v b 2 skattning och utbredning : som vid hönsskötseln koncentrera-' Predeged a. 11 növånber 1055 " Morgondagens namn . os "KONRAD. nd Solen un upp: ”k 16. ålle: sig Hämliger: så, att medan gåsskötseln ända” fram till 1900- -talets början var” allmän i + södra "Sverige gåsflockarna nu blir alltirera I sällsynta. ” "Enligt. senaste jordbruksräkningen skall antalet gäss ha sjunkit till endast 46,000, varav drygt hälften fanns i Skåne, Mot bakgrunden att mårtensfirandet- med "gåsstek. fått allt större upp- det. är gåsskötselns ständ bakagång oroande, Redan nu måste ” behovet av gåskött i stor utsträcka ning fyllas' gerioni import vilket är | en utveckling ”som knappast 'kan vara 'motiverad,. menar . professorn. Att gåsskötseln gått tillbaka har. '. sina naturliga orsaker; den har inte ' kunnat :anpassas : för -det intensiva; jordbruket, : främst ' därför att de gamla uppfödningsmetoderna var antfär. "arbetskrävande ” "och kost. - konstaterar "prof. Olsson: | toaletter” : vederbörande har E klart för alla”; "Vissa rektorer” har: dessutom tagit; sig rättigheten att helt förbjuda): Lärjunge skyldig. vatt. Påskynda : sitt besök på toalett! | "STOCKHOLM (Press) 2 n Lärjun. gå länge up Så förbjudet mö: pehålla sig å Järoverkets]: så heter det "i ett: digert häfte mn ä nållningsorder, regler: och ön ud "> som en äroverksrektor kompongrat. för. lärjungarna vid et speciella läroverk : över vilket tillsyn. Motive- ringen är att ”skolans elever kom- mer” från "hem med ' så skiftande seder och bruk att” intet är själv- Dåt citerade exet nplet. & återfinns Barn”, där en. stockholms- Wasist gjort en granskning bland n av mer. eller mindre otids- , för. atv inte. säga - kufiska, fngs- och uppföranderegler vid ef Iskriver artike författaren, i vil]. im som tealetterna är det: van= tuppehållsrummet, .. ” id en del lär rungal bråte i förbudsväg under] nare år utrensats,. vid andra åter floran : utomordentligt rikhaltig. fter "initiativ från elevhåll'har ny- ligen gjorts en inventering av ber . stån?et, varvid det bl, a. visade sig att” det vanligaste förbudet alltjämt göällor. + besök... på - restaurang. eller offentlig danstillställning,' Förbud mot: - förtäring . av: alkoholhaltiga | : | drycker finins det naturligtvis gott om, Den; "unge : artikelförfattaron "kommenterar: SDå dessa förbud emellertid inte gäller : i, hemmen (där de är: omöjliga att övervaka) och samma skolor vanligen har be- stämmel: ” som förbjuder.: restau- rangb är det. svårt att förstå på vilka platser förbudet avser att hindra ” ”rusdrycks örtäringen”, hända i skolan??". so Nästan alla. skolor torde ha nå- gon form av bestämmelser som för- . bjuder. rökning," eller högtidligare sagt: nikotinbruk, Förbud mot ut- omhusvistelse efter visst. klocksl i Målsmännens' riksförbungs '. tid-]' nöka . läroanstalter. Man frågar! : ÖREN ng rn IDYLL I LUXEMBURG. Storher : "nader. gamla Mari id oci på å Josephine, Charlotte, har fotogruferats med : Göt Ävergerande uppfattningar "IRLF, TCO och LO. ., |Ser. Lönehöjningen skulle dra med - kom i dagen vid den diskus- sion. som ' hölls i- radio för en tid sedan :. Svenska > arbetsgivareföreningen, I korthet hävdades från SAF att en. lönehöjning nu ' skulle ' gå' till ökad konsumtion, som "inte 'skulie kunna täckas av tillgängliga reså sig höjda: :piiser, sond skulle höja konsumtio; syn på problemen kommer att återges. mellan representanter för) vidare vara rättvisare med säbven- toner; då därmed de mest drabbade jordbräkarna skulle > kunna | mest, : ir Söderlund ansåg sig ha kon- staterat solidaritet i inom. organisa-] tionerna och trodde därför på möj- ligheten att nå en sådan även över fy banisationerna, En" :samordriad lönerörelse borde därför vara möj- SN En sådan ställde sig dock TCO- representanten skeptisk till. Förs utsättni var "så "olika för lönehöjningen endast "skulle bli no- aret av Lyxemburg, Jean 'o sina båda barn, 20 mi kh. Henri, som är 6 månader, sn "STOCKHOLM (Préss) I snorkiga teater-. och filmkret- sar brukar det ofta heta att man aldrig nog kan underskatta lands- ortspubliken; Ju .simplare: och gröv-1 1; re; "desto bättre; Allting” duger. Men fråga är om inte detta bö jar bli en fullkomligt förlegad in- ställning "till - landsortens väldiga publikmassor, säger regisbör'” ders Ångström i ett uttalandi SLU-bladet, Den snobbiga och" iso- lerade . överestetiska inställningen : landsörtspubliken.”, har. denna v : kraftigt. jävat. under senare år, Man kan i stället fråga om, inte landsorten är betydligt! mer kultur- där också fortfärande mycket van- liga; och på. många håll är det ab- solut förbjudet för lärjungarna att "utan rektors. tillstånd: anordna sam- mäånkomster. m,m. å förhyrd lokal, eleverna att se viss filnr eller tea- terföreställning. De får inte under några. omständigheter, alltså inte ens i föräldrarnas sällskap, över- i 4 Vara: vissa närmae. angivna sföre- tillräckliga betesmarker, « som pas- sar för gåsuppfödning”” Tet har sat sig; att 'gässen mycket väl an keta . tillsammans : med andra djur och "att betet därigenom "blir väl : utnyttjat. Betet. betalas. förövrigt bättre av gässen än av andra djur. Förr var det mest småbrukarna som bedrev gåsavel De framkläckte o uppfödde gåsungarna tills dessa var 3-6 veckor gamla, varefter deian=— tingen såldes . eller ' utackorderades på: sommarbete. Även nu skulle - ing få stor ”ek n betydelse, "om aveln på samma säl des till visså gårdar, där de bästa” miljöbetingelserna finns. , Det . har, sedan länge varit en god affär at framkläcka och sälja gåsungar. Ef- ;d terfrågan på dem är nämligen stor; och priserna höga. , Särskilt, vid mindre brukningsdelar bör denna; näring uppmärksammas, anser CC Olsson, som i fortsättningen gel goda ' Jåd för uppfödningen. : BL" ;a, låter 'han förstå, att det ä är M mycket viktigt. att välja lämpliga - mor och barni tioner, Den. gamla 1 särskilt si ånegå sen, är. snabbvuxen, ”lättgödd "ock lämnar en utmärkt ' slaktprodukt, Dess fruktsamhet är det emellertid: sämre ställt "med. Den italienska" gåsen däremot och även toulouse- gåsen, 'har' hög fruktsamhet men sämre fillväxt och köttkvalitet än skånegåsen, I försök har det visat sig att man med fördel kan använda de högvärpande italienska gässen som äggläggare och para dessa med hanar av skåneras, På så sätt får man det bösta avelsresultatet sam- tidigt som rasernas bästa egenskd per utnyttjas... a en «< a t när yle de Jeka far, = Nej, Annmari, på ser lir det inget skoj at ————K "Annonsera I LT ställningar. Paragrafen påminner otäckt om de metoder, som prakti- seras i. diktatufländerna, mehar skribenten, ' som vidare erinrar om dveten ;'och ' intr » än den indifferenta > massa; : söm 'skockar ihop isig i” storstäderna” och: med få” "undantag . knappast intresserd sig för annat än de mest "el vara. en a mot det. alltför kons strueradé, ane- miska: och överestetiskt löjliga. För de riktiga och stora diktarna sitter kor, Och att man "då och då ingri- per i' spelet. med” skratt och - kom- mentarer — ty: sådant händer — är" ingalunda" säkert ett, fel. Likaväl kan det nämligen vara bevis på en äkta” medlevelse I och teaterkänsla]. hos skeendet än: den skepliska/; 'grimas som? storstadspubliken så ofta: .be- de kd "reaktion andsortspubliken - oftast ' som ”kloe- .Jutom hävdades från arbetsgivarhåll l representanten, dir., Söderlund, att minell och alltså inte reell. Dess- att en höjd konsumtion nu skulle framtvinga sänkt konsumtion séna- re, Den höjda konsumtionen skulle bl.'ä. innebära att alla eftersläpande behov, t. ex. skolhusbyggen, måste eftersättas; : Slutligen ansåg ' SAF- av lönehöjningen ,: förorsakad. kost- nadshöjning . "skulle :. försämra vår konkurrenskraft på utlandsmarkna- den och. innebära i att - vi: måste ta hem våra. tillgångar. i utlandet. " LO-representanten ”(sekr.”Kj gren) ansåg att det "gångna året varit, bra ur” produktionssynpunkt och” allting tydde: på att även "det kommande året skulle bli detsam- mar. Detta" måste vara utgångsläget för löntagarna.”Att vissa: grenar. av vårt” näringsliv haft särskilt: goda konjunkturer :. borde inte medföra alltför diferentierad lönesättning. i :RLF:s, företrädare : (hr ':Grabö lära ' 'drifternia: i Jivet. För” den som under 'senari sysslat” med teater" jäst För lånds-] orten” börjar det under alla förh har om inte en” ny så dock en kan- ske betydligt mer väsentlig. och för teatern. givande publik n: städerna. :Åtmi att - -tidigare gjorda d | visat att det främst är föräldrarna som velat ha kvar de stränga be- stämmelserna, Det: heter slutligen: Frånsett att kontrollen aldrig kan bli så effektiv att inte de verkliga busarna klarar sig, är det svårt att förstå, varför föräldrarna på detta ft velat lasta över det ansvar som det har för att deras" barn inte miss-- '] brukar de rättigheter som sam- "| hället ger oss. på skolan vars upp- gift det aldrig" kan” bli att Spionera deras begränsade ' publik, som där- till ofta är kallt överlägsen, över- intellektualiserad och utrustad med en skrämmände brist på känsla vad teater egentligen är. Teater har då betydligt mycket mer att hämta hos publik: borde vi nog lite mi | hört lyssna på vad den här att säga oss och tacksamt tä, emot vad: den ;Har”ätl ge, :Och jag trorvatt.denna publik! verkligen: kan ha: en uppgift" satt. fylla: "genom satt hjälpå fPtilln akademiskt rande;fförgiftning som, den hål) på atf'svepas in i "och. tillbaka till en bastäntare,” kraftigare men" ock-iö så. m; r livsduglig anknytning still folklig : publik, Det är dock denna publik "med alla sina reaktioner på gott och. ont "som. varit teaterns [pri: mest bärkraftiga element” under ”ti- fre; derna'och väl kommer ätt så förbli Långt ifrån att se ned FP denna 1y- de att det fö de skörde- utfallet inneburit ett inkomstbort- a "TF olika” löntagargrupper. Men kanske en sådan Skulle bli möjlig i fram- iden. ; Efter att ha återgett de 'sktuetla frågeställningarna skall jag övergå .]i sådan grad, att landets internatio- «. nella . konkurrenskraft försämras, Mot denna bakgrund borde det ställ” la sig naturligt, att arbetsmarkna= ns parter under löneur pPEörelser- na iakttager stark återhållsamhet samt beaktar sitt ansvar för sam- hälssekonomins. jämvikt — — . Herr Sköld menåde också att i Ppraktikeh skulle, en, ordning med staten som 'ensam ansvarig för sta. biliteten medföra ett uppgivande av den fulla sysselsättningens politik eller 'öckså' kräva långtgående 'och kännbara ' detaljingripanden å det iska' livet: Om nerna, inte insåg. sitt ansvar och löntagarna genomdrev och företa- garna beviljade större lönghöjnin- gar än vad:det fanns utrymme för, . till att ge en del ob fakta r samband med lönesättningen, . rT "princip vill löntagarna ha så hög ön som företagen kan: bära, ' så att dessa bara kan täcka sina rörlig; kostnader, Men i praktiken med- gives också vinst för förräntning, utbyggnad och rationalisering. Om vinstens storlek är man däremot ej överens," - Mae " Bärkraften' ka för olika företag, men löntagarna vill inte konservera de. minst effektiva företagen . Benom. "att: rätta: löne- van « försvåras ' vid ' decentrali anspråken: efter: dem. Denna :strä- grind; "som en löneökni 14 skulle ge upphov till, Då måste in? vesteringarna minskas 'och könsum. tionselterfrågan trängas tillbaka att de totala anspråken icke ö övera steg” den totala tillgår gen på varor och > Hänster: " " LO-ordf. St sand svarade, finansministern, i ett ? inlägg i U (Detta är naturligtvis.i och för sig nisterns uttalande och dét' tidigare lägget av Arbets- och Omröstningar, bland: medl marna, Och "detta är nog därför fal. bland TCO-anslutna. Å Överenskommelserna blir: öppen konflikt" — och då ä är det det let ' "mera ' bland .LO- anslutna. än givarfö representånt finner en-slående likhet) Nn ER då! det fanns förutsättningar fö kraven på höjda löner, ET 160 milj: kr (4 proc.) bäras av jord- brukarna... Återstoden ' måste ; enligt sarohället. Och detta så mycket mer som jordbrukama fått 8 proc: rnin- dre i arbetsersättning under året rbetarnaå, 'som fått 13—15 -proe. löneökning. 2 : På - fråga av LO-reprosentänten Én kr avtal. bäras - av. andra"? "grupperas 4 | fall "av 500 milj., kr för jordbrukar- aa dspoliti f3 nen ; k. Enligt. över | SS - na, Enlig skulle ligheten som bestå lö; . | ökade "lö Bcupper; och till. slut "Skälighet” i.coch: levnadskostnade er- jet Det först slitna” många, gånger metalls -— påver- kar den, .samlade avtalsrörelsen, - relsen kunde inte medverka - | komslstegringår i större avtalet ”Jett ohållbart läge, Fäckförening ”Då under” en högkohfunkt väre sig finansministern —' han nå a heta Sköld eller hågonting” ånnat vill det eller. inte, skulle fnkomits na”Utesl de tillfalla fös7 > Just ' nu är lönefört dlingarna särskilt. ippmärl svarade 'dr Grabö att ersä borde. utgå i' form'av en kombina- i tgtör föra terna; ' tion? av prishöjning - spå -jordbruks- i: på sysselsättningen: och därför ställs inför svåra problem. I det läget har engångsföreteelse' och i er likhet "med, DO-representanten an- : TCO:s. ipplalinim + var att: sub- .ventionet” vore ' att föredra, då: de vore lä tare att ändra än ett höjt den kanske i vissa a den åt- skilligt varmare och landsortspubliken. Det är/inte bara och blivit: känsligare för så kallad också göra en direkt positiv insats på elevernas :. Man bör för, övrigt inte glömma att klyftan. mellan - läroverkseleverna och deras jämnåriga i förvärvslivet Jer, " Man tänker sig reaktionen” om en företagschef "tog sig för med 'atti. meddela att hans anställda under 20 år var förbjudna att besöka re- sfauranger och ' danstillställningar, att överhuvudtaget vistas ute, efter kl 22, Att bestämmelserna, appli- cerade på skoleleverna, är lika löj- Tliga — tycker man bara i är bra! .Bop Hope inspelar film vet" i Sovjet Bop Hope står i underhandlingar både med” ett engelskt filmbolag som skall finansiera företaget och med det sovjetryska filmdeparte- mentet rörande inspelningen av-en siggår i London och: till hälften i vidgas genom dessa föråldrade reg-V' film vars handling till hälften för-]. för + Ivonstt den tillbaka till sitt 'ursprungsele- ment, NG TA Så ITA a Är teatern inte folklig” nd . ' så dör den. Genom hela teaterhistorien löper som en röd” tråd att .teatern dege- nerats ' och gått under när den släppt sin kontakt med folket och kommit i händerna på en begrän- sad klick av hovmän eller intellek- tuella,. Teatern är inte intellektuell till sitt väsen och skall inte vara det. Teatern kan nämligen” inte "en= sam som andra konstarter ge utan måste också kurina ta emot i' själva skapelseögonblicket och 'måste.där- se det "att : publikundarlaget" + vic igats] +: Den årslånga och bittra stri- .d | "i sin slutfas, och: omkring den ”15—20 november avkunnas do-" : marna över de mer än 20 perso-> man hur det skall gå för de tre som anklagas för:att ha varit de egent- liga ”anstiftarna av oroligheterna. Den främste av dem är Klaksvigs hamnmästare Hans Fischer-Hejne-|! spontanare | | god teaterkonst.''Landsorteri:' kan |] ö genom att föra l..t THORSHAVN (TT:s korr, iom läkaren i Kloksvig på : , Färöarna håller nu på att gå in: "ner ' som åtalats för våld mot sämbetsmän, i tjänsteutövning. 0 Med: ' särskilt , intresse avvaktar |; en, och de” två övriga är vice ord- ning till sin publik. Först då lever den och kan utvecklas vidare, På det sättet är. kansko teatern den mest sociala av alla konstarter, S 3 : Är det fel ait skratta. : pod på fel ställe? oh Och det är "här landsörtipubliken i dagens, teaterliv, på sitt sätt kan s Sovj "Filmens . kvinnli huvudroll skall, spelas av Katherine Hepburn. / OUnderhandlingarna med ryssarna är: mycket. tillfredsställan> | de och Bob Hope, Katherine Hep- burn och de engelska producenter- få sin störd betydelse. Den är näm. ligen i all sin fyrkantighet) osmi- igenom ..ha' en mera nära anknyt-|+. g mäktige, skeppsägare "Viggo Joen- Chr. Simonsen." a | der Jäkarkonfliktens tidigaste ske- . | de, år 19537 en av de ivrigaste an- 2 hängarna' av den sedermera avsatte danske, läkaren Olaf Halvorsen, och ter för de klaksvigsbor sont inled- de . kampen mot: myrdigheterna.: I den i Klal Hull- en, sämt drivgarnsfiskaren” Jens » Fischér-Hejnesen var redan u un= enare blev han den samlande kraf- tare och mer givande än den rädd- hägade, överintellektuella och snåla na : hoppas : att, i Ryssland kan', hörja under nästa samman. - v . . Bonn godkänner Sorin ” BONN (TT — AFP) . . ” Västtyska regeringen har anden: rättat sovjetregeringen om: HT kommer att godkänna KT ee ter Sorin som 350 5 dör 4 Bonn, meddelas .d det på 3 dagskvällen.: vete > Visst kan, den förstnämnda "skrat- ta på el. ställe, enligt vårt tycké. Men är det så säkert att detta är fel? :Kan det inte lika mycket bero på att vi i vår. isolering från vär sentliga och primitiva , reaktionér avlägsnat' oss från det riktiga, det spontana? Att vå lever i: konstrue- rade ' spekulativa Jlivskänslor. som s saknar en "riktig grogrund. Är det aå säkert att vi.har tätt och de fel? kanten kan - "bind He 1; dighet ."och "ibland anklagelseskriften heter :det att 'det g L Mu her-Hejnesen som. ledde och , äk- var Fischer-Hej känslighet - åtskilligt; riktigare, organiserade . 'avspärrningen'” av Klaksvigs hamn i-april i år, för, att hindra den utkommenderade danska polisstyrkan att gå. i land i staden, och vidare anklagas han för att ha varit med, om inspärrningen' av den danske i Elkaer-Hansen 'och Klaksvigs sjuk= husstyrelse på stadens polisstation den riksombudsmannen . Niels 27 '' september. ' Efter dansk trafflag är detta mycket allvarliga anklagélser, och de kan leda till att [' säga hur r strängt s straff rälten k ; [finns det stora: risker för'löriegti - [ningar, 'LO-ordf. Strand har. upp-| | skattat att av de löneförbättringar, 7+ som '. uppmätts "under den senaste Ne tioårsperioden, har hälften haft! sitt, ursprung i löneglidninigar! 4 « I ett sådant läge kan en' central dirigering medverka till att inordna önerörelserna i den allmänna eko- " Export- ; och : |hemmamarknadsindustrier : kan” ha ning (lönehöjning utöver : NER ö inte denna" löneökning. ' Meri” ä kraftsefterfrågan :- mycke nomiska " politiken, olika .bärkraft, nyckelindustrier. kan trier: bör mer att utmäta, om Fi H sen blir fälld. Men om så blir fav sk&bi Sas, men denna” i riger g> kan :- möta” motstånd ” "hos let:öch åklar digheter fast= håller vid att det är hamninästaren som är den egentliga drivande kraf- ten, kommer; han' omedelbart. ätt -| föras bort från Färöarna för att avs tjäna” straffet i Danmark. På Fär- öarna finns nämligen lott 'c en helt liten arrestlokal; + Frågan blir. sedan "hut. KJäksvigö invånare kommer . att reagera , om å;. di slut 3 "före måste gå i fängelse, Kommer man att anordna ett demonstrationståg da 3 fackför Då kan det' behövas andra efter- frågebegränsande medel (ti ex. höj- 1; att. minska möj gheten till Iönehöj- "eftersom statsmakterna vill bevara -den fulla från krav, ar sin andel. & måste. staten neutralisera den eftep. ” frå ppa. . sing saft inte så' egendotnligt eftersomiman '4t vid en jämförelse' mellan finansml= 19, såmhället sker” - retagarna, - om: arbetarna vstode : 5 i a Sr pH i Sta k Fö ä 0. organisatione ch lö | a rna oc öneröre sen” ; i ” så . äv fil. mag. THORE G. JAENSON . i : De nu pågående löneförhandlingarna ' är a | : : böra å | » Vårt folk, antingen direkt elle; indirekt. M intress tonnela Ste, som uppmättsii den sven- c : FT tré artiklar, med bör? Zi dag, alt ge läsexressen en orientering i att ä ik Snomien, icke förstörs och" i i » varvid företrädesvis våta vetensl är se kostnadsnivån pressas upp +. "ct od i i Nivert KR ett övertag, och risken för löneglid- |. inte. prisnivån 'stiga -på grund "av. kan-|2 man, . konstatera” en lönesteg- B + Vi behöver nu en period ' med lugnare tempo i avtalsrörelsen, . så att näringslivet får möjligheter att-svälja vad.:som kan: vara :för mycket av” "belastnihg tf: | rande år.” Finarisminister .Sköld varnade herr Strand för denna "bes i 50 "ger vid ringar -utan att : formellt. b rganisationernas handlingsfrihet. - rs X letta läge och deras allmänna.eko- nomiska "politik anses : böra skapa för. måttfulla löne- från Klaksvig till Thorsh kom- mer : fiskeflottan ”att stäva” hemåt och k Halvörse att gå till angrepp mot polisen: son en h protest mot di; i Morgontidningen”. i skrev tex. den:2; dec. i fjol: -”Om infla- tionsfärliga': töverdrifter - på :löne- d över huvud skall' kunna |” terna? ' Det är. svårt att svara på dessa frågor, . men : otvivelaktigt skulle dylika aktioner inte "leda till mycket eftersom den. danska poli> sen nu sitter fast i sadeln i Klaks- viga, och inte” er falla "undan. Dessutom: har "stämningen i staden förändrats den-'senaste tiden. Man har insett att myndigheterna helt enkelt inte ämnar tolerera att invå- narna tar rätten i egna händer, och de flesta klaksvigbor är lättade över att lugn och ordning återställts. En möjlighet 'som myndigheterna dock måste 'ta i betraktande är att:det kan befaras omfattande demonstra? onjönkbuee inom så: snäva. grän- ; io handen "att han” under de "senaste åren förskingrat något över. 27,000 kr för sina kompanjoner i Göteborg, Han var under åren 1953—55 kass i.en;fastighetsförening och förbri- kade 22,121 kr för sin privata .verk- samhet, : Vidare upptog han ett lån på 10,000 kr, som skulle delas mel- men använde hela beloppet för egen - räkning, a " En 50-årig metallarbetare fard bo förande i en" verkstadsklubb.. På grund av: sjukdom, låg sjukpenning ser: att: föl li och" svåri; med hyran tillgrep. « han pengar i klubbens kassa., Han är kvar på sin arbetsplats, men har. ; Finansminister Sköld =; : ansåg också i ett uppmärksammat |: ttalande i årets tion att det fanns ett mycket be” gränsat utrymme för lönestegringar. Han sade: ”Om det svenska folket beviljar :sig . för höga inkomster, tioner från det-dansk-fientliga se- paratistiartiet på Färöarna den dag 1 1 i Th : Fischer-Hejnesen döms till upp t till fll 6 års fängelse: ' : . i Natutligtvis ör ett internt efterfråge- överskott, som leder till en allmän kopplats från fackfö Agro Mreåring åt starka Ne tabletter" "NYKÖPING - (TT) En treårig son till: lantarbetäré . Sten' Asplund, Trollesund, har, av= lidit efter att ha förtärt starka 'Ine- dicinska tabletter, som han i et lick kommit över. glidning; - uppåt ; av prisnivån och ”Janåra (desorganisationsföreteelser i Nyköpings lasarett magpuripadea ban men vera av tablette det . iska livet, Lö! har, lika. väl som 'andra .samhälls- Vrupper, ett. ntresse a av att den sta avled efter några tama avtalen i' våras -var sluina dog > Polisutredningen rörande en a bygg: i lan: honom och en byggmästare; ;- lisanmälts för att han förskingrat Vv 1,100-kr under det att han var ord= --- NR SYSFERRN ac p
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.