YvretTPFEYYEYTT PY "november: 1958... FOR ee UU EXBOLMS. TIDNING. . mm Pa 2 Tioen 1955 Vore det inte f få. många fler vänner till Julboken > från Pro Caritates förlag skulle en nyutkomna årsboken icke vara be- . hövlig: För dess gamla läsare kom- Mer den bara som en kär och vän- "tad vän som erbjuder inblick och utblick i fråga om” kyrkans. liv öch "det personliga livet. > Julboken. har. aldrig hört. till den fladdriga litteraturen som gér några :, kvällars förströelse i mer eller” min- "mycket av dess rika innehåll dröjer gått" —" både. ljusa” och mörka — » eller 'ger påminnelser om tid som är : och .som "ställer - krav på den - » Som' lever med /i' kyrkans liv... "Att gå i detaljer i den nya Jul- ” böken torde 'icke' vara behövligt) -: ” eller: éns' nyttigt, Det: är bättre att skaffa "sig boken öck så gå igenom och samla upp:dess" skiftande 'in- 5 nekåll; Den" rekommenderas varmt, "Som sig bör inledes den av helz- ETagstänkar med stillsamt . under- strykande” av de' olika dagarnas rika. rd.: Och "den slutar - med att att om möjligt Presentation och recension av den kvar som minnen från .tider. som I Kina hör: kulturländer. :: Under - långa tider Har det behärskats av främmande Men den kinesiska kulturen och det kinesisk ” 3 4 + manförts syner från den vida och . "för många okända världen > — någ- 0 ma ”körtå reseskildringar — och fråd år kyrkas liv i det tystä och F i det > av sådant som: till Vardags döljes och hör den”. enskilde" till, "Tré Präs- - och sin 'bekännelse.. Det som "ädas ut av dem kan vara andra till nytta orkar påtagligt fick uppleva: flyk- tens vånda och tillfällig omplante- |. - hur de mötte: det nya och hur den nya tiden upplevdes av' dem. =. + "Advokat. ' Ake ; Eckerstein : har tecknat några tankar om dem för vilka: livet har. blivit för farligt och önskar: från sin egen erfarenhet lä- rd. andra att förstå dem som aldrig "hått och "aldrig tycks få riktigt fast mark i det samhället 'sorå' stundom " bara räknar med de yttre kontu- rerna av”unga människors mycket snedvridna liv. z Det måste vara " förklarligt att Tetittete biskop "icke kan ' "komma ' Å ständigt växan=' rsamlingar "i" storstaden ” och djupgående förändringar : söm skett.i. människors liv särskilt när de kommit utifrån landet till - storstaden, Biskop Giertz pekar på ” ett - medan . människor: fått allting menn J bä Kar alltid i "längden lyckats, hävda ;sig "mot främlingarna, ' En. nation enligt västerländska, begrepp har Kina däremot aldrig. varit. Det ki- nesiska talspråket "= är nämligen Uppdelat i inbördes mycket "olika dialekter "och om landet haft en skrift som direkt återgett talsprå- kets. skiftningar så skulle den na- -tionella enheten inte varit sköj i Kina än i Europa. Allvarliga för- sök -har också gjorts av den rländska' missionen att skapa. en inesisk - "skrift efter europi mönster. Redan på 1600-talet jade j € "sådana e Men "först under 1800-talets senare det fick de någon nämnvärd böty- dels .I södra Kina lyckades 'mis- 2 vände "latinsk: skrift.. För folkbild- hingen” och. det sociala framåtskri- dandet ansågs detta vara en stor männen insåg att det var fråga om l: ett allvarligt hot mot deras makt- | ställning. De förebrådde de väster- |: ländska missionärerna för att vilja spränga Kinas nationella enhet,'och missionärerna gav efter, De över- gick till den traditionella hieroglyf- |- skriften som uttalas så olika i del griplig för 'en liten procent läskun- skreiftreförmen "skulle "7 gjort. Den kinesiska" folkrepubliken | har unde? ”Mao-ställts inför samma problem. och tvekat att "genomföra | en skriftreform som skulle kunna spränga sönder landets enda verk- liga: enhet — den kulturella tradli- tionen. ' förbättrat I. yttre. leviadsomstär- digheter > har,. det. blivit oändligt mycket. svårare mer också mycket . angeläget att ge dem . ett ' andligt heni i. en kyrka som uppsöker. och. samlar." "det 'i' närheten rav "deras; boplats som” ett centrum fö deras div: i helg och söcken. + En av tyngdpurkterna i i Julboken överskriften Bibeln och untids-' "människan, Rektor AH Ahlberg "vänder sina ord icke till dem som lever i trons och bibelns värld, Han vill hällre ge en hälsösam påmin- "nelse åt dem som i en sekulariserad tid anser det naturligt och klokt att inte längre räkna med den He- liga Skrift som' en. grundfaktor i : vårt liv. Författaren känner: så väl vad Bibeln betytt. och betyder för - dem som vill ha' en fast grund för "tid och evighet" och är på samma "gång" väl” förtrogen med nutiden 1" Skriftspråket har "emellertid inte till" världens äldsta! 18 folk, som mongoler-.och'manchurer. | sionärerrnia få igång en . bokutgiv- : hihg och én tidningspress sor -an= | vinning. Men de' kinessika ämbets- Ir skilda provinserna men ändå är be- I niga i hela landet. Det blev ett bak- |. bara inneburit en inre förenings- 1, i Det; st började med det' sök: : JtillÉ "literaturen — ett. problem för tälje;. "lärarinnån Svea” Königsson, ISLKF- Kohfer nutidsmänniskans” -problefi ” Människan modell 55” var rub- riken för ett föredrag, som förfat- taren' Owe Husahr höll vid den kul turdag, som SLKF anordnat i i sam- band ' med ' sin höstk ens i da i FR rn rens: "belyste|Han ma kiosker som de sötsaker, som fördärvar barnens tänder. Detta Stockholm. Denna rubrik kunde ha rått som motto för kulturdagen i Bri helhét, ty samtliga föreläsningar och diskussioner” rörde sig just om ; människan av i dag, hennes: livs- probleni. 7 . ; Kulturdagen” inleddes med ett 1 om" ”Ungd väg skola och hem”, Inledningsariföräri- det hölls av docent Gunnär Axber- ger. Övriga deltagare" vår redaktör fasnar - Oldberg, : "Stockholm, 7 fik kand! , Margot Jonher gård, Söder- södra Kalmar, fruarna Ingegärd Jo- Åhansson,' Bohuslän; och Maj Lars- son, Skaråaborg, samt rédak ja Fredgardh, Malmi » Docent' Axbergersg ti profi de på barn och ungdom utgör en stor fara, som måste bekämpas, och -detta är'en uppgift för både skola och hem, =: man kan väcka barnens intresse fö; riktig litteratur. Här kommer ock. så författarna in i bilden. Det gäl | ler att få fram sådan litteratur, so: betonad "och -, odlar. den litterära | smaken, Han underströk också att ' det är viktigt att lära' ungdorie att läsa kritiskt. Av docent Äxber: gérs. anförande framgick också, att. man numera: inom, skolans värld | gamla slentrianen i undervisningen i lit- sarnas snaskindustri och den käns= : lolivets caries, som utbjudes i sam- | Tal. gav en rad exempel på hur >: på samma gång gör läsningen lust-;: tératurhistoria och tillämpa nya och |'.> dårs Basra FRA förande? > vär. laddat av friska yn SS Jin igét råellan Englånd och Kind 1839: Ki in gades' "att "bryta sin" traditionella isolering "och kom" under väsier= -ländskt” och senare” även” japénskt nflytande. Det skäpade' en förbitt- ring mot utlänningarna: Inté minst 'starkt vär detta" främlingshat bland "bönderna som kände behov 'av re- forrner, 'Chiang Kai-chek och hans kuo-mia-tang-parti drog nytta av 'désså stämningar. Men" det sociala missnöjet kvarstod; Detta missnöje och främlingshåtet var de två stora tillgångar” och som ' Mao lyckades utnyttja, Å andra sidan stödde han én västerländsk ideologi foch vä dsk ma: ki tar nu Rysslånd; och hans seger |lä på fäturunder i läroverk och folkskolor. Han kri- tiserade” skarpt. den hittills vanliga metoden;' som gör undervis ielt Axbergårs ”Ssynpbnkter: ströks, kraftigt att det behövs"! sa arbete på detta område raellan hem tråkig. Att t. ex. låta eleverna läsa högt ur' litterära: verk i samband med undervisningen i litteraturhi- storia är: inte ägnat att stimulera intresset för litteratur, utan det har en rakt motsatt verkan, Att läraren ständigt avbryter Jäsningen" genom att göra rättelser och att kombine- rå läsningen "med ”katsanälys m.m. gör. det hela inté bättre, Högläsnin- och skola, Ht -kan lägga en god grund för. ett. kommande litte- raturintresse :om föräldrarna från första" början ger barnen bra böc- ker. Det räcker inte med. att bara tjata på barnen att. de: inte "skall läsa serier och dåliga deckare, man måste se till att. det också finns er- böcker som 'sämtidigt ö är roliga. 5e- rieeländet kommer man inte ifrån genom att införa förbud utan" det måste ske på andra vägar, främst genom att undervisningen i, skolan Undervi bör läggas så att på er. -bakväg fått ett ähnu kraf jniesiska inte" midt: av: ningen i: landet rnåste sträva att knyta” närniare till Kina, Så länge det råder :missnöjé mot hans regim i Kina måste i synnerhet Formosa |' i Chiang Kai-cheks händer uppfat- | tas: söm” ett: hot' mot' det kinesiska ; fastlandet. Också en ny uppblomst- ring i Jåparn måste kännas som ett hot för Mao-Kina oi inte. Japan lt : och + bli beroende” av. och" Maö kom- |. mer” därför méd säkerhet att söka | texterna, själva får tala och att dik- ch"; annan: undermålig hk tingdomölitteratur,” eller verkan: För: Kina måste det v vara en prestigesak att ta ledninge Kinas förhållande' till Sövjet ä är det andra stora" framtidsproblemet, På grund äv sin tekniska överläg- |? 'senhet är. Sovjet under årtionden framåt i stånd att behålla ledningen inom” östblocket. Men Mao har re- dan visat sin benägenhet, att hävda Kinas "oberoende gentemot ryssar- nå. Han” bar "många trumfkort på "hand. Ryssarna behöver Kina som "bundsförvant. De' kan därför inte stöta sig. med kihesernä. Under! de sista åren har de emellertid visat en” viss "tröghet: i aft ge Kina den locka över :- Japan till: östblock med rysk: hjälp, " Men om dessa problem kan på: fredlig väg återstår. ändå frågan om' :Kinas> kulturella "och : ideolo- giska : och ekonomiska oberoende; Å. enä sidan blir "det fråga om en löpning med Sydasien, i första länk utan också en. mot vad kineserna : brukat ' kalla" ”de främmande djävlarna”. Med hjälp av:skriftspråkets enhet har den ki- I nesiska intelligentian kunnat hävda dsig mot både. erövringar och. kula turpåverkan utifrån,,' Vad som, in= räffat under de sista, hundra åren |. r sig — medvetet: eller” omedvetet —- fattigare genom att förbise att Bi- är det verkliga livs- villkoret : för enskilda :människor och: för sarthällét. Det skulle. vara nyttigt ” om Ahlbergs i: lugna ton- fall hållna klärläggande ; utredning av denna” fråga bleve föst = äv många. : Vad sori i Julboken nu icke bli- vit nämnt är icke äv ringare kva- litet, Jag skulle; vilja göra samman- at föreligger exskta uppgifter" på "Iden skadegörelse som denna tor- -[kans sommar åstadkommit på kul- turer och i plantskolor Skogssty- " nämligen avslutad och av resulta- tet får man en' uppfattning” om hur illa det verkligen står till. . - i" Det'har' visat sig ätt årets ihål-| ljände torka: åstadkomrnit avsevärda "skador inom skogsbruket. Den ut- . redning, som, styrelsen gjort, gäller endast, det:mindre,: enskilda skogs- Ar bruket, vilket bör understrykas. De "delar! av landet, som varit mest'ut- Årelsens förebådade undérsökning är I olanteringaria drabbats Kärdast. De "med en äv rubrikerna T hand Indien, om att komma : först med mekaniseringsprocessen.” Indi- jen och Kina har enats om: driva" dentia dragkarip" unde regim måste dét "emellertid "våra. en Prestigefråga" att visa att: "Kinéser- na lyckas bättre än indierna; På så sätt kan "han möjligen” "lugna. det inre "msisnöjet och tillfredsställa. de nationella känslorna som varit sådan svallning i Kina 'sedan, Jhänd- ra år tillbaka. En: dylik dragkamp kan inte gärna undgå ati inverka på maktbalansen. 1-Asien ech på: de asiatiska" och även afrikanska fol- kens . öden, ;: Eftersom; Mse-Klna deltar i den samverkan niellan. de asiatiska och afrikanska folken som kom. till ' uttryck: under , Bandung- |: konferensen i våras. kan man för- utse. att den: industriella kapprust- ningen i, tÄsien ger eko på en inter- nafionell plattform söm kar ha ut- sikt : att bli ett motstycke till. FN. Frågan är om Kind ellér Indien i Tängden skall bli ledande i i de åsia- inåga or änvärkär äv stålda plans der o. dyl. har det inte totala förl inom sh gsvårds- I. H 2d beräknas till cirka 25 milj. plantor av årets kulturer; skador på äldre planteriugår. oräknade,: Till; jämfö- Irelse nämns att totäla .utplanterin- gen inom dessa "skogar beräknas i år ha omfattat omkring" 150 milj. | plantor.” Enbart inom , Stockholms, | Uppsala, Sörmlands ' "och Östergöt- fåret plänteringar, fill cirka 10 milj. I plantor, d. vi g. huvudparten" av vad]: som utplanterades inom dessa Jän, Hur stark. uttorkningen varit visas kariske bäst av det förhållandet att inom de värst drabbade områdena åvsevärda skador vållats på 1954 års kulturer och i vissa fall även på | ännu äldre. Att skadegörelsen ifrå- ga om sådderna inte värit så fram- satta, är. Mälarlandsh och syd- " vöstra "Sverige, varl., Gotland: inbe- Vv gripes;. samt Skaraborgs. och 'Värni- lands 'län. Inom dessa områden hår "skadorna på begränsade Tokaler. sått + katastrofal omfattning, . 3 Vad först” angår, 'skogsodlingarria 1955” utförda trädande förklaras delvis därav! att varit möjligt att på grundval av in- komna uppgifter drå några säkra slutsatser. Ifråga om planfskolorna framstår det tydligt até det: är årets ska 'och tekhiska hjälp som Mao behöver för att genomföra sina femårsplaner. Mäo har gjort moti draget att tränga närmare Sovjets gränser och skjuta in en bred kil mellan ' ryssarna och ': Sydasien. "Ryssarna! har ' för : sin del. gjort motdraget att föra fram :stora "be- toll grupper till ådena när- mast. Kina. Ä andra Sönlaka be de flytandet i Sinkiang.Det törde bland annat bero på att'den Tyska poli- tiken” schema så mycket inriktat sig på att vinna folken i Asien och genom att fjärma sig frå" Kina skulle ryssarna 7. också" skrämma bort de andra folken i södra och sydöstra |! Asien” Mao har därför möjligheter att hävda sig mot Sovjet ,och hans regim måste förr 'eller senare äc- ceptera att låta def kinesiska kul- turen dominera även i ett mekåni- serat Kina: med "de ideologiska följder som detta" kan få. ===> : Dragkämpen;' med å ena' sidan Indien och å andra sidan Sovjet kan därför: väntas bestämma" den framtida utvecklingen i Asien. Det närmaste .: halvseklet lär visa hur | denna dragkamp: skall slulå och vad | det” kominer att i rå: fö ferlandef; > :iDet finns det inte nu. Arbetet har enligt Lenins : och Stalins || och f ih lägges så att barnens intresse för god littera tur stimuleras!” XeG in Owe Husahrs” teckning av' "Män. niskan modell 55” var drastisk och träffande, Förr fanns. det plats: för. skapande "och: skapandets glädje. blivit :ett helvete, och det är inte [meningen med det. " Den moderna människan har det så mycket bätt- re - i : materiellt :avseende än: förr, har, för att tala red Ferlin; ?bli- vit närmare mellan. stugorna. men längre. mellan -hjärtana”. "Den. umo- |:2 derna människan är materialist, in- tresserar sig bara för saker, för lö- |; negrader. Prestationer . har blivit det +.väsentliga, '. andra :- mänskliga; värden-råppskattas "inte. Närsdet gäller bildninger: talar man bara om skolbildning. Förr fanns det något som” kallades hjärtats bildning; Det fnyser: man åt nu; Förhållandet är detsamma". ifråga”. 'om '. religionen; Apostlarna, / som: vär: olärda : män; sättning för dem'i' form av godal" men hon är otryggare, ensammare |. än någonsin; Och”hon vantrivs.. Det |.” a i UROM: Nov -— Reuter) . ivMussolinis- 44-åriga dotter, & grev- innan "Edda Ciano,' har vädjat till regeringen att. lämna ifrån sig hen- » nes faders > ”marterade "kropp! ;.Edda Ciano fråmförde. sin i ett tal från kyrktrappan i i Forli i Norditalien på onsdagen efter en minnesmässa över den döde dikta- torn. . Hon omtalade att 'hon och hennes mor, som också var med på mässan, alltsedan: krigsslutet hade gjort framställningar till varenda italiensk regering om att få begrava | Mussolini / på . kyrkogården i hans födelseort i närheten av Forli. : Mussolini sköts av italienska par- älskarinna Clara Petacck Den ita- lienska regeringen tillkännagav se- 11 dolt ”så länge den tisaner ; 1945 - . tillsammans med sin nare att diktatorns lik skulle hållas I Toppsbok om fiske. Det är r boka stavligen talat fråga om nappatag i i Hans Lidmans nya bok med titeln Nappatag”: kamp på allvar mel-' lan fanatiska fiskare och laxar och laxöringar, som i Lidmans beskriv. ning får utpräglat individuella ka= raktärsdrag. Så Den ena sidan Hans Lidman. visar : som sportfiskeskildrare är sakkun= dra är: hans friska berättarkonst och säkra blick för originella män= niskor, ' som kanske är vanligare u bland durkdrivna fiskare än inom | andra kategorier; Det finns drama= tik och spänning i dessa hans be rättelser från fiske, - ”Nappatag” har blivit en magnie" fik bok. LT:s förlag, häft. 13: 75. - Lontbrukskalender 1956 av Nan= neson och Zachrison har utkom=- mit från LT:s förlag med 41:x år= gången. .Den har samma praktiska . uppläggning som . i tidigare år= gångar. Bland nyheterna märks en uppsats om spannmålstorkning, hur ., olika torkanfiggningar verkar och ; ord- ningen: kräver det”, sia berättade '.:ra Jand, 7 re som är äldre än 90.är;. Den; äldste médlemmen i den utm har läst på korr di och bli vit lärda män; ock predikar en re= ligion, som människorna inte .fö står. Allt detta gör att niskan, är: disharmonisl > splittrad, otitygg. Hon, är så upptagen av, att prestera: det” mesta möjliga, sä klättra högré och högre upp på Il neskalan, att hon inte hinner” att : Även studierektor Högema iskan; bl kh Gubba ått de" förestår storf bland: omfattar: 150- abkasier på 128 år, Tlabagan Ketsha, har till och med 164 barn, barnbarn tloch barnbarnsbarnbarn”; samt -deras barn i ' sitt hushåll, ”Sövjetskaja me- i dicina”: tog tidigare upp till debat ? .abkasiernas' "märkliga" li kraft. och underliga. Jändet för att söka 'stålguk i sitt föredrag om ”Farniljen i det moderna 'samhället”.' Han framhöll bl. a. att vi just nu är inne”i en andlig anpassningsprocess; Den har blivit 'Så mycket mer kännbar” där= för att hemmen; 'som dock? ute r grunden för ett folks andliga” år tus, inte längre har samma infly= tande som tidigare och då inte minst ä ungdomen;; Vad vi kan: göra att” studera" ”uppföst> 'ringsfrågorna och lära oss förstå att det moderna: samhället behöver 'en helt ny typ av människor; och "vad |! vi aldrig bör glömma är att. famil- jen utgör det centrala i hela”. detta an uttryckte det, tryckbres- på att.de nya "socialistiska levnads- villkoren, allmänt främjar. längt liv. I Moskvas radio rapporterar att det ivdet lilla" "sovjetryska, autonoma området, Abkasien i Kaukasus har bildats en sångförening av män där "inger" medlem; får vara yngre än :100 år fyllda, I detta underliga och dions hallåman; finns" 2,14” mvåna- |? 41-44 Sedan ryska re- volutionen år 1917. har antalet 100- åringar ökat till det dubbla, påpe- kade inoskvaradions hallåman, vil ;ket enligt.läkarna i i huvudsak beror hur d därmed skall skötas. Vidare bör nämnas ta«. beller. angående jordbrukarnas till= gångar och skulder, ; Inom ' avd. ”Aktuella- uppsatser" kan som nyhet roteras en radogö= relse för jordförvärvslagen och en annan . uppsats om- <- Utfodring och fläskkvalitet", Inh, 6: Å Shetlands-Larseni, häft, 15: 50, inb. 20:—, Shetlands Larsen är det i i Norge sedan många år' gängse namnet på den djärvt norske sjökaptenen, som under åren Fi, mörker; och' vinande smugglade :- hemliga é över. ; i ”års' man dä det örjade. .Han, hade, fått sitt elddop” i det fr der iden: enske löjtnanten BencÉé; körts - befäl och”, skaffat sig den grundläggande: militära utbildning : han: förut. nästan. saknar de, : > freden ' i: Moskva följde ' ; anat "den tyska ockupationen av Norgejoch den lilla Benckertska . : truppen stog sig med. störa mödor . t äventyret på allvar börjat. ett' kapitel. ur en rafflande thriller - och hans kamrater bemäktigade sig en, båt och ta sig över Atlantens Höjdpunkten på hans företog var saren > Tirpitz, visserligen omöjlig ' att då genomföra, men mod och en nye. förbundsordförande Folke Ed- framtidsproblem” och fru Jossutom Wering om civilförsvaret. D Hedlund och Ivår "Persson. RLF:s blom "talade 'om- ”Nutidsfrågof och t kan ingen. frånkänna dem: ” " Jazz för ängd azzen. spelar : en stor roll för våra ungdomar. Men det är inte dansandet till jazz= musik sor är Jet väsentliga utan ” anting= Konforenseri v var. r besökt. av om- kring 300 personer ”öck den leddes av: förbundets vice ”oFdförande fru Avhjälpande” " av " Kulturskadorfnä(' kommer emellertid att kräva ökad |; tillgång på mt bidrag till skogsägarna. Styrelsen har därför hos regeringen hemställt arbeten, : » såväl ' som sådder, som blivit mest lidande och £ särskilt då den omskolade granen. | Inom de hårdast: drabbade delarna : som under statens skogs- förbä låg. och till skogs+ och flottledsbyggnader på , skogar i i enskild ägo. Detta. belopp att utdelas'-som| . > att frige" det: belopp på 1,100,000 kr, . S de nya' fängelser. sor skall. ersätta Holm: av. landet variezar skad mellan avr 15 och 50 proc: och beräknas i mes ä cirka” 20 proc; De praktiska Konsekvenserna av k till stor ' få tas i anspråk först sedan särskild framställning härom inkommit från v lskogsstyretsen: Vidare begär skoge- ]: att få” 500,000 kr av de del tillsynes först våren 1957 då den hårt drabbade" omskolade granen ih kegel” skall sättas ut £' södra och, 'mellerstå Sverige ! medan i övrigt prisu' ingsmedel, som reserve- tats - för . skogsvårdande " ändamål. Detta belopp > "skall. användas: för upprustning av skogsvårdsatyrelser- sas ”plantskoli resultatet av torkan blir kännbärt redan 'vårei 1956. Skadorna har bli- vit störst där bevattningsanläggnin- gat, saknats enter varit otillräckliga. bsådder inte synes ha i så stor omfattning i de'av torkån mest .hemsökta' trakterna, =" ' = Beträffände planteringarna” hår | den erfarenheten' vunnits att de ti- digt utförda kulturerna klarat på- frestnlagarna. bältro än senare men Att ' skad inte bl ivit av betydligt större omfattning till stor del tillskrivas närvaron av sådana anläggningar. > För botande av de stora bristerna har skogss tyrelsen funnit det erfor- I derligt att. en rad åtgärder vidtas. f Hade lärt känna honom ' Värdihnan: — Har. inte' din mans. kärlek svalnat något under - de: 20 år ni varit gifta? =>: = Frun: —'Nej då, har alskör sig i avsikt att /L Kumla i Närke" och i Akersberga i 3tockholms Jän. I "Akersberga , Kar |? 30 tidigare nåmnts. "ett preliminärt köpeavtal” upprättats” med ; ägarna 1 Rönö gård, och nu är även 'en- ligt'ST förhandlingarna med "mark: ägarnäå i Kurbla klara. . Det' nya "ängelset i Kurila skall ligga i sta- 1ens - utkånt, där” ett obebyggt om- såde "på 540.000, ' - reserverats, Enligt det prelimir ra avtalet skul- le marken betalas med. omkring]; jen halv miljan kr. 200 fångar skulle plateras i kumlafänzgelset. På onsdagen sammaträdde utred- necn i Stockholm för att ta ställ- till” arbetsutskottets, förslag till sörelser. > Sedan " går förstaget Fl »Dét.ärt nu preliminärt klart att > Komider satt: ligga” il: ländska. jun orserien, södra gr. : ServeHBTK >, Lo 04 2—6 "Ginsten—-HBK "0 0 6-1 | Årstad HSK: sevoe 6-1 - 4400 24-38 on "820115—-38 FÖ II 3 sö "Fiore Årstads BIE 2101-82-17 1001 2-6 1001 22-50 40.04 420. A8- Aring vill boxas! om welterviktstitel "AMSTERDAM: Hollands oldtimer en den kommer via radio, gram=." - mofött eiler direkt. från eh orkester. - Tillgången på lättsmält jazzlitted Iratär är på svenska rin Fay mä nu - är Olle Helanderg bok Ungdomens Jazzkalander / (Wennerber; s förlag, t 85), I bokhandeln, skapen och entusiasmen, den an=> . Vv. td "LT:s förlag; raiden. mot den: tyska pansarkrys= : - Bob van Klaveren, med sina 48 år utan tvivel världens f, n. äldste ak: tive fighter, har utmanat” europa mästaren Idrissa Dioné till eri match) - om EM-titein i weltervikt. Vi Klaveren har vunnit flera matcher i år och han tycker att han borde få sin chans till en titelmatch.” De ' holländska tidningarna ser mera kallsinnigt på projektet. ”20 år för sent”, heter det i er av kom-;' mentarerna. — AEP. le t a fö 'Hejeriföreningen H - HALMSTAD förde sabotage och tills" > ' "tyska vinterkriget uns: "> är Saelens skildring av hur Larsen | ' , vin Ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.