Vv Lad ver vett”? rerryrYyvtYYv rrevrYY v ryrveyveereryvvyvy VETT +" sa Fr ONT "LAHOLMS TIDNING V. DUKTIG POLISHUND ect Forts. fr, föreg. sida. Gilda fick lukta på pedalerna "i pilen och satte .snabbt av portåt vägen mot Markaryd. Efter c:a 100 meter på denna stack hun” den med Örtberg efter 'rakt in i skogen : och där,. c:a 50 meter från vägen, hade bilisten gömt Big 1 ett snår. ” Pn va Polisen tog 'genast hand om honom och 'han' erkände, att han druckit hälftén av en halv liter och - ' det :- var ' därför, som : han gömde sig, Han var inte särskilt påtagligt berusad.» Vid ' olyckan, hade han. endast fått en del skribbsår: i 'ansiktet 'och läkaren 1" Knäred fick'plästra om dessa -gamtidigt bort hän tog blodprov. lb Och så småningom blir det väl : ”efterräkningar, särskilt som man nen saknar körkort och bilen ej var trafikförsäkrad. Nöes , "En misstänkt. ratt-. - togs : också ' av Höks polis i sitt hem " på "lördagseftermiddagen- Upprinnelsen -:till: detta var att polisen ' först. tog "hand : om en ”yanlig”. fyllerlist och att: man då flek kläm p&:att denne varit till- '- gammans ” ;meä ': den misstänkte rattfylleristén.”' på Är det.Ditt barn : " Nykter ungdom => " framtidsungdom Are dd boka a " På tisdagen av! ärtade" Prins" egenten. köper Opel Rekord. | Bertil" "den "Opel ” som han, beställt 'hos, General Motors, Det var en ljusbeige Re- vå Rekord '1956; > Prinsens. andra' Opel Re .: Den: "I rikanske Jhär, ix han.yysockså. i STAN " Drottningens amiral, : historisk 1; äventyrsroman ;.av.' F. Van -WYCK MASON, Tidens . lag. "Pris 21:50. x.. : : Den: kände och uppburne ame- författaren för '0ss i denna! bok till slutet av 1500-ta- let och 'det”är'den engelske sjö- hjälfén Francis Drakes härjnings tåg” mot tspaniska. hamnar och slutligensden stora: bataljen. 1588 i. Engelska, kanalen; som bildar bokens ;tema:. . Författaren visar prov.på.stora nautiska och doku- mentariska kunskaper och har.en berättarglädje .. som få. ': Mason kän "skildra "en sjöstrid, så att man" riktigt” kramar om det:ima- ginära"svärdfästet vid sidan, me- dan : krutdurkarnas > detonationer skakar. Jäsrummet, ;""Boken har förstås en huvudperson;” en” ung styrmån.. méd starka armar, "ett gott , hjärta och en'tapper'flicka som” väntar 'på honom: därhemma trots” en "oresonlig fader. Henry, Wyatt; som" med .si Ö hår; sin "fasta blick; och sin, 'en- vetenhet är ven" symbol för det nya -England, patisky srätlinji; E::0 blivit 'en "Bok". med: och krutstänk, årets ”verkligtö veéntyrsmättade "sjöromai : mS. Barroll. fa 1ten skri »rillsammeans” håter en" li ten skrift, som i dagarna di- - Om äktenskapliga samlevnads- Politiskt. verksamma kvinnor sur” alla, partier har tidigare motionerat i riksdagen om att staten. skulle ge ut en sådan "skrift. Den blev emellertid in- te av och nu har i stället Folk sams kvinnoråd tagit initiati- vet till skriften. ” obs Den' har skrivits av Eiten : dioboken : Heute bei Beckers). Det har blivit 36 sidor ilätt-” smält text med läckert pastell- ra Athävor och märkvärdiga ord får, de unga — och var- tenskapet inväxta — reda på de grundläggande reglerna för vad lagen säger, vad pengarna bestämmer o nh ten lärt. | s Naturligtvis” läser man sig inte till äktenskaplig lycka, men den lilla skriften kar Tu att resonera om saker och Dagens goda råd: — » Skär ett litet kors i ta- peten med rakblad och vik upp flikarna innan ni slår I tavelkroken. Behöver kro ken sedan flyttas klistra: man fast flikarna igen och det blir nästan inga spår. : ting och det är den tes förfat- ' stribueras , och = som handlar '1-—117, kg högrev : problem, juridik "och ekonomi. + 116 msk salt” . Nordh och" illustrerats av Per "14 kkp risgryn — " Silferhjolm (han söm gjort ra-, . vatten, salt a färgade teckningar. Utan sto-' kokande vatten, skumria och . för inte; också de redan i äk- ' h vad erfarenhe- . hjälpa till att få man och hust Söker tolerans, vänlighet, hu " räkna med att ”Tillsamma och lök, 2 1.- vatten 1'gul lök 1 morot " 1 bit selleri Sås: ue 1 msk smör el. mar, 3 msk. mjöl: . '& 1, köttspad + mjölk 3—4 tsk riven pepparot Till servering: sn Ja kg små gula lökar , . JA Beredning: Sätt -på köttet-4 salta. Tillsätt” de: ansåde och!” skurna rotsakerna. Låt köttet. tarinnan. ständigt. återkomm till: tala ut som problemen, — -diskutera: öppet TT och d kutera "med. humor" och: gott. humör. Det går inte att.ha et äktenskap "utan" problem "men det går lättare, om” mad” för- mor och lite mindre självhäv. delse, ++ > = z en » Eftersom formatet :är. be händigt, ' språket levande - bc .utstyrseln lockande, kan man : skall . kunna bli. en "best sel. Jer”, Som dock inte skall säl jas utan delas 'ut' gratis på Folksam-kontoren. landet runt, > Den kan också' rekvireras di- = rekt från Folksams huvudkon- ”" tor, "Stockhölni 7,f ons ke” -:8es sämman och mjölken späds” " koka omkr: 5 min. Gulor, soc-- "Dagens rätter. | LUNCH: Filmjölk méa flin- or - - Pepparrotskött. >. lök. Choklad- '+20 min, eller tills de känris fär- diga.! Riset” kokas: för sig i ' saltät vatten: Lägg upp riset i krans, på j ett.” serveringsfat, - köttet; och lägg i mitten tl garnera med ' lökarna, ; appärrot” och servera ' Chokladsufflé (6 pers.) hg smör el. marg. . —34 msk. cacoopulver. 1--135 dl, socker < : 4 ägg Te på" litet + sänder. Smeten får ker, vaniljsocker. och cacao rörs pösigt” dch tillsätts' sme- ten. Vitorna slås till hårt Skum och nedrörs försiktigt; Massan > slås i väl smord eldfast form, beströs med cocosflingor och "gräddas i medelvarm. ugn om-: "Kring 3 tim” Serveras genast: en ”VAD VI HALLIT PA MED EF- TER KRIGET är en barnslig lek att fram en inflation. som "vi icke -vill ha”, sade. riksbankschefen härom dagen. och 'applåderades livligt inte minst av arbetsgivarna, skrivér Gös teborgs-Posten ' (£p). ' När tidnings= papperspriserna' höjdes: med 28 kr pr ton strax efter, vilket betyder en merutgift för tidningarna med bort- åt fem milj; kr pr år, lekte pappers- -] bruken denna barsliga'lek; tillägger GP och fortsätter: ids 1 : "Priset hade höjts: den 1 januari , 1955, det höjdes ytterligare den 1 juli i år och nu kom mart med étt 28 kr per ton. Detta krav vär icke - ciper som 'det' svenska folkhus- hållet nu' söker tillämpa.: Det vår den barnsliga. leken, inflationsle- ken och den lektes av män som voro "väl medvetn "betydde, ":7 ve 4 » För tidningarna har. papper” sedan. före. kriget" sti; per ton eller med. 345 procent, "stor: aktsamhet;: när det" gällt prisförhöjningar.. > Ingen - : kan - säga att de varit, särskilt fram- trädande i inflationsleken. - De "våldsamma >” prisstegringarna - på ; papper m. m, har till en del neu- traliserats genom + den ' tekniska utvecklingen .: och . god. organisa- tvivel bidragit till att. göra det eko-+ aomiska - klimatét' ytterst kärvt för åtskilliga - tidninigär.. Och den 'ut- vecklingen synes fortsätta...” ; aval Nn 10,000 FÖRESKRIF- TER rörande ackordprissättningen inom" byggnadsindustrin! ; Det låter fantastiskt men lär ända vara sant, Det kan inte vara rationellt och in- te : heller . billigt, menar". Skånska : ; påstå att det behövs ett sådant Jö- driva upp'inkomsterna. och ' driva |: diktatoriskt krav” på höjrirg ned |: imelse med de prin- |; a 'om ; vad den I, stigit |... från .187:50, per; ton till .647 kr | '.De svenska tidningarna har visat |. " Svérige, Norge och Finland, spelar skogen en betydande roll för nationalinkomstens storlek och be-. folkningens levnadsstandard. Det är ytterst sannolikt" att denna roll kommer att ökas i snabb, takt. Här i Dverige' har' på senare tid i :an- lutning : till sk äxande roll som, försörjningsunderlag tidvis de- batten "kommit: att. stå het kring frågan: Vem skall äga skogen? På goda grunder hävdar de, som i en tillräckligt omfattande. och relativt välbärgad bondeklass .ser en viktig förutsättning för nationens framtid att. jordbruk” ”och skogsbruk hör samman. Så långt möjligt bör den- na kombination främjas bl. a.ge- nom en kompl ing av ofullstän- i "inom : by stin.” En förenkling måste genom- föras, Det behöver: inte ske genom att:man: avskaffar ackordssystemet. . Det är:riktigt'att.de som arbetar ” hårdare ; . och. uträttar. mera får "mera betalt, Det skulle döck inte :skada om -- ackordshetsen något ”'dämpades ” just inom" byggnads- verksamheten; KN Om Part själva inte tar upp problemet — "de har "hittills "inte "visat någon större. iver — får an- "dra. göra .det, Hur skulle det vara - om den s, k; konsumentkommittén inom LO, TCO och KF skärskåda- de-problemet?' Eller vågar den in- ite? Och de många rationaliserings-- . experterna inom LO:s ekonomiska - sekretariat, :som, vet allt, begri diga .” mindre. jordbruk med skog från.stats-' och . bolagsskogar. . En statlig "utredning "arbetar £. n. med denna fråga. I ävvåktan på att ut- redningen "skall bli: färdig kan det kanske vara av ett visst intresse att titta på "hur man: sett' och ser på denna "angelägenhet: i. grannlandet ” Finland! REN Det' skall då först konstateras, att: de" sifferuppgifter 'man kan plocka samman .vidbesök hos olika stat= liga myndigheter; -organisationer av skilda”; slag : eto. inte ger alldeles exakta och entydi; sked. Ibland slår:den eha siffran ihjäl den andra. fe a 'allt'och har lösningar till allt. :”-'. "De 10,090 bestämmelserna tycksha ort alla stumma, kofstaterar Sk, D; Inte'ens Eadiotjänst har gjort det mirista lilla” dagens eko 'om saken, tillägger kollegan syrligt... ;=. : söt Lönerörelsen. debatt” -på tisdag kl 20,05 till. 20,55 kommer” riksbankschefen ": Per As- brin katt göra ett inlägg i den ak-. tuella frågan om lönerörelsen ' och det. ekonomiska läget.” Det blir en direkt . fortsättning ' på den livligt uppmärksammade debat: tsom togs upp vid. arbetarnas 'Arosmässa i Västerås nyligen, I.enkätform kom- menteras därefter riksbankschefens anförande av' direktör Bertil Ku- gelberg + i. -Arbetsgivareföreningen, LO-ordföranden” Axel Strand. och direktör Valter Åman i TCO, ' NEW YORK (TT :— Reuter). . .36-åriga'; fru Kyra :Petrovskaja= birk, tidigare, löjtnant i. Sovjet- rmén,. tog : hem $50,000 . dollarpriset (cirka 250,000 kr) i lördagens tele i 1 den här gången att namnge fem ill deras historia. Nästa lördag skall öm försöka ' vinna: tävli "pott >":100,000 -dollar. Fra le.:elegant alla åvärliga frågor om:Bevärehs bak: und och konstruktion, : valde ' rät! mmunition till. der” och - låddadé lutligen ett. Springfield-gevär och . vlessade ett löst skott i luften un. "Cer” den förtjusta , publikens väld. mma applåder. Fru Shirk blev ”tresserad- av" våpenhistoria ' undek in utbildö'ng, i Röda armén, och on. fortsatte att odla sin hobby i tan 1816, Hon' träffade sin man sm var medlem av. USA:s. Röda :arsré2legation "i ”Sovjetunioner vid en mottagning i-Moskva för JSA:s dåvarande ambassadör Avi sell Harriman, + > - Jallmänhet inte klara sig utan skog. .Jgen - inställningen avviker ju i ;|hög grad från svenska förhållanden > |—' däri att den finska grundsynen i synes” "vara i djupt. rotfäst. Denna visions-frågesport. Tävlingen gälldd ; Jika amerikanska .gevär och känna |. IS9, där hön hon har varit bosatt!” Men helhetsintrycket blir i alla' fall, att även "om delade meningar råder på det partipolitiska och teoretiskt ekonomiska planet öm aktuella: för- slag och åtgärder; går som en röd tråd: genom: hela'.den :finska jord- politiken "samstäl migheten om att kombinationen jord- och skogsbruk är" nödvändig ':och ofrånkomlig i i Finland." Finskt. jordbruk kan i Det « rådery':? överhuvud taget, om man ' bortser från: vad kanske en eller 'annan' teoretiskt betonad, spe- kulativt-iinriktad hjärna: produce- rar; allmän enighet om aft såmban- let: mellat : jord-: och ' skogsbruk måste främjas; inte: bara vidmakt- hållas i sin "nuvarande .omfattning utan ;ökas. Knappast någon skulle skiljände i Finland av jord och skog ifrån varandra; 'I varje fall lämnas på "väl initierat håll: den uppgiften att "hågra framstötar i den riktnin- gén hittills "icke 'gjorts, våre sig av fackföreningar 'eller storindustri. ; Kanske', bör man söka förklarin- på betydelsen av att de som brukar jorden också skall äga den, att mai skall” fästa , största vikt. vid lands- 4 I 'bvgdshbefall het” grundsyn; MN har. präglat. den finska jordpolitiken"' ända : från” sekelskif- ämrereeerererer narr ttrT FATTA vyver yvyveryetveay VET : r om nds:sk Bland dem som äger skog i Finland "ses: representationsbyggnaden på förbundets” 8 tre av de nordiska länderna, - ;|tarna samt förvaridlat dem till ”be- komma -på "tanken. att yrka på ett: ge | -Mandagen d. sroblem - Aa är också Finska lantbruksproducei i kogsgård några mil från Helsingfors ternas: centralförbund. ”H -+ : Aboland! + direkt försörjningsunderlag > för "> människorna både på längre sikt ifråga em det fattiga lönearbetande Redaktör ' Ivar Peterson” har ” jordprojetariatet, och efter krigen - som Bondeförbundets Pressför- enings stivendiat besökt Fin- 7 land för att där studera hur i man. sökt lösa frågan om att > inordna dem, som till följd av land- komplettera ' ofullständiga jord- | ayträdelsorna miste vad. de ägde. .. bruk med skog; Intrycken från | - Kolonizationen under efterkrigz- rese 1 redovisar redaktör Peter- sor sor i denna och en föfjande ar-'; Na en yticrligare starkt ökad jord- splittring, synes frånsett sin primä- OJ yra uppgit att ge de på grund av : i tillvaron på nytt och därmed göra del oemottagligare för den kom- = .munistiska smittan också ha fyllt en - annan uppTt. Den har på ett sär-" skilt. sätt, »t uppmärksamheten, på att. Finlanö par uppgifter hämtade ur professor. Nils , Westermarcks bok ”Finnish Agriculture”, — Professor Wester- marck konstaterar att iden alldeles] övervägande delen av i jord. och skogsbruk 7i' Finland ; sysselsatta- nännisl är självägal »brukare och deras: familjemedlemmar — 90 Procent år 1950. Vid samma tid var. antalet lantarbetare 9,6 procent 'och' antalet arrendatorer 0,4 procent. jämförelse - med.. sekelskiftets. land säger allt om vad som hänt Det är. fortfarande ' Westermårck,- som i den nämnda: publikationen” anger Att år 1901 avtalet självägan-” de jordbrukare jämte familjer: var; skå' problem, väldigande delen av finsk jord och sko tåhafolkning a. nn br knin ( än: d. v.'s. gjort dem till: ägare av iord ; ”sysselsät é kunde tillgodoses.” Finlan deles överväldigande” grac kondeland 'öch v endé är sysselsatta i skogen, att det är praktiskt omöjligt att i statisti-" ken skilja på jordbruks- och skogs- arbete; Vad som här är av största intresse är att den finska jordpoli- tiken sedan sekelskiftet praktiskt taget utplånat arrendatorerha' och mycket ' kraftigt 'miriskat lantarbe- i i ”ffråga sitt" aréalinnehav" äv” odlad jor " :Här "kommer -skogeh-in i Om "hur "den på iverkar- situationen, om vad man redan gjort för skogs-"" komple it. om on suttna” ägare av -jord och skog. ” .”En jämförande svensk siffrå kan vara på sin plats.: Enligt . 1951. års jordbruksräkning : uppgick antalet arrendatorer: i Sverige till totala antalet brukningsepheter till cirka 17. procent. ' Senare företagna un- dersökringar'. tyder ' på att det minskat en del och att den aktuella/ siffran nu skulle vara omkring 12 procent. FN SS Två omständigheter måste fogas in i sammanhanget för att bilden av denna finska jordpolitik skall fram i någorlunda rätt dager. Finlands industrialisering . har: gått relativt sakta, dess näringsliv har ända fram tills nu förblivit starkt agrarbetonat och i relativt ringa grad differen- tierat. Landet har särskilt efter. 40- talets båda krig haft oerhörda pro- blem att lösa, då det gällt att plå- cera från förlorade områden förflyt- tade människ Snabbkolonisat: nen efter kriget torde 'vara såpass omskriven 'och känd, att det inte är nödvändigt att här grundligare be- röra den. Den väsentliga motiver gen för Finländs jordpolitiska strä- I tät tjocka rände tre av. sju bog- - serbåtar, som var på väg söderut i:- bottenviken .:med + timmer för 14 milj, - kr på släp, på lördagen 'på grund ., vid -undervattensrvet . Vid- b Az enligt «DN, -att timmer för. omkring sju milj. kr kommit i drift. miljon och en stor del av” lorades., - N : ot , De övriga fyra bogserbåtarna kom fram till "Hömefors, "men ' hade förlorat tio ramar : je -.De "sju båtarna. bega dem för- tet,: Detta kan illustreras. med 'ett' HÅ Xx node vanden har varit att landet måste sig . Mo ere på fredagsmorgonen från Ratan ef- ter att ha. tvingats- ligga där. hel' vecka på grund av dåligt.y mr till:botten - HELSINGEORS (TT — Besät en,:å lär som på ka en” ch förste; -styrmaninen,; hade redan på lördagen, tagits 'ombord På ” kriget egendomslösa en fast punkt" > tiden, som ju ovillkorligen medfört , N satsa hårt på jorden och skogen söm . , Endast 'kättingarna” var värda: en «= mber 1053 | när det gällt att i samhället åter: , i princip.ha gjort den alldeles övers! " ' a AR a finländska” fartyget: Nina. Käp= « 1 bygata, Då sitt sätt Tepresentati ås: nu.med . buod med i.stor « ing finland. Så kap-:,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.