vevYrreerFrerrerYFFEFYYYY TT YTYY yverryvvyrYrYrEReTT veveververeeer EFIT VY REEF ETT TFT ETF YYY PY TY YTYYYYYYYYVYYSYYX NT EN YT POTTT ”u. vevYeryFeETPYPVYY ERF Or OFFETOTYPYYYT | YT : vrvryrYteeryY y MAS AADAAAA MA trecrytTtYet rett r ARN M v r d . ; nMorsdidod dei 27-öktober. 1955 Urikes: — Hemmaintriger. kring -Porkkala ike nu 1 äler, komma att undortrye- ka, det tyska folkeleméntet f Skar?. Majöriteten av. befolkningen 1 stt Sädr är tysk och vill "anslutning till : ., Västtyskland. Utgången” av folkom- "| kigt område; Nu: Hinnärna en” röstningen I Saar får för den skull H chans. att försvåra ett 'återförande] uppfatta "söm e.d tration för |: ässvensk Ego, me= lan Saarområdets införlivande med det: : uniisterna livligt. sekun=. + tyska moderlandet, I förstå hand söcilaldéemokråterna bege" befolkningen 1 Saar sagt ja till ivis bibehålla tyskland och I'andra"hand nej Sj alt bast måste stiftas' som "regle= rar ett ev. återöverförände av: pork= kalavärden i privata händer. '"Porkalsområde nästan .100=procenti Löttesrik | romankonist | ' Är vår" enska berät-' ; tarkonst idyllisk eller tragisk, rea- listisk eller "romantisk, social: el. . . ler . individualistisk? -En blick" på" i några av dess senaste ! "tiva verk visar att. den. är' intet- ” Modern svensk romandiktning k har befriat sig från en' tidigare — .epoks ismer och. medvetet tagit 7 He + "Bb steget från självbiografi till” reas" det. enda: and, som kom att göra en « listisk / änatsko kild Uror ist av ””Geneve-andan”;, derade | mantiskt "stämningsmäler! och erlämnades omedelbart "ta på att helt eller | dera eller: både det iena och det djuplodande ; själsstudium, kons' der för att ' tekniskt "området I statsägo; göra det till pro, d, ådets europel- d, te fessor, John ;Land« : ånader för Ichos. till'stadgän om, områ: , | ” andra. gatende, Spakera slagor Quist Pr hedanstäende essay.: Sn finsk Kole! Ne ig. Men Frånkrike” anser, att quist i jr - kring några av höstens -roman=-. nyheter. Sara Lidman (Hjortz, 'ronlandet), Lars tendenser ' och avgränsningar har M förlorat sitt grepp över den. Vad + denna nya diktning söker är livet | villkor. än en. '20-årig + TV Vv. För pan i jen mn förl igning” av för: arspakten med pressen av respel t för den av Paasi- -För Finländ är detta en, kivi! påbjudna. språkfréden' inte till stadgan betyder att Saar nej alltjämt 'skall' förvaltes: som, ett "+ roman: ett passionerat drag i i skild- >. hur många höga tankar 'måsté : + & dess djup och gärna: också i dess mångfald. Denna :dess frihet från ismerna betyder en diktens eman- cipation, .. Mans: har därvid också passat på att gå förbi det poetiska « elfenbenstornet som en av de för- åldrade, byggnadsstilarna: : örhål- landet mellan konst: och liv;'visar sig ha detta utscende: - ju renare na,.; kvinna) -och Sivar Amer. + (Fyra som var bröder) framhä- ver. professor :John' Landquist här "som typiska representanter för denna löftesrika utveckling inom våra dagars prosalittera= enorm tlldragels e, Ur. rysk syn-” punkt: "har Porkkala blivit én liten, enklav utan någon större militär be-' framfört direkta krav på ätt finskz språkiga "skall. få "samma "rätt till : Joräförvärv som de gamla jordägar- mur kala! var. Jalla fall. at mi ra ärt” än området självt, Däremot” är "det, på en lägstiftning som skall göra det omöjligt för många finlandssvenskar 8, svenskarna: Men det be-lätt livligt hoppas la ockuperat område "under: fransk överhöghöt, Förbundskansler' Ade- näver har accepterat stadgan. trots 3 ställningstägande härvidlag täkdgaive harik' eget. Adenauer menade. emellertid att Saar måste iminstone tills "vidare, på 3 he > MN a digat och veckor gick den tröstlösa ”merschen -— oftas. störd av : fientliga flyganfall. Då" flyktingarna på detta sätt handa mitt i Å : själva stridsområdet: är' det lätt att förstå att barnen under! sådana konst, dess, djupare liv i denna - T Kand ante "bar fri Osama AA NN xx SR leäeda höän fommel försoningens: altare med Frankrike, s förhöllanden kunde bli skilda från sina vårdare." 3 . Bland dcb tanterna äm: Je |] Sara Lidman gett prov på en överraskande ny och: originell be ” rätfarkonst med Tjärdalen (1953) och. årets "roman" Hjortronlandet, Båda är bra böcker; men Hjort- > 4 Västerbottens kärr. och h björt Den r en " ny erövring "iden svenska Iittera- turens sedan 1880-talet fortgående strävan att skildra och. bekantgöra svenska : folkets liv och'lynnen, villkor. och Jandskap; 1 vårt: stora uvudsaken, Huvudsaken. jitterär framställning ä är nånniskor Iskil i Hjortronlan- Idets mänsköskara som inte' en. vä- Det fina i Sara Lidmans. roman är att. hennes människor så perfekt förenar sin > allråängiltighet eller sin originalitet med sin I dh t medföra finsk inrikespolitisk ”splitt ring. Om de gjorde det så är 'detta ännu ett pe för skicklig rysk di-. ie själva är så ängsliga för en förläng-: ning av försvarspakten med Sövjet én” visade sig ju inte" så' farlig. under den tid den existerade — kan den dock komma 'att innebära mån” zz ga .obehagliga överraskningar; änte' Pp ett. liknande sving "inför vissa fun- damentala' likheter. i. mänskliga bar” talang i Sveriges ;yngre litte- ratur. Man stimulerades av ymnig- heten och frikostigheten hos. .hans "Irighet just på denna fläsk på jor- Iden: ut i: Man ; ObsejVerar i först denna ringen av. människors 'sensationer, ett drag som kan ge.dem en för- ” bluffande'” åskådlighet., "Ta berät- telsen om 'de huttråndé 'skolbar- inens : våndring,.., den långa" vägen över ;' myren 4 vintermörkret till |skolant 2Den var lång: för: deras ben, kall. för deras klädsel, mörk ögon,” ödslig för. deras!. själar", Då snövädret kommer. och "anfaller dem från alla 'sidor ” ”nys- 'knande fantasi i hans fjolårsroman .«'; Stora ''.Glömskan. Märkvärdigt,' . tänkte - many: vilka praktfulla original -.måtte ha ,fun- nits Å den hittills i. Sverige roma= ner så förbisedda, lilla norrländska hamnstaden Sundsvall! 'Ahlins sin- ne för det excentriska och groteska kan erinra” om Hjalmar. Bergman, men. skärpan. i hans. teckningar med. han: omhuldar sina figurer. Hans nya roman. "Kvinna, : kvinna är inte riktigt så. bra som den förra, men har också sina glansfulla drag. h Skåd, tade de sig. samman till ett namn löst 'svart. knyte. som" tjasade sig fram, sakta, sakta”, När de kom- mer till skolan” nytt bésvär, ty de- ras föräldrar har inte, haft råd å : näsdukar för deras shöriga. äs Det är bara lärarini an med sin: ”I snörlöshetens rymd, i näsdukarnas : fläddrande ”värld Inte få tid” att tänka 'där”, SÉR annat "dominerande drag 1 Sara Lidmans bok' är humorn, som skiftar efter sammarihångeri: änt; blir den mild och varm, salt och sarkastisk, än patetisk 'i. några”: Ssce- > Ner. ur. ett, tragiskt livsöde, ' Den blida ' hurhorn : spelar kring. förra -,tjänstflickan . Frida, som glad och ' troskyldig går in i äktenskapet tro- storiska drag från den tidens ”sö -Jåkande” — med hästläss till Stock- | Den: skildrar konflikten mellan dé är en miljö i Sundsvall på 1860-talet, och författaren har med omsorg inflä- tat allehanda: trivsamma - kulturhi- holm — och livet på lastageplatser och ifäbodar. ;- Men till sin grund- struktur :. är. boken en idéromän. Fr "stora ' strömmarna av: längtan -en'" "ung : mans liv: :å :ena sidan längtan till männens fria värld; till dåd 'och daler” och fria: utsikter iden manliga miljön, å andra sidan kärleken,; "blåsten från kvinnornas rike”, som" drar honom Hillbaka” til ett nybildat hem.” : N Ahlin, -har . funnit Inspirerande uttryck . för: båda dessa arter av :| minst.ur svensk 'synpunkt.: Ryssår-' - [Na bestämma nämligen ensidigt närt - De ”Isiv. och offensiv. mildras av det varmare lynne, ; var-|5 för ärder” bli nödvä INya strategiska flygfält, . järnvägar, . I radarstationer och andra ”militäran- -| läggningar, som kan ha både defen-' kan: SIGN man att . understödja en” ”moderat” linje som uppges skall gå ut på att För att ytterligare ge eftertryck åt denna mening uppmanade han. in- tinar saarländarna staten inte skall Tämna "stöd: vid återförvärv. av ”porkkala- lord, Det, är troligt, ält deiflesta bd. jordägarna i Porkkala som nu skingrats över hela landet och ge- hom inflationen förlörät: en' del av sin "Ersättning eller som” skuldsaf sig för andra egendomstötvärv Inter kan köpa tillbaka något utån' statlig finansiell hjäl nspråkigå soclaldemokräter- nå ha i dagarna visat värt de strä- vär." Deras huvudorgan Sociaalidemokratti” :'. föreslår. ätt - Porkkala<området delas i små eg- lotter, som : ”delas ät” till komma . att, befallas uppförda på finskt "område. Om det vill sig. rik) tigt illa kan ryssarna. kanske t. 0, m. |känna' sig så ”hotade”; att då fordra att besätta ' Porkkala "på nytt huvudstadsborna, D..v. s: ill en till 80 - ; Pofinsktalande befolkrling. När, den nya ”Porkkalä-lagen”. komnier upp "till: behandling i den finska riksdagen är det uppenbärt; att fara S Porkkalas återlämnande. Nä sarna övertog området ersatte ska: stateri jord> och fastighetsäg na; ideras ”förlorade” egendom tilll. ett belopp som ansågs innebära full” betalning, Konsekvensen: är att när, nu, området: återfås av ryssarnå all jord, alla fastigheter, och anläggnin- situation Kar aldrig tidigare uppstått liga” fabeln, om fiskgjusen,” ”Luft och vatten” i förra årets iovell? samling Säkert till: "sommären;. vi? sad: Arnér att, han. också kunde ringens, ' : Denna "gång har han inlåtit på ett nytt. stort och dristigt före- tag på.den könstruktiva sagans om; råde. Han skildrar" en: västerländsk världsstad -åv ”en smula! främtida karaktär, ett upplopp där av fas- cistisk "typ och fyra bröders in- blaridning i:de privata ock offent- Nga katastrofer som inträffar, ' Det visar sig att Arnér har fantasi somi räcker till för detta farliga företag. Frånsidan av den isk skild- |: gar är finsk statsegendom, En sådan |: och: det är uppenbart, att en ny lag i; "röstning i Saar är: det fara a att görligaste. utsträckning ;' hindra; Pörkkala. att' återfå sin: gamla, ka- raktär av svenskbygd. . För rikssvensk press r det "alla skäl att slå "vakt kring. värden. i' Finland," som om de förloras 'kom- mer: att. driva Finland längre bort från" Nordiska, gemensk jen. "något sätt, som inte sätter. de natio=- | nalistiska lidelserna i både Saar, att rösta för stadgan. Utgången av folkomröstningen betyder således också en' prestigeförlust för Ade- nauer, Det är en minst sagt kom- icerad' situation som inträtt, Även om Frankrike hårt. under- tryckt : de tyska strömni i Ir mars 1945 "drog ändlösa flyk- tingkaravaner ' västerut från. Ost- preusgen, ' Fronten hade allaredan rullat, fram över deras led. Huvud< vägarna låg fortfarande under 'ar- tillerield, pansarförband från reser- ven skulle fram, och därför vand- rade . flyktingarna. med sina sista ägodelar i små grupper på de mind- re' vä som låg så långt bort Saar har befolkningen där haft bätt- re löner och bättré sociala förmåner än sina' bröder och systrar i Väst- tyskland; Den nationella samhörig- heten väger emellertid tyngre än de materiella förmånerna och, propa- gandan "för "anslutning till Väst- tyskland tog sig före folkomröstnin- gen" former, som var värdiga Hit- lers' pr ini Goebbel och' för sig skulle Saars öde inte - ästeuropas två största folk blir den ay vital, betydelse för hela Europa, Om" inte' det .nödvändiga' politiska och: militära likaväl som ekonomis- ka , samarbetet / i Västeuropa skall spricka måste Saarfrågan lösas 'på "På gränsen mellan Frankrike och ” kl ll lyst dessa an I 1 den" mäster- 2 larid' finns ett' till” aréa] en litet [narna "och: efter, Badrfrågan kommer: aft. ge upplov till" förnyad fransk-tysk' spänning, rhållaridet mellan de bögge län- derna på senare tid väsentligt för: bättrate, inté minst På grund av den västtyske” förbundskänslern! Ade- hauers / ”europeiska” politik, so till ett av sina mål har att söka för; na "le båda. gamla arvfienderna Tyska and och Frankrike, Vi Omrö ringen ; blir” dock. att miljön blir gi nta eller förkasta den s. k; Saar- "Tyskland och' Frankrike: i-.alltför Hur mycket kallé stål tål > socialdemokraterna 22. sdageri i anslutning till proposi- n om”nytt Pprissättningssystem Sördbrukets- produkter - betfaks tas i folkpartiets största tidning, Dagens" Nyheter, ”som ett fräckt försök att skära ännu ett stort styc- ke ur kakan på löntagarnas bekost- nad”. Vidare hävdar tidningen, att konsumentintressena ä är orimligt illa bevåkäde — framför allt i regering och riksdag, där flatheten mot bön- derhas ; krav är stor, ”Hur” mycket kallt stål tål egentligen socialdemo- kräterna:' från koalitionspartnern”? spörjer? tidningen mycket indigne- rad, ua tt "Ja, nog i är de fräcka, ”bondeför- a flickan, 'som kort förut blivit satt "liväg.” tillsammans «+ med. de. andra. från de stora farstråken som möj- ligt, Alla levde i ständig ångest att bli kvarhållna "av fienden: I en sådan grupp befann sig en 18-åring, fröken R,, tillsammans med sina anhöriga från en plats nä- rä Danzig, och det är hon som har lämnat följande redogörelse. . Mitt i gruppen gick en medelål- ders man för sig själv. Under sin skjorta gömde han ett 2-års barn, som han hade bundit fast med lä- derremmar vid sin egen kropp för Bara det lilla lockiga huvudet tit- tade fram. Till slut måste emeller- tid mannen be att få sätta barnet på en vagn hos familjen R., då hans krafter var uttömda. Så kom en skara ryska soldater fram från en sidoväg. Man förde karavanen till nästa by, och där fann hon sin gård förstörd, För att livnära sig och barnet arbetade mon hos Tyssarna, ; 1947 blev. det kungjort : att. tala teras till Berlin, och fröken R. be= - slöt sig då med tungt hjärta för att låta den lilla Edith följa med, ef. tersom hon inte visste hur framti . den "skulle gestalta sig. för henne , själv. Hon talade om för ryssarna” att Edith inte var hennes barn 'och till Berlin, "0 ca " Strax efter fick fröken R genom” sin syster. reda ' på” att Ediths far. redan på våren 1945 hade dött i ty. fus. Hon visste också vad fadern' hette, och därmed var barnetg harsn., känt. Herr P., som fadern hette, . hade "på sin tid berättat, att han Iken"läsare känner igen från djupet]; "Det helt överskuggande toblemiet N sial krat intressera omvärlden i högre grad, blivit 'skild från sin familj. när' de: Po ..som. drag. hos ls faktan ER Finland just nu = emellertid dé. free rer och åhtinska I0shäo| ty det går ingen nöd på saarländar- latt över huvud taget kunna orka på vägen hade råkat in i stridsoma H någon". han mött på livets resa] Pars Ahlin år en stor frukt- | inrikespoliti ska ” verkningai av er k ati, gå ihop för att na, men därför att Saarfrågan hotar | med ” bördan 'någon lingre stund. rådet. Huruvida Ediths mor fortfa= rande levde var högst osäkert; Under sådana förhållanden skulle :. fröken R. gärna ha behållit barnet; .imen. vart hade hon tagit vägen” 0-7 dan hon transporterats till Berlink” en dag i en tidskrift såg ett tills" d från” efterförska blev alla män och yngre Ek avskilda med undantag av dem som hade barn. Det hette att man be- hövde arbetskraft för återuppbygg- naden i Ryssland. I sin nöd grep fröken 'R. den ovannämnda lilla på vagnen, och förklarade för rys- sarna att det var hennes barn. På det viset undgick hor att bortföras, medan. barnets far måste marschera Karavanen var praktiskt taget uppa löst, Alla försökte att finna sig till- rätta i det nya läget, och på så sätt kom fröken R. och den lilla flickan fram 'till en liten ort. vid Danzig: Där stannade de till i juni 1945. . Förhållandena blev. emellertid här för” svåra för fröken R, och hon ville återvända till sitt ostpreussis- ka hem. Tillsammans med cen lilla flickan, som av fadern hade kallats tjänsten. och där kände' igen: lilla'- tjänsten i detalj göra reda för ningen fick man också”snabbt tag på Ediths mor, som trädde i-för-- bindelse" med efterforskningstjän«s sten, sedan hon fått se e Ediths por- trätt. vs el All detta hade. .emellortd”, tagit : tid, och för Edith, som hunnit blä 10 år, innebar det naturligtvis en: stor psykisk påfrestning att skiljar från den familj hon vårdats hos och ” återförenas med modern; som ' för . henne var en fullkomlig. främling. Den. svåra ' konflikten häåde helt undvikits, "om" Edith :burit fiågot slags identitetsbricka, som gjort det möjligt för efterforskningstjänsten: att snabbt komma i i i förbindelse med Edith, och tre andra familjer vand- modern.” : re mall. Nu här 4 vi att under 1: överskådlig tid framåt nöja oss med vad som härvidlag blivit. Men redan nu kan man förutse, att den längtan, och "den. verkan romanei bundarna. Här sitter fyra bond för- sende att maken Frans älskar hen- 1] doftlös. och att intrig och'män- bladgan,” som "antogs I fjol av. de er fyra bondeför. mmer ati k då " ne, men efter upptäckten att ma. | övar ligger i den fantasifulla och niskor' får sina abstrakta ögonblick, k si ; bundsstatsråd 'och ett antal bonde- .sen kol kom att i OH å a Många stater, s ingick i den då it: spränga kommungränserna. ga patetiska utgestaltningen: av denna 5 5 upprät- förbundsriksdagsmän med hr Pet- . ken: ringaktar.. henne blir för " skrämd och "skygg, anseende sig tillhöra "de" oegentliga", tills hon efter ' en handling” av moraliskt mod åter' vinner hans respekt, "Den finast förgrenade karaktårs- teckningen I romanen är. dock den av flickan ' Märit, ”geniet”, : Hon > strömmar över av vitalitet 1. alla " riktningar, är: töverbegåvad i sko- lan, men ' vill inte studera, grov- arbetar mer än andra och är stän- digt full av joller och skämlan, är dyrkad 'av alla pojkar, kan få den bästa överallt, men gifter sig derb konflikt. Kärleken. segrar. ". Den unge nygifte mannen, som gett sig 40 mil söderut. till hamnstaden för att tjäna pengar till hemmets byg ge, beger sig dessförinnan. upp till sin unga maka -i fäboden. Stäm- ningen från den. tidiga sommar- morgon. då - han ' bryter upp från hamnstaden till den fjärran föbo- den :' dröjer kvar i läsarens . sinne med sköna bilder som morgönljv - set och havet väckt, "En kuslig gestalt hade som re- presentant för den exklusiva manz med en . fattig och » Jatoxe, Men så får hon "”galoppe- rande” och på en natt försvinner . visat honom att. denna mannakult "dolde ett... tomt, ödsligt och :förbrunnet få En? fördel åter är 'att' författaren blir mer fri att låta sin egen livs- filosofi skina igenom i sagans tun-|,, na;värld än i den realistiska roma- nen, ;: : +'Trots all underhållning med ero- tiska och politiska katastrofer som romanen ger blir det just livsstäm- ninger, uttalad i några" patetiska slutsidor, som dröjer längst kvar i läsarens minne, De fyra. bröderna i boken representerar ämbetsman- nen, idiktatorsämnet, "den ”sensu i- SR ös människa i skepnad av en resigne- rad, av: buddismen: influerad kor- torist.: Det bl!P den' sistnämnde" som år. rätt . och lagar ihop: vad: som lade”, . västeuropelska : försvarsunio- hen. Stad, an avsåg att Saär skulle Peuropeiseras”, d.v.s. ”det'skullé bli en fristående ståt under den , väst- europeiska unionen, "vårs organ skulle bestämma över områdets ut- rikes- ": och" försvarspolitik, En av försvarsunionen:; utsedd överkom= inissarie'. skulle. under. .densammas ledning" ansvara” för' områdets för- valtning; I ekor.omiskt hänséehde |., I Ekhet med vad som skulle Saar, Tyskland skulle erhålla 's vidgat ekonomiskt inflytande i om-' terssön i Dahl i spetsen och toppri- der” hela” svenska folket utan att Dagens Nyheter och folkpartiet får ehahsen att avvärja attentatet. : Nej, i istopp ett tag! Det finns fåk- tiskt en chans och den redovisar "Dagens ' Nyheter 'i slutklämmen på sin jordbrukspolitiska" ledare i tis- dågstidningeni.. ”Sakligt sett finns det: all: anledning - för socialdemo- kraternä öch folkpartiet att på riks plane t hyfsa en. koalitionen ;kra- : Om regeringskoalitionen > + | social emokrater--bondeförbundare ; j lägger fram en jordbruksproposition ' så fi finns :det faktiskt en. chans. för i 10. FOLKPARTIETS JORDBRUKS- POLITIK torde inte med gott sam. vete kunna betecknas som vare sig rätlinjig eller 'rakryggad: Den har gått i krumbukter för att inte tala om ' krumsprång, ' tycker Skånska Dagbhladet (bf): i "När hr Waldemar Svensson" i söndags stod upp och slog sig för ,"sitt' bröst lät det' minst sagt ihå- ligt, Folkpartiets nyaste ' giv. är "att kräva dels större mjölkpro- duktion och dels lägre margarin- is,: Bägge ' åtgärderna leder till "ökat smöröverskott, som med för "lust måste. avsättas på världsö .-marknaden,. Denna förlust får i i det livets rus som kommit alla fö-14 hjä och att dess styrka bara var ännu :kan: lagas, efter sådet;' Saarstad; . skulle. | . irta och : Ta var a gälla. till |ter- folkpartister att” ”hyfsa” -den;|- remål för h ”en. : förhydning av koppa låt” I re na : y! 11 sista . hand - mjölkproducenterna för" hennes. ögon att blänka, kring ett försvagat bröst rp härjningar: "Hans : Uvstilosofs Vär deäs: att ” Väst- och "Östtyskland menar DN. ' Vad: säger "statsminister j:” betala. Smöröverskottet "kommer i "En tredje av våra berå tare i i de räckliga- ord: god, valtas av Frankrike på” samma sätt hur de skall: få 'debet och sernä > - > : al sd produktiva. åren, Sivar Arnér, " |som. skett ätter” äridra' världskrigets ft gå ihop om folkp artiets ige då de Moser under de inh Edén uppstod. gens att å Och så var det j jägaren som till-| visar också. med höstens bok Fyra] i . |.slut, Saar har under denna tid stått nya jordbrukspolitiska giv? 20 Skava oe ee 2e Inhem- centig ” salpetersyts ipprat ut. på Hon ser, förbittrad maken ' och hemmet: I deras” armod, Men enl löjlig kringvandrande "barberare och fantast, ”Fröken”- kallad, dik- tar för henne vid hénnes dödsbädd alla de Uvets härligheter som vän- "tar henne: Det är gripahdé som + Per Gynt vid Åses. dödsbädd. Ing- en påverkan kän. antas, men över- lse mitt i sit era - vilt: ” frågades hur jakten varit och sva= [hans konst med blinda satsér och Ahlin tillhör 'de förfättarteinpe- rament-som har lätt för orden och inte! ser . anledning ' att spära- på + Knappheten: är ”inte:hans. stjärna. Men" stundom händer; att detta, hans" ordflöde rinner utan|. hejd och sans. Just därför att han är en betydande författare måste man. uttrycka en "bestämd önskan att han vaktar. sig för, detta tungo- Trhålstalande, som stundom förstör Karbunkelpoesi., - som- var bröder nya sidor av sin övervägande" pessimi faller, in i den en” stråle a av: ljus okänt varifrån. Känslan: äv män: niskötnas” ofrihet domiterär. bro- idern Eljas livsbetraktelse;” ”Desto säkrare krossas vi den gålig vi måste ge tapp”. "Men ändå. i nå- ot ögonblick åv fattning! finner. -Elja att världen är något gott... "Hela ; den käftarna på är ni " gott, ” Man| skymtar blicken ovanför täggan- .det' och. vill beskriva ' den i otili- skil ingens" energi ns självständighet”. här alltid. "Utmärkt i saken, Den franske Dleikesihinistörn återförenats, '- då frågar om . omr; dets si N gen. va skall: då SS med Sa a, det är det inte. förutsett: i Stådgär skånte hända, om den. ades; inga; . bestäminelser, finns om. den Hat innan (omröstningen sagt ifrån, |. att Saar i'så, fall: kominer | ätt. för- änder fransk ockupationsförvaltning Erlånder " om, detta förslag ; till ny dning i i svensk politik?: Iyigen kan 1 | fråga & ”om”ett fri vi rje fall missta sig på att det : Itid att förhindra en rättvis av- >. vägring av” mjölkpriset. Den sår ken är så 'uppenbar,. att den inte :> borde. behöva j påpekas. > Men]. : Ljungskile upplrä er, som "envis inte 2 ”fräcka”" bonde rbundarna | ki "skära ä ur akan på lö; arnas bekostnad”; ch" 'vad säger alla de jordbruka- re, som just nu har svåra. bekym- i forts sättning kile' br och Dätolag Sk. år påstå att den in= Å hemska; | -Spannmålsodlingen" "kostat talare, "och ". hundratals ” miljoner. Det” émellertid'3 vara intressant att få en specifikation” på miljonerna; tycker kollegan, ' som undrar: om : ifolk- jet anser att ” | ska. . stopp. "viktiga förvaltningsändamål kom-= H mer inte att kunna gå ett nöjak= . : tigt. sätt tillgodoses utan ett omi= fattande interkommunalt : samar= . ; bete, : Detta '. samarbete erfordras. givetvis i första hand mellan till " varandra angränsande kommuner. - Men vi. har. dessutom" redan ex- empel på att utvecklingen. fram>- och munalt samarbete (lön talsfrågor). . Detsamma torde kunna. anföra undervisningen . diskuteras; . munerna : togs . till allt för knappt för denna organisation. VÄSTERAS., (TT) » Norsk "Hydros Ånkelsberg eldhärjades” på /tisdågs- morgonen, Större delefi 'av föbrikeng. 7 som är uppförd av. trä, kunde räd ridas efter stora ansträngningar från de; tre. brandkärer :som' deltog 3 £' släckningsarbetet. Den' niaskinella utrustningen blev svärt skadad ock ' det torde bli minst en veckas drifts- taket genom en läc! : . rade: talang. > Ett. ledande kännefeckei : . Mäggniögen' fungerar sön utspäd= Arnér, I hans' senaste" b | ungeför som hela Västtyskland för- . e «DET HAR HÄNT MYCKET. på — Ja, tack, jag sköt vilt omkring för. hans tidigare böcker har v: a rede BORGHOLI Stenarb Man- Pp = och distributionsstation för = arit| siflyk älta: enarbetare Man- | det -k nidgs- oc Éf + "mig; en psykologisk 'naturalisni, De har siflykt förhimrier man därjämte en | vältats"av västmakterna, innan det "fred; Pettersson - från ': Hagelstad, riktlinjerna för oh området, "sedan yra från Norsk Hydro sö Och a var "det den not tank- + "spridda .butiksflickan som gav' sin! "fästman : :godnattkyssen och sa: — Får det verkligen inte lov att utmärkt sig. för energiska och de- taljerade analyser av det inre livet, särskilt av mindrevärdeskänslor orh " revaltanda, av äktenskapliga våra något mert ' konflikter : och erotiska tempera- friare stämning än i hans tidigare, Ett: drag har den | gemensamt med de två ändra” här nämnda,' de vitt- nar alla om rika och förtröstar återfick: sin suveränitet,” Frankrike har fört ' eri hård regim” i 'ömrådet och alla politiska partier, som krävt fulla energier och ger, antydningar om >brukade -Fesurser, om en fram-j ådets inl de i den västtys- Källa; körde. .på måndagen omkull med. sin, motörgykel och skadades till döds, Under ambulansfärden till Borgholms... lasarett ' inträffade en ck, varvid den. -ramponerades så svårt ny olycka, Bil - ka. förbundssteaten, har, förbjudits, | flo den förde in i en kor, slagningenh uppdrogs för tio år sådan, skrive ektör Sixten Lårsson i ien rtikel i L nag Tidskrift: - + Om 'denina utveckl ling 'då hade | va att återfå den. lill S PEKING? Kina .k portugisiska kolonin, Magao, hette sändning. i Pekingr Nn på tisda- > ; menf men ickså av" jälspsr:esser| tid, Först strax innan folkomröstningen reva en annan ambulans måste kunnat förutses, :är det nog tro= igen. SN blev de åter tillåtna, Skall Frank- ÅF, eras, ! När ” Pettersson ' kom ligt att de nya ”komniur rna blis |”. Macao här - ram till lasarettet var han död, "I vit tillskurna efter ”eu. betydligt 200 åre cd öden . och uppge > hennes namn. Tack vare meddelandet i tid=- - rade hon tillbaka” fill sin b; Die : föräldralösa” barn skulle transpor=."- på 'det viset kom den illa flickan : : Fröken R. visste det inte förrän hon :- Edith. " Nu kunde efterforskningss' so moderna kommunala. självstyrels . > åtminstone då det gäller. vissa kom= a muher, då enhetsskolan och, yrkes=. >: Kom= . en rörskärv. : et "en ute «. - tvingat ett riksomfattande kom= ' > I C-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.