er 1 vr äl ydelsa och och att'det " könfektionen v.: "och | Skobranschråders "I denna presskommuniké "medde- las färgnyheter och väsentliga rikt- linjer i stort tyd det svenska skomo= VF det för” hösten; 1955. "Individuella pt iv: varje tendens berö- »res ej' och inte heller” klässiska och :modeller, som återkommer . "Värje land: skapar : sitt komode och ”uttrycker:i i" detta. något av sitt klimat: och" siha' speciella förutsätt- «Ningar. Som:'ett: starkt "och avgö - rande strömdråag under ytan' rör sig+' .de stora internationella tendenser- " monisk: helhötssverlkan :skor. | för. hösten: 1955. i Oliv, Grön: paprika. och" Tallbarr. " . LÄHOLMS TIDNING .. > . -modekommuniké. grå ” ”uppsvinget”, som ämns "som kommande störmodefärg. : Graflit, helt ny för hösten. mörkt. grå . och ' koordineras, om : med.; alla grå' nyånsér,” grönt, mörkrött, 'guld-gult etc: Den ger i vissa "sammanhang € en n mjukare effekt än svart. < nyä färg; -en-svartbrun: nyans, märkt. äl höstmodets" tyger i. säsong fört. fram en; hel del. färger. I Skobranschrådets'. skala - presenteras: . den "nya. färgen :Sherry finns kvar 'som-en'ut beträffar . färgernas. > mellan skor och. k der, : är märk- bar. Färgen har trätt i förgrunden itt; man: har”så att täck (ärge "och -livgivande: ätt klä sig : med” färger.;. "Skobranschrådets målsättning,- som delvis? redovisats - under, sommaren; på H55, är .bland « annat att informera den"stora' all- mänhten 'om”; vad "som produceras av svenska skofabrikantér och hur man tärikt ätt”desså modeller lämp- » ligen kan: kombineras med. det ak- het - tuella: klädmodet;:”Hellre några få väl valda / färger. än alltför: många 2 gång”; och'”En iss sparsam- a som lanceras "av Skobranschrädet | följer :de internationella-tendenser- na i den -utsträckning den svenska "-tygindustrien "gjort”det. De” nya' skofärgerna ” är mättade, eri åring dova och lätta att kombinera: med klädmodets fö "Oliv är eri "mörkgrön nyans, avses för: klädmodets -gröna färger där olivfärgen förekommer, :Den är: dessutom. ett utsökt komplement till alla beigetoner som sand, kamelhår | och hyvelspån” sårat” till kläder i gråbruna färger, t.:ex.' bäver, nu- tria och mink, Till: kläder: i bour- gone. och ” spanskt . rött kan. den iv. Oliv Har "också stora för- utsättningar Å samband--med ”det | ov Igel bor rn livfärgen '-i.-vissa »fall vara: vi märkt förmidd sfärg till bland. an hat beige och grå. kläder; H v' Av övriga” basfärger: finns Bur- gunder;. Club svart..:2 dens" i exklusiva modeller: Detta måterial. är.:ej. behandlat med täcs kande eller: utjämnande "färgskikt, sorn "i regel förekommer... Lädrets naturella; halvmatta "yta; -framträ- der härigenom” liksom även. de nä- turliga variationerna i färgens djup- I Fastellfargorna försvinner: inte till > Intresset Er r det mjuka. krymp- garvade. skinnet med- halvmatt yta och.en svag narv (av. -Llama-typ), ” "| som" lancerades i våras, har. varit "Istort 'och ' kommer: att. bibehållas : Äl vissa :typer av skor, :/ + Som : allmän . karakteristik r höstmodet kan framhållas att färgen och 'skinnets' ytstruktur :i' viss. ut- sträckning övertagit utsmyckningens roll, Där utsmyckning förekommer, är denna mycket -diskret.: Enkelhe- ten i formgivningen är framträ de. Modellernas passform, "flexi | tetöch lätthet är föremål: för: stort intresse. : Den: -halvhöga Watteau- kläcken -har.: fått. ytterligare ökad aktualitet, ” « Den' sportiga” "promenadskön” Har tagit: intryck «av , 'herrskomodets ”Lätin, Look”... Den eleganta saklig- heten, . som ', gör. skäl för namnet ”sportig promenadsko” är påfallan- t ären året-runt-modell med räknad , enkelhet; 'och i. väl färger. Till denna -grupp. hör även: de sportiga. stövletterna” och halvkängorna' i färger som Sherry, Oliv; Grafit och Snowcalf.;: Sportig= tickningar, Där. gulmetallspännen örekommer, 'är dessa, enkla. och mycket strickta. " Mockasin- : och plösmodellerna är de förhärskande |iyperna,: därefter. kommer. snörskor. I Klackarna i dessa är. i, allmi Imänket låga, ibland snedskurna. '' Den lätta promenadskons ' största nyhet: är fortfarande den halvhöga, slanka. klacken. Som bevis på. den halvhöga, smäckra kläckens irlds- kan att under de. senaste åren försälj- ningen av skor med klacktyp'här mer än fördubblats i samtliga affä- rer. i USA... I 'och ' med 'de; klacken har hela: skon. bli it och Tätt. " :Pumpsen. är den viktigaste bas- modellen, Den" är korrekt vid. alla tillfällen "och" det är klacken, som bestämmer 'tillfället. En tend att brown, Marin och g heten understrykes ofta av kraftiga b ya intresse .för..mjuka,. 7” Når jag "Finderat färdigt om/ Sjörayd, där jag stod på bron & ö- ver . bäcken, - som : skiljer - byn Sjöared från Trälshult, 'styr jag så” sakteliga mina” steg åt" Hal-l1 landshållet : fortfarande ”funde: rande.” | : -Ett underligt. namh.. sTräls-1 > Ä hult- -Sedan"jag-i- Föreningsbla- det läst följetongen. ”Regnbågs- dalen” har det runnit upp i mej en tanke: När en: jordbrukande fri man, frigäv en. träl.och hans kvinna, samt gav: "dem 'en jord- lott ' att. "bebygga" och: odlö då skulle. ju” rätteligen ett -såd: nybygge; om där "också farins'e ett akogsbertänd. k Trälshult. namnet, När jag gått:e en bit med |” "Jen nätt liten stigning;" ligger vid | öc varje. sida .men' lite: från :yägen en" gård;: Till höger -' ett: stört ljusmålat å tvåvåningshus” Ö väl syns från. vägen,. och a ” Vid andra" sidan 'vägen; ganska | skymd? av" fruktträd; "ligger den Ett långt, "Jägt, us Gaveln av. en: annan "Donirgsläng syne: ot fräscht :i. "linjerna. och : färgerna sär | oftast” glada. .. Den ' eventuella . smyckningen" är förfinad och "disö kret, "aldrig klumpig och" iögonfal- ande. Foder och innersulor ses allt oftare i kompletterande glada fär- ger., .De pastellfärgade' skorna "med Watteau-klack, bibehålles som "dans och ””gå-bort”-skor för innebruk:' + Aftonskorna utgör den stora kon-= trasten till förmiddagens enkla' och funktionella skor. Eleganta sanda- den korta: aftonklänningen. En ny |. 'chevrå med pärlglans: 2i olika" pa- stellfärger noteras i aftonskomodet. Modeller av glittrande textil är en annan. nyhet." Sandaletterna visar till” sluten bakkappa 'och mycket smala och i varierande höj- jer. ' Chevrå draperas: ofta mjukt över ' foten, :Spännen "är det stora modet, som. kommer +rån Italien — spännen. av. ”topas”,. patinerad.me- tall," eller: skons "material etc. För” sköna; lata "hemmakvällar lanceras” : Hemma- och Fritidsskorn mill åtsittande spansk byxa eller” cirkel- rund : klockad, "kjol: med. "cardigans önskar: 'deh 'moderna:; kvinnan . en bekväm hemmasko, som ökar käns- lan av trivsel och ”kosighet” under höstruskiga vinterkvällar. '. Model- lerna lämnar "plats för: behärskad fantasi och utförs av mjukt-skinn, corduroy-sammet : ete, '.=. =. i; Skorna kompletterar. inte "enbart en kostym" eller klänning, de-ut: kså : ve HEREMODET : ! Vad; beträffar herrarnas idad-. mode” märks en tendens, till större skillnad mellan :det informella ud- damodet, (jackets. öch blazers) och den strikta hel-kostym-stilen. Där- för är: även i herrmodet gräns mellari: olika" plagg, ika ' till- fällen.; framträdander: ”klädernas nya höstfärger. märks framförallt charcoal, det vill säga ' olika do dova färger med inslag av sva t noteras ett ökat ; I Herrskomode marvsatta och krympgarvade skinn -samt" r Burgundérfärg, 3 kraftiga stickningar, som under- .. stryker” den sportiga karaktären pryda ' pumpsen "med ett. lätt ' och smäckert spänne är: märkbar: Det eller i metall. - Tonårsskorna . "indelas i-två ten : goriér: de helt lågklackade' för de yngre och: de. halvhöga Watteau- klackarna för de äldre tonåringarna. När ::' Skobranschrådet - [fonårsmodet för> omkring nio år + sedan, var. det i avsikt att fösta de Laholm vv. AND MED SKOR det faktum, att det. inte är nyttigt |” för den ännu inte helt' utvuxna äs stärka foten "att för tidigt b med: höga klackar," är ofta utfört av skons material |. lancerade N "i för skor, : ". den spetsiga. tåformens utveck- >. ling äl en mera rund, moderat spetsig ' form, + 4). mockasinskärningar = i nya a +» formningar, t."ex. ”Slope Froni 5) ”Latin Look” som är ett Ytalien- inspirerat herrskomode sorå. fö- . reskriver en erkel formgivning 'med diskret strömlinjeformade a "skärningar 'och 'stickningar. Ofta ”kombineras ett. slätt kalvskinn -. med en: narvsatt” infällning i samma fär; 6) den goda dm ssförmen, , skinnets kvalitet ,en enkel, smakfull form ivning. och. flexibla" sulor: s hålväge ; Må vara” Chur: som. helst "med I letter: och aftonpumps kompletterar ni Sherry och svart, . Klinten. ' "Denna högtbelägna klint var i min barndom helt. be- ske med ljung, och, var kan- ske LÄNGS: VÄGARNA DÄRHEMMA I KNÄRED lilla snälla tösen brukade honic säj om dem. Hon hade så granna perlagonior i sitt fönster, och i :" Längre -fram i tiden odlades den till stor del; och bar de vack raste” grödor, något som; i' mina ögon tedde sig söm ett, rent un- der. På: somliga sluttningar" av den-finns nir anlagt frodiga be- tesvallar; som. ge. åt korna. både hull öch "mjölk. Så sluttar . det -hedåt i igen så sakta;'öch när den egentliga byn skymta iker jag t hög på € en Pgenväg kallad vänster," ligger som” numera :är samma" sida! väger "gården? "Jä: Pettör Ar som nu” ägs av Karl: Eriksson, där låg: på sin ti före ”atflytt- till Hinnerydsvägen, "kallad landsvägen; - ligger. på :vhi hand. en: gård, ännu sitt- slag. "Den ärs helt -Kring- byggd med fyra Jängor,”som .så många gårdar' var förr. För" att i komma"'in på gården, som: var stensatt, ”måste : man” "gå" genom den likaledes stenbelagda” porten -men i ett par. av' de övriga hör-. nen” fanns en lucka) eller, grind. Det vär "gamla type redsgård. R i : Just. utan; r gården; d det fanns" en; liten" plantering” av björkar? Sä ig Sä ofta gam" mor: pilla '' båda. pratsamma: 0. -| roliga. : Väl ett - hundra" meter "'mot:: Hinnerydshållet :ligger af- fären :som : min .syster:.och svå- ger 'ett tiotal år-ägde; och där jag som ”Trälshultsbo 'på "den ti- den" verkade”? rätt. mycket "mest som " barnpiga, men. :också . be- tjänade: ej allt för fodrande kun- der. Att ibland under heta som- | mardagar, i Rällaren hämta och | korka upp lemonad: eller. ”Jus- hunnabir” «åt - törstande”' vägfa rande var. för mig, ett: var stor. o: 'manhafitg, o; talade ländsk-. Andra sidan” vägen. bod- de Anna Lena, ensam i sitt un- mänga -gånger, - ” hand -om' min. systers- småbarn, och' så väl hon :såg” om' dem. - kunde" inte” titta till. herine. som när hon'var i sin stuga; fast jag , hisin. svarta kista” med kransar på, itter- | då grät jag. dog." dottern ... hennes, +. + och + så I: E han,” min :skol- . och läskamrat; q vi Jagt fortsätter; uppåt, ff bl. a sård: andra "sidan vägen. och) på. intilliggande - "tomt bodde . resehandlande . O, "V.' Svensson |. med sin mor” Änha Stina: Hon |' på en dialekt, 'soni inte var hal-| ' däntagshus. Hon var: också stor, |: men inte. behurgad med överflö- - "digt ' "hull, rörlig och-kvick. Så som - hon -' tog |- pan i stugan hade hon på sommaren en - "vandrande. jude”, Så hade hon ett: bord med. ett ”speleverk” i men ve- ven till det gömde hon' ibland. Han kunde ”allehanna”. Hon hä-. de. "brukat göra. dockor, köpte Dar inshuvuden. "och? täljde: så]: till "kropp, - armar ..och', ben av mr YTreerrrTrTT v YFreTrreYevvn : tretv YYYYYYYTTTETR Ne ot ven mm Bes a LJ a det & övriga fodret till hönsen vet jag inte, och inte var hon själv fick den mesta brödfödan” ifrån, för inte kunde det som hon handlade räcka. Någon liter fo- togen behövde hon ju också i- bland, och” något klädesplagg nån gång, men mest var hon klädd i hemvävt,. och sådant hål- ler som man vet länge, . Uppåt 'Hinherydshållet : ligga några "småställen . till) men jag frä, och sen klädde hon. dem så fina, så SO : Vv " Uppe.på ett högt skåp stod en! sådan, -men. jag våga: aldrig be att; få ' se "den: på närmare håll Det. Var så: förr,” att:ungar: skull rätta sig efter” "det gamla: ord- språket ””; se, men inte” Tö är den då inte togs ner : es "hjälpsam "och den'"rara "Anna Lera: och "| hon .hade's så mycke att tala om från' & gångna" tider, så en; yetgi- på Bengt. Hans-gården, och jag borde” väl ha gjort det, så goda vänher som vi var. Men -när:jag såg henne sakta -åka ifrån! Inte så långt efter rsonen, och dottersö; en Jo. han; som” alltid ' var; så sn är "också borta nu. par, gårdar, som; ligger" hand; med "ljung: «och" nästan'.;in på husknu arna, "liten grå "stuga. > -T: den" stugan bodde? en:'liten: gurhma, 7 "det: Sagolikt än "Lilla" Kristi .den 7 | tänka "sej.”Hon hade: gt 'en 'gård än; S igång. : ANU svänster. tänker man: sej en ”lillstuga” men det' faäns nog" ingen här,. för denha” sit var nog inte, inredd, men, ti ger var ”storstugan” som: ri ckte över. hela husets bredd;'med: två fönster åt "vardera: hållet, och ut. åt på :gavelhållet , två kamra ; stugan. fanns en; spis, som. elda- des från köket, och när den var varm? gick , det - bra” satt, värma käffekokaren 7 på den: När det så bodde” ivå?i:stugan: "hade-:-dom sina" tillh righeter var: sit, sida om. pisen, ch det blev nog gans | ka lika åt båda hållen; En skänk | ett bord, en, säng, kanské en” ute d fagssoffa” och en klocka; pa Sa Ö "I vid. samma :spis. hon kom”. till affören,,, bärande några ägg inknutna'i 'en näsduk, handlade.hon, 1: ask tändstickor, ett par hg kaffe a. lite toppsocker. och någon gång 1:;kg. snäckskal till hönsen. Var hon skaffade Å :ungdom unde inte roligare Lö ha: Men 'så' blev! hon sj | fick flytta till sin dotter, borta grå! stugan; kan: man käappast i t vidsträckta . sejt gon” bröllöpafést”, Kristina ägde |' då några hönor, och ibland när ' å | vänder här och tar "vägen i rikt: j ning mot Brånalt, Längst där I borta i i skogskanten, sedan 'mån- ga Årgångar,. -Passerats, ligger i Jakoba på vången. Där höll på in tid min. far, slöjdskola för skolpojkarna;. . fast” han - sedan flyttade "den ända: hem, Far. var trött-av att gå vägen. dit upp, men pojkarna. gingo - visst gärna ända till: Vångadalb, >. ”- Bara” en. 100 Mm. från. Jakoba låg så Trälshulta gamla. skola. Efter min skoltid byggdes här ny ' stor skola och bostadshus : för två lärare, men nu är också det gammalt och -skolan: entledigad, ' Den låg så avskilt och bra där borta, inga närboende blev stör =. "da av stojande, rustibussar, och i backen bortom hade vi den ' mest fantastiska backe att åka nedför på vintrarna. Att "man ins te slog scj:fördärvad där är förstås märkvärdigt, men på i- sen på ån där nedanför. Där fick en och annan ett ofrivilligt dopp då och då. Rätt vida omkring. I skogen ' ” utanför ” "skolplanen, sprang vi på middagsrosterna som vilda harar, hundar och jär gare, och hade hjärtans roligt, » I minnet går jag så' vägen n : åt, förbi källan, olsen, Nils Ols Alfreds fly, och så det lilta stycket landsväg . till ”Pella", , Där tog vi en stig över utmar- > kerna, och över backar och sank marker , omväxlande, och över många ”groper” och ”stengäre? . gick så "vår skolväg hem till : Vångadal i ljusa efters middagar eller skumma vinter- kvällar. va VA . > r det svårt” att "hålla. sig hemma hela året om, Jag, gjorde Från Göteborg: I kom Jag med Patricia över till, London, där jog en "vecka: härjade: omkring för att. se” så: mycket som, möjligt, och det: bley -med, hjälp : av, sta- ” dons <tvåväningshussar. en hel del av: det 'för turister. mest intreg- Santa, ..men:; London är; för- stort för eridast :en -veckas: besök, Jäg älskar; sinte' <storstäder, och det d var England och Skottland; jag ville'5 se, och därför” var en vecka London” "mer än nog. Så: gick: färden ,ined "buss ös: det :mäk- tiga: slottet sWiiidsor". och ; sedan jstudenterna: har jarkent "kring sina colleges, Vi ärinäde: sedan; vöver i |E Shökespeares' "födelsestad, :Strat an | ford- dr Avol re att: av” han sock-'fick njäta. av spearéteatern, den”: Chest Det. -var. viskerligen, vackert härd " ment vi ”undradö,' Vaa” "folket här. lever. av,' då vi fält utan vackra sällan .såg några åke så "gott som överallt” parklandskapet." : Nu gick bussfärden, vidare, upp till, . Skottland, / ”och vid gränsen låg "den famösa smedjan Gretna Green, , där, smeden” på sin tid med ”läglig giltighet. vigde” folk invid: städet i-smédjan, Hit. kom ungt folk för. att vigas, om för- äldrarna förbjudit det; Det be- Hövdes, : .blott, att; de vistata i -Sköttiand / tré veckor;' VE" ordna- "I.de också en, imiterad vigsel mel- lan; vår stilige engelske chaufför öch "en av våra flickor, men det blev . tyvärr inte tillfälle tin nå- efter - denna untra upplevelse, bar : Nästa" mål var den vackra sta- den Edinburgh. Här” stannade vi nägra .dagar och ”gjörde, 'shop- |pingturer. på -Princess, Street, en av .de vackraste gator, jag sett, med det högt liggande ' Castellet i. bakgrunden: Där uppe hade vi «= torsdogen — oI ”Den lille, snälle pågen, och den . Fiat på att ställas vppi torg 3 ut FIERTETTN omde — det aker på tillfälle” att" sa en dn militäruppvisning med on musik- kår om 150 man I .klltar och röd , rockar med trummor” och atleke Pipor, och: truppavdelningar ör :' olika vaponslag och även Idrotts. män. .' Sikerligen - var dot några tusen - åskådare, som bevittnado et eyonemanget, . och det. var | värl H ligen värt att se... ; gg ! Härlfrån gjorde vl.så utely ter upp t den skottska- höglandet, : Det är en' härlig. natur här. uppa med; lövskogslklädda , höjder och långsmala Bör” I dalarna och på "avstånd. börgen I nort vå körde upp till dot: för sln skön«' het "bekanta :'Trossach' och. gjor-.” de, långa sjöturer på Loch Ka- thrine Ochs, Loch'. Lomond, mån” t tyvärr" kom: vis inte till" Loch ', Ness, där vi väl hade försökt att . fåniga: det, stora - :sjöodjuret,,. BOM: oc lär finnas där, se pie vå + Ja, så var vistelsen 1 " Bkotklahd "I till - ända, och! vi körde söderut ; genom. östra, England. : På hela : vt uppresan , hade vägarna så gott: of överallt gått, I kurvor, men,, , ni. vär ...det” Inte” fullt så 'galet” [med detta. "Engelsmännen "måtta [ltycka” om sina kurvor, ty vi såg : aldrig till” något vägarboto för, vt att rätta till dem,: De ämna alls ' . ]kerligen Inte. heller Undra om till högertrafik" och som vi: kanske” öffra”nägra "hundra milloner för |" dylikt . vanvett!gt företag.,..- den ., gamla, härliga staden , : York ktannade vi över för att få se'den gamla fästningen "och, den” ståtliga : katedralen; Här : vår, ; landskapet ernellertid ' allt” annat ; än vackert, Vi åkte genom kol- ' distrikt ' med-. jättestora. slagghö- gar. och + 'bverglvna samhällen, där' 'kolen tagit -slut, > Men” här: , var "betydligt . mera gorabrut än. på västsidan, ., co cc 4 I Cambridge var det: åter sta denternas stora colleges och vida te sträckta ' parkområdén,;. som vi: beundrade, vo? ok tulee 84 blev det vår sista tur med bussen ner till Tilbury, där Gös - teborgsbåten' Saga låg och . tog a oss ombord för hemresan,” Det var ingen, som yrkade på att &- ter besöka London;: trots det var - så nära, Det hade hela tiden des-: sa veckor varit ett strälande vä-' der. ” Vld” ett par. tillfällen kora det litet regn, men då satt vi £' bussen, Sjön låg 'stilla under bår." da + turerna, och ingen sjösjuka" ' märktes till. Slutet gott — all- ” ting gott. Alla, var, nöjda och hö ” latna med resan, . ” ” mor FRUFRID. IDAG i I en'annonskampanj för telé- visionsapparater förklarar en'a merikansk firma: ”Tack vare vår. apparat kan Ni i framtiden häl-';: gas med ett glatt Godmorgon av en förtjusande kvinnlig hallåman. i stället för av Er fru”. me Sjökapten Backbom, tin mogen ålder kommen, har plötsligt gift sig med en mycket vacker ung dam. Hans vän häradshövädlngen iIktar honom? Per Har den äran att gratutera. ar — Bachbom: : — Ja, - ser : bror, hur vi än kryssar, fastnar vi i alla fall på kärlekens blind. skär. — Och blir som vrak intagna rv moderna dockor, sa häradshövatus. oo. ; ON står inför sitt öppna BILSALONGEN I ER attraktionerna är på plats, Här håller en tällningshallen : Grand . Palaig,, gen. ar - KS i 2 ve . . s . ; a brett FFESITTEN MARAAMAAMAARAAAA en L a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.