”YYYVYVVYVYYTtFIVv EFT TY V vr denna blir detta” när Ni gör ingen, ötuderas alltid "noggrant, Oh alltid: observerad. - «2 upp” Edra annonsplanort =E) | YYrYrTYTYYTTYYFYTTYTT FY ”—: SÖDRA : föreningarnas styrelser eller av nå- got upderorgan inom föreningarna. | dd Polissjukan" - varen facklig. | stridsåtgärd- "STOCKHOLM (TT) ' Vid förhör med polismi .står utanför de stridande Orga=-' na nisationerna här' kommit fram : åtskilliga omständigheter :som ger vid: handen 'ått måssjuk- . kri - under mid : .marhelgen bland. poliserna' i Stockholm och Göteborg inte i - första hand 'föranletts "av. indi- :viduella behov: av, sjukledighet " gärd, uttalar den tremannakom-" . mission, som i somras tillsattes” .-dersöka oniständigheterna kring. ” dén stora” sjukskrivningen, --De.-shitsatser. rörande sjukskriv- ningarnas orsaker: som kommissio- "nen : kommit”: till ger enligt. dess mening” anledring : anta 'att. polis- män:i samband med" sjukskrivnin- ” garna" gjort sig skyldiga till tjän- steförsummelse; - annan .; : brottslig > håndling. eller. åtgärd. som påkallar , disciplinär. bestraffning. - Iisin-digra berättelse till tatsrå- det redogör kommissionen bl: a för massjukskrivningarnås förlopp "och flyk ” utbredning, ..Härvid + as att anhopningen av sjukskrivningar en- 'däst berört medlemrnar i de i löne . konflikterna :- vid .Poliskårerna' då Stockholm. ch, Göteborg: «indragna "och i. tföteborg ningen Kamratskapet”." - i finner det : Polistör e- ans 1. dar inte ådagalagt att isjukskriv« |: -ningsaktiorerna - organiserats av -: Under, sådana, förhållanden måste «det. enligt kommissionens: mening antas att medlemmarna själva eller jen grupp bland dem. lett aktionen i fespektive stad: ; Vv NNad beträffar sjukskrivningarna i i Stockholm anser h i ute- har upprättat eiler ken en av de hundratals av de fi i sömnad, Institutens. alster säljes "> biska "Hälften. av de 506, 000 arabiska: ju yktingar, såm FN: sh - r barn. De får nu ålla elementär undervisning i de 304 skolor, som. or jälp-. "och: tingarna ( UNRWA) tar sig an; understöder. Här ses' vid spinnroc- yltingeflickor; som vid ett av in- + stituten i Gazaområdet utbildas i vävning, broderi: tillskärning "och dels lokalt och dels til olika ara- stater, =. j ; regeringen, vill .. "inte längre dt västtyskar skall emigrera -ty del råder ' hu full " sysselsättning i förbundsregu-" 7 bliken och" inom: de: flesta fack” börjar. till ock: med. en alltmer kännbar Srist. på arbetskraft. att göra sig gällande. as . slutet att styrelsen för Kamraterna inte vetat:om den förestående ak- tionen. Styrelsens underlåtenhet att emellertid att västtyckarna förtfa- rande är lika angelägna söm” tidi- gare att skapa sig en ny existens utflyttade omkring 25; 000 människor från Västtysg Till USA emigrerade 18,900 och till Åustrali 14,000.: Därnäst kom . Brasilien och Sydafrika med ”vårdéra. något ö 1,000. vå + Austrälierr tyska. koloni reriskorimelse: med | Västtyskland" enligt vilkeri 'de" båda regeringarna förband sig at" lämna ;-] forskningen måste.ökas i ke avgöres I dag på. forskr ingens föll STOCKHOLM (rn: "Den förskning « som är inrik- tad på. aft komma till klarhet om” lagbundenheterna i. den .: värld som omger ofs mäste va? - "ra fri och obunden, att gå sina 3 ar, öberoende av 'om ; dess resultat kan väntas: bli till 4 direkt. praktisk nytta eller ej: ” sade "professor: Arne Tiselir: "us”bl a i sitt-anförande vid : kenferensen. ”Tekniken 0. mör. ; : gondagens samhälle”. på' onsda . sista möjliga gagn.för samhället. "nom 'de "viktiga ' framsteg inom rskningen som gjorts särskilt un- > andra världskriget och det se- ste decenniet "har: det även för senige man blivit uppenbart: vil. "20, roll) vetenskapen ' spelar. för "Ikförsörjningen' och c tveckling 'och även .som” politisk | + naktfaktor. ' En "nations "forsk- ingspotential kommer i frardiiden att spela större' roll än: dess natur- illgångar, och kampen mellan nå- tionerna kömmer sannolikt att fö- ras. på forskningens fält;- som vi hoppas i fredliga former, men dock i hård konkurrens. De flesta kul- turnationer. har insett detta "och satsar nu mer och mer av sina re- surser på forskningen, och pengar, för förskning: ö lätt uppgift. men .. att omfattning - är; VAN D deras ve rcksamhet hindras på medel, Genöm sin smi deh "snabbhet: med vilken de kan handla, och; genom "det störa: för troendet .de' åtnjuter har” dé "myc: ket goda förutsättningar" att göra en särskilt viktig insats under” en pansionsperiod. : :De asta orgal sationen: för, förskölng och Högre unde; isning <vid. våra: universitet gas ' kraftigt med hänsyn till den utveckling som håller: på Forskning . och" undervisning” ör ”välståndets] : årh :hägskolnt. måste sockså uibyg- is SENASTE LAMBRETTAN finn: IT i : ligén på. den stora ecykel= och" motorey-' ;elutställningen i i Earls' en Tjöndon. Den är irehjulig och är tyd- ik som g v också. Tek v går. framåt! deklarerar -med 'TS-k ständigt sti "LAHOLMS: TIDNING. HALLAN. DS ORTSTIDNING — ontrollerade siffror en : gande upplaga, Arbetare i textil inte intresserad : av hörselskydden I STOCKHOLM (Press) "ill den moderna tidens avigsis dor hör som bekant bullret, gatu= bullret och bullret inom en rad in. dustrier.: Inte heller textilindustrin "är förskonad från detta' bekymmer, doch särskilt i vävsalar kan en bul=" lernivå på 88-89 phon uppnås. Den- na bullernivå är visserligen ”över= komlig" för det mänskliga örat men likafullt otrevlig Och i längden ris= ' kabel, påpekas från arbetarskyddes hålla, Problemet . vävstolar-buller. är fortfarande i stort sett olöst, Viss lindring kan ernås:med adsorptons= Plattor i tak och på väggar och ge- nom att man minskar maskintäthe= ten” ber ”kvadrameter golvyta. Ara betet med konstruktion av. nya väv- stolstyper. pågår, men än så länge har inte” "framkommit någon - väva" stolstyp .. som kan ersätta : nuvaran=- de konstruktioner och samtidigt ” : 1. STOCKHOLM. (TT) Jordbrukets växtlöl g extakt kunna värdera de' framste; et allmänna" och vad de” indrin | Gustafsson i s t föredrag åer Väx om 'skögs-= och jordbruk. Enbart: rotfrukter (sockerbetan från- 128), Sljevaxtc r, vall och be-' ”Iika Bäggetåret - 1949 50 tydde” 9 för Jandet en vinst” på över 100 milj, Kronor, iga, läget att rä så g den åstadkommit, vad de kostat gat i vinst, framhöll professor Åke . ” tförädlingen och, dess möjligheter de förädlade stråsädesslagen be- N män de, med bidrag på 9 Mm flera tillfaller har räddat fc örskn : | koristateras” att” de” ånställd "I kan: övertalas, att” "permanetit” an= : en lägre bull För " åtskilliga” sbinnerimaskiner har emellertid de senaste årens ut- veckling "medfört avsevärt minskad bullernivå främst "kanske ' därlge- nom att äldre maskintypers gjutna kuggväxlar ersatts med” precisiong= - kuggväxlar, En. modern” rens«= och + några ”bulletproblem, : Vid en del te tilfabriker här u förts 'relativt.: omfattande > försök | med ' "hörselskydd, Det” ” kan.” .dock inte vända 'sådåna. skydd. Det: är, ingen större svårighet. att få en försöks- grupp. att: använda : hörselskydd några” veckor eter ; till" och med på forskningsarenar Fr vardande. Denna samverkan" är 'ofrånkomlig, den är en del äv den nya 'giv, som r vetenskapsmännen allt bittrare" ro- par. efter, Giv åt forskaren, vad. som lingen vid Svalöv) krävs av. medel och arbetshjälp för |2v styrkan 90 phon och di lett fö sväxtför- mer: än 4 piuallle- av den” "genom "bete, Med Nn ädlingens- nyktra siffror för ögonen, 1,000-procentiga -utdel- ning, vågar. jag påstå att.landets | med' dess” För: övrigt torde' ac inte. vara: realistiskt at ekämpa” buller med hörselskydd; hävdas vidare: bland er 'pår verkar. känsliga personer först. efter ' mycket långvarig exponering, kan= ske femton-tjugo år. Så försiktig är den "svenske .-'arbetaren knappast I arbétarskyddets företrädafe.. Buller «Å' a oa tt söka hindra sjukskrivningarna, vil- |i andra världsdelar trots det växan- |resebidrag -till ''ett bestämt. antal| därvid utvecklas! , parallellt. Försk-| växtförädlingen + såstadkomma "mer- att” hän” bär "ett skydd' mot på: kä i deras egenskap av facklig ak- "tion kunde väntas i betydande ut- sträckning sakna medicinskt berät- -tigande, betecknas som synnerligen 7 anmärkningsvätt, de välståndet i Västtyskland och de allt ljusare 'ekonomiska utsikterna för dess medborgare. Allt som allt emigrerade ” 61,600 - personer från Västtyskland . fjol, därav 3,600 icke- västtyska emigranter, Äntalet skul- Je regleras år för år. Vid den tid- punkten 'var de västtyska myndig- heterna mycket till freds med den- na överenskommelse, Det ekonomi- ningen är livsnerven: i all. högre undervisning och man måz et. vid "våra universiletsinstitutio- ner, som: kan bli en' följd av sam- te beaktalj, risken för avfolkning av högstadi- |: vinster. "Dränering, pning, växtskydd, frökontroll,| avi nya” : eller 'kan..å gödsling; ogtäs- välstånd då skulle öka, att de prak- tiskt inriktade vetenskaparna kom- mer att betala inte:bara den nöd- vändiga upprustningen. av: "'deni teo-- retiska forskningen utan "också: på ett lyckligt sätt bidra till 'den' all- avlägsen, "och eventuell - risk, Är däremot bullernivån så hög att man närmar sig srhärtgränsen blir nyts tan av. hörselskyddet' mera' påtaglig och förståelsen för dess bevättigen= eo lika betydande vinster, även om de är "svårare ”att fixera. Särskilt måste jag här peka. på det i vårt land svältfödda växtskyddet. En' ordent-- lig utbygghad: torde komria att öka För :Göteborgs vidkommandé har ”-kommissionen' ansett det föga san- - nolikt att:styrelsen för Kamratska- -pét' helt saknat. kännedom om” de de större, Så höga bullernivåer tors de dock vara sällsynta” fnork” texas tilindustrin. ska uppsvinget hade då just' bara börjat och det fanns över 1.000,000 arbetslösa av vilka många knappast kunde hoppas på att någonsin kun- tyskar, huvudsakligen : fl Fingar från Östeuropa. - Er: av de vanligaste motiverin- garna för att folk emigrerar är ätt männa höjning av .kulturnivån,; av konst;' musik, bildningsliv; som vi gärna anse för själva essensen j. en nations liv. 3 - hällets. krav på kvalificerad arbats- la kraft. . Tal. "framhöll även askvärdhe- ten av en bättre kontakt i vårt land "'""år ryckt närmåre Sverige är San- «förestående sjukskrivningarnd. där. . Enligt kommissionens mening måste > styrelsen. under dessa omständig- heter i-varje fal: ha insett att det i var stor risk för att samma' situa- 2 tion. som :i: Stockholm kunde upp- komma i Göteborg. Styrelsens un- ; låtenhet att: söka förebygga en så- dan utveckling betecknas som an- ärkningsvärd. > i Granskningen av' ”läkarintygen, i vilka i i Stockholm. itfärdats av 104 och i Göteborg av 23 olika läkare, har gett:vid handen att + båda stä- derna -det övervägande antalet in- Västtyskland en dag kan. bli över- det kan bli slagfält i ett stomkrig. Av de: manliga emigranterna före- bär 10 procen: som skäl att de vill undgå att bli inkallade till militär- tjänst i den nya; tyska krigsmak- Kanada är utan, jämförelsé mest tyg avser sådana sjukdomar som är svåra -att diagnostisera 'och' vilkas symtom 'sålunda med framgång kan överdrivas. eller t. 0. m simuleras flyglat av kommunismea. eiler att i na skapa Sig en hygglig existens mellan akademisk forskning” och , Enligt" melsen betalar en emigrant bara 40 dollar för sin hustrus biljett. Resten av' kostnaderna finansieras av . de australiska och västtyska statskas- sorna, Det antal emigranter som får sådan hjälp med reseutgifterna har minskats varje år i takt med Väst- tysklands ' växande ' välstånd, . I år får endast .7,000 resebidrag och när- mare hälften av dessa' är: pårsoner vilkas närmaste anhöriga redan har slagit sig. ned i' Australien. De australiska immigrationsmyn- |! över di Fruktad ”sköldlus - närmare: Sverige | för. :varje säsong ; STOCKHOLM ' (Press) ” En fruktad skadegörare : som ik som koloradoskalbaggen på :senarel! José-sköldlusen;" -upplyser statens ' växtskyddsanstalt; Den sprides hu- vudsakligen. "genom. transport .avj? smittat, växtmaterial, Lusen är denj” mest fruktade "av ,alla sköldlöss. Dess ringa storlek," högst 2 mm. och. fög- aiögonenfallande färg, gul-|3 ”grå-askgrå, des stora "antal värd- » växter och des3 förmåga att på någ- ra år döda sina värdar, gör att myc- ket stränga .iskyddsåtgärder.-anses berättigade : i kampen mot den. För några år sedan” kom detta skade- ' "djur oss så nära som till Schleswig- Holstein, där som bekant många tyska ”export-plahtskolor” är ”beläg- | framför allt genom noggrann kon- troll av plantskolorna; men hos vår 1 växtskyddsanstalt är man trots des-, sa hoppfulla" ord. inte 'säker på att sköldlusen nått de" ekologiska grän= serna "för sin: utbredning i Eurcpa. Sköldlössens saliv mycket gif- i] tig för växterna.” Förstörelson 'kan vid svåra angrefrn gå mycket snabbt och "angripna växtdelar; kan. dödas inom ett par år. "Värdväxterna är många; mest cmtyckta tyckes. vari järn- och stenfiuktträd, rosor, vin- bär, krusbär, hallon och björnbär samt oxel och ' rönn. "Till. värdväx- tarna' hör även lövträd såsom alni, ask, lön, lind, björk, bil, Jkastanj, sälg och pil samt en hel då allmänt ådlade "prydnadsbuskar, I rapporter från utlandet anges särskilt äpple- träd . och vinbär . vara angripna. Spridningen . kan” ske lokalt. med sind och, fåglar eller andra djur, nen på större avstånd har' sp d- |, ningen nästan uteslutande skett ge- som transport av smittat plant- skolematerial, I: Tysklan dhar män sett att smittan! kommit med im- sorterad frukt, men detta är dock na, i Son-Jos6-sköldlusen upptäcktes först i västra” Amerika på 1870- talet; Till USA hade" den kommit från Kina med importerade pryd- nadsväxter, Från USA spreds den sgeda ntill Japan och Chile samt se-, ” nare till alla världsdelar; Trots alla försiktighetsmått nådde. den . 1928 "också till Europa, där den först blev funnen i. Ungern, och nu finns den i de fléstå av Europas länder, även i Väst- och Östtyskland. De' flesta , länderna rapporterar, att de anser : sig, kunna hålla skadodjuret, ischack ej. . bevisat. Växtskyddsanstalten «constaterar, att .man i alla: berör- da länder har: stränga importbe- stämmelser till skydd möt införsel het påpekar: att efterfrågan på arbetskraft av alla slag håller i sig i Australien och att de västtyska 4 Cider j jämställes inté med” öl: Hrr Persons i Vinslöv och Hans- sons i Skegrie m. fl; motion: om att cider" ined 2,8 proc. alkoholstyrka skördeutbytet :med 15—20' proe, r skogens: vidkommande; är -det ofriöjligt att beräkna vad växtför- | ädlingen åstadkommit;. Professor M. |. Näslund beräknade nyligen att om ound gänglig för ' kan ge. na gar på produktionsbefrämjande åt- gärder som. höjer skogens” volym- |” produktion: :'med 7 10” proc.;” höj bättrad i virkeskvelitet med 5 proc. och åstadh skall: få säljas enligt de bestä 1 ser som gäller: för öl avstyrkes av bevillningsutskottet, =. ef Utskottet hänvisar till r sdagens uttalande i fjol att införande på marknaden av en hy lättillgänglig emigranterna har gott . Den västtyska industrin' och :rege- ringen ser gärna att emigrationen minskar . särskilt som emigrationen medför en uttunning' av v de arbets- föra åldrarna. Adlai Stevensön, som var: general Eisenhowers främste ä vid id let 1952, meddelade på tisdagen att. han åter skurle ställa upp för nominering till demokratisk pres kandidat i år. alkoholdryck kan en net- toökning av 'alkoholkonsumtionen. Konkurrensen. från denna. dryck kunde framför allt träffa alkohol- fria muster 'och läskedrycker. In-|t nan närmare erfarenhet vunnits om den nya lagstiftningens verkningar bör man. därför enligit utskottets mening inte nu genomföra några ändringar utan avvakta utveckling- en. Stödet åt den svenska fruktod- lingen synes böra avse andra alter- nativ, - Likaledes ,. avstyrker . "utskottet motioner från hrr Karlsson i Nöttja och Jansson i E+ stad m. fl. om skattefrihet f, läskedrycker som in- nehåller: svensl. 'äpplemust, Besvä- mt tiotal 2 agenjörer vid SAAB i Linköping; har sagt upp sig för att ge sig över till USA. Det är den stora amerikanska flygplansindu- strin Lockheed som kommit med så | förmånliga anbud ati de tio ingen- a San-José-lusen — de"sve bestämmelserna tillhör . dock de mildaste, Om minsta risk för in- försel av sköldlus' föreligger kräves gasning med eyanväte före import. Aven vår: - växtskyddsanstalt har ställt » gasning som importvillkor, men eftersom anstalten ej förfogar över 'egna gasningskammare måste jörerna ert Det är både Vuivilingenjörer och sä- roverksingenjörer det rör 'sig om, upplyser SAAB:s verkställande di- är norrmän, som vil vår tur tidi- rektör för DN Flertalet är relativt unga människor, och hälften av dem ttafrik skulle" inte stå i "rimlig fördel ret. och kostnaderna för: en sådan ns ES och transportkostnader minskas me: 10 'proc.y i sig 'självt ganska bly samma siffror, skulle detta innebä ra en-årlig vinst på omkring” 400 milj. -. kr. .: Beloppet skulle täcka; samtliga utgifter för skogsväsendet enligt 1955 års statsverksproposi- tion, liksom utgifterna för univer- siteten, "de tekniska ' högskolorna.” tandläkarhögskolorna, högskolan — och ändå ge en slant på 275 milj. :'kr över åt. andra än- damål.. Låt mig tillägga att 'ocks inom, frukt> och trädgårdsskötsel: har växtförädlingen : lett till: bety- dande framsteg” i lingsmaterialet. och att tekniska gärder, " särskilt djupfrysningen, just mm er rtval oc omläggning av sol or okså av föll t- i samband medj[ol en ÄNSLAG: AT FORSK - CLONAR SIG. 3 dess teoreti: proportion till de skulle ernå, De stödåtgärder riks- dagen ,. beslutat för' främjande "av " alkoholfritt . umgängesliv ,torde frågö i: viss mån komma" mus-, terinäringen" till | godo,” varjämte musterierna | a få statlig kredit- garanti. na Sju ledamöter av. "utskottet. Här med olika motiveringar reserverat sig för bifall till motionerna ' eller — utredning i saken, (P) som man |... väl som dess praktiska grenar, är i olika . grad. svältfödda: Det åa) en ny giv från 'det allmännd? 6 = Detta står. väl nu klart för ; åttre ter. Men det fordras också e en form av sämverkar mell ena sidan och enskilda; fonder å den andrg, så resurserna på. det En Pg utnyttjas. Ingen forskningsins Ål tera utan i längden" exis tion. kan medverkan. Detta är a LONDON mer : ”Resan till Melbourne är så äyr att vi endast nominerar sådana ak- tiva, 'som har chans att placera sig bland de sex bästa”, förklarade "det ]: det: tales- bund gare fått över hit. "Det är beklagligt att vi blir av meå' tekniker, r D portländerna. hedlatan denna gasning begäras, utförd i ext man, får ju ha förståelse för att ungt folk vill ke sig ut . MER AR HÅR man. "Självklart måste det också bli inskrä rörande d Hika obestridligt "faktum. Men det är Ape att enskilda stif- Isen Wallenbergsstiftel ed såsom förädlingens vidkom- råd och hjälp ä oumuvärliga,' kan alltid själv betala sina resekostna- antal, Den ledare sor tror att hans der”, heter det i"det officiella med- delandet, — AEP: - bruttovärdet 'per -kbm.. genom för- 1 att avveärknings- d tantbruks-. fråga om od-un vår hushållning | STOCKHOLM (Press): i "De av Natuirskyddsföreningen be gärda omfattande ändringarna i vat- tenlagen kan enligt Svenska vat- tenkraftföreningen inte läggas till grund en lägstiftning, äremot kän föreningen, i princip” tillstyrka dringar - divissa, . detaljer . ” Vatt nkri d. "gärna naturskyddets stora 2 betydel- se men: Naturskyddsföreningen sy- ”pes' anse” att naturskyddsintresset är viktigare än de flesta anära in- tressen, som påverkar frågor om ut- by vespa av vattenkraft. Över huvud -"innehåller Naturskyddsföre- i äderis " framställning en väsentlig överdrift 4 dessa frågor. Förslaget att vissa strömfall och sjöar skulle dantas från kraftproduktionen vi- lar. på den. uppfattningen att den) örda naturen skulle vara särskilt värdefull, Denna utgångspunkt -är inte ' utan . vidare” riktig." Den för: ändring av naturen som ofrånkom: ligt medföljer allt materiellt fram- åtskridande kan även .skapa nya kulturella värden. . En förändring framstår ofta, när den "sker,, som de, .men det störand tet..kan bortfalla när. förhållandena stabiliséras. + "Det "avgörande 1 "sammanhanget synes vara att ett tillvaratagande av vattenkraften medför en förändring av naturen. ' Vill man” erhålla bil Tlig elektrisk kraft kan denna kon- sekvens inte undvikas. Förslaget om reservation av 'ett stort antall. sjöar och strömfall innebär ytterst att kraftproduktionen skulle vä- sentligt inskränkas eller fördiras med hänsyn ' till naturskyddsintres- för vårt. länd olycklig" utveckling. rande som möjligt, Déssa synnun'it- ter beaktas allt rer och det föria- "rande varigenom dessa frågor. fn set. Vattenkraftsföreningen är över- | tygad 'om att dettavskulle vara en'i De ofrånkomliga förändringarna ill naturen bör likväl göras så litet si5-) prövas synes” I tmpligt och: ändar "Nat kompetens och förmåga att Behand- la dessa frågo Det i Sverige utför- made systeme med "särskilda dom- stolar för byggande i'vatten' torde emellertid" vara :vida överligset de system -som tillärapas i andra ; Under "1 årsperioden 1955 steg elproduktionen från 13,500 till, 23,700 milj. kilowattimimar årligen. Om skulle. åstadk I med ”värmekraft hade ivi 'reåst h portera -cirka 20 milj. fon kol till ett: värde av 1,5 miljarder kronor, Siff-! rorna synes vattenkraftföreningen, | tillräckliga för att belysa hur ouad-'- r får 12 ibonder ; för regnskador. : REYKJAVIK (TT — RB). Medan Norden. i övrigt hade en rekordartat, varm och torr sommar 1955 var vädret på Island det fuk- tigaste i mannaminne. fr Enligt de nu föreliggandé ptatis- tiska uppgifterna fick sydvästra Is- land mer regn. än någon tidigare scmmar under 1900-talet; Det reg- nade nästan oavbrutet från mitten av ' juni till fram på hösten. Som följd därav blev skörden mycket då- - lig och en'. mängd boskap måste slaktas på grund äv foderbrist. Det- . ta ledde i sin tur til att mjölkrån-" 'sonering måste införas. Jordbruks- departementet har anslagit 12 mil- joner kr till bönderna i katastrof-.. området för. inköp av fodermedel. - 4 Am an,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.