d mh 1 senåste' hämmer av ”, «Fes för folkskolinspektörernas iakt= | synes vara på väg att bli Torg inte. nog. störa för skolväsendet : STOCKHOLM (Press). > "Allt tyder på eft ökat intresse för "den 9-årig nhetsskolan;,"heter” det: skolöverstyrelsen”, därvid redo; fö ret 1953—54, Övergångs- den för införandet av enhetsskolani ör med det snaraste" fixeras; anser en inspektör, medån en smålands- inspektör menar, att klass d åtmin- : stöne övergångsvis :bör "vara frivil- .: Från flera håll hävdas, att allt- "för många av de nya ”storkommu- nerna”. inte har tillräckligt befolk- .ningsvanderlag för en egen enhets- skola, något som i hög grad försvå- "rar skolplaneringen.”". ; Lärarbristen är naturligtvis med på ett hörn i redogörelserna; på si- na håll är minst 50 procent av vika- » rierna icke-behöriga. Likaså venti- 7 Jeras."disciplinfrågan utförligt, Det finns lärare som helt saknar förrnå- "ga att hålla ordning,” säger en in- ” spektör. De flyttar från distrikt till distrikt med korta pass. Fråga är, om man. inte i dylika fall borde sat- "sa mer på en omplacering i annat yrke. Ea annan inspektör anser, att man. bör. varna unga, nyutexamine- "rade lärare för att genast. försöka - tillämpa . "alltför fria arbetsformer. "Ytterligare en inspektör konstaterar, att oron i klassen är - påtagligt de. Discipli och åtgärder för att åstadkomma nöd- vändig arbetsro tar mycket av 1ä- id och krafter, heter det. "Barnen är ofta aggressiva "wervösa "och oroliga, vilket gör lärarens ar- ,”beté "mera påfrestande och slitsamt > än förr, Antalet fall där skolbarn måste omhändertas'av baärnavårds- "nämnden ökar, Vid en centralskola i Norrbotten har man yarit tvun- gen att inrätta en särskild 3. k. ob- servationsklass med gossar från klass 7.0: Ifråga om skolornas" inre arbeten föreligger många uttalanden, BL a. ” noteras, att undervisning i engelska införes i allt fler distrikt, Bri på lärare med behörighet att und. visa i ämnet vållar dock vissa ”slitriingar, "ätt två års undervisning i engelska i folkskolan inte i någon 'mån tillgödoräknas nybörjarna i i lär tee än ba YFTYYYTTerTYFTYtYTYYYYT TY YSYYYYYYYY YET TY TY TT EY EFT rn Högst. vå "mål or. man var söndagens allsvenska skyttar vr vad ; des-åstadkomma och för" den' bra= vaden ' svarade Hinken Holm! Hammarby och Torbjörn Jonas Norrköping. IFK Göteborgs Bebben J ohansson. gick upp på samma mål- åntal/; som” HBK:s” Sylvé Bengtsson och dessa båda toppar" tabellen ' har följande” utseende: :. = "BSylve! I Bengtsson, HBK ” Bebben | Johansson, IFK" "21 "Kurt Hamrin, ATK: " Bengt Lindskog, MFP -.Käjan' Sandell, MFF. "Bengt Sjögren, Sandvi "Putte Källgren, Norrki ing KV Fohnsson, Norrköping .: Bertil "Er det a Senaste vid & föl . Folle: med Bokfingret i i lufter | Dyrt att begrundande i. djupet, Ingenjö- "också ett tag på ”kraterkanten”, är? "undrade, Pelle,” - Det vet väl Persson att det ska byggas skorsten, svarade” "ingenjören." "47 — "Ska' "skorsten peka. åt det hållet? : Jag trodde ” ”annärs "aft dom . brukar > mMuräs,' oppåt;, sa ska. järnvägarna: Det är General Motors som lancerat ett nytt passa- Berartåg, byggt av lättmetall. . Det köstar mindre än. 7,000 kr Vagnen. Lok ivet har en di "som ger tåget en fart av 160 tim= . men, Tåget blir” på tio vagnar med plats för 40 passagerare i i varje. Ba- gageutrymmet ligger under golvet detta betyder att "passageraria sitter. "högre upp från marken och har| bättre” utsikt än i vanliga tåg. Trots att vagnarna är mycket lätta blir de ändå stabila genom att tyngdpunk- "ten" ligger 10 tum lägre" än i de traditionella vagnarna, oas / ”Gärmle Efraim; som 1 sitt; långa tiv inte "offrat 'många styver på tåg-]: Fesor, skall för första gången ensam "resa till sin dotter 'och måg I M- stad, Gubben kommer nedlinkan- de till Ödemåla station och ser sig "omkring, På. stationshuset" läser Banr" ”Pödemåla — LA km. till M-åtid — 21 meter över havet”. ' "Efraim reflekterar och säg ”Höl Vure väl möcke ginare vt Sc Fröken Monica Mattsson njuter av - en fruktåryck. ”Ungdomen gillar att experimen- tera och smaka på något nytt då och då. De moderna fruktdryckerna som består av råpressad saft av frukter och bär har på sistone blivit alltmer omtyckta, särskilt som de ger goda möjligheter för: var och en att själv |s Pblanda till bålar och drinkår — vad man nu vill använda för famn! -— sora kan anpassas efter olika smak- riktningar, så man får surt eller sött eller beskt, allt efter vars: och ens Ofta går det bra att blanda sven- ska och utländska fruktdrycker till en.väl avvägd dryck, Här är ett ex- empel: en del äppelmust och en del Släktingar till er ”genomf artsstäder” ” STOCKHOLM (Press) Om det är ”dyrt att di så är det ännu värre saken i Italien, ring - åskådliggör viska vä skillnader. som föreligger svensk och "italiensk sjukvård. Si Ny skorsten 5 kulle bygg as fö ångeentralen vid a byggas hu- vudverkstad. Då grunden visade Sig dålig måste ' Upprepadi - Ilfigar företas "och till sist var man nera på imponerande djup; - Under rasten stod Mas-Pelle på kanten av gropen och tittade ren; kom gående och :stannade ..— Vä”e meninge; ti bli hå gen att de ska i Italien: "| död pungslås i:alla t med den! Detta: konstaterar sjuksköterskan sfru " Ulla : Werner- Dhejne, som inför Svensk sjukskö- terskeförening redogjort. för sina intryck från en halvårslång tjänst- göring vid Clinica Mediterranca, ett -Istorsjukhus i Neapel, Hennes skildl : erkommit till England för att h som då hon mötte honom i För 32 år sedan bytte den 23-årige George Choat och den -24-. "> beslutade gifta sig så snart han fått ett bra arbete i Australi "i. Man brevväxlade länge, men efter hand upphörde kontakten” ”menien. Hans hustru, som skänkte honom två dötträr och år sedan, Nu har de båda, som.är. Tesp, 76 och 75 år gamla; blivit en. son, åriga Louisa” Stow i "England lien. Unge” George. reste till Australien och och han gifte. sig med en flicka från Tas- "dog för 15 år sedan, Nu har George ingar. och > bli 'gift med sin. Louisa, som "troget, har: väntat på honom: hela tiden | "Southampton alltjämt: bar: den ” Fin 4 St. Annes, kyrka' i Chingford.; g han:gav henne vid. avskedet för 52 här ses en bild f. t ex N övrigt ' alla ' italienare —' och der 'motviljan är minst lika ä de 'vätskant. - otänkbart i Italien, det kunde : da den sjuke”: svensk : sjukvårdsstandard fortfarande benhårt på," ” skorna :vid italienska sjukhus g; miska skäl, Är det dyr att sjuk i i Italien så är.det då dyrare ätt dö, särskilt högaktning o och tar därf tribut i lire av, de stacka Företas däremot heimtran ten narna har : stark' aversion. mot, att lämna ifrån sig blod — det har. för gäller att motta blod. Därför är ock- så svårigheterna enorma ' att" skaffa blod — det händer 'att man får sö- ka över hela Italien för att komma ” över en kvantitet av den. livräddan- |. Den sjukes anhöriga & är också ett kapitel för 'sig, Det är vanligt att någon anhörig jämt och ständigt be- : finner sig vid den sjukes'sida, natt som dag;. Man ”lever med” i sjuk- dom "och behandling, och det syd- ländska temperamentet spelar över alla register. Att bädda om sängar- nä. för. nyopererade . patienter : är Följden”. blir stora brister i i hygienen, och 'dessa brister är genomgående. En jämförelse med utfaller överhuvudtaget till vår fördel. An- ställningsförhållandena” för 'sköter- skorna är osäkra och lönerna låga. Många av de stränga regler, som förr gällde för svenska 'sjuksköter- skor och elever, håller man därnere Ett egendomligt intryck på. sven de” italienarnas iver att få iväg-de lyx höpplösa fallen från sjukhuset me-/ dan det ännu var liv'i dem. Snart kom man 'dock underfund med or- saken, Ivern var dikterad av ekono- börande avlider på ett sjukhus långt från hemorten. Varje stad, som den teraturens magra fält. Först ham- döde : transporteras igenom, måste traditionsenligt" betyga: honom sin| "kosta tiotusentals lire. AN ; Blånd” svenska (tunna) böcker, under det att t. ex. att < falla" tillbaka ' på. ; där ? speciella skämttidning ”Kläm”. själv. "skrev Uppsäld; sex år, 'men: då det syntes i USA DT som medarbetare andra svensk- amerikanska" tidningar; lärde jour- nalistisk utin samt började utbilda til I mitten av "1890 han till” Sverige för att' pröva sina litterära : färdigheter på 'svenska lit- nåde han som redaktör för ”enitid= i hal. grape-fruit-juice ' blandas ” väl ochl: tillsättes med några droppar nypres- sad " citronsaft - zamt isbitar så att drycken .blir riktigt sval och frisk. Önskar man Monicas drink — som den kallas — beskare tar man litet mer grape-fi it juice och önskar man den syrligare ökas tillsatsen av roverken, en När det gäller välskrivning konsta- teraf, att det råder en verklig för- ifråga. om metoder och etlighet synés gymnastiken "juttalar. "en ånspe: - ken ju ansetts ha betydelse för ung= domens: hyfs” och hållning och ätt man frestas fråga sig, om dekadens- gymnästiksalsbyggan= ; något sammanhang och KA rå ot skol en Betygså inge ju a än tidigare, menar man. ' "Flertalet '. lärare använder, de av. skolöversty- relsen” ' utarbetade standardproven, och dessa ger. god. Jeåning = vid hedör mandet av. klassens stan ndard. Vac skolböckefna > ” beträff anmärkes, att det :alltfort'är "omöjligt "att" få fram ” alla”. behövliga 'böcker Å tid, Halva; terininen: och mer! kan stun=. & utan Järoböcker, Och så vi- ar priset. på läroböckerna en- +Aet= dens att oavbryfet stiga, a utveck ännbara. ag dé "är tatsbidragen. tll 'skolbyggha för små Ber ten" på bespisningslo= kaler oc 'materielrum påtalas också och mera fantast" efterlyses : ifråga Allmänt klagas över att ft. En syrlig och litet besk dryck a äv detta slag passar bra som inledning "till: eri måltid eller söm förfriskning, 1 det senare fallet är det piggt att lägga en blå vindruva Bort" med skräj pfisken! : I år här” domänye ket, i samband ningholm utfört fö öl hektar 'stor. tjärn med det kanska fiskgiftet rotenopn (Noxfich). Syftet härméd. har varit att prö möjlighet att | fiskbestånd, som”; "inte hä "något ekonomiskt värde, för ätt i vattnet hållets värdefullar i fiskarter, I höst samråd med; Jab; Foder utföra yt- terligare ett i en 1 Hektar sto ; . ” Det vil syhås; som om Hokgin fet” kan komma att få mycket stor betydelse för :fiskevården, särskilt när" det » gäller ' det » norrländska att | skogslandet med alla. dess - "Ogräs styrelsen. har, där ri påföljande. år fortsätta kala; Hos fiskeristyrelsen bögäres' dätför nu tillstånd för do: mänvetket” ”htt t.v. I fiskevårdarnde ja ett) ge livsbetingelser föp ur folkhus-|- har dömänstyrelsen för avsikt att il. jue använda - fiekgiftet rotenon, i gat." ej och följakt! gen den är att åtskil eeh ; Hand 4' hand traskar .d Al parisiskorna till är långa t Fraykrike, m men f göngäk börjar Iadigheten gå myck - behövs inga ceremönjer 2K 1-okt, 4899 och under 1900. och 1901 fortsatte" Ninian att :redigera bringar sina sista stunder" Den; arne bulans på väg till hemörten, Om på- tienteri ' "avlider på vä en betyder "sin, föleta Firade. Det kan tyckas att sommärferierna nare. an den; sTidhingens ”: betydelsefullaste bidrag var 'otvivelaktigt. hans egna, äsqvajor”., I dessa av "det pråk som många 3 nskår. Pspikade”” USA, men i Niniäns betydli dråpligt om. tänkas" kan. > ” nr tiden ha humorister från sekelskiftet är Ninian Werner den mest komplett glömda. Men så gav han ej<iheller ut'mer än ett Se Albert Engström, Hasse Z. och Dan hade "en överflödande produktion Dessutom verkade Weerner heller icke mer än c:a 10 år som författare i det sven- ska hemlandet 'och.:det -mesta' av vad han skrev ingick i de tidningar han medarbetade; och i hans «Ninian var östgöte (gudskelov!), d, 1856 i Nortjeping, som Ninian p sitt "svensk>ameri- kanska" tungomål.” Hän "studerade" i i en «denna avisa ning i "Motala "men flyttade: snärt dej — - och: Ninian" blev godkänd; 1'bö? |” | särskilt ””Brev. je” Nyman. Wernor, drivna "jargong :. blev idet ”helå 'så ”Atino, 1884 ko land ' till: Förenta skyndan .; jav> en nära ; anförvant" : mi att Amerika n jag från Tysk: Staterna "på till- i 'Chikago' b satt. + Sedan” skildra Ninian hur Han. efter. många fruktlösa: försök ham nade hos eri skämttid; dak tograk,', kan mani > 'gå som "elev någon ' kunnig fotograf man: på pressfotografyrket kal tuschö övergå till att. arbeta vid ka och tt så småningorn- få a. SAGT och SKRIVET” Bi god vän med ensamheten, eV blir ensamheten din bästa vän! Oo. Richard-Pleijel "Och så läser man ”att fingerski- van sjunger på sista versen, Det | skall bli knappar i stället, precie som på ett vanligt knappadragspel, Fast med siffror på, Nästa steg I utvecklingen blir knappar med al fabetel på! Så att om man vill rin« ga "till exempel" sin gamle vän Karlsson, man bara har att slå föl. Jander k-a-r-1 $-S-0=N, O-S-C-a>r | och vips så svarar väntien Oscar, Tekniken är” sannerligen också "underbar. Samtidigt så bl blir ju hlla samtal personliga, varför man slips Per att uppta sin dyrbara” tid med att prata' med ovidkommande pera soner, Fast det allra bästa är att inte ha någon telefon alls, Obligatorisk bikt” 'i engelska kyrkan; Aidans "Theological College, har rik=' tat en skarp "kritik mot det förslag av kyrkans agstiftande församlin= terburs och York, : I get finns en dem skall gå till hemlig bikt, Det Dr Dewick förklarar att dessa förs "Ben heliga : bikten kommer för moraliska problem! och kan leda till Jatt z -biktfadern kommer i en. svår ” : | ställning, Om en Präst är medlem av en? "skolstyrelse och förslag: vä kes om att' anställa en lärare, dålig kåraktär, kan prästens tystnad" skada: för eleverna, ; Och även om Det” fihns. även: möjlighet "att ut- tl bilda sig vid Slöjdföreningens sko- la, ; Kristinelundsgatan' 68, i Göte- borg, som har'en tvåårig fotografi- skolä. Troligen finns det också nå-t: gon ceritral 'verkstadsskola som. ut- bildar fotografer. Det bäs sol örelade: "honom: som; villkor; för”, anställningen att skriva. verser. omen viss ungmö' Margareta; ”Re- daktören. och Ninian begav "sig ” till Hotell: Svea; tog ih mat och ryck | daktören lade sig på en soffa Ninian skrev för glatta livet; "Efter en halvtimme hade journ: len sitt aktstycke färdigt: kens övriga 28 hämoresker 'skildrar ningsmån sämt "avporb originella svensk" amerikaner," $ hi. storien om "hur man en gång deko- rerade en svensk-amerikanska med "Per Brahe”-orden; ber hur han gjorde” första "bekantskaper Vadstena, då utgivare:.av. tidn en:”Svenska Amerikanaren”. Li strand var nämligen ordf.'i deputa- hjälpa till:med. ordensut Ininger så här talade” Lindstr: rååker hör vppiuntres och styr) te vidare skördor 'på vetteriskapo: nes "fält, hafver vi helt sölo beslu- tilldela henni' en orden -attiå t bäres samt just Ika så god ä ” I möjligheten med urmakare ESA; Lindstr al tionen, : sorå förmådde" Ninian att. vänder -'er i till”. sUnedomsförmedlin- Vä gen, 'M tips och upplysningar ju dä emot knappast ni ska: studera; yrket i Amerika fö jar fått grundläggande: utbildning fotografer att förkovra skulle om fyra, fé (dadé "yrkesråd; : ildadé :yrkesrådgivare.. Jag 5 eken | pakethållaren på den enes ”hoj", här I hemmay: Tyskland :skulle jag dock” tro är. ett. lämpligt. land för; Vad. n att syssla med ér hobby under 'militä jänstgöringen beträf- far vågar jag inte uttala mig — jaz appast tro möjligheterna sd stora, men ni.kan ju. alltid tåla någon av officerarna” på' för- t, 2. Jag. kan tyvärr inte ut- ia 'mig om. hur, lönande :premie- sparandet kan. anses vara, Allt be- ror ju på hur: pass högt är att ni sig i: svenska Lycka dan till bikt men de flesta anser att ör ske endast vid spebtollå tills Vv Så var det de två 'motoreyklis=" Kall höstkväll Den som satt på: hade vänt Jackan balk och fram I] så att ban inte skulle frysa så: mycket, nan hade alltså knäpp- - ningén i bak, Denne hamlade se= 'raren såg någonting, ” När "han ' "senare vände sig.om -fann” hah” att den andra var "borta, - han . vände .då. förstås och for till baka, När' han” kommit en; bit. 'såg han där en stor folkhop som stod ' och" tittade på” någonting. Han | stannade: och frågade" Ru "det stod till med kompisen. ", sade” en, ”han'var riktigt brå i | början, men när -vl vred skallen n; rätt på honom blev, det lite sö d lag hittade Peter. en Hell V kas: stanjer. De var bruna och! släta, Han stoppade dem" 4 fickan mar, I «. (Lövet" VSk. D) i | till nya regler för den anglikanska - kyrkan, som snart skall behandlar leda. till en utnämning, som blir till . ternå som var ute och åkte'en.- Ra MN gm RATE känd engelsk präst, dr E: fo : MeDewick, som är rektor :vid S:t: gar, de s.k. konvokationerna' i Canz ra NM » [om I "a "alla vars 8 samvete tynger. : föreslås också officiellt utnämningar Nn Jav biktfäder, slag skulle ge biktinstitutlonen en | "I plats i den anglikanska kyrkan" som "Iden inte'haft sedan reformatione . övrigt, att > föra med sig "vanskliga " prästen genom. bikten vet vara en” nare av motorcykeln utan att fö)” om sk lgårda H Då > och tog, dem" med: hem. ; - S RANA RHAADAMA FEIST TCETN AMA KAbd PPEAENN PET VETETYT PY YYCE TV Leena
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.