>” den först slagit runt 'på vägen. 2." Emellertid blev det:inga skador 2 "söder om Vallberga att bilen "skuggan. "Visserligen ” samtidigt, Det blev mest mate-' ”riella 'skadör ” medan det dess- "bättre blev ringa personskador. ”' Värst utsatt lördags syntes ”vägbiten 'framför Vallberga gårds - park ha 'varit och här hamnade : fade” vid Simean kom eh' annan "> personbil söderifrån och även ”denna;. kom ,1', sladdning och a er . [| -— YTrrerv LAHOLMS TIDNING — ' YTTFEYEERATN —= | Ta 'DEN 2 NOVEMBER 1955" LT = '"” tatishandeln -upp: . Med- rätta import som jordbruksnämnden » licensierade . på "sensommaren ' nära .. nog : panikstämning förstört. "marknaden för den. svenska' potatisen. Jordbruks-. ministern upplyste om att li- "censieringen upphörde för gan- ska länge sedan '' men ! "att svenska . båtar säkert aldrig lidit så : många haverier som 5 just i detta sammanhang, Im; Portörerna har nämligen dragit ut, på. importtiden "genom att änvisa till att den eller den "båten på -grund av ett eller” ” annat fel inte kunnat angöra "svensk hamn tid. "Det har så- "Jeédes varit force majeure med hö i . spelet; som . verkar ” smakligt; " SA trycs ket unik och har drabbät såväl producenter. som "konsumenter, De svenska odlarna -får näm- ligen inte mer än tcta :20 öre . 'per' kg. för sin potatis. men i Stockholm får 'konsuinehterna' betala "upp till 60 öre' per kg. : ”YAtt det råder irritation på båda håll. får” anses helt naturligt, Senast i våras uppstod en vä "dig -diskussion : kring - potatis. . handeln, bl. a. till följd av att en odlare +. vetlandatrakten skulle få:.en vagnslast prima potatis i retur från' Stockholm Nn om han icke sänkte det upp- "gjorda priset 10'öre per kg. med 4 öre! Vid den tiden fick ” konsumenterna i huvudstaden' betala '55 öre per kg, Likaså ; hade "man. kunnat : konstatera ' att fabrikspotatisen såldes 'som konsutionsvara till : samma Sanera' Potatishandeln nder den diskussion som fölide på statsrådets Norups i "föredrag i Lagagården på lör- - " dagen. drogs' bland 'annaät Ppo-. ansåg odlarna att:den: potatis. ' : Ifråga om pofåtishandeln bar landets . centralföreninger --satt igång en kampanj för”en sane- ring av marknaden..: Den s.k. Smak-potatisen är ett led i' den kampanjen. "inte"är"så avlägsen förrän man » till både producenters och kons: sumenters båtnad;-får :ordning på potatismarknaden, :som f.n, 3 » tycks ha allt för många sam- | vetslösa potatishandlare med i. > spelet. Att sådana smugit sig "in bland ärliga potatisgrossister beror: till största delen bå att] | det inte fordras så stort kapital FR > för att bli potatishandläre.-: - Det är ju ytterst märkligt att” r odlaren, som har att bereda "jorden, .-bekosta ' gödning ochi ' utsäde,' skötsel och upptagning -samt-förvaring inte skall få mer | än en tredjedel av det pris som potatisen betingar i Stockholm fon. . Jordbruksministern re- " "kommenderade en auktorise- -tTing av potatishandeln som ett ”medel ' att sanera” marknaden. Det kommer ' givetvis att bli "mycket svårt att genomföra en sådan, och den enda lösningen | torde enligt vår' mening vara fatt. - centralföreningarna. och auktoriserade ' potatishandlare - helt tar hand om marknaden. Den väg som centralföreningar- na "slagit in på med Smak-po- tatisen kan bli lång och besvär=- - lig, men :den måste man gå om det skall. bli någon rättsida på «det här problemet. Föreningar- na har. möjlighet: att -teckna ". kontrakt med odlare av prima matpotatis, kontrollera och sor-: tera samt inte minst viktigt, distribuera potatisen i lämpliga förpackningar, vilka förses med föreningen namn "nummer Cs ner fu Sy: ä lyckor i södra "Halland. Vägarnå var såphala och särskilt. på Jör- --'dagen' var. det besvärligt på så-' dana ställen där vägbanan låg i sandade/ Vägförvaltningen flitigt men ide kunde ju inte -vara på alla håll "ett "flertal bilar 'i diket, Strax. efter kl.- fyra på lördagsefter-| middagen kom den första dikes- körningen och det var en Simca !- från Skåne, förd av en dam, som " råkade illa ut. Hon märkte strax ” började kana på vägen, bromsa- de varvid 'det blev ändå värre och” hamnade så i diket sedan Såväl damen som körde som Passageraren kunde taga sig ur " bilen . utan några skador och "trots den vådliga färden -:och att "den hamnade med alla fyra hju- kent i vädret var bilen. relativt " ”oskådd: pe - + Under tiden'som' n'damerna” vän- hamnade i diket med bakändan, KONTORSMASKIN: - NERKSTAD : ”tånemaskiner Jämnar egen maskin = Ttåga sig upp och fortsätta färden. En bilist, som "skulle hämtas de damer, som ', färdats i Simcan, både stannat på vägen. Emeller- tid kom det en Halmstadsbil, som när han såg den i diket liggande bilen, skulle stanna till. Men på den hala 'vägen miste han herraväldet över sin bil som snurrade runt på vägen och med sitt ' bakparti körde mot den stillastående + bilens ” framparti, vilket blev illa demolerat. Men sedan - kom - vägförvaltningens folk med den efterlängtade grus- bilen och trafiken kunde fortgå obehindrat, or : : Skåpbil krockade : - långtradare Strax "efter kl. två på Jördags- eftermiddagen . hade en annan krock inträffat på 'rikstvåan på Hallandsås slutning. Här körde en långtradare från Våxtorp ned för backen och bakom kom en dansk skåpbil av märket "Opel. Långtradaren körde sakta men när Opeln skulle försöka bromsa bar det sig så illa, att den gled på vägbanan. och törnade emot lastbilens släpkärra. ' Skåpbilen fick stora "skador, bl a hela frampartiet intryckt medan last- bilen : knappast fick några alls. Den danske föraren och hans fru fick 'chockskador och fördes till : ” Kolliston 4 i Arnaberga ' "Vid 10- tiden på lördagen in- träffade en kollision i Ärnaberga på vägen :Ahla—Arnaberga. Det var en- laholmsbil av märket - Mercedes, som påkördes av en Is: k. Epatraktor,; vilken kom ut från en sidoväg.:'Traktorföraren hade blivit bländad av solen och såg inte bilen innan det var för "sent att undvika en krock, Trak= torn fick: mycket svåra skador medan bilen -kom Hndrigare un- | En trevlig - tilmatton: noklubb : visar. sin nya. smalfilm a Vägen, 11, Halimstad; Lol, PUR LL AN. ”BSkoj om skor". -m, fl, andra £il- inert us Laholms sjukstuga, som de dock d ””Isenare" fick lämna. '' Den: tid kanske ' . ten krävde lika många , i krigen. . N "aln för väverskorna avslogs" av så : hjälp var hennes åsikt. ”Arfwidsson sitt föredrag. | Efter rektor Arf "gav. sin syn på. aktuella” politiska höll främst: vid E frågor .och uppehöll sig . [skärpa att en sänkning. av ' räntan Våra förlagda re ; Fru Gärda Svenson, Björnås, h | och blodshä er= "sattes av böter. Birger Jarls lagar - om kvinnofriden, " hemfriden och. kvinnans arvsrätt kom under det påföljande århundradet, vin Den Heliga Birgitta” :var vår: första kvinna i den ord- nade socialvården. Under. sin lev- . nad på 1400-talet såg hon klart och . praktiskt på livets problem, Hade : hon levat i dag skulle hon ha va- rit en framgångsrik politiker och "författare. Hon giftes ju bort redan som : 13-åring, Samtidigt med att hen uppfostrade åtta barn skaffade hon sig goda kunskaper, Hon skrev råd om spädbarn och hennes fram- synthet bevisas bäst av att de råd 'hon gav tillämpas än I dag. Även i praktiken gjorde hon "en 'föredöm- lig insats. Hon byggde sjukhus och : upprättade ' husapotek, såg till att nunnorna gick ut i. samhället och lärde. ut skriv- och läkekonsten. Även i politiskt hän: de hade. Hjalmar Nilson välkomna... 4 | ningssystemet.; | sar statsråden Sam B. Norip och. Vi vet att ett. Urs ord ore är förutsättningen för en levande lanäsbygd: Ett livskraftigt jordbruk är inte, bara en. fördel, för lands- bygden utan också för - hela svårt samhälle och landsbygdens! sociala och ekonomiska standard - står och faller med jordbruket, Likställighet med jämförbara : grupper är- och måste: vara ett krav från jordbru>= kets sida, och detta står också tyd- ligt, utskrivet i det: nya Prissätt- "Den jordbrukspolitile vi i haft hit, , tills” har inte haft enbart förmåner . för " jordbruket utan. också krav, Detta ställdes så att en .förutsä ning för att jordbruket . skulle ' få > hyggliga priser var att råtionalise=" tingen fortskred och att produktio- nen ökade. Jordbruket har uppfyllt ' detta krav, inen trots detta har inte jordbruket fått samma -löneökning som jämförbara grupper under de - senaste åren. Jordbrukets förhand. : delegation har fått träffa kom- Birgitta ett stort inflytande, bl. ale "förmådde hon kungen att lösa in Blekinge, Skåne och Halland, som då lydde under Danmark; SN Kvinnornas oerhört tunga” börda under de närmaste århundradena, lt" under storhetstiden :med männen för jämnan ute i krig, be- rörde också tal. Kvinnoöverskottet var stort, och det var inget ovan- ligt att flickor giftes bört med män |: som var JA gånger. äldre än; iflica korna, Allt offrades under: sådana förhållanden” på” sonen. Var; fjärde kvinna dog i barnsäng, och böldpes- 1700- talet kom" och livet blev lättare att, léva. Nästa ” århundrade gjorde : industrin? -sin entré. Textilindustrin sög upp mån- ga kvinnor, men deras löner; var mycket låga. I Norrköping: ex. kunde inte kvinnorna leva"på' de. löner som betalades. .En-ahsökan om eri höjning av lönen med. 3 öre per promisser' varje år," . När jordbruket åtog sig ratior; liseringén lösgjördes folk som gick till andra'och bättre betalda yrken : i städer och täiorter. Jordbrukshe-. folkningen utgjorde för inte så län- ge sedan hälften av landets befolk- ning. Nu -är blott 15 procent av. landets : invånare. producenter, NN Ska jordbruket oerhört betydel ”jmot av RLF:s -centralstyrelse, - |stryker . att bildandet av vatten- "]fande .”Lagans ' vättenvärdsför- : | sökningen.- Vattenvårdsförening- lan k > Holger Adolfsson, föredragshållare på RLF-stämman Södra Hallands ortsförbund av RLF har sin ordinarie höststäm- ma i Våxtorps bygdegård mån- dagen den 28 november. I dagsman Holger Adolfsson, leda- svarar för föredraget. Hr Adolfs- son, välkänd i Halland; är en av de främsta ' experterna på jord- varför mon ke Vattnet i i i lagån | skall undersökas illstyrker hos k. m. m:t att Lagans. vatten-' vårdsförening får högstå möjliga statsbidrag till kostnaderna för en allmän undersökning. av La- gans .. vatten. : Institutet under- vårdsförbund 'utgör en: viktig samordnande åtgärd .vid. bekäm- pandet av vattenföroreningar i sjöar och vattendrag och 'beträf- ening finner institutet att ett be- tydande allmänt intresse. måste anses föreligga. RA | : Länsstyrelsen i Växjö har för sin del uttalat att liksom andra vattendrag i vår land är Lagan utsatt för, en' fortgående": för- störing från ett ständigt växande till > för: satt. it möjligaste I mån vattnet. Länsstyrelsen . vitsordar påbörjade undersökningen för att klarlägga föroreningarnas omfatt ning utgör, ett betsdeliefullt led i "arbetet med att förbättra de vattenhygieniska "förhållandena inom. Lagans vattenområde; De erfarenheter och. rön, undersök- ningen kan väntas ge torde vara av värde icke blott för, sånering av Lagan utan även, ör att å- stadkomma bättre” vattenhygien inom andra vattenämråden i vårt land. Länsstyrelsen har 'i änslut- ning härtill livligt tillstyrkt an- -Jen utgör. en-sammanslutning mel rer. och industriföre- full." Det, gamla pri met: blev "föremål .för. kritik," som i bästa som gått att' få och den'har | ju också godkänts av Sveriges lant- |. bruksförbund och RLF. Den; in- komgtlikställighet utredningen hade funnit. avspeglar enligt min mening ; inte det faktiska förhållande dan den: 1 sept, 1953 har det hänt så "' mycket till jordbrukets nackdel, och i proposition : 198 "konstateras att ingen. : säkerhet finns' för "att. in- väl arbetsgivare som 'k Så kom då Fredrika Bremer som väckerskan och tänderskan' för de nya idéerna, men' hon möttes 'av hånfullt motstånd, inte minst 'från , kvinnorna själva. Hon hade :under' «en vistelse i Amerika funnit" att - kvinnorna fått en värdigare ställ. ning och hon ansåg kvinnan borde få rätt att försörja sig genom ar- bete, ; - hl HE EEE : " Sulragettrörelsen 2 . som kom från Evgland vid sekel+ skiftet, väckte en ny stormig tid i kvinnosaksfrågan. : Den tar efier|: mannens insatser i samhällsomvand=« lingen, men ser med förakt på hem- arbetet, Ellen. Key var nästa stora -namn i kvinnosaksfrågan och hon h - stroffallen har möjlighet att få er=; 20 k likställighet — nåtts, a |iordbruksministern, : tog jordbruksministern . också "upp till skärskådande, liksom subventio-' nerna för skördeskador. Han påpe- kade 'att det är mycket svårt att: åstadkomma full rättvisa vid för- delningen, men att” man utformat ; det hela, så att de verkliga kata- ' ilj har som kontantbidrag till just sådana” fall, ATT-avtalet. | har inte blivit vad det bordé Vara, ansåg jordbruksministern. 2 , — Den liberalisering av världs. pekade på tydelse, för samhället. : -— Vi kommer ingenstans med världens förbättring utan . kvinnans sår . Elin Wägner är ett annat av de 'stora namnen i kvinnorörelsen his toria,: + Cv i Dessa kvinnors insatser väcker beundran. SLKF förenar mycket av det gamla tänkesättet och det nya. "Att fostra människor i detta orda bästa bemärkelse är att skapa det . kom vi kanske saknar trots det ma- tteriella välståndet, : slutade” rektor handeln, som anses nödvändig för fredens bevarande; har drivits allt för långt. USA t, ex. ansluter sig i princip till GATT-avtalet, men: vill vid varje tillfälle pröva vilket som är bäst för det egna landet. Sverige har anslutit sig till GATT efter en utredning . där ' samtliga demokra- tiska partier tiom bondeförbundet var "representerade, Därför förefal- ler det högst besynnerligt att hö- gern kritiserar - bondeförbundet. i GATT-frågan, > :'«e int i Under BF:s: tid i "Tegeringen har: en. viss förbättring av tullskyddet för den svenska 'frukten kunnat å=: "Även om det inte är äljde kaffepaus. + -. hen 3 ning. så stort är ' det ett. steg i gfätt rikt 20 n ; ita jordbruksfrågorna. on : 1 — Var helst producenter iffas i dag kan, man förmärka en vissj- "irfitation och oro för framtiden; sa- de jordbruksministern inledningsvis. ” Det är givetvis de två senaste dåliga a het "Ayvst kom" Norup in på den aktuella ekonomi-' ska situationen och underströk med' bör .ske så snart det är möjligt... : " Riksd Alvar, And tackade statsrådet” för det klargö-! föredraget, "och starka! om: j 1 1 ing iv rande ' skördeåren och om "vad "det nya prissättningssystemet kom-' mer att innebära s som skapar oron. en livlig diskussion. =: "blir det 1 Folkets hus, Hishult, |på onsdag kväll, då Laholms Ki" . bystrand. ; En nog så unik uppler Etter statsrådets föredrag följde: tag iJ önköpings, Kronobergs ch salt långa spiror, Trots” "den. för övriga: trafikanter: "mycket farli- ga "lasten, var inga. varnings- flaggor uppsatta på. bilen, i solen i en skogsglänta.'vid' .Mell- velse den 20 november, Fastighetsauktion. i Veinge. i Sterbhusdelägarna efter ': av- Hdne signalrep. Alfred Sundberg sålde 1 lördags "på offentlig auk- tion : boets fastighet vid Veinge station till snickaren Arne Palm, Värnamo : för ett pris av 18.000 ; En vädjan I juletid, .;! ' Åter - närma vi .oss julen,. den högtid. då ' man : enligt gammal sed vill bereda sina närmaste glädje. genom gåvor Pn kärleks- bege "Kustsanatoriet ' "Apelviken komma detta år omkring 200 på- |tienter från- skilda delar av vårt land 'att tillbringa julen, Många av dem äro från fattiga hem och kunna : knappast ' räknat med "att få någon. julklapp hemifrån.” För att I någon” mån . bereda. patienterna den glädje” som: hör julen till; äro vi 'i”huvudsak hän- T visade tin frivilliga bldrag, och vi våga därför 1 år liksom förut, vädja, till den. behjärtade allmän-. hetens offervillighet.- Den minsta gåva är Välkommen. a ” Iklappskommittörade, . ” Ptoriet Apelviken, . antal ' föroreningskällor. Lagans |. vattenvårdsförening har kommit : hindra en "fortsatt förstöring”. av | - samtidigt att den av: föreningen]. att myggorna. dansade i j SENASTE NYTT: TRE I VATTNET I fruktansvärg kamp för sina "> Lysekils skärgård, ' Då de 'slutligen "räddades re B53-årige:' ti haveri strandat och slagits i spill: k. Dödsklyftan intill Islandsber 14 TIMMAR" . .NATTBRAND I GREVIE ANLAGD? Från Bördag kväll till sö ndag morgon Törde tre män:en liv .sedan deras båt efter motor- ror mot klipporna vid den a. SS fyr utanför Grundsund i var: två av dem, 46-årige rör. > läggaren Lennart Johansson från Trollhättan och båtens äga- son från Norra Fö, Ucklum, i dag), | KC Sent på | lördagskvällen Ängelbäckstrand, Grevie tillhörig Albert - medvetslösa, och även den tredje, rörmontör An: And från Ellös, iders Johans- var svårt; :medtagen. (Uddevalla blev brandkåren i Grevie kallad till där eld utbrutit i När 'b en fabrikör Arthur Tydell i var villan nästan nedbrunnen. eldningsanordning i huset kan ” En Person som bor endast ett lös, varför han genast I; observerat, att det lyste från: fena gaveln och förstod att dkå kom till' platsen Hur elden uppkommit har ännu inte kunnat klarläggas. Avsaknad av såväl elektriskt ljus som tyda på att elden blivit anlagd. hwidratal. "meter "därifrån hade elden var inte kunnat konst; , undersökning har ej kunnat klarlägga hur dden uppstått. till villan var låst men huruvida några fönster varit öppna har Förberedande polis Dörren har nu fått hand " om utredningen, Huset var ar försäkrat för 5.000 kr. och kösöret för "2.000 kr. (Hälsingborg i dag)i" . Så på Linbe > I "såg : | —Varj je e fördbruksprodukt sån på. detta sätt "kommer till -an- vändning i industrin är ett gläd- jeämne, I Mellansverige har man om jag inte -missminner mig ah- vänt halm till vissa industriprö- Statsrådet Sa Sam B. Nord redningsverket Vid sitt besök i Lollolai på lördagen passade statsrådet : "Sam B. Norup på att bese Linberedningsverket. Jordbruks- ministern uttryckte efter besöket sin belåtenhet med Lin- beredningsverkets goda Flanering, och särskilt "gladde sig statsrådet över att en jordbruksprodukt kommit till använd- ning i industriell tjänst. Det var den plattillverkning, som H räinberedningsverket tagit; FUPP, som jordbruksministern' av” va w dukter och det är'en utveckling som jag hälsar med största till- fredsställelse, ' sade, statsrådet Norup vid ett samtal med, La= holms Tidning, -- Ä sv set Fkn rat - 'son, "Halmstad. : Iholm, med > "Övre raden från vänster: Herr Eskil Thulin, Ange "maka: Marianne, "född Wåxmark, Våxtorp. Herr Berth Rande- "vik, Genevaa med maka NMaj, född ' Akesson,' Ysby, "Folkskollä- rare Gustav. Kronqvist, Halmstad, med maka Anna, föda sohans- Andra raden: Herr Göte Persson, Höganäs, mel maka Allco, - föda I Herr V lok ritt föda Svensson, Vallberga.' . : kvist Lund med maka Berit, född Frummerin, Laholm, :". 5 Karlsson, Ulri med ma- Folkskollärare Bengt. Löv-. Foto Dahilpvist, Laholm. r "STÖRSTA SORTERING ocH äd BASTA KVALITÉER diagonal med perlon för 4—12 » Htet för 6—12 år. ee "Ycjackor, rutiga med poplin-" . foder för 4—12 år. : Poplinjacka; brun, ”med- teddy- . ; foder, för 4—12 år. >, - T Gossjäckor" srönbiå ylle ec: s ” år, långbyxor i samma kvar : Tel 314. "LAHOLM ” adress: Apelviksstrand : » Postgirokonto: 289 92. KUN sår 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.