| setagna Idvalliknånde: tillstånd gång på gång, ” skådor eiler "att! åggoellerna imo- - att.rytmé; ledning att” diagnos- illa” barnets ' medfödda Hukdoeta tomskador. "Fru Morimoto: var 15 Ft gammal då den första atombom- ben : föll" över- staden "Hiroshima, NI "Hon "fick" chockskador: och medel- "svåra brännskador. men hon repade "älg efter er tid och. utskrevs från . Sjukluset. som helt frisk, Hon: gifte fig och fick" för "omkring tre. må- hader sedan' sitt första barn; ' Det Hyfödda ? ;'flickebärnet insjuknade efter få dagar i hög feber och lä- karria k könstaterade ;symptomer. på leukemi; en sorts blodkräfta;, Vidare. fästställdes i satt. barnets lever” och I. ”fnjälte var onormalt svullna, -Hen- > - Res blod: innehåller endast en. ferå= tedel så nycekt röda blodkroppar. . söÖm-normala- barns och : blodutåd-1- . tingen är, bara- 25 procent mot nor- i" " mält. 90. procent. Flera -läkarer som tidigare: sysslat: med. fallet, utgick ifrån att barnets sjukdom, var följ- der” efter.” Moderns atomskador: och |. antogs ati” blodkräftan antingen. var en" direkt följd av. modeins 'atom- detskroppen | r 10 år sedan utsat- tes för” sådana radioaktiva” strålar att genetiska förändringar uppstod. Ni" är”emellertid. inte” barå profes- sor SKashi-'utan 'med honom 'en rad andra framstående 'patologer av den Uppfattningen "att "de" i ' press. "och offentlighet: ofta talade” faror: om ärftliga missväxter som ' följder av moderns | "första" -påvisbara fallet | 9" - om ”atomskädornas- ärftlighet.> Det Illa: överläggningar n."försr det! tyska jord- brufsdepartémentet, Man har. fun- nomiskt” båcktattiga enheter” (Flur- im "vidi ”Frankfurt/Mota's ag 006 Parceller,” Det finns många "gårdar mellan 2—5 hektar som har 109 öch flera Parceller, » Man räknar : med att" i: Rheinland-Pfalz och Baden- Wirtemberg över hälften av: alla jordegendomar på "mellan: 5 och :20 har. består av mer än, 21 skifteri, «Västtyskland har en ”jordareal. av ) och jord- bruksekonomisk' rådgivning Wirt- Schaftsberatung ånga delar av Tyskland, "mellersta" öch : södra Tysk det brukligt att dela går- darna "så -att varje arvinge” "får en jordbit, "Denna 'ged "kallas ”realdel- | ning” :och har'i resp. områden; lett till en" ofantlig jplittrng. Sålunda som :följdföfeteelser av värken: i detta” aller i något annat fal kän" anses”. bevisade, "”" har? ; byn” Bi chofsheim'> i. Rhendi- striktet att uppvisa inte mindre än [25009 -pårceller," byn Bergen-Enk- "xtra. belastning för dem.” Labora- försök med: såväl. människor -n djur bekräftar att under den-. 2 beriod det är en lättnad att falla - sömn,.. oberoende av föregående Praktiskt taget all drosktrafik och ; del" av. lastbilstrafiken, främät I gtradartrafiken, faller nu inte under lagen: Det nya förslaget gör ingå undantag. utan all biltrafik skulle intymmas i lagen, t 'Trafiksäkerhetsrådet hoppas att 'efterlevnädet av. bestärnmelserna i . en ny lag hålles under sträng kon- ”rolt: Följer: man inte dessa minskas 'trafiksäkerheten.; Inte så sällan fö- d! det att iarbetsti- i i i ip san ” med + trötthet (sömn- kan orsaka en-mångdubbling :vensen. felhandlingar: under. ar rn 1-4 på morgonen. Kurvan. felhandlingarnas frekvens sti- brant med vakperiodens längd. mnbristen har ' alltså betydligt effekt på natten.” ä "De olika undersökningar som retagits tyder. på: att höggradiga den överskrides i avsevärd 'omfatt- Och ätt detta. innebär stora ning. risker i' trafiken belyser trafiksä shetsrådet med Ir väv för trötthetstillstånd utan tvivel utgör en olycksbefrämjande faktor. Vid fnattkörning ramkallar ; sömnbrist” en "allvarlig "nedsättning av funk- tionsförmågan: ”Trafiksäkerhetsrådet TF irrökthetsproblemet har varit före- mål för forskning. V i drar den sh att de föreslag- + lagstiftningsåtgärderna : ifråga om” märbetstiden står i samklang med 1 'e 24 a ltaten,” "nen har k it till det d som kan'ut- vila-arbete är åv. större betydelse, .än körningens :varaktig- het när denna är rimligt. bégränsad. Ipitksikörheten hur mycket "man kört och hur mycket. vila man haft iunder det eller de närmast föregå- jende:: "dygnen . än ' hur. "länge: man . kört under: det aktuella passet, > Förarna vid tredje svenska mid- nättssolsrallyt 1952. undersöktes fö- ieh: efter loppet; "Undersökningen de ingen” genomgående sänkning av I prestationsnivån , men väl störa individuella variationer beträffande symptom. på "trötthet." "Ett! 15-tal vid fjärrtrafik har intervjuats, 'Fö- farna räpporterade ett. flertal, ur Ifrafiksäkerhetssynpunkt betänkliga, sålunda. betydelsefullare för | långtradårförare med flerårig vana |. I KÖPING” äTD.s rn elvaårig son till'h anlagt 14.748.655 har; av den- na" "yta var. urspringligen 10.889.000 her i behov av: skifte (Flurbereini. gung); Ända fram till:1950 har man sarhmanfört.; 3.827,000,- Har. ; Sedan dess. har -yfterligare: ca" 1-milj.' har fuomänelagits. till: större » enheter. Återstår” tal 6: miljoner” har ätt skifta Längst: har man kommit i Nordtyskland (Schleswig-Holstein Niedersachsen), där gårdarna? "bru- kar gå i'ary odelade och” ägosplitt- ringen är 'äv. mindre” omfattning. | Sämst ser det'ut i Bayern, där man Tänu I 'måste räkna: med årtiondens |” arbete och upplysning," Den? 14 uli 1953" vann .skiftesla- gen "börjar" med följande" två para- bruks-- och. skogsproduktionen kan splittrad och :oekonomiskt: planerad derna,'.; företagsekonomiska >. syn- punkter. 2,”.Skiftet: genomförs -på myndigheternas försorg i ett visst område under laga former och un- der medverkan. av samtliga ifråga- kömmande jordägare och deras yr. kesrepresentation.- gen" kraft 'i:Bonn-republiken. La- | ' sjerafer:. 1.: Till: främjandet av' jord- |” i [jordegeridom läggas ihop efter: mo- |]: Gli i de områden! där genom skiftet j-. förutsättningar skapats. för: en. ra- tionell: insats ”av ' maskiner" (På de många små. ytor. i realdelningsom- rådena är arbetet med traktorn och lj andra maskiner omöjligt. på: grund av de otaliga vinklarna). Den..som betvivlar; de uppnådda : resultaten borde resa ; ; till i exempelvis ” "Kreis Witt; i r bönd efter lj N komstbortfall . för Med särskild förvåning kan man från jordbrukets sida kon: statera att de eventuella prisi höjningarna . på ' livsmedel på grund av skördeskadorna tas som ett väsentligt skäl för att: inte . äcceptera en förlängning av de-nuvarande avtalen, skrix :ver RLF-tidningen. : Faktum är att även löntaga 7 ganisationerna biträdde vårens pris, uppgörelse och. därmed "iklädde:.si ansvar." "för. sådana prishöjn som” kunde bli följden av ett jordbruket; över 4 proc. Driver. man i. forisä! ningen den "Hnjen; att det är dessa) Särskilt stor betydelse. Vill lönta- söra det också. Avvakta huruvida hiv: -Ahman och Strand & änwmnar tal. och så. fall inrätta oss Aärefter! : PISTOCKHOLM En Du SS Höjda löner-för lön stagarna | ] brott: emot ”prisuppgörelsen ärför årets avtalsrörelse ; 'dbrukets del är äv ulldeles garha « "alltså vänta och se,' så vill vi nällativ till” en ny privat inflation 3 SUngdom "blir "inte sämre av en sti ippfostran. : Fasihet och ishöjnii a man skall ko én? sera sig för genom Jönehö ingar måste man tyda det så, att löntax garnas företrädare glömt eller ån! inte fattat avtalstexten. På jordbrukarsi-, dan är man beredd att hålla detta avtal, även "om X gör den tvärtom bättre, och ;; engelsk ungdom kan gott'och väl, ställas .. som, - förebild, menar folks ollårarinhan "Maja ' Hamrin, som inföf sin fackor, Banisation redo- jefter: en sommar i England; förvandlat. det till ett mycket dåligt |Y sådant, men: man väntar då också I att ”Töntagarsldan skall” stå fa vid sin andel i kontraktet, Kan interdet anses vara "ganska rimligt? 2 ” Jordbrukets, priser. "skall enligt vad de flesta är eniga" om syfta: till att "efter 1: September. 1956 ge bös detta :kan- "uppnås eller inte beror natärligtvis i lika hög grad 'pårin- kömstutvecklingen utom som inom jordbruket. Därmed är det sagt att K:t skiftet byggt tre” gånger så stora magasinsutrymmen:.'- En - förutsätt- ning för genomförandet av skiftet är givetvis;', att ; den jordbruksekono- miska rådgivningen kan komma till tals: Om -denna rådgivning skal nästa artikel. handla.” i höst och fram ätt följa 'som av. jordbrukarnas önsk i mål om att. den uppställda mål ningen förverkligas: Från Jord] >'-Herbet: :Conitor: ningssystem köpa: grisen :i säcken. : fall kan komma :utan förvarning; varv är inte längre något skydd. Med energi, nya verktyg och nya. t metod grepp: "Lagens 159 paragrafer är 'ett in- tressant . exempel på, i' vilken” ute sträckning våra rättsbegrepp är un- derkastader förvandling, När ägan=- derätten urartar till:en samhällsti- entlig €Zoism, som lamslår ett lands hela, jordbruksproduktion, lagstiftarens plikt att tolka den dividuella äganderätten på ett sätt som främjar och ej hindrar utveck. lingen! ..Vid” miha' samtal ; med ;den man som kanske mer än någon an- "mas |nan bidragit. till" det. laga 'skiftets tillkomst. och . genomföring, minis- terialrat dr Robert Steuer. på jord- bruksdepartementet i Bonn, får jag ett starkt intryck av, :att det. inte minst . är . 400,000 ” östtyska flyk- fingsbönders existens . som tvingat fram en :radikalare ; agrarstruktu- rell syn ”Denna” väldiga” tillström- ning”, säger dr Steuer, ”ställer oss inför uppgiften att skänka de svå- gaste och mest hjälplösa i'vårt sam- hälle arbete och hem. Detta inn2- bär bl. a. en ny fördelning 'av jor- den, Tyvärr :har vi på. grund. av olyckliga, omständigheter försum- re Nils Sandquist, Ölimstads mellan- gård, Gränna, avled på tisdagskväl- len” av. skador, som han fick; då han a isubjektiva ' och ' objektiva eg trötthet. Vid långa körtider var Isynhallucinationer” (såg träd på vär Igen, ”gubbar”,'n 'nedförsbacke'i, mot- Jut:osv.), vanliga. liksom minnesföp- Juster (man; kunde inté erinra' sig -den "stad. sor” nyss. passerats), :allmär ne sättning av reaktionsf "mågan --avbländning Vv Catrålkastarna, ske s rna kunde: fyadnen; till "vägens mitt," Vid hi :Bradige « årötthetstillstånd var" det vanligt att: ”föraren försattes i ett! Abland- för flera minuter. Mest på- Ante Bnabbt'återf fal å må ördes av en motor- cyklist på landsvägen 'mellan Jön- köping". och: Gränria, 'Då. motorcyk- listen skulle köra om den cyklande pojken blev han bländad. av en mö- tande bil och kolliderade ; ; med poj- ken,'Denne fick svåra huvudskadör Motorcyklisten skadades också men inte livsfarligt, c Halt , STOCKHOI Den frikännand? domen vid rådhusrätten . i Falun i deklarationsmålet not, en "advokat 1 stader och en revisor," som 'upp- "frestande : var. körningen mellan. kl 1,5 på morgonen. a | Tratiksäkerhetsrådet | anser det” vårk att” obbefvera” den samstämé mighet med: vilken” förarna intygar ; att” natikörning,” "speciellt är en la ovannämnda, klockslag, ” "utgör en: rättat hang: i dekläration, Jastställde: vå, tisdagen av, Svea hovrätt, . Liksom ”rådhusrätten. fann hov. rätten att ingen ay de åtalade: kun: mat det. psyk då..vi kunnat genomföra en verk- lig. stor . jordreform' i likhet med t, 'ex. den finska vid östkarelernas utdrivning. Men: vi måste: ha modet till en ny. rättsordning, där den 'en- skilde” underordnar sin” egoism un? der det” gemensamma bästa”. + Efter att ha "påpekat, att den rnyå lagen" inte "är någon tvångslag iätan ger utrymme åt både Pesvärs- och klagorätten,' samt” sått myndigheter- na främst genom upplysning och råd- givning -försöker" komma, til: tals med jordägarna, ger dr Steur några exempel på resultat som; uppnåtts 1 de, områden, : där laga. skiftet genomförts. I Thäringeni har ' man kunnat konstatera följande. ökning av 'skörderesultaten: 2996, korn 41 90, potatis. 3076, råg 3170, havre 35 Yo, ,' morötter: 4490, "I provinsen Miinster . Kar. ökningen registrerats på mellan 30 "och "5096: Man” kan såledea vippskaättningsvis räkna med sen en genormsnittsökning av en tredie= "0 t skyddsruin:; NM fortsätter na' at i svenska graniten, skriver en omerikansk: journalist i Populär” Me: ; kanik Bilden visar, en svensk jagare på väg ut är en I Förenta Staterna få de enskild eller företagare själv avgöra hur mycket" han' vill: lägga ned. på ck: liknande” anlägg- ningar. I det försvar dvetna Sve- rberedd mot ett atomkrig; Ett fientligt neutralitet i vätebombens ti spränga sig' allt längre in i den" åt i JHika hög: "grad bestäms av den] kets sida kan:det inte. bli tal o att” vid: övergången till ett nytt prissätt; F' . bära få prata tio minutbi i då Fintesatt det vits; - talats. och radierats 'om fri uppfostran till den grad att många fått » för, "sig 'att det' nästan varit brottsligt att uppfostra barnen - Man tycks ha trott att: fri fostran vore detsamma som frihet från föstran, och "vi lärare bara' konstaterar : satt barnen; kommer till skol enkelt ovppföstrade; i ler sig! utomordentligt & so ka med skolan; Endast strän- .ga;skolor” är goda skolor liksom de strängaste lärarna är måst omtyck- tass Skolor "där uniforni föreskrivs "har. också ett bättre grepp om bar- nen böt enkelt" beroeside' på Iden visas "uniförnien, Tech gjort. för” erfaranhetér ”och' intryck ; ol har det i åratal skri- Blandblod", > "John Musvers nya romssv med indiskt motiv, ligger till grund för en' störfilm” 1 praktfull: cinemascupdy, som! just har spelats in'av Metro, För första gången ' I filmhistarien har en hel filmtrupp korsat Pakistan, där alla exteriörer togs. "Ava C>rdner spelar: en flicka av blandblest som älskar & &n engelsk” arméofficer, : spelad av "Stewart." sterrikiska undärvi ningsinin tern har i dagarna utfärdat två än. märkhingsvärda 7 ”örder” SOM. båda understryker ' Österrikes” återvunna statliga oberoende "och frihet samt det" enkla faktum” "att österrikarna på något sätt ändå är tyska ”; Den första orden befaller samtliga skolor och Undervisnifgsanstalter. att kalla! 'mådersmålsundervisningen ” för !uns derv shing' i tyska”, vilket sunder inåste tio ären. inte varit fållet, lt : Tror stränga disciplin; "detta -sko- Kraftiga "portar och :: fickor har sprängt ut” i sned vinkel för at skydda: tunnlarna mot, detonation; vågor " och vatten som trycks, i tunnl vid i utanför rige är det däremot, föreskrivet! i lag att alla bostäder. för tre' eller flera familjer ' 'måste ha tillgång till skyddsrum -.; och ' dessa, skyddsrum måste byggas på den enskildes be-1 kostnad. och inte på. myndigheter- nas, skriver en amerikansk journa- list ..i' Populär Mekaniks 'öktober- dessa. I tunnlarna finns inté'bara dockor > och skyddade ankarplatser för "fartygen, "utan också" repara- tionshallar, . verkstäder, förläggningar för personalen & 43 råd ;och sc dertagande av.:eleverna som;- ger -.de engelska; barnen: Ten. trygghetskänsla s så att de vågar vara t "naturliga, dvs. visa sina: bästa. sidory B: lem artiga och taktfulla?.När tér dem "blir. vi; glada att sel? domar, som vågar vara hänsyns- fullå"Vi blir glada.åt att se deras riaturligthet och när vi fundérar en stund så finner vi att'den är resul- tatet: äv — en mycket sträng upp- eofick” "aldrig änas "Språk vår täktum! fick inte håller ändervisas i i skolorna, Då det emellertid inte” heller” gick att” kalla '" är under" RA Fesp, s|pFnanen tyska namnen, Under de id: åren hette. det tléx, r Breslau; rr gvografiskå beteckningen, ', arvid dock de polska resp; ryska amnen skall uppföras i detta ärk het i Amerika, Om nummer i ett stort "upplagt repor- tage om den svenska försvarsbered- skapen. Reportaget har, tidigare va- rit infört i tidskriftens amerikanska visste det förut, så visas: d att den svenska försvarsberedska= pen även i dag är på högsta nivå; ja så hög att även stormakter upplaga, Popular zine, som varje månad. utkommer. i över 1,350,000 ex. v Bergstunnlar är ingenting "nytt. Men; att "underjordiska utryrärhen som har sprängt 'ut, ur klippan vär. billigare" än motsvarande :konstruk- tioner uppe på. markytan = det är verkligen . något helt nytt, skriver| ' artikelförfattaren;. "För, mindre än tio år sedan fanns det ingen ingen-]' jör som frivilligt gav sig på det be- svärliga och oerhört dyrbara" arbe- i" tet ätt spränga, tunnlar, såvida han inte "var tvungen till det. Men. se- dan dess har ny utrustning och nya metoder givit upphov till én hy typ av underjordisk byggnadsverksam- het. 'Sverige' har 'Varit'det ledande landet” vid utvecklandet av shäbbald och i pråktiska metoder för -bergs- sprängning," Sverige har 'redap för- lagt flera kraftverk och:en hel: del fapriker under jorden, Till .och med landets” :väpnade” styrkor. har: till stor del: sina, baser förlagda, tjogtals meter nere. under , hård .. granit. Svenska flottan till exempel baseras i krig i 'väldiga bergstunnlar, som är insprängda i'berget, dit färtygen kan" ta. sig "direkt från sjön.! Dessa tunnlar kän" rymma jagare på 2,600 ton eller ubåtar: och andra? fartyg och 20: dem ålla ett” fullgott skydd, hanies Maga-li de-.och hyser största" traditionellt neutr: som , möjligt, Starkölslagret . 4 Fri hamnen i Stockholm säges vara så gr vär bekant för sin tålmodighet; elever; på sista bänken roade-'si med kortspel. Han stod tyst ett. äg och plirade på dem: under glasögo- nen, varefter han med blid stämma yttrade: mn ” — Får jag bösvära Lindören "med. att!'gå fram till- svarta tavlan? An- dercsson kan ju blanda och ge under tiden.” . Det är inte överdrift att säga att - reportage > väckt: stor: upp): under en lektion märke till att fvå . Se Der forne tyske "boxaren Maz Schmeling var världsmästare itu $ han en mycket uppmärksammad gående mulattbozaren Joe Louis åtnjuter alltjämt stor popularitet ex-filmstjärnan Anny Ondra, Här + dogstårtorne prydd me ed ett par boxhandskar a av marsipan. sö li ide häromdagen 50 år. M hanen fyllde och 1936 gjorde inatch 'då han slog ut den uppåt- i 12:e ronden.” Mar Schmeling i sitt hemland liksom hans fru, beundrar paret en av födelse- rvaltnin? från och med den= ' | AEF et , i i 3 + seotsn,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.