RN REN rn en ek aa MJ : farbrömn på birån? = mr Br TRA "> LAEOLMS TIDNING — Messi n 7 Dagens namn Solen. ära upp kl. - ch | ned kl. 16.33, PP, oc a i Morgondagens: namn - ” ELSA / ' Solen går upp ul Ha och ned kl: 16. 30. . "Måndagens nämn NS : ; EDIT: "Solen 'går upp a. 133 och ned kl "En ung - man skulle förlova sig: och frågade sin far till: råds: angående inskriptionen; i den! förlovningsring han skull själs älskade, >". | Det skulle vara något ma gång .poetiskt' och djupsin-' nigt, "Kunde ' pappa "möj gen. hjälpa honom? : - ;— Nåja, sa fadern ston förtroendet ' du kan, ju blev mycket - när hon nån dag senare fick sin förlovnings-' brittiske” ” prefniärininistern” ”äkteiiskap, enhet och framlida "lyxliv; om han bara "ville! låta" enlevera sig från det odrägliga jobbet vid - Dovming Street 10 och skilja sig ” från sin frö” rissa, Den. mexi- "kanska miljonärskan skrev till Sir Anthony och utvecklade ' en detal-" .: jerad plan, hur han -skulle kunna : nå lyckan på hennes lyxjakt och kryssa omkring utan! bekymmer och utan ” 'regeringsbesvär, tvärs ; genom oceanerna och så länge han «> bara ville.;Saken är enligt änkan " mycket enkel. Då Sir r Anthony re- dan tidigare varit frånskild, kan . det inte betyda mycket att ; skilja " sig en gång till. Hån skall en natt t lura: sin uppvaktning och ' stiga i en motorbåt som änkan när som ' helst kan skicka ut och låta vän- "ta på honom”vid' Thameskusten. a Motorbåten skulle föra Sir Anthö-: i ir y. | ”Clarisså här, så vitt man vet, inte ”-. svarat" den" mexikanska " änkan, som för" tre” år sedan gjorde ett liknande "erbjudande :till hertigen oc AV Edinburgh; "drottningens make, de ställning; som en elegantaste i samväldet. Sir: Anthony. har fl tiskt. slagit ut pring, Philip 'som .abjekt. för. äktenskapsanbud och kärleksuppvaktningar. Tidiga- re fick prins Philip från helå värl den, "mest från Amerika: "omkring 1,200: kärleksbrev pr. månad. Nu får Sir "Anthony: varje månad: nä- rapå 2:1,500:5, liknande: brev... Vad detta kar bero på vet varken pre- mijärministern' elter Scotland Yard, £ "diskret 'möeddelade den ” uppvaktning icke. Downing Stroet. ' Barn i kyrkan Det var för. 25 år sedan den när lilla - episoden . utspelades' i B-k kyrka en. nyårsafton. Kyrkan var fullsatt och- prästen I hade just kom” "mit upp på predikstolen, då en li- t reser, sig upp, pekar. ten tös ivrigt och .& ger med gäll den” där om Mamma, "varför står TUFFA KILLAR Har Ni, hört; om de två tuffa från. Texas? .- kilon "har slutat, röka, . e. ena Varför? "undrade den "andre." sa den . riken” ”Om sparbanker”. Förfat" >|stat- att. spara. för att bevara . | Postsparbanksboken är bl.a. ett inför sparsamhetens dag kan det kanske vara på sin plats att skri va några rader om sparandet och den betydelse detta har för med: borgaren och samhället. I: en gammal almanack"” från förra hälften "av : 1800-talet har den allmännyttiga artikeln" rub- taren till Uppsatsen talar där om att "vid -franska "revolutionen är 1789 ingen enda av de aggressiv va' agerande hade rågra tillgån- gar,.' Med detta : konstaterande vill 'han "poängtera att en egen- domslöshet hos enskilda indivi- der, : skapar ansvarslöshet och ofta utgör en irritationskälla och ofta är direkta' anledningen till samhällsomstörtningar. : Det - är "angeläget med en ut- bredd sparsamhet bland medbor- garna ' inte” endast sett ur sam- hällsstabilitetens synpunkt," Li- ka' angeläget är det för den en- skilde och för" det allmänna, ' en penningvärdet, ” förhindra - eller hejda "en inflation med 2 vad detta innebär. Int ” Vanäd "är" värre ; än skådan. Oftast är det. väl så att både go- da” och dåliga" vanor. kan grund- läggas I hemmen, Det synes där- för” angeläget att föräldrar med sitt "föredöme, sin auktoritet lär barn". och -ungdomarna - ordning och sparsamhet. . - :”Skolsparverksamheten har. ock så sin' stora betydelse. Måhända är det ofta via skolan som vanan att spara grundlägges hos mån- ga ungdomar, Det är då endast I sin "ordning att hemortens. spar- bank : och . skolorna ' etablera" ett samarbete i saken, : "Ana: ungdomar som. efter” den obligatoriska: 'skoltidens"' "slut! ön- ska :utbilda sig i någon praktisk verksamhet, något yrke erhålla ofta. :välavlönat "arbete snart nog, Detta" med högt” avlönat "arbete, relativt. "sett, vid unga år inne- bär en lockelse att också: förbru- ka "mycket pengar. CrDet växer inte. vett " och väggar” I gång, Ungdomen har vi ren ." ingen lång. minst ifråga” om” ekönomtiska an- gelägenheter.- Många "Ungdomar bor kvar hos: föräldrarna. och får rum, mat 'och tvätt ordnat i hem- vi milen”: i hemmet sådan. att man inte är beroende av gessa inkom- ster kan kontanterna insättas i bank - för: de ungas räkning att nyttjas t, ex.: om' de unga bilda | familj; vanskaffa. egen bostad er ler "rörelse eter : "Inom vissa stora indust; iföre- som” hörde till Hinneryds prö gård. På, torpet kunde två kor som också fing . göra: som dragare. Torpet. Jåg längst uppe .på prästgårdens ut: mark, och :vi. hade" en : hälv. 'mil ner” till prästgården där. far. och mor skulle” göra. ”dagsverke. Far. - röj Det g gama | talesättet, det var den gamla goda tiden, har nog sitt ursprung från den rika över- klassen som inté visste om, eller rättare sagt, inte brydde sig om I hur arbetare och underlydande fick slita och svälta bara för de själva skulle må bra och leva i överflöd, Fattigdomen var stor f våra trakter ända fram till se- kelskiftet då en lUten ljusglimt framträder, ; : ; I denna berättelse vill jag ta- la om ett litet människoöde där fattigdomen spelar huvudrollen. "Är 1823 var fåg hos Karl Svens- son: i Flammabygget,. han . var gift med min mors faster, och vaktade deras kreatur ett. par månader i skogen son var bra bete. Skogsgränsen i öster var Smedjeån, i norr var blott en smal sträcka som hörde till Au- gust Lunds hemman och norr därom var Oxhults kronopark' i Hiskults socken, Där nere vid ån i kronoparken hade Fröajannens ottepåg sina. kreatur ' rätt ofta då de skulle dricka. Jag hade fått reda på att :arrendatorn på | Fröabygget enligt. kontrakt ha- de. rättighet att ha 'sina.kreatur på. bete" i kronoparken : och då jag hörde kobjällran nere vid ån visste jag att ottepågen var i när heten.” En eftermiddag: voro : vi ottepågar samtidigt: vid 'ån med våra betande kreatur. Varmt var det, och mina kreatur hade' sökt skydd i en lövdunge för att fre- da. sig för' bremsar ”och: bling- knäggar. Jag hade blott en kort sträcka till ottepågen i" krono-- parken och gick till honom” för att stifta bekantskap: När vi tit- tat en stund på varandra kände hade träffats en" gång förut några år innan," han” var då” gåsapåg och vaktade gässen hos Isak Ni son i Perstorp. Kreaturen låg och vi lade sig i Tugn och rö; och vi te oss på varsin mjuk gräs ; då. flutna' - barnaår ” som jag” senare uppteck; nade" och det, låter. så i igen: varandra, fö ännens öttepåg: För Laholms Tidning av Gustav Jansson iliag var sex år, och dä sått och satt på våra 28 Må ät tegar, var potatisen slut och li- kaså rågen så det såg mörkt ut för mor att skaffa mat till OSS. Någon kredit för fattiga var näst tan otänkbart i den fattiga skogs byggden. Tidigt en morgon, strax före soluppgången, tog mor sin lille Linander i handen;” då vi ställde färden västerut mot Knä- redshållet i den förhoppningen att träffa på någon bonde som behövde en ottepåg för somma- ren. Mor kände till genstigen på 'en'del platser över fäladerna där ringlingar glorde färden ytterli- gare mödosam. ' ; i Då vi gått några timmar nåd- de vi äntligen Knäreds by, och | gingo in på närmaste gård för att höra oss för om någon i byn behövde en ottepåg.. .Folket på gården. kände inte till någon 1e- dig plats i byn, så vi fick fori- sätta vidare. Vi gick i norr gå- platsen träffade vi en bonnamo- rä' som mor talade med och frå- gade om hon nmöjligen visste nå- gon "plats där jag fick stanna och göra skäl för maten. Gumman bödde strax intill, och hade' an- tagligen” medömkan för. oss,' och bjöd oss vara välkomna till går- hön bodde. Då vi kom” "stugan räckte hon till r akruset och bad oss dric ka,: som, vi ' visst inte” : sade nej till. När bonden såg att där vär främmande kom han också in och "samtalet "var snart: igång. Han förstod att vi, voro hungri- ga och. sade till hustrun 'ått hon |: skulle, bjuda på en bit måt, om några minuter, köm hon in med varsin. stor ' brödskiva "med ost på och var sin kopp. mjölk: Än- nä kan' jag minnas' hur gott det smakade. Bonden hade en 'släk- ling. som bodde i en by som hette Kyrkhult, och han trodde "latt Kyrkhultsborna behövde en bojke som ville vakta deras får på den: gemensamma fäladen. 2» I Han gav oss det rådet att gå dit torpet :och'g ra dagsverken. Vi voro "många syskon och'j jag var den: äldste, och "många: gåriger var det ont om mat, i "synnerhet stenar 'och stubbar” och vatten-]' tan: framåt och vid marknads-| från t se rå fåren för. Jag skulle stiga kl. fyra varje morgon och Je skulle samlas på bygatan (strä- ded), där j jag sedan skulle ha an- svaret för får och lamm hela den långa dagen... Ni skall tro. det kändes Svårt när mor och jag skildes åt' och i jag var ensam så långt från hemmet, en liten par- vel på sex år. Den sommaren glömmer j jag "aldrig, maten' var i det minsta laget och bestod för det mesta av en kant hårt bröd och en. liten” Titen bit härsket fläsk c och ett halvt s stop surt dric- ka som skulle räcka till hela dar Te Forts. & nästa sldån.” > "MISS VENEZUELA", - blev "(en och Miss Ce Susana Djuim och sex här i mitt I omgiven äv nästan lika sköna Netstar Margaret Anne Haywood ”Miss World”, heter mera pri en i såväl diadem som järtevokal p av Misz USA och vilka | Mitt Grekland blev repekior tvåa och trea av det Stan Norrland som 'vi känner till från Hedenvind och Högberg." Mycket har han ock- så gemensamt "med de båda nämnda, Dessutom har han fått mycket i arv från deh finska si- dan; Kivis leksna och effektful- la ordkonst och något av själva kargheten'i det finska väsendet, Otto Karl Oskarsson . är en av våra: mest betydande yngre för: fattare, oe : "Han har nu sex böcker bakom sig." Ingen” dålig, men framför allt två av dem fortsätter att ly- sa klart och. båda har utsikter att bli något" av. klassiker, Det är hans" "båda första böcker, ro- manerna : ”Glest mellan gårdar- na” och ”Kall blåst över Oxnä- set”' Själv har jag bara läst. någ- ra nortländska - skildringar som glorti lika stärkt intryck på mig. Det : är” "Högbergs ”Den stora vreden”. Hedenvinds ”' krönika från skogarna som: inleddes med ”Silverskogen” sydväst "om. må- nen”. och 'sedan förtsattes i de båda volymerna ”Guld och mjöl” och! ”Snöskottni g i paradiset", "och. höra efter. om; pl : var) - | ledig."Då; vi tackat vårt: värd- folk för. mat och vila fortsatte Vegabygget' men "sedan var vä- gen mycket tröttsam att passera. Vi fick gå uppför höga backar och "djupa dalar och äntligen ål nådde"; vi byn som låg på ett högt .börg 'med ' många "gårdar, Fram komna till byn gick vi bygatan fram” till "ett hemman 'som låg närmast 'och träffade bonden på gården och framförde vårt ären- de.; Han”stod stlla én stund och tag ' här: man :: satt "igång "med sparklubbar "som arbetar "bland temän och "arbetare! Det'. är då vanligen hågon ””rivande kraft som står bakom . och” or: ganiserår och "leder; det héla. Detta" system måste vara "myc- Itag. :med stora föneutbetalningar. = att en inte. oväsentlig" der av des- sa stora; belopp. kan sparas: i Under ; set. senaste” ärtion t sjunkande per sonerat, I stället är det än: anger lägnare att spara. BL "a. för. att ket "tacknämligt "vid. stora : före- 1. då far var på 2Å lägret, Det året då sparsämhetens ber är det all anl dning” att 'gö ra - klart: för sig,” ”och då främst. ungdomen, sparandets” betygade la raden ”Forts.” kommit med ur jäven. denna gång, vilket var fel- - funderade," sämt bad 'oss gå in i stugan "medan, har "gick och ta" om rn ”SÅ snart vi voro i stugan kom hustrun genast fram med drickakruset och" bjöd 'oss ,| på dricka! Det dröjde” inte länge förrän" bönderna” voro samlade i stugan och samtalet:i full gång. "I Jag fick platsen och fick stanna | med det samma, mat fick vi ock- | så så mor slapp gå hungrig "den ingick" inte - i avtalet, men jag skulle ha lite ull till sockar och en ”bingetröja till: hösten nä 1] fåren klipptes." Mat 'och husrum skulle jag ha en vecka isänder gemensamt ”' söka: hindra en -yt- på varje gård som jag vaktade terligar inflation; ' Och. vidare är det ju klokare av den enskilr de. att han'sparar och samlar ett visst "kapital, söm kan innebäre både": en: trygghetskänsla '' "och möjligheter; än att han låter "til- fällena gå ur händerna, "' Vidare kunde ;.ju särskilt" småsparare söka anbringa till en början nå- gon "del. av sitt sparkapital' i realvården ”, t.ex i aktier "och nelst' di olika ”papper" i de fall man ' inte - sparar för visst .be- stämt ändamål, >." : Det vanliga och det rätta är väl "att spararna i första hand anlitar hemortens sparbank, | Ett annat bra sätt är också att tin en början anlita Postsparbanken. bra resekreditiv, Postsparban- ken är öppen alla helgfria dagar året runt och över hela landet. » Sparande är också | vägen till Personlig ' frihet . och obervende, något .: väsentligt för människor- — Jo, han knackade: ur pipa. vid :sa shesintank.-" dT nad ett-demokratiskt samhälle. , [I 7 2..NU GRIPER HÖSTEN TAG I LÖV OCH GRENAR "Xx OCH BLOMMORS'KRONBLAD FALLER AV: "MED FÖRINTELSEN DE ATT BLI TILL STOFT OCH FINNA GRAV. "NU RASAR ST RM ÖMKRING DE NAENA STRÄNDER "OCH VÅGOR VREDGAS I'SITT SVALL; . 'MED NÄTTERS KYLA, SÖM DSS FROSTEN SÄNDER sl I GRAVIT. DIMMA NÄT, SNART VILAR NÅTURENS IJUSA FÄGRING a - UT I SIN LÄNGA VINTERSÖMN. +" / MEN MINNESBILDEN ÄR EN' SOMMARHÄGRING | "SOM ÄN JAG SER I SAGA = DRÖM.” cc | SÅ k SKALL DÅ INGA STORMAR JAG DRÖOMMÅ vi MIN STOCKELDSBRASA AKA SOMMARENS TID, OCH SE TILTA TJUTA ELLER RASA el i MEN ALLT ÄR SOLSKENS MICPA END: SIG SNART FÖRENAR . OCH KALL. ut 5 | vi färden mot Kyrkhult.: När vi |! gått en' fjärdedels mil voro vi il: AR BG ARRRAAAMANANAKÄRARA. "Eyvind Johnsons Olof-serie. och så Sara Lidmans roman ”Tjärdar vn 'Om Otto. Karl- Oskarssons se- nare' produktion kan sägas. att alla böckerna är bra, men ingen når upp till de båda förstas för- tjänster, I ”Alla älvens timter” är det en äktenskapskris som nog har sitt intresse,” Själva skogsbygdens problem" med 'av- folkning och ensamhet. finns. på botten, Men på något vis har bo- ken tappat saften och sältan som finns i de tidigare böckerna. Den historiska ” romanen” "Rönnen droppar blod” är bra och under- hållande, '. .men - litterärt ' föga märklig, I. romanen”. om ' norr- landsflickan som for till Stock- holm ”Hel' och :ren” har Otto Karl-Oskarsson lyckats bättre. Många : anser den vara en lycko- kast, Men för mig framstår den som litet. blodfattig och sche- matisk. Kanske hänger « det sam- man men ens stora förväntningar efter: författarens första böcker. I sin sista bok; novellsamlingen "Berättelser för blåsten” är. det nog söm "om "den gamla Karl- Oskarsson kommit tillbaka. Som om han funnit det 'vresiga .trä- slag! ur vilket han helst vill täl- ja fram sina "döderhultare. Ti- telnovellen - om "gamle "Bläckt, söm ”ensant ligger r döden i isin iskalla stuga "därför att han- kört ; | sonhustrun : på ' dörren då hon nekade honom spotta snus på golvet, är ypperlig. Gamle Bläckt har något av det säreget riörrländska i sitt kynne, Han är 'en människa som i all sin' tvära envish £ mycket av rättvi- sa och med la. Han tvinga- des til sist er att han lig- ger som han bäddat, men slutar méd orden: ”Men stackars mär- ren!” Därmed visande, att han själv kan dö utan slågsmål, 1 men han anser det vara synd 't om det värnlösa djur som han lämnat ovattnat- och "ofodrat - efter" sig. Denna novellsamling bär vittnes börd om att man kan ha rätt att vänta stora saker av författaren. I Otto Karl-Oskarsson har arbe- tat inom många yrken innan han till sist, med” lungsotens hjälp, blev författare. Han växte upp som fattigunge i Norrbotten och anser sig själv vara född" med litet urvattnat nybyggarvildbry- [Lassi "Åmynne som tar sig en Av Ingvar Wahlén lat med skogshugge och körning. Han har också varit rallare och gått arbetslös på 30-talet, Har hunnit med två folkhögskolekur ser och dessutom Påhlmans han- delsskola. " Fabriksarbetare har han sysslat med i egenskap av automatsvarvare och gjutgods- rensare, . Jag nämnde att han blev för- fattare med lungsotens ' hjälp. Ja, så drastiskt det låter är det dock ' sanning, Ty' under lung- sotstiden fick han tid att syssla med skriverier , Han arbetade blarid annat för Landsmålsarki- vet i Uppsala, och så kom tan- ken' att, söka skriva. en roman grupperad kring en. norrländsk . vildbrytare av 1950 års genera- tion. 'Så "kom då den utmärkta debutboken "till, ”Glest mellan gårdarna”, hette ' boken : och handlade om människorna kring de:två byarna Tvara och Amyn- ne, som är belägna vid en av Norrbottens stora floder, Miljön är ypperligt skildrad. 'Man får till livs rivaliteten mellan byar: na: Dock: gifte man in sig i var- "andras byar, men fiendeskapen fick på något sätt aldrig dö ut. I romanen lär vi så känna Vike- hustru. från Tvara "som. brukar källas” Röv-Lena i dagligt tal; De. skildras som. arbetssamma Vardagsmänniskor,' vars "främsta tanke & är att klara av sitt liv ger nom hårt arbete. De fostrar nio barn, får erfara glädje och” sorg och "är hela iden människor med sin ynklighet och sin stor- het. Bygden ändrar efter hand ansikte," järnvägen "börjar ' rita sina spår genom landskapet och industrier växer fram som svam par ur jorden, Det som skildras är vardagens fattigdom, männi- skans sega uthållighet och hen- nes "oförmåga att klara av det l oändvikliga. Vike-Lass får dö i svår smärta, skrikande i magont som inte ens den starkaste hem- mamedicin" kan göranågot åt, Och Röv-Lena, den axbetsara- ma husmodern, flyttar till" fat- tighuset' och "väntar döden — som hon säger för att göra bot och bättring för en gammal synd Och livet —- det” oundvikliga — drar vidar "Och Otto. Karl Oskarsson har gjort en roman — en stor roman med äkta kolorit, esig och tju- sig som en sådan bok bör kurina bli..Genuint och äkta trädde han in" i«den svenska litteraturen. Och fortsatte... Mellan varje bok brukar Karl- Oskarsson gärna ta sig ett rik- tigt grovknog. Rädd för att kom- ma i isolering. Det gäller att hål- la kontakten med arbetargubben, med dom som står nära'det pro- 'duktiva arbetet. Det: gäller att hela tiden känna skogens speci- ella doft, snöns svalhet. Roma- nen ”Kall blåst över Oxnäset” har kommit till just i närhet med miljön, arbetet och männi- skorna. Man anar den som själv- biografisk, men författaren" har låtit veta att ingen bok kan bli självbiografisk, det måste ' till diktfiktioner för att få det he- la att bli verklig litteratur. Den- na åsikt delar han med Ivar Lo- Johansson, och den är nog all- deles riktig. Mycket blir ändrat och förvanskat, blir troligare än verkligheten som inte alltid är med på att omvandlas till dikt. Romanen handlar om Klas Karlin, en skogsunge som växer "em PORTRÄTT AV OTTO KARL-OSKARSSON vo. = och som ser sin far och sin sys» ter duka under för ”de små stavformade”, Lungsoten är nå- got som hela boken andas av, Fråga, är om det inte är lung- sotens och nödens historia som berättas. Men det sker på ett friskt och glatt sätt, ott sätt som gör att det trista i döden o. sor-, gen liksom trubbas av. Nöd och fattigdom -kan skildras på mån- ga olika sätt, ' men sällan kan man känna dofterna av allt som själv lungsoten I kroppen, den följer honom under. skogshug- garveckorna och märker hans kropp och tvingar honom tll] sa- natoriet” till slut. Men då har han på många omvägar sysslat med olika arbete, och så väntar honom en rik trävarupatrondot- ter. Han blir frisk och kan när som helst träda ut 4 livet och bör ja arbeta hos en svärlader, vars välvilja. och ' pengar han måste hans liv. Det gick an att frysa och slita i timmerskogen,' det dö med ”de stavformliga” 1 krop- pen, Se blodet välla ur deras munnar och 'se dem ligga bleka | och hickande efter luft tills det .hela' var över och de syddes in i träfracken och forslades till si na hemorter, Men när han frisk inte längre, Klas tar repet och knyter ögla och träder in halsen flikt :som han inte orkar lösa. pande roman, en lysande roman. Det finns avsnitt I den som abso- lut bör komma med 1 antologier | för "skolbruk. : Som Jag redan nämnde i inledningen har vi en dast en liten handfull böcker från Norrland som man läser: med samma inlevelse, Just detta Norrland med skogsarbete och fattigdom, seghet och karghet, Romanen har en stark social ten dens. Den har den livskraft £ sig som fordras för att en roman ska överleva. ” ” Otto Karl-Oskarsson är en för fattare som mänskligt ätt döma ännu 'har 'mycket ogjort. Han äger en' varm Jivskänsla, humor och han kan upptäcka männi- skornas svagheter som gör att man känner fgen dem, Män för- - & mn Seden dd -lagom till matrasten VTI tarblod.. Givetvis har han” -8y55r YTA TETTETTTTYTTTEUTTT TTT upp. under:de. svåra 30-talsåren é uM Meleriföreningen AKAMNÄMAA. i denna roman, Klas Karlin har . och färdig stod där för att mö, ta' livet. och- Henne orkade han . Han kan liksom inte ta mot den: hjälp och de pengar som 1 detta. ögonblick hotar bll hans öde, >: . Det är en rolig roman, en grl- . ta 1 anspråk, Men då knyter s!g . gick an att se människor runtom ' och låter så allt bli slut, Han fln= ner sitt liv ha råkat in i en kon- PFRITEN AMA ANAARAAAANDAEA ANAARASARA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.