Yr vreryvrv YyrtYyYTErrY ” vrevreveeyyreerYYyrYtYTeYYYYeT TTT vervrerereYyryevvryveVvV rv verryvt wryrerrv : YrferfvY vvvereeveryvryryryrvyyvyvTtT YT H . heter resa sig. Men har väl en SN om [ Lördagen "den 15 oktober 2055 2 mm is sönd, efter Tref. 4 ; Sabbatstankar - äv "komminister Gilbert wér ' bull, Karl Johans församl, Mod Fextt Matt 9: 18. Fo u rorsäan 5 är din trot 7 Söndagens evangelium” be- rättar för.0s8 om en lam man, som Jebus fick - hjälpa, icke blott så, att denne Jame kunde taga sin: säng. och -gå, utan . framför allt därigenom att. han fick sina synders förlåtelse. I motsats till fariseerna, som in- te erkände Jesus, hade den la- me mannen en sådan tro på Jesus, "att "han kunde taga e mot, vad: Jesus hade att giva honomy ty att tro är. just att taga emot, vad Herrens ordyut- säger. > Detta var ju gott och väl för den lame, han kände IP sig säkert mycket lycklig över vad som hände honom, men inte omtalas detta bara för att vi, skola upplysas om) denna händelse utan det vill vara ett ord till” osg, från Gud för att hjälpa oss till insikt om huru- dan vår tro är och så leda oss fill tro, Och därför riktar Her- ren Jesus, I dag till oss, som höra vad som då 'skedde, sam- ma fråga som han den gången riktade till dem, gom sågo vad som då skedde,:' Han ville så- lunda, att var och en av oss gBkall överväga, hur vi helst vil- |” ja svara på den frågan: ”Vil- ket är lättare, 'att säga:.”Di- na synder förlåtas dig” eller att säga: . ”Stå upp: och gå"? Vad svarar vi då på den frågan, som alltså från vår si- da sett i korthet får det inne- hållet: Vilket är lättare att tro .på syndernas förlåtelse el- ler tro 'på lekamlig hjälp? Det sgkadar inte att på allvar tän- ka: över ' hur vi känna, att vi ställa "oss till den frågan, ty ” det svar, som tränger sig fram, kan avslöja vår tro eller brist på tro, Så tänk då efter med lodning av följande svar, = ' Det finns säkert många, gom utan vidare. kunna svara, att det är lättare att tro på syn- dernas förlåtelse än att. tra på '' lekamlig hjälp; Det svaret ser. kanske bra ut, åtminstone. tills man förstår anledningen till att det svaras så. Ty anlednin- gen är ofta helt enkelt den; att mean inte tager synden som nå: gon särskilt allvarlig sak, Mån lider. inte under sin.synd;, ty. man tycker sig inte begå:nå- Era — särskilt ' svåra :"synder.i 1, allmänhet”, något obestämt som man jäst, inte tynges: av. och Bom det rent av tycks vas ra en formsak att få förlåten, Det är givet, att man då” har. lättare att tro på syndernas förlåtelse än att tro på lekam- lig hjälp, som man däremot är så ängslig att inte få och i vars väg man ser så många svårig- sådan människa tro? . . Så finns det nog många som svarar: Att tro på syndernas förlåtelse eller att tro på le- kamlig hjälp, det är ungefär lika lätt eller lika svårt, Det svaret visar, att man kommit till en viss tro. Man förstår att man bär på synd, ty man be- går fel och försyndelser, som talar sitt.- :dystra språk, men man har ursäkter till hands, åtminstone för det mesta. "Jag har visserligen gjort illa men jag menade . inte så illa: jag blev frestad och kunde inte ge nomskåda bedrägeriet 0.'s, v. Är nu Gud min käre himmel- ske Fader, , som lovat 'att sör- Ja för de sina i lekamligt av: scende, så har han nog också överseende; . med ' mina fel, ty han ser ju min goda vilja, och förlåter mig. -Detta . är; min tro”, Ja, detta är din tro men Är det verkligen kristen tro? Är det inte en trö där man än- nu inte ett syndens makt att förgöra Och därtär finnes det också några, som . måste svara så: "Att tro på lekamlig hjälp, det går väl an, men att tro På mi- ha synders. förlåtelse, det är svårare. Ty jag syndar så myc: ket och så ofta. Och inte bara | det, Hela mitt inre liksom sam- tycker till den. synd, som jag sÅ gärna önskar, att jag kun- de visa ifrån mig, Det är inte så, att jag inte menar. så illa som det ser ut, det är tvärt Om så, att jag menar värre än det ser ut, ty de yttre handlin- garna kan jag något så när Forts. ers ss : En natt väckte Inga Lars, Det knallade och: åskade 'och regnetiän stod som spö i backen.” De 2 Vi får klä på oss, sa Inga med darrande röst. "Hon var ännu rädd för de stränga åskvädren. ” - Lars låg och drog sig. Tyckte det var varmt och skönt i sängen, Han vär trött och sömnig också. red Asch, sa han barå. Det slår inte. Jag tror det nästan kar dri-! vit över nu. : Men det hade han”fel i. Kna] ' på knall kom. Det åskade myc- ket strängt. och slog i skogen gång på gång. Då kom knallen som ett skott genast efter det att FD Regnet . fortsatte skvala ner. Inga var ute och såg till pojkar- a i rummet intill, Då skrek hon/| plötsligt... 2 rna se Lars! Det brisner n nere vid sågen! -> : sprang, Elden hade just fått fart; det häftiga regnandet hade gjort ått elden haft svårt att få fart. Då kom tanken: brandkåren! ". . Han visste 'att: det var: farligt att: ringa vid :stränga 'åskväder. Men nu pinglade han: på. Han fick tag på telefonstationen och sa ifrån; Sen :var han åter på språng ner i regnet, - .'Nu var, hela sågen övertänd. Men det: var en sak sont gjorde Lars: litet. undrande;+- Vid. det torra upplaget timmer. öster om sågen låg ris öch halm uppstap- lat. Där hade elden inte fått, fatt ordentligt. HA : > Men sedan fick Lars ännat att tänka på, Folk kom springande. Litet senare kom brardkåren, Då Lars talade öm. det han sett för Simon var det för sent, Då hade elden "redan bränt upp också det upplaget.. Det flammade och och brann vilt nu sedan elden fått fart och torkat timmerlavor- na vid sidan om sågen..; allt uppbränt. Brandkåren hade inte kunnat göra mycket. Brand- chefen talade litet!'med Lars och Simoni De 'hade kommit överens om, att "ingenting" säja. Men när de. gick, hemåt om morgonen var h hå tänkte vem det » Kvar står då endast ”synden]. H bilfärden "och" släget.”, ” : Simon såg på Lars. > Du kan ingenting bevisa. > = Nej, Lars'var kort i tonen. vara, gorlunda, sa Lars.' tusen, Simon nickade, — Om 'vi ska bygga oöpå igen... Lars såg hastigt på vännen. Det kom för Lars att de numera kommit bort från varandra,” — Det måste vi ju, sa Lars. Vi har ju tjänat bra också, Blivit smått förmögna. Och en sån in- komst släpper vi inte, ' s Lars skrattade. Han undrade varför Simön verkat så tveksam, »—' Men vi: har ingen" otsak längre”. ett” röra med sågen, sa Simon. "Det blir så mycket att syssla med; Vi kan ha våra Jord- hjärta” kan jag inte" förändra. Jag försöker ' föra ett kristet niska tankar. jag : försöker vä- ra troviss men därinne: sitter ker vara ' » vänligt överseeride men därinne retar jag mig på henne. Jag vill tjäna min näs- ta men innerst inne tänker jag endast på mig själv, : Jag arma människa, 'som » gör så mycket ont och syndar mot min Gud, förlåtelse för det som jag in- med. Och dock: utan förlåtel- därv för évigt, Och därför har jag ingen annan utväg än att precis, sådan jag är, kasta mig på Kristi barmhärtighet, "Jag har intet annat val. Jag får li- ta på Herrens ord. — ”Detta är den tro, varigenom vi kun- na övervinna synd och död och ärva evigt liv, : hålla i styr, men mitt onda Hurudan är då din tro? . "Amen, sätt och vis är otrivsammare nu : innan: vi' började med. att' skaffa oss såg och sånt? ' : Lars tänkte.litet på det; Simoni hade kariske rätt. i : -"— Jo, på sätt och vis. Gården Kar ju inte skötts så bra. Jag har fått mer att göra, på annat håll. Meh sågen ger ju. brå netto: > Pengar är inte allt, sa si mon. Jag bryr mej inte om 1 den met i alla fall; Zz "Lars hörde att Simon menade det. : vi har ansvar mot en vi' lockat. upp. hit, sa Lars fast. — Det gör han nog. imon. såg på Lärs. Men hade jag varit som du "hade ;j jag "sålt sågen till nån av; arbetarna; Eller nån annan som hade flyttat. "hit. Maden är Då kom Lars hastigt på å benen. 5 Han kastade på sig kläderna och ” i Först fram på morgonsidan var | du fe Det ä är Fnog bäst att låta det : — "Tur att vi "har försäkrat n nå-| Men medl: driftsstopp och, sånt går där tio- - liv men där inne uppstiga ched- |. tvivlet och hånler. I Jag försö- 1: med en besvårlig medmänniska |; hur "skall - jag”. väl kunna fål. nerst inne kanske rent av trivs |: se drar min synd över mig för |” jui ordning 3 AR L ckade allvarligt. | Lars sglok sakta hemåt.” Han ; tänkte "på det som skett. Han visste säkert att Sture tänt” på; Ingen blixt hade slagit | - ner 'så nära :som i sågen. /Det len.” Det var inget att göra åt detta nu, Och så ville Simon dra sig:ur spelet. och bara ägna" sig åt jordbriket. Simör' hade" för- stått rätt. De hade båda två fina "gom kunde utökas ' niye- nog att göra med bu rikare och . I mäktigare i; "det liksom ' fanns ett; begär. inom Lars. att få fler | pengar. ' Mer . makt. ' Men”. samti- digt visste Lars att det ärligaste hand;om sågen. Eller — som 'en blixt: kom. tanken: —' låta". alla] arbetarna vid: sågen köpa- in sig i den: En av dem kan vara verk- mästare och så kunde de: dela vägen nu. sen båt. tllbäla | till Det. var som om Eriksgården..: Karl gedan, hon kom tillbaks slu- tat- intressera sig för skogsaffä” SR - Ännu” "regnade det; Lars kade gått i värmen så "+ | han hade torkat flerå gånger: Nu I bruk: Tycker du inte att det på, Inga bävande:” 7” ket ensam. Z.= "is Jag får väl själv ta vid då. Kärl sir skulle 'Lars hört på själva knal-|t vore ; att låta "någon annan. få|: Du kan predika så så man tror Fas Jag ska gå” bort och söka bli ”häns = Tänk o om Larsro. bränt, sa Yr 7 Lars skrattade. + + «+ a Vad dål.n vi fade väl fått bygga” igen. "Eller har:du blitt "| förälskad i gården till sist?: inga, kom bort till honom. "i Ja, Lars. Nu:är, detta, mitt hem, mitt enda riktiga hem, Ha- dei bara du inte haft så mycket att stå i red så hade' det varit ännu roligare. Jag blir lite mye” » Lars talade o Ör . |:Simon sagt och .sin 'egen') idé om att låta arbetarna få överta såg- rör Isen; , Lars talade. också om Hän kan ju bränna oss s inne en natt, sade. hon: Han hatar: dej för att du värit svår mot honom. i i | Inga Bör Du kan: väl gå bört öch tala med: honor." Bli" vän med höhom. Vi hat inte råd:att vara ovän ens "nied honom. : : Lars”såg mörkt | på, henn += Tror, du:jag gå och usar Ingas” röst. :var mjuk; och inner- lig; Duii skall "bli som förr.. Bind samman och offra gärna litet av din stolthet. Jag, tycker. om. dej när du vågar vara bara dej själv. = Men. han..har aldrig velat sköta, nåt och "alltid varit till be- svår: och. förtret, sa Lars... sc Han är gammakoch du äng, väns i I 2 Tack Lars, sa Inga "och Tade 1 armarnå” "öm hans häls; Jag visstel 1 | att du" längst inne, Var; Han'"kj dari stor glädje sedan" Lärs gått. Ni blev Lars: mer 'ocH:mer .som 3 + förr. Innan den här tiden [1 "med bekymmer för såg och aäar- Betare och. tankerpå-att” mycket. pengar. . inga visste att hon skulle. alltför att övertala Lars att sälja d till? arbetarna. Det vore bra, då skulle. de binda "arbetarna. ännu fastare till bygden: Och kamrat- skapén och jämställdheten skulle bli. bättre. Lars skulle åter in” var han'åter våt och måste. byta 31 | strande ” >, Ien till skillnad från s tressera sig. för gården och dj Med en av. 7 Öresundsbolagets båtar stävjade vi ut från Malmö med Köpenharan som närmaste mål, Sundet blånade -med sol: glitter. över: vågtopparna. Snart försvann Malmö i i soldisét och i- stället. . steg - vi ” allt närmare ”Köngens . by? med. tinnar "och ton över husmassorna. ”Väl- | kommen till, Danmark” stod det att läsa från vissa skyltar. och danskarna viftade värre från bå- tat, och kajer | när Sverigebåten gled in i hamnen, - ” : Köpenhamn är. en. miljonstad och värd sitt: eget kapitel. Inte för inte; heter, det att -”Köpen- hamn & är, Danmar] ”, Allt är kon- sentrerat, till huvudståden. Den äger en. milj. av landets fyra mil- joher.; Det är, något märkligt men-dekså abnormt. Därför har män rockså sagt att Köpenhamn är; ett : vidunderligt stort huvud på en mycket liten kropp. En: dast en. . motsvarighet. torde väl finnas; i världen, det är Wien i Österrike. "Men "det är en. vac- ker. och "utomordentlig. sevärd huvudstad danskarna har." : Efter. en dags "uppehåll cykla : de; vi på kvällskvisten mot Hel- singör, följande Strandvejen, en förd I gen behöver ångra. Egent- ligen 'är' det en” enda ”stadsbe- byggelse utmed Sundet från Kö pehhamn till Hälsihgör (över fy! ra'riil) så nog kan man tala om ”Stor-Köpenhamn”; Här är un r | derbart vackert att färdas, blom- ' trädgårdar, lummiga parker och alléer med jättelika | bokar ocr almar. Nu var det vis: serligei'' nattetid " vi | färdades fram,' men vi tjusades' i alla fall avi det: nåtursköna perspektivet. "Augustimånen ” "kom, Sundet vågorna .. ”skvalpade singborg .. I mitt, emot. på: den svenska sidan ” en gammal stad, ka: 'grannstad synes. di i växten. och företer mest en so- vande; stilla: törnrosastad. Enda amnpartiet,. står det "ståtliga Sveamonumentet, om ' Danmarks svåra .t 1940-45" och Sveriges hjälp till broderfolket.” : Bland : inskriptio- nerna står följande” gripande ord inristat i 'grafiten: ”Krig spalte- de Nor "den :'men': hjertebandet de nordiske folk bestod baalets flamme hilsen lys- te over Öresund fra kyst till yst og; frå hjerte till hjerte”. ”” M å: Kronobergs slott togs i i'for-, na , tider. upp Öresundstullen. "| Först. 1858 : blev Sundet fri se- . | gelled, Här finhes- handels- och ] sjöfartsmuseum, sfavelsamlingar och I ällarvalv.-. med. Hamlets grav "samt" .stenfiguren Holger Danske, som enligt sägnen skall vakta upptill. hjälp. när landet befinner sig i yttersta fara. Man] får jockså genom. rundvandrin- »I geni Kronborg en god inblick i dansk historia — kanske rättare + | svensk-dansk — då det är fråga » Jom slottets egen, gamla historia. | ' | Roskildefreden då ”Skånepro- vincerna” överlämnades till Sve- ren och, vara hemma 'hos henne och barnen, Just nu är Inga än- ; ;» [nu mera intensivt inriktad på att få tillbaka den gamle glade och 2 sorglöse Lars. Hon 'vet' att hon skall ha. ännu ett barn. För barnens skull vill hon ock- så att Lars skall- vard mer hem- ma, De skall svetsas samman alla till &n familj. Som nu innan har Lars arbetsbörda varit. för stor. Han har haft för mycket att hål- "la reda på och inte orkat med "| dem därhemma. Bö-tons "kolossen Caterpiller. D9' I Caterpilir. DJ, den störsia -och starkaste bangdtraktor som : hittills släppts ut på världsmarknaden, har "kommit till Sverige, "+ Denna bjässe, som väger cirka 30 meter ling och utrustad med en heh ny "6-tylindrig 286 hkr. Cater- Pilar, Dieselmotor, den första med ärgasdriven kompressormatning, | hi Pet bär exemplaret har Caterpil- vinschas - mach Lines Mormacport i "ton, är 'närmåre 3 meter hög, 5 Ir i land från Moo -Me Stockholms 2 Ito Sör lens berömda 'oljekoppling. Men ' der guerömda sljekopsling. Men prövade nyheten. tillverkas. även” med en fulländad Farbinväxel,. sk torque Converter. ne ; sen till Forsmo och Grundfors,. dä r gattenfallsstyrelsen” sätter in' den I veriges — och ett av världens — ittills. hårdatte. N Dytlalogarberenn | och bergz I skett... Ett 7 "I tacksam mot det som förorsakat Inga rör i köket med disk och matlagning - "och ' hela. tiden ' är hon glad till'sinnes för det som slag är hon nästan branden vid 'sågen. Lars var an- norläinda då han kom heni i dåg på” morgonen. Kanske Simons ord också väckt honom. '. s - .Han har insett att arbetet. ned vppsi att "fylla. ör RA Sd rvalspråk: :. Folkets hjärtlighet d i | smugglats över till frihetsmän- t|pral tfullt monument I renässans- | dens härskarinna "och" Danmarks Fun det. gamla fästningsörårådet. Morgonen därpå. kryssade , vi. ö-1. | födelsestad. Odense är en vacker s[ garna liksön? en massa tecknin: och angelägnast ter rige 2 och Karl X Gustavs beläg- ring av Kronborg skildras gåns- ka utförligt i ord och bild, Men | m. också dansk kulturhistoria kom" met till. heders.. Vi erinräs om att Danmark haft kolonier både i Afrika och Indien, att danska staten” äger hälften av kryolit- verken, på Grönland ete:'Kron- borg är ett världsbekant' namn genom Shakespeares”. -”Hamlet”, den olycklige dariske prinsen, en Iegendarisk gestalt. "Varje som- mär går. här ett' Hamletspel av stapeln, , Från > Hälsingör gick sommarresan "vidare till Hille- röd, en liten idyllisk själlänsk städ. Innan hade vi dock gjort en! fransysk visit på Frederiks- borgs glott invaposanta national- museum, vars samlingar man an såg vara de mest sevärda i hela Danmark: På Hilleröds torg står den "omåttligt folkkäre Fredrik den” syvende . som staty (han £.. ö. på många platser i Demnadl) det kom. jag snart inderfund . med. Det var han som gav folket grundlagen d. 5/6 1849 då demokratin föddes i Dan mark, En väcker vers talar, om detta och därtill återges kungens min styrke”. - Det ären upplevelse att fara gehom Själlands härliga boksko- gar och skåda dess vidsträckta slättbygder. .Idylliska byar och trädplanteringar utmed vägarna. Ibland erinrades vi om de hårda öfredsåren : genom": gravstenar där män ur frihetsrörelsen mör- dats”av' den tyska 'ockupations- makten och funnit sitt sista vil- ställe; Dessa hjältegravar prydas dagligen sommartid med blom- mör” "från förbifarande, RE "PFrihetsbevegelsen” : 'Dan- mark finner man också på mu- i form av vapen (däribland ckså . av 'svensk modell ”som hen), ammution och to, i er- é hakkorsflaggor. > Roskilde: .domkyrka ha' de danska: kungarna och deras ge- "målet alltifrån drottning Marga- reta: (d. 1612) fått sina 'gråvar under ståtliga sarkofoger.. Man på vår förfrågan att blott Onge” saknas. Under ' ett stil." y ilär fär: ' också "drottning Margareta, "en gång "hela” Nor- främsta: "regent: . Danmark ' är helt lågland, men icke platt som en pannkaka. ”Det bugter sig i bakke, dal”, som ' det' heter i den danskå folksången. Vi pas- serade småstäderna Ringstedt o. Sorö. I den senare ”byen” gjorde vi ett- kortare uppehåll. "och be- sökte . den ' berömda ', ;klosterkyr- | kan därstädes. Där har den dåd- kraftige och berömde biskop Ab- solon (bl. a. Köpenhamns. .grund- läggare) från Danmarks. medel” tida storhetstid fått sitt sista vie lorum. I samma .kyrka vilar i en annän säårköfog. den, store kom- möediförfattaren. från 1700-talet; Ludvig : Holberg, mest bekant genom. 'sitt lustspel "Jeppe på Bjerget”..: ya Sent : på kvällstimmarna an: länder vi från Slagedse! tillsam- mans med. några. ändra lands- vägsluffare . (samtliga. skandina- ver) till Korsör,. färjestaden. för. överfart till Fyn; Det är. en gam- mal föstningsstad: med; vallar från vår; Karl, Gustavs tid. Det: danska , :Ungdomshärbär- get. värl vi övernattade hör just ver Stora Bält i färjan med sam- ma namn: Måsarna följde efter I stora: skaror, och: fånga ' blixt- ' Efter 116: timmas: resa "änlände vi till. Nyborg: och Fyn, . bese | Danmarks : äldsta : kungaslott, Danahof och stadens utomor- dentligt ' intressanta: muséum, Därpå. bar det,. av. mot. Odense, bekant som den världsberömde sagodiktaren FH. C. " Anderssens och - även, industrillt Ivlig .s stad på närmare 100.000 i inv: : Så fort vi hann ordna våra pi- naler uppsökte vi den store Sar godiktarens födelsehus, Detta med stor tillbyggnad utgör. nu ett H.C. Ander TSSeN-—museum. Det. var en intressent. vandring i'de; olika rummen: och -inte minst” agomålningarna ;| ; på väg- sa | gar med anknytning till sagorna som stort folk läser med samma nöje "och, : behållning | världen över) ä är ir någo Ned "Charles" | på: cykelresa' i Danmark: « strykning fått, namnet.”De fyen- -| ske ålper” Något karaktäristiskt .som" barn I de. fängslande. De äro översatta : till nästan alla kulturspråk t. 0. 4 till arabiska; ;hedniska; japan--.: ska kinesiska öch' grönländska, Samt på: :”konstspråken”. a . Den: store" sagodiktaren : var ” / född år 18041 ett fattigt hem 2: hah fick "uppleva en' "bitte svår ungdom, men blev. efter sin: berömmelse” hédersborgare, 3 isin födelsestad.” "Att han var djup dehna förstå vi av följande” vers: Du kjäre gamle Födeby s Er, alltid i min tanke" , ” stolt byggde Oden slot 'mod Sky oved banke ' benlksta Huse först to, tre ". Så flere — der men havnet'->. Og Frigga raabte:” Oder se! rn Derfra fik Byen Navnet. . Den Fyndske .landeby invid Odense visar gammal dansk all- mogebebyggelse och ger god in- - blick i folkets bruk och' sedvän- jog, Från Odense styres färden met :Bogense vid nordkusten. : Idylliska bondgårdar i kossvir- kesstil- och halmtak. omgivna med massor av träd går i god stil med 'en vän och rik natur, '- Inte för inte kallas' Fyn ”Dan- marks have” (trädgård). Bogen- se jär en liten stad 'utan särskild betydelse. Om inte dit skall rä nas ett elektriskt kraftverk med vinden : som : energigivare. De väldiga vingarna höll ett- väldigt: väsen; — det blåste” starkt, 33; iinéters höjd”över till Jylland, Detta" tekniska mästerverk som blåv: färdigbyggt 1935 förmedlar både järnväg: och landsväg. Fre-" deritia,”7 kii”torr om bron på IAländs' kust är: bekant. från”. ” vår historia både från 'Torstens- +» Men, också > från ” "Schswig— : Hölsteinfejden 1848. och "dess fortsättning: Dansk-—tyska gri- el eta 1864, då många svenska fri: villiga bistod dét danska broder-. folket. Det var under. den & k. skandinavismens klang- och j S beldagar. En staty av Den daris-' ke landssoldat. minnér om: detta ” krig. .Resturen -gick därifrån till Syd- Fyn, Assens "passerades 'och i Faaborg, också! vid. sydkuste fick” vi -nattlogi.i. ”härbärget”, som ä är ett 160-årigt, högst pitto- riskt” korsvirkeshus. Det. går £ ö.jbra. ihop med staden som er-; bjuder dylik bebyggelte sarnt.' kollosalt trånga och krokiga gar tor. Men så är också stadsplanen” från 1220 - — den äldsta i Dan- mark, : 7De Danska + vägarna är idealis- : ka för en semestrande' cyklist. : Cykelbana å båda sidornå, num- rerade”” huvudvägar” km-stenar, " samt: vid nyssnämnda huvudvä- :' gar även mindre 'stenar markes”. . rande varje. 200 m: vägalléer, ja , t.o.m. vilobänkar på sina ställen. -:..: till landsvägsriddarnas förfogans=-> de. Korta avstånd mellan kafée ”kroer” (gästgivaregårdar) o andra "förfriskningsställen: ' "Det var, också intressant att studera SS | hur :mekaniskt.. och... rationellt” . | de. danska jordbruket var ordnat a Man. tycktes skörda och tröska -. (med eller” utan, skördetrös vi ett sammanhang och efter ;] detröskan , gick. ofta en tr: driven . halmpress, - Det get bra,.men. det blir dy) me- get dyrt” sa:en dansk: lantma; när vi, började, ett försök. a ”snacka” som dessa finesser, : . råkade vi:på. en / .. och branta ba kar (enligt. danska. -förhållande) De ha' med; en humoristisk an» för landskapsbilden år många : vindskyddande - häckarna. Lofta syrén). omkring; åkerfälten... Nino ta vackra kyrkor med trapptorn, där ' det ringdes riöorgon och. kväll liksom en och annan hö YT” gård fångar alltibland: vårt öga. ' Vi cyklade förbi Danmarks för-. 7 nämsta .gymnastikhögskola.. Old, rap -— tyvärr stängt: — annars : 1 något : högst : sevärt. Slutligen, : ' hådde'vi Svendborg 1 Sydöst ; Ön. Svendborg" r Fyns häst största stad' och glad och. vacker £.'ö.. De många små. ,.” öarna söder om. Fyn (och ibland gked Lolland och Falster) kalla -.: anskarna i gladlynt i ”Söderhavsöarna”. ve Före förs t (enaståen- jr Nee 8. far v vi båt- > Forts, &. nästa. 3 bät= 4 söhs och Karl Xx Gustavs krig. 7 me valda, sens
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.