Mara den 8 oktober: [TT:S "år + ga på i det långa loppet och förhållanden? Det var svåra' | ""så synnerligen livligt under närmare tre timmar i i . sen var Stadshotellet. och som arrangör stod Södra Halla Iantbrukstklubb, med bortåt 200 närvarande, , - Lantmäståre Kall Äxel Klin "ker, Åkesholm; hälsade välkora- men och: omtalade att den gång- na sommären gett oss lika stö- ra "bekymmer som den förra — den ena på grund av regn — den andra på grund av'torka.. Men :eftersoin klubben var ett genom- snitt av ' södra : Hallands lant- brukare; . såväl stora som små, ansåg han denna vara ett la- gom förum för en debatt, som berörde all. Så hälsade han da- . gens gäst, den norske chefskon- ,sulenten kE Fyrieleiv, välkom- "men. Denrié höll ett fimslångt an- förande, väl disponerat och sä- . kerligen uppfattat av alla trots att norskan en och annan gång förvillade, Han började med att draga fram: konsulent Eric. L. Lårssöns "yttrande om att Hal- land med sina ”älvar” voro som skapt för halmlutning — ty det :Behövs' mycket vatten. Så fort- "> satte han med de tyska försök, ” som visade: aft smältbarheten hos håälnicellulosa var mycket stor. Men försöken var dyrbara då halmen koktes i autoklav. Men 1920 kom en annan tysk forskare på att det räckte med att sätta till lite kaustiksoda så . gick det hela mycket enklare. ' Det blev en betydande ökning or smältbarhet och fodervärde. Fr fortsättningen kom talaren] in på 'en massä tekniska detal- jer och olika försök. Bl a nämnde han att 15 gramm kau- ” stiksoda 'pr kg halm visats sig bäst och att halmen mår bäst av att ligga c:a ett dygn i lut- ningen — längre tid ger så. yt- mervärde.” Ej. heller: önar det. sig. i nämnvärd grad att ; höja .vattentemperaturen. Med en del siffror gav talaren belägg för att norska försök med lutad halm gett goda resul- tat . för både får, slaktdjur ' och ' kanske främst mjölkkor. Man ' började med detta under kriget och det 'slog så 'väl ut att man nu har en massa anlägg- ningar i gång. Vi räknar med c:a 3000 anläggningar vid gårdar och: dessutom är en stor del igång i form av andelsföreningar och fler blir det. Dessa senare lutar c:a 7 a 8000 ke pr "dag... a Kostnaden —en svår” Cb kalkyl) : ""— Vår vanliga kostnad pr fö- - derenhet är c:a. 55 öre, påstod den norske konsulenten men vid bhalmlutning äro vi nere vid ungefär hälften. Det är det bil- ligaste foder vi producerar. Men det fördras vatten och placerin- ” gen av lutningsanläggningen är också en ytterst viktig sak — de måste bli arbetsbesparande, inte minst när' det gäller intag av vatten. Det ä är inga små mäng der vatten som går åt och om vi inte fattade fel så var det 5000 kg vatten pr kg lutad halm Men har man tre bassänger och |; använder vattnet efter vartan- nat, så räcker det med 1800 kg. . Så kom en hel del tekniska de- taljer, som vi inte har plats för d denna. gången, oe Har vi halm och vatten? ' 1 ästare Klinker tackad . för det trevliga föredraget och ställde som 'utgångspunkter för diskussionen: har vi här 1 sö&ra Halland tillräckligt med hälm, har vi vatten och har vi möjlig- het att göra av med avloppsvatt "Kjolar ”Blusar har inkommit i flera modeller | let och färger. , ” . en kr KB , Arg it Regina pel, 350 Eaholéi RR aa ve STORT I INTRESSE för R GÅRD A : vv. MALLAN dersituationen i höst. vad kostar det, är det något att Dyg- frågor och de debatterad $ oc) sår, Pla net. Han. ansåg "också att en del "av .halrhen: använ strö H V Halmlutningéns bäras e- språkare, konsulent - - Erik L. Larsson i Falkehberg, fann” att halmens plats i foderstaten min- skat allt mera men det har & även foderrotfrukterna gjort. Vi kan ej producera. mjölk på halm — men det är. tragiskt att se att den skall brännas... Men jag vill se den praktiske bondens syn på sakén på lång sikt — och jag ningen helt' ofarlig för fisket. Och som komplettering till en- silage är den lutade halmen yp- perlig., Konsulent Fyrieleiv: Det. är det organiska stoffet i avlopps- vattnet, :'som "är faran! Som dricksvatten blir det aldrig häl- sofarligt men det kan få dålig smak. Vad ' beträffar fisket :är det ingen som helst fara när det gäller luten bara vattentillgån- gen är tillräcklig. Visst kan det bli fara : med minskad . syretill försel i vattnet men genom lut- ningen räknar man: i Norges flo- der en ökning av fiskbeståndet, Värst är det kanske för. laxfis- karna men även de klarar sig fint. >: Visst finns det :halm, 7 hävdade Hjalmar Ahlkvist i'Bö- larp. Kärnan blev däremot lätt. Men det mesta av vårt foder: går | , dock till svin och vi tar inte mer än en fjärdedel av inkoms- ten från kon. Vatten finns ock- så och det är bara” "frågan om hur vi bäst och billigast - ska handha denna sak — att den skulle behövts i år vet vi alla men hör blir det sedan. - Siffror i "mängd kom konsu- lent Fyrieleiv med vad det kos- tade med sådana anläggningar, i Norge beräknades en andels- anläggning kosta 80—100 000 kr och armorteras på sex år., Men det måste vara. god kvalitet på den halm som skall lutas i en andelsanläggning. Det måste vara torr och inte innehålla någ ra agnar'o. dyl." "Kostnaden var det genomgående tempot och Jönsson, Kristineberg kom än på samma sak. I fråga om lutad halm kom man dock upp till en kostnad av 40 öre pr foderenhet medan t. ex. sorgum bara betingade 30' öre. Visst är halmen av' god kvalitet I år — men hur ställer. sig ”arbetskost- naderna? . . » Konsulent Erik L.: Larsson: 5 vilket värde skall vi räkna halmen. där den ligger på fäl- tet är det bara ett negativt vär- de men mörka aspekter skymta, inte minst halmbränningen. Men :vi får väl ändå räkna med de värden sori skapas hemma på gården genom halmen — frågan är om” halmlutningen passar södra Halland. Tänk på den sar "ken, Värdet. på. halmen är mycket] -Isvår att beräkna, framhöll ag-| ronom. Kjell Bachman; Axel- (över 30. öre .pr foderenhet, är "lutad halm .säkerligen att före- "draga framför både sorgum och I betfor. Men' vad jag mest fruk- tar är vattenföroreningen, — vår MAGASINET illa infekterade, att det är svårt att tänka sig fler sådana här sa- ker. Ett reningsverk bör vi all- I tid kalkylera med. Godsägare Gregor " Bednz, Vallberga: 'Halmen är ju ' alltid en' tillgång på våra egna gårdar -— bättre med 30 öre för lutad halm. som tillför oss själv vär- gum: GSKVÄLLENS SAM MANTRADE. I I söoRa DS LA TBRUKSKLUB B 0 "de tror att den är hållbar här ar-|: . betskraftsproblemen sättes in på | rotfrukterna, Dessutom är lut-|- ta vattendrag äro redan nu sål den : än att anstränga krediten .genorri ätt köpa Iröportefad sor- Landstingsman R. Bengtsson, Riänneslöv: Man måste givetvis taga till alla kostnader men jag trör Inte att det, Bité så ay att ärga la om det sker 'i större. skala och rationellt med nog kalkylen. . .. - .Omv: inte kostnaden översti- väl ingen 'som helst risk att sät- a igång med en anläggning när -Ahlslöv; som även lovade att ekonomiska ' föreningarna skulle hjälpa till med en sådan. Men hur stor rayn behövs och var skall anläggningen Jigga. . Godsägare "> Karl ; Klinker, 'Månstorp: Det måste' vara först- klassig halm har den norske kon sulenten sagt, Men det har vi i ferhtio år. Halmen. är bra som strö när nu torvströn är så dyr. I en andelsförening får man ju inte, sin egen halm tillbaka” vad skall anläggningarna kansson - med lite "konkreta sar ker: Jag trodde inte. på halm- men jag fann att den där hade läggningar ligg? I Vessinge in- vid kvarnen är ett fint område, mellan Tormarps bro och Rän- neslövs kvarn ett annat, Vid La- lig enhet fordrar .ce:a 5000 kg torr halm per dag. Men så: har vi plats för mer livsmedelspro- duktion? . Skall. vi bilda en ny förening : «eller kan. någon.;-eller några lantmanna- eler méjeri- föreningar ta hand om. denna sak. Intresse och halm finns, det kan jag tala om men anläggnin- gens. placering fordrar stor om- tanke. = Sedan konsulent Larsson haft ett temperamentsfullt inlägg där hån drog in både Finland "och Sovjet, frågade ordföranden om intres et. — — Ifall, att. shalmen ligt pris på rätt ställe., Och, det- ta intresse tyckes vara gott och därmed fortsatte man den sä- kerligen ingalunda ”lättlösta" frå- gan vid supén. een Skottorpg Bridgeklubb. 2 TA Torsdagens . partävla de följande resultat: : 1) I. Johansson/V. Svensson 125 p,: 2) B. Wilde/H, Anders- son 123 p., 3) G. Nilsson/B. Nils- son 120 p., 2 H, Wilde'/V, Mad- sén 112, 5) H. . Vilsson/S,, Karls- ' pickuppress.: o. dyl. Då ' håller 7 | Passar det för sydhallänsdska" r ger 30 öre pr'foderenhet är det |. : som helst hävdade N. V. Olsson |" år för. första. gången på kanske" "> ligga? Etter några andra inlägg kom : jordbruksinstruktör Bror Hå-|'. : | lutningen när jag for till Norge | ' stort .värde. Var skall dessa an- |: gan intill Laholm är det mycket |.. svårt att få tomter. En driftsdug- | - Hishult. Riksmarschen. - Sista tillfället att avläg a prov "| för: riksmarschen väga pr i | Morgon söndag, då starttid är melan kl? 9.00—11.00. Start och mål på. Hishults :;färottsplats, et Hishuits yrkesskola "börjar i nästa vecka sin verk- samhet ,. med , kurser i: sömnad, engelska och ”traktorskötsel. Se- pare ämnar, man anordna kurser - skogsvård ' och fryskonserye- ing, Se annons! Gynna LTS $ ännonsörer.- . finnér Niistort urval |: i moderna modeller höga kvalitéer till . . lägsta priser" " «+ Välkomna -till Regina MAGASIN Tr Tel..350 Laholm Häromsöndagen: såg vi en verk-: ligt lustig uppsättning ”herrar”, som roade sig med något så en- kelt som att rulla en tunna ned- utan "att polisen ingrep. . Visst fanns det polis med i gänget som stod och tittade på tunnan: men det var varken fiskal, Lindgren eller någon av de. andra,.” Och polisen i fråga tycktes lika road av upptåget som alla de andra. Men när "vi tittade efter lite bättre, så vär ”polisen” den kän- de” 'revycharmören' Erik! -'Sand- var urmakaremästare; Tore Nil- son som bäst i " farten "med att det: gällde en film; . ng Vi 'kontaktade 'i går ”manneh bakom ' kameran” urmakare- mästare Tore Nilson för att höra > — Ja, helt. enkelt att vi skall spela in en film, vår tredje i ordningen inom Kinoklubben di Laholm. .Derina” består” förutom mig själv av hrr Tegnér, Axel Albjär, Olle . Larsson. och Nils Larsson och mest gör vi det hela ör att vi tycker, det är skoj... Därför. har vi också: kallat årets film-”Skoj om skor” "och vi har själva både regisserat och son 111 p. ok Sven Hakon Nilsson som skomakaren, Kinoklubben i 1 Laholm: gör « en nn : rolig långfilm = ”Skoj om skor” för Järnvägsgatan — och detta| berg och' bakom” en' filmkamera] veva för fullt, Då förstod. vi att| vad han hade att säga om saken. |. skrivit" filmen. vi att 'kunna visa den för LT och HP först. Vi spelar,: som titeln säger, blott på skoj men: filmen kommer 'att ta c:a 40, min, att visa och vi har tänkt oss att ge den ' på Stadshotellet i samband med någon annan film. : -7- Det är idel kända lahöhfare i. huvudrollerna, sålundä "Spelas luffaren av Paul Eriksson, po- lisen" av Erik. Sandberg, skoma- karen av Sven Hakon Nilsson, lärlingen av Sveri? :Harryssorisoch så har Allan, Andersson en: ani, nån huvudroll medan. ”kvinnan i dramat” är Monia Eriksson, . Vi torde få, tillfälle ätt åter- komma till detta stora” evene- mang. ; i t -Cel. : INTERVJU : "När Heywood Brown — på sin | tid en av USA:s berömdaste kåsö-' rer — ännu var ung och grön vo- lontär på tidningen New. York World. skickades han att:inter- vjua en senator Smoot, Riksdags- gubben ' från marmonstaten in- vände högdraget. + as.. — Jag har inget att säga! : — Det vet jag, svarade "unge Brown, men låt ' oss sätta i gång med intervjun! :vold. Men går kostnaden. intel metod för hushå en ätt" mn, AN den ' fina.. vita hol- ländska: ellet : svenska "potatis, som nu finns, utgör det :nya utprovade, pulverpreparatet , Po= tifar-M. samt: Potifar-Fusarex. Varje-husmor kan nu med hjälp av. Potifar-M lagra . större eller mindré förråd av potatis även"I rätt' "varma; lokaler == vindar feller'. fällaré (ti ex kolkällare) — "och, denna potatis håller. sig fin, fast 'och ogrodd. Potifar-M ger absolut "Ingen bismal män . behövbr.. Inte i skåra É nåltien av v potatisen när senvin- tern, : våren" och: försommaren kommer, såsom senare åren var rit: vanligt.” Kd Här har således & en sparsam hus- mor möjlighet, att överraska sin familj med god, färsk, fast po- tatis året om genom. att köpa ett, lager av" den fina potatis, som just nu: ; finns: Pet” är Jätt att ;rälknä - ut behovet till juli nästa år. Den potatis Ni förbru- kar, de” närmaste veckorna, be- h höver "Ni. naturligtvis. inte, 'be- . behandla," "Den som vill lagra potatis även för sättning och själv bestämma då der skall gro, har bara att köpa. Potifar-Fusarex,' men "för enbart matpotatis bör Potifar-M användas. Lagra 'redan i. dag, medan fin potatis | finns... Köp Potifar 1, frö-, -färg-. eller .Jant- handeln. ' Endast. c:a 1/2. öre kostar det:pr: kg. potatis. "Det är väl" fin, fast pötäatis värd. Tänk bära. på vad Ni skalade för. potatis i vårat. a är An An Å | "Der berälnas - vara klär" i höst 'och idå "hoppas NIESTUTTET SENASTE:NYTT: -Stupfull far - skjutsade's si > VÄXJÖ i dag :'En mopedfyllerist:som var så berusad att .han knappt kunde sitt tillstånd hade han två min- deråriga barn på mopeden, på i möped - na två barn Han hade hämtat dem 'på ett barnhem i staden och var på hemväg. Dessbättre hänn ingen olycka inträffa. Barnen fördes till sitt hem med polisbil medan fadern fick sova ruset av sig i arresten- . FÖDELSEDAGAR ; fyllet dåg änkefru Ida Kri- ina Christiansson, . Balkeryd, Torpa. Hon är en 95 åring. av icke alldeles vanligt slag. I 'be- sittning. av en "ovanligt god häl- sa sköter hon ännu till stor del hemmet, Hon kan taga emot te- lefonsamtal, har god syn öch ett utmärkt minne. I motsats till de flesta åldringar kommer hon i- håg vad som hände fört. ex. två veckor sedan lika klart som det -. "| som hände för tiotal år sedan, N Kanske allt detta delvis beror. på hennes” ljusa kristna tro samt kärleksfulla atmosfär som dag- ligen' strålar "henne tillmötes i -| kretsen av goda och ömsinta barn. Säkerligen blir Ida Chris- tiansson föremål för många och hjärtliga hyllningar på 'sin 95 arsdag. : " ; Davander. 05 åros Författaren Gustaf Landin, 1158 år fyller på. måndag fö fattaren Gustaf Landin, 'Lund, Gustaf Lan- dins bana är ganska "märklig, Han är född i Lidköping; blev faderlös i unga år och växte sedan upp på landsbygden, : jordbruk. I årsåldern. fick han tillfälle till studier, dels "vid Göte- borgs i. folkskoleseräinarium - dels: vid Göteb handelsskol 150 a . han » arbetade i och | "0 år . : fyller. på måndåg jordbruks- arbetaren Severin + Svensson, Våxtorp, mf : 50 år" - . : fyller 1 dag köpman Harald Mårtenssoh,' Båstad, Han är in- född båstadbo och i hemkommu-" nen kom han 1919 i handelslära,. först tre år i dåvarande Handels- förening och sedermera i annan affär i samhället. Han praktise- rade. därefter "i större: lantaffä- rer i Veinge och 'Sköttorp innan han 1933 startade den speceri- o. diverseaffär. ' vid .. hörnet... av Agards- och Köpmansgatan han sedan med växande framgång bedrivit. 1943. förvärvade . hän den fastighet i vilken affären är inrymd ”Berggården”, För köp- mannaorganisationerna har han. : alltid hyst ett stort intresse och var 1940 med om att bilda Bå> stadsorters Köpmannaklubb. Un der skilda reprisei Har han till- hört styrelsen för denna sam- manslutning, £ n är han sekre-. terare för densämma, I "Ängel holm-Båstads ” köpmannaklubb - AB Janne' Richarässon; stad, Oskar, Karlgren, i i morgon Jördbruksar: fyller. . Betaren Ernst Valdemar Sveng- .: son, Källehus, Hasslöv, "fyller på måndag fröken "Ant na Henrietta Petersson Menlör Men vare sig lärar=' eller händels- - yrket fångade Honom, Varmt ideellt och religiöst” intresserad hamnade han i KFUM och var under ett pår år strax före” första världskriget sekreterare” i Gävle KFUM, Däref- ter. övertog han tidskriften ”Ung« QOQvMtnus Vveckuvpvst , SvM han Utgav från Ulricehamn fram -till år 1922. Därmed gav Landin: sig journalis- tiken i våld och redigerade flera så- väl nyhets- som. ideella tidningar. Vid "sidan om” detta arbete hade Landin även börjat med skönlittes rär verksamhet och denna kom. att bli hans stora livsuppgift... : Under ,. årens . lopp. har Gustaf Landin utgett en rad böcker, allt "ifrån debutverket ”Ansgar Nordens apostel”. 1911 till det stora historis-, ka: verket "Sveriges bönder”, var- med ' han avslutade sin egentliga författarbana. > Däremellan ligger biografier och romaner, varav ”Am- björn storbonde” är den kanske mest kända och. som väl också gav, impulsen till ”Sveriges bönder”. ><. Men Gustaf. Landin har inte eri- dast suttit instängd i studiekammä-: ten och författarlyan. ; Under, sin krafts dagar var han känd och upp- skattad som en mångkurinig , och strålande föreläsare, som genom- korsade Sveriges bygder på turnéer. Det från ungdomen grundlagda och genom historisk forskning fördju- pade' intresset för svensk "landsbygd och allmogebefolkning förde Lan- din i nära kontakt med den poli- tiska bonderörelsen, där han var en gärna sedd gäst och talare. både på kurser och vid mer högtidliga till fällen, Under några år på 30-talet var. Landin bosatt i Falkenberg och knöt då kontakter med Hallands Nyheter, vilka han sedan upprätt- hållit genom åtskilliga artiklar un= der senare år, då han ' varit bosatt i Lund. Personligen är r Landin en generös, - ärtad människa, som förvär- vanmhjärta vänner'.både i Halland och övriga svenska bygder. Hal- lands Nyheter” saluterar jubilaren och medarbetareti ' Gustaf Ländin bå högtfdsdagén. ON » Stäme, - Alstorp; "änka efter ” låntbrukaren Per Filtas Isaksson.” 24 s DÖDSFALL vC 1 - Sven Petter Karlsson, Eftér'en kort tids sjuklighet avled i. går på lasarettet i Halmstad f. småbrukaren Sven Petter Karls- son, Kattarp, Skogaby, i en ål-' der av 74 år. K., som vär född i 'Tönhersjö, flyttade med sina för- äldrar:” till, Öringe, där kar 'var bösätt et t 50-tal. år och sysgel- : satte sig mestadels ned arbeten på lantbruk. För 22 år sedan köpte. han ett sinåbruk i Kat- 2" Forts, & nästa: stda. TTT (ET I [en er > inkomna i i stor sortering. en , Re "MAGASINET egina Tel. '350 Laholhi mini ar Li Sänkt pris sänkes priset på vetemjöl: från och med i dag med . Å öre pr kg: Södra Hallands : De Köpmäritaförening är han styrelseledamot. Han till« hörde under. några” år: hyres- nämnden och 1 Båstad-V, Bjäre . erkända sjukkassa är han Skå- nes Centralkassas representant I styrelsen. Mårtensson Var N yng: , Lde privala afärerma — I I I I I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.