen) : har skog. "blus, kjol och tunna: "pratade med -en av « - "anläggningen "> och ” uttryckte .: vår ”mester. Efter 5 år får'han tre vé intresserade, da Träning i kväll: kl. 17.30 vid idrottsplatsen, alla: måste närvara, |- Möte efter. SO LAHOLMS TIDNING] "En av dagarna gjordes. besök vid I en gy Österrikes! sförsta och moder- "naste sågverk.: Det "bestod av 6: st. ramar, hade byggts för tre år sedan > efter svenskt mönster; Agdes av ett förfogadé över ; . "Sågverksdrifteri .: modernaste sågverk, i Österrike. i Sh er NN 4 karna 1 konstgjorda sort mar "vidare tupp på lång : sorteringsbanaZ ' r lä teras. Ner 4 vatt r 2 och fram till de "olika ramarna,Vid Den "årliga avverkningen, uppgick ter årligen varav hälften utgjorde --timmer, och resten massaved och > props Vad som: kanske mest fö rårtade' oss svenskar vid denna an- ggning var, när vi fick se att arc ”betskraften här bestod av så många kvinnor. . Hela "arbetsstyrkan upp” gick till. 140 personer därav trettio 'procent kvinnlig” arbetskraft.- Unga "och medelålders" kvinnor . hoppade omkring på plankstaplarna, " sorte-- nde virke. Ett par hade tunistoc- kar; och 'kontrollmätte dimensioner- "nå. Jay inne'i sågverket Köll ett par' ga flickor på med att 'slånga bort ågavfall ” från - ett" av: kantverken. > Dom gick inte 'kläddå i-blåställ el- Jér -' praktiska > arbetskläder. ' Nej, rumpor, Vi f ig jett sågv K "iSverige "med 'så mycket. kvinnlig |7 arbetskraft, ”Dom har så lätt arbe- e, "så "det & ingenting”, menade T förmannén." Nåja, : lätt. eller" tungt, - döm "får i alla fall hålla på "ute: i "regn och rusk, vinter som: sommar, ty man sågar året om; Lönerna vid : sågen varierar mycket; allt: arbete + utfördes 'på ackord, En manlig arc betärd”kunde: komma upp-i: högst 1,40 kr/tim. (sv: kr) och én kvinna högst 1,10 kr/tim, Så inte lär man "kunna importera svensk arbets- "kraft. till Österrike, Bolaget . hade > dessutom 800. rhan, s å "dess 'skogsdomäner, : Ned arbetade i ”En”Vannan intressant. uppgift! i amband”" ' med : arbetskraftsförhål-. " "Jandene är "denna: : En: österrikisk arbetare måste arbeta ett helt år i etaget för" att få '14 dagars se ledighet. 15 fos. 5 Ma :timret på bilar och tåg fors- ats fram: till sågverket skall det som förut nämnts vara kapat i sär. Skilda längder, vanligtvis 4 meter men även Första åtgärden blir sedan att kapa då fasade timmerändarna, som se- en 5—6 meter förekommer, an "användas som; lådvirke 'ellbr4 ig: ved. Därefter placeras stoc- les T hundrafyrtiotusen, fastkubikme- i Jr ml - el 3 + Ja, detta var glimtar från" d Sortering 8v virke vid det stora sågverket." gen.” Allt 'mittmätes tf € derna. ' i meter och grovleken.i centimeter, - Även vid sågningen tages i ällmäna het ut grövlek i ; bredd i'ems = Hemma är vi ju våna vid & ti alla mått skall vara engelska, som” be: kant,” Dimensioner i engelska mått ' förekommer vid österrikiska ” vesk endast då export ay virket - förekommer till. detta land; UI jen ved och props." Sorteringen av. det : färdigsågade virket skedde',.mé =: cm.-klasser öch de'olika längderna fick "inte blandas 1 staplarna.” Man” modernaré delen av Österrikes såg= ” verksdrift, Vi - gjord ramsåg med. en 'enda klinga. sågade här först 3”, sioner” tunnare måste man taga till baka. samma: plankor: och "såga! om dem! "Under sådana” förhållariden måste det nog -vara billig arbetsa kraft om det skall gå ihop ekéno- miskt! Även i skogen årbetade nan . : (helt naturligt). med. ganska .prim fiva redskap. Motorsågar: var okäna da: hjälpmedel: t,: 9. m.: vid ovan- om: terrängförhållandena tillät : vändning , av :: motorsåg har fett krigshärjat land inte råd att: , sig med lyxbetonade redskap vara cl ken i' skogen: eller på åkern. Men med den intensiva. glädj TN beta "och ' producera "för. . skull som tycktes: prägla .t ta ra österrikare tror vi att man också i detta f. ö, underbara, land eft hand. kan, Byta "ut "de primiliva skogsredskäpen mot ändamålsenli="' gare sådana och oxarna och karna bakom. har; och plog med häst och Piraktor, om man vara I fred, ' ”Gynna LT:s a nnonsöre
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.