> ' ” nia: - safärgade- Colchicum, Tidlösan, som ka användbara. . 18) tig,, - men vill ge några glimtar - där, minns "kanske Hallonlöv, mannen f med. i försvarlig längd, rak hållning och" militärisk Bång; han. hade på sin, tid" vårlt: Zästgi-' vare i Aléhui rna Mm nen bodde” på ; Var”han' lite ömtöcknad och" tyck- "te "sig Då oförklarligt sätt blivit” "av med Sin: sax. och - gick fram” och "tillbaka: på ' sta: tionsperohgen var: kom snälltågér" ran Kristia- ch. stannade ; eri; minut, ;. Ett tågfönster öpptiådeg och'en mörk "sting: Mårten”. tåget "möt svår gabron' mellan | "Knäred ' och gaby så sar Anha Stina: '— hhajte”” den? ”vaj” : ja iinfe, "se "gubbar? mitt" på. da- |- ,» gen; di rför hade. Han. skaffat ä sig lagd Amansperson.t stack ut: huvu- |]; ikustbanan på äg 8' frågar 'en med-' trax. "Norr Om Halm . — då måste jäg ha it på fel tåg i Halmstad '- = TJag: var -hämligen inne. på Cen- | tralstationens restaurang - och | drack en. "Pilsner. — ty Laholm har, jag” ju nyligen förut i dag s kommit förbi; -Somi tär. "vär kom konduktören ' : och klarade upp detta X mysterium. . för svettande ' . Skåningen. A En i. ; Lundaprofessor ”skulle” en deg ut” till en plats på den skån- ska” låndsbygden. och hålla 'en för mm: ”Konsten; tt ber gick" brå Ae sfortsätta resan än- då? : Ja tack sa professorn men uktören: upp: pro : I sorskan 'och” "fick. reda "på: iennes rett: Uppdrag som. icke” rt tä stinsens; ibelåten- kört: leende" i sina pr anletön A En: "gammal: Veingestins : ar - ker.” Aätagön = det + gäller: Scilla, Crocus eller” Snö, roppar' som vå- rens budbärare eller "den blekt 'ro- tillhör hösten, är de för trädgårds- odlaren lika tjusandeé, Och att följa de mäktiga liljornas utveckling från det att/dé första'skotten visar" sig : ovan jord till att den förstå blom- mon slår uti all'sin prakt är, bå- de spännande ; och roande, I rabatt, ”stenparti eller g äsmattor är de .De- flesta. 1 från mitten ,av'september till-slu- tet av oktober. Planteringsdjupet värierar, Allmänt kan sägas/att. -) och hyacinter mår för övrigt bättre fre a Har man: tyngre” jord måste" man "plånterå något grundar : Efter. avslutad blomning" plockas. öv. fröktställningar, bort, men blad= verket först -sedan. det vissnat ner. in, tjänst. som” löken. Detta kan: ibla ör rabåtter ge ett skräpigt in- tryck; men "kan förhindras genom" att + man tar Jupp: lökarna "efter blomningen; bevårar dem och sät-' ter. dem igen på -hösten:" Tulpaner”. av en sådan behandling.” Och om man vill nå det sta re . | att -göra; ” hon: ade's Ty. . der; och betalt den v Pm ” paratiorier, detta för”att gi ra den | vackräre”; och 7 ändamälsenligare Vv västra; ingång. och? en. mot öster "gårdarna få. sin + om; årdnad och | er Big |: Ju till. Knäreds . gamla kyrka. eller ten” Hanson — söm” visserligen som -.pensiotierad bodde i Halm- Ir, stad: ” kunde ' aldrig! glömma naste levnadsår” mötte "Honom 'u- teipå stan, ledde han, vanligtvis.) alltid. samtalet. in-på Veinge. Ett] av, de. . humoristiska - minnena, den gamla -hövliga” gumma; skulle a a; göm sed när m gumman. skulle "stiga! n i kupén. vars" tv dörr: var. på” "sidan, annat' heäne: med att. sting Mårtn, Han” ? > Veinge, var, en. Jjnyvens ; Å ' karl: och han ade nog] tagit .- vara "på demsr-vilket; han || Vetage. När sign "under hans se- "gum för vå ha att enligt. tidens: H dc] JO ury--na H med” "tåget nu. gå vv ED att fara CE fordom? så - niklga Jå proménad gå vi; 1 curly” vi spela London och stanna : an gick) > | | utan AR större olycksi Lon till” Oxford vi ämna,” leges vi. -vandr: I hos: Skaköspeare och på han; varande" kyrkogårde; kyrkorådet att snart k kyrka" undergått' omfatta för: sitt; ; bruk. Ävenledes. kyrko- tillsyn. För. äl” dett: säkert: al "kyrkobesök: 'e' glada och. tacksamma: Det-är dock en plats, 'som. borde: ligga: alla kyrk- kligt'. intresserade. varmt om' hjär; "tat, men som: tycks vara tämligen bortglömd” och -lité 'uppmärksam- mad. -Knäreds : gamla, .medelti Helt säkert är det många knä redsbor som känner mycket lite n har varit belägen. åsyftas med" dessa ,ra- der är att Nästa, :vederbörande myndigheters, +: uppmärksamhet på: att något borde kunna göras för "att. den gamla kyrkogården skulle bli mera känd och uppskåt- tad såväl äv. "ortbefolkhingén som tillfälliga besökare « Nu' har -vis- serligen'. platsen int något” Jar helst reelt värde längre "mer kul- turhistoriskt sett är. väl den dan la kyrkogården. ”ett.av de.värder fullaste'. minnen; .som' finns inomi socknen, - Här 'var :det : som, den första kyrkan: .restes i "församlin- gen. Här har' 'också bygdens-.be-' folkning "samlats ' «till gudstjänst under en tidsperiod av omkring platsen där de sultatet skall man inte köpa de bil ste lökarna, då god kvalitet ho: 5 å 600 år; Mycket är. väl inte att då göra, men' något borde väl än kunna göras för att kyrkogården Sen Fönla iska ing: haft nöjet "mottaga: nedanstående! "insändare. « elgett: kyrkoherde. Sven Eriksson : "densaminä 'och” han in” -lyckshändelse i' somras -Aförst Må skull. Få.'eft värdigare utseende LV rdigare : Vis gå någa. gångar ädre av grus, | en från; garn gen, mot .Körs- il) kyrkogårdens |, samt. "rensa bort. missprydandé vegetation ar buskar + och .; » dylikt Särskilt: kanske också "skulle näm näs det. höga" "gräset. som, sommar- tid, : täcker platsen” och' ger ett synnerligen "ovårdat: intryck” och gör att. kyrkogården blir mindre angenäm att vistas på. Lämpligen kunde 'mån:' också sätta upp nå- |: gon minnessten eller dylikt :med uppgi: er "om 'amla kyrkans: äl- änder 'ätgärder |" skulle väl inte på något sätt ska- da "kyrkogårdens historiska " vär- de utan tvärtom ge den värdighet |, som ' tillkörhmer”. én: sådan. plats och dess minnens”bevarande. Nä- gon: sakkunnig: person kunde sär kert ge råd -och anvisningar om vad som - borde: göras. På en del håll är det inte ovanligt att man på” 2llhelgonadagen : samlas . till en andaktsstund ute på kyrkogår|'. den. Skulle man inte kunna; göra på liknande 'sätt här? Och skulle man då inte kunna göra-detta på gamla kyrkogården? Lät oss tän- ka: på: arvet” från våra. förfäder och hedra” derås' minne, När vi. öra n den émbygd” som: blivit vår. "[godbit'av den gamla och krokiga | geh "Fr Å- "AH: -det varit ett mycket stort månaderna i Knäred. har vi sett slut, "stack . Laholms > Tidnings '| ment,- ingenjör Bengt: Er iks | norrlänning -till. börden n men har. ut: " vilket. fädränlkts- med tjär > och "de: vägarbetare, ; som” | kbm grus, jörd och Fr Gr a och snart, 8 se vi åter skapas' respekt. och kärlek | ry här [Snart klär ”- Att lyita en ha väg så där på några månader hör väl inte till de enklaste sakerna i världen | red men , det konststycket Kar fak. tiskt" Skånska Cement utfört i Knäred. Där har man &nart en vägen mellan Knäred och Majen- fors förvandlad - till en "verkligt "I rnodern”. autostrada "men" tyvärr kan man: inte fortsätta hela vär am: igbygge - i, farten .de; senaste vid flera olika ' tillfällen och. när det hela nu börjar närma sig .sitt medarbetare igår upp till byg- är. vi; träffade. en. trevlig|d rediesentant för: "Skånska [6 bosatt -Halmsta 35 Ja, vad vi gjort. är. kelt att. vi byggt en ny väg, helt ch” hållet. DNyft.:o, m. från: Kn ds .sämhälle och upp, till Svens berg”. en. bit; övanför S som: vit "byggt en bredd av 7'-meter; :har' vi fått gå "genom rätt. så. kuperade marker-'och. vi mnat "höjder" upp: till .6 är vi så jämnat "marken |hat vi lagt” på. ett "lagersav..40 | och, ovanpå . detta ett .bärlager av. makadam. 10:em; H Taldgoriska] I EN -har , pressat”, så. hårt 'd aft” till sitt förfogande" fast e traktordrivna Jasttruckar bottentömning, bygden; a a. RN av. skolplanen i i shult två ter maskinerna | i" för hand -. ordnar ; med släntor och AL både de som's har vi: tagit. vid. Knäreds, | och det har -Minster' beundrå. - land pelare' hundra” Yet är som att vandra hå nen jag. kan. ej. finna, er. rim för” att sluta mir fat ga ry Få sång, 3 men det: får vi vara, ;z nus vi fara - och sluta ' IOTbpry. resan så lån; Vår Jedsagarinna, tt mönster som kvinna 4. ec och därför vi böra . i nog tacka fr alla de milen, han. |: en lyckad semester- Vi haft allt: tillsamman" dje och. on ET i pad vårt hemoch.: Jagt. :schaktmassorna |" så: sex. meters |: ingenjör" Erikssont Ka örutom” denna: har iman |; svardera Ya ; träda ett” pastorat, gjordes. nä te te dre plundring under svåra ”krigs- tid t;: vad vi sett" eller N 2 Kalk. och disk av silver för- or delen” av. Knäred- fin väg" för. halv milj. två "svåra - järnvä vel medan själva ämvägvengångar red flyttats upp ovanför den be- vakade övergången intill Knä- reds station, Särskilt övergången vid Lagered har j ju haft åtskilliga olyckstillbud att bjuda på. i (en någon smolk- i e finns det ju alltid och en sådan är att han inte ' får fortsätta ”vägen- uppför” till Meajenfors, Nu har man maskiner igång, vädret är idealiskt och allt lovar ett gott arbete, Men "det är .väl d ö kr "och det omfattar. idock ej mera än c:a 3.100 meter — se- fajenforar 1 0 km kvar u ul Majenfora PP Att det blir en nämlig väg, sådan som bilismen ju bums man kommer in på Nya vägen om än vi delvis fick använda den beklagligt att ter men ens fram till Majenfors = ' —,; då "hade denna. nya led säs kerligen slagit ut både” vägen ' Ma jenförs Detta” arbete började Skårika' Cement den 1 april och den 15 ec. skall det:vara klart att ' överlämna till vägförvaltningen, ny, flott och för- dagens läge hoppas på, ser man den gamla, Det är bara = . "man inte fortsät- Bagarna somi Nr Sl. för Jöver 'Sjönred och Hishult tll - allan förval » ING i Vägen hittills har. kostat 500.000 mer är tet brokiga ro i igt krokiga nä? may ;; kommer på andra 'sidhh' "snål landsgränsen och en fin väg till alla våra vänner i Nlarkaryd vill vi ju så gärna ha. idligheten + Helsingfors - dent Paasikivi. Sibeliuspriset, som -nister, Sibeli -Hindemith tår" Sibeliuspriset” ONS Poul Hindemith fick mottaga Sibeliuspriset, Hindemiti till höger. prisutdelaren Antti Wihurl,s "grundaren bögah och Antti Wihunle I fond, ur. vilket priset ktdelas: på 7,5 milj. Fmk, utdelas vartannat år' till framstående. Komar, erhöll priset första gången. Col.” den N kände" tyske | komslonisten av Jenny och : Pbakgrunden ses pro=!- instiftades för tvd år sedan och Kyrk h eller flera. ”kyrkokistor, och I den=] värdetullag; te "tillhörigheterria.. Förr! hade: Ivar NH en” Sä til kistan gä kokistan; Då en präst skulle nm skaper; utkom. : va Våra : kyrkor. i ki vandaligering ochi mer: eller 'min- livs" ängd är ju Inte 'så gtor fäm-:. .; Reformationen i Danmark, ilket'» land. Halland hörde | lesätt; "som åskådliggör den. bild- storm, som gick fram över. kyr- AA korna, - och dess tillhörigheter. Detta talesätt lyder: Han far frani; så att han välter både al- tare. "och beläte, . De gamla trä” skulpturerna - "benämndes beläte. Under” 1700- talet ansågs ofta de " kyrkoprydnaderna " fula mänga kyrkor . revos, och - nya uppfördes gick man också hårt fram. och berövade kyrkor mån- ga gamla” förnäma konstverk. ” Skummeslövs kyrkas äldsta Ar inventarieförteckning. ' "”Skumimbslöfs ”kyrckias Räck- | ningh Pro "Anno 1695. 0. av rä och patenen” av 17 mässhake av. grön plysch 1 mässkjorta "av klosterlärft förärat av frun på Skottorp - altarkläde av. grön plyach | 1 mässingsfat i funten” + + likkläde; svart . sa om ste nr " 21etycken red har 'man fortfarande: träkal , fört med andra kyrkliga.inven> - farler,” regel” raällsynta men” "från 170 talet j My dock. en del bevara” Ide.t:A Ett: "mäsitngsfat Å. finten: ger. 088 ” en del upplysningar, gamla' medeltida, stendopfunten . användes ”och' 1 'denna>läg ett mässlngsfat, I början av 1800- talet men den blev icke förstörd utan . finns fortfarande kvar £ kyrkans. . vapenhus. Även dopfatet ” från omkring 1500 är bevarat, , H LU hackor Nattvardskalken som '; häp > finns" 4H fortfarande Den" är; utförd 1'1600-tåls IG saknar stämplar, Dess- utom hade kyrkan” en nattvards- kalk 'av trä. Denna hade säker- > ligen anskaffats 1 krigatider,” då mån gömde undan” den dyrbåra silverkalken, Denna ' träkalk -är c u förstörd men t' Ysby och Knä- ar i behåll. + Mässhake äv "grön: plysch upp- tas i" inventariet, Mässklädernas Äldre mässkläder” äro” i i Den kastades , dopfunten, bort > På ' 1600-talet : och fram, till : 1774 hade kyrkan en klockstapel av trä; Den 'stod utanför koret vid kyrkans södra sida, Klocke- hus var den gamla benämningen -:,, 7 på / klockstapel” "och "endast eti” klocka fanns, Den finns fortfa--' "|rande och trots" att den är från år, 1460 användes den ännu, . liten klocka, som. ligger I kyrko- skåpet, upptages också i inven- tarteförteckningen, Därmed avs” ses den 8 k. primklockan, sont” - .;'jen gång hängde i kyrkans' kor. Den användes icke 1695 utan Ug ' : I förvarad i kyrkoskäpet, Var den= > Da klocka finns är £. n, okänt. > -. Det är Klart, att det vore myc- Nn. ket mera att berätta om de olf- - ka inventarierna, De olika före- målen ha sina öden Många sa- [d (Forts, & sid. KO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.