vYyry vyvrveyvyryrv yvvyvvrv Nr ve sa ES Na nee RENT ME t MARIART , mn "Lock ur PRESSEN ' DD. Jordbruket får vad det tillerkändes. od. 'riksdagvavfalet S HALMSTAD (TT). - : ” + Uppgörelsen mellan jord« - bruksnämnden och jordbrukets : organisationer rörande kom- et tion för årets skördeska- "dor medför kraftiga prissteg-' : ringar på livsmedel, yttrade fi- nansminister Sträng i ett före-. "drag på söndagen inför Hal-"' i lands socialdemokratiska parti- TT DAMKLANNINGAR. till: verkliga SUCCEPRISER , (det. slönar. sig es VARFÖR ÄR vissa "MÄNNI-« SKOR i vårt land mera Jättmottag” liga för kommunismen än andra. frågar Sigurd 'Lindstaf I "Politis! Tidskrift (SLU), ' Svaret ger han själv; delvis efter att ha studerat ett ny samhälls ligt verk om kommunismen i Sve=' rige: : Om man vågar "dra några slat- ' satser av det föregående, så är en av de främsta orsakerna den att de känner sig isolerade från säm= hällsgemenskapen och i vissa fall Höstens "nyheter i jättesortering : 4, ” knaj Priser 24:—, 27:50, 34:—,' 39:—. | : I DAG Ander 160 st. av dessa klänningar i storlekar upp till 52 Ändringar . till självkostnad. Var med och välj från början. a Yngve Olson, Markaryd. Tel: 10068 a RT - en Vinterfrukt' till billiga priser. NS Cox Orange 1: 10, Ribston 1: :10 Boskoop, Blenheim m, fl., sorter + från 80 öre pr kg; försäljes varje fredag på torget i Markaryd." . Tel. 10540 Markaryd, Göteborg / it , 23.31 "re | > Avgående tåg - sn till station, Äta talmstad' 0.09 Vlaghusson hälsade välkommen ich erinrade om att. det i'år var tionde gången mån "sämlades till Göteborg 4 Hälsingborg, Malmö Julskyltning i Markaryd” den 11 december : » Enligt vad Laholms Tidning er farit kommer årets stora julskyr ning att äga rum i Markaryd och Strömsnäsbruk söndagen den: n dec. H : : Trafikolyckorna i länet. nn PA landsbygden inom Krono- bergs. län skadades 246 personer vid vägtrafikolyckor: under fjol- ion - inom ” = slutningen --och. att man. under lessa år skänkt omkring: 20.000 sr till den kyrkliga missionen. ?rosten teologie dr. Yngve Ahl Sérg, Traryd, höll "eft "intressant föredrag över ämnet .”Hur: skall vi fostra våra barn”. Så följde psamlsång och servering och "där- efter försäljning med handl. -Hä- kan Håkansson som' ropare, Bu- den kom tätt och nettot av. kväl- len blev. c:a 1,750 kr. : s året. Av.:dem avled 15. För lä- nets städer är, motsvarande siff- ror 60 och, rk Minslonsförsäljning I Timsfors ' Timstora -— Exhults kyrkliga syföreningar ' höll" häromkvällern ' misslonsförsäljning 1 Folkets Hus" 'Timsfors." Komminister Wiktor Föreläsning i "kväll. : Årets sista föreläsning ölivsdet, i kväll då lektor Gunvor Sahlin, Hälsingborg :' talar»: över ämnet ”Kyrkan och den moderna män- niskan”. Föreläsningen . börjar som vanligt kl, 8, och hålles, på Så Fölkhögskolan, Halmstad; '[.. Halmstad i Hälsingborg, Göteborg ' Hässleholm dag. före. soh ; = söndag "och helgasg: SD före son AR dagligen. ut H jordbruket "icke kunnat' undgå att I hördo för någon ud sedan en sorglig historia: | dreglade; När" "mamman . återtimnade klänningen 'krävde firman hen därför att klänningen nu var mindre fräsch och "det inte var meningen att dopklännin- ” gar kemiskt skal tvättas ef- ter varje uthyrning”. Bara det lr osmakligt och luktar ge- schäft? Men — skall det nu vara nödvändigt att hyra en dop- klänning? är det inte roligare för mamma — och familjen i Sy själv en enkel dopklänning g en mamma hade "hyrt en dop- : klänning till minstingens dop. Den BUCK, kanske kräktes någ- . ne på" full ersättning för den - har : samma ' uppfattning "om: - dopklänningens utseende som -. vi! Dopklänningen « skat använ- das I familjen och släkten, Det T innebär ju inte att den a in vänds så ofta precis — det : «kan ta både fem och tio år- mellan varje dop. Men ni vet ” hur "det går med plagg. som, : tår ligga länge — de slits ock- så, blir sköra och brister. Jätt! Särskilt förekommer ju. deta ta om materialet är tunt, och 'skirt. Sålunda ett: fullgott skäl : för att dopklänningen bör sy : i ett material som är me ”beständigt”, Många dopklänninga; ärs digköpta' eller hemmasydda; övrigt — om klänni sys just av mamma, det kanske blie fler syskon och då kan tdopklänningen vara bra att hjälpas — vi evigt traditions- bundna svenskar -— men är Inte den ärvda dopklänningen en mycket värdefull klenod? Varför inte sy en vacker klänning som sen kan "vand- ra” runt I släkten och som kan användas av alla småt- tingarna vid dopen?. Att sy en dopklänning! Ja. något enklare kan ni knap- Dagens goda. råd: — Många konserver är för- sedda med garnering överst I burken. En vacker upp- läggning får man om man öppnar burken 1 botten, lägger en assiet löst På och vänder. ha! Dessutom kan det inte. past" ay. Det vill säga, o om nm är b de med blomster o! annat pynt och vid första an» : blicken tänker 'man onekligen på kafferepsdukt N i - ib Fin dag och natt. . Värme och elegans" är litet svårt att förena, då det. gäller de intima plaggen.” Yllebyxor och 4 stekta, äpplen i 3 filéer" delikatessil” garnering nn lägg resten som en -bädd: på . serveringsfatet, Skärssillen. i bitar och lägg ' "dem! övanpå. Omedelbart före ; serveringen brynes smöret lätt ' och slås hett över sillen, Strö ! på resten , 1v2v gräslöken och | servera omedelbart med kokt : skinnpotatia, son i Trollkrän C pers.) ; TT 2 vitor.: ss "saft och, rivet skal av kö - : citron 2 a socker Mnattlinnen '. är nog” varma men de är knappast vackra alla Sånger. Dessbätt- : re börjar det komma fram en ” del varma sådana plagg, som' också är Vackra. N ”Bland. nyå "matrial. kan nämnas det tunna, tuna ski- ra” ylle, som används i nat. I linne plus morgonrock. bor hel sådan ensamble är ut- märkt för henne, som reser och vill ba lättpackade men "ändå varma och Ssaygga plagg, I ing: ”Äggvitorna vispas upp, De stekta äpplena Ppasse- iras' "och" 'rörs ned i: « vitorna” jämte. Socker, citronsaft och citronskal Blandningen vispas kraftigt tills krämen höjt sig. till ljust skum. Den läggs då upp i Serveringsskål, kyles'oö. perveras med. tunn grädde. FÖR ÖSS I RADIO: RA Tisdag 14,00: Te . Husmorshalvtimmen. | vardagen, Fö Tagen i at bruket" rätt till. "Trots detta har 'självt bära 'en förlust på c:å 4 proc. Nu utfaller denna förlust synnerli- gen, olika i olika "delar ay vårt av= långa land. . bet finns områden som | förskonats från missväxtens verk- ningar och som genom prishöjning- en får en vid' förhandlingarna vå- ren 1955" icke förutsedd vinst. Den- na' favör: blir inte” mer” "motiverad därför att” jördbrukare på , missväxt- områdena : får” 'en ” viss men ick tullständig kompensation fö ö "deskadornas'" verkningar. Eni i rättvisans intresse ås! Hen ' "ytterligare utjämning mellan de hårdast "drabbade områdena 'och dö som undgått missväxt är säker- ligen i högsta grad, eftersträvans- värd. En sådan åtgärd är dessutom ett påtagligt bevis för att den sven- ska. jördbrukarkåren besitter .. den inbördes. solidaritet, som. i "stunder Lå MA] ödsolyckor infräf- fade "på "lördagen i: Skåne” genom ovarsam utfart till huvudväg. Sjut- körde på en personbil då hon skulle svänga in på en huvudväg. Femtio- Johansson, Vallarum, . kolliderade med en bil vars förare inte obser- | verat Johansson förrän femton me- ter från. ett vägskäl. p . Ej att lita på > En kväll "under kriget var dåva- tonåriga Berit Isaksson, från Svalöv, |' sjuårige förre lantbrukaren Lorents | randep å bondeförbundets höst- konferens i Karlstad på sön= dagen. ' - Vi gör detta bl. a. därför, a att er- farenheten lärt oss för det första att vi alla vill. ha mesta möjliga be- talning "och. för: det andra, att in- köomstökningar utöver en viss gräns driver fram höjda priser, som till stor del äter upp inkomstförbättrin- om man anser sig kunna begära att de som förhandlar på ömse håll skall |” göra vad de kan för att hindra s.k. förbättringar, som i själva verket är luftvinster för deras uppdragsgiva- re, Staten har därför i år i sin eko= nomiska «. politik fått vidtaga JÅt- sår olika>h något. som man f..ö. varit. tvungen att gå in för i i skilda länder. Den. åtstr "som nu Sker garna för skilda grupper i. samhäl let'och således delvis förvandlar in- komsthöjningarna till luft. Av så- dana.a lufthöjningar kommer, intet gott' men många nackdelar, Vad som hänt under 1955 är ett skolexempel på "en olycklig "utveckling." t Hur skall vi då kunna slippa ifrån denna klappjakt, mellan" löner, och priser; och , alltid hålla förbättrin- garna ”inom ramen för ökningen av resurserna? Somliga "tycks tro, "att genom kreditbegränsning, investe- ringsavgift; höjd bolagsskatt etc. bör vara ägnad att skapa ett'sådant lä- ge för. olika avtalsförhandlingar, som ”- även "oppositionen" säger” sig önska men. som den, när. det kom- mer till handling, motverkar. Det är tydligen -angenämare att komma med allmänt prat än att ta ansvar för vad som behöver göras, slutade statsrådet, "' >- "behandlat i särskild skrivelse. De: olika delar av landet, + > ” Vid överläggningarna med jord- - |brukets förhandlingsdelegation har nämnden" ansett det vara önskvärt "Jordbruksnämnden överlämnade på ”Tördagen. till regeringen sitt förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för återsto="" 'den'av 1955/56. De direkta prishöjningarna har nämnden redan förut udsäk "fördelningen 'av subventirnsbelanpet på 100. milj. jordbruksuppgi görelsens totala inverkan på producentprisernas n nivå i . nu lämnade förslaget berör i hu- kr och Priserna i utlandet har visserli- gen, stigit under hösten, dock inte mera än att skyddet för den sven- verkliga eller förmenta orättvisor i samhället. Och varje sådan röst bör vara ett. momento för ungdo- ' - men att förmå dessa väljare att " inse att Sverige inte bara är vårt land utan också d eras.”, Md > JORDBRUKET --HAR : BLIVIT MEE -OCH MER SÄSONGBETO- NAT med ökade permitteringar" av arb raften under Detta” beror främst på den'fortlö- pande rationaliseringen; anser. Jord- brukarnas Föreningensblad: - or Omfattningen av denna" friställ> .. Ding av. arbetskraften äs är, betydan-" de, särskilt inom de sydsvenska slättbygderna och framför allt då inom vissa delar av Skåne. . Ej . mindre än omkring 60 proc. av de vintern 19354—55 arbetslösa lant- arbetarna hörde sålunda hemma: i Skånes e.o. ost enes -Den ojämna sysselsättningen. |. skapar" allvarliga -problem- BL a. bn. Utsätts - Lantarbetarnas arbetslös " restningar. I fjol anlitades sålun- da kassan av över 3.000 arbetare; > friställda under perioder som va='. ” rierade - mellan några dagar och fyra månader. Antalet ersättnings- dagar" "uppgick till cirka 132.000” . och försäkringsersättningen till i runt tal 1,6 milj. kr.. tareförbundet med största oro ser på denna utveckling av-säsongar-" " betslösheten. De ekonomiska kon= sekv för arbetslöshetsk " san är sådana, att kassan — även' med utgående statsbidrag om c:a 50 proc. — ej länge till kan klara . . deksordning. Där skogen av naturliga skäl kan > hl att en del av k ndeckad, nå avsatts till rande ' amerikanske president Roosevelts ' fru bjuden på middag hos Churchill. Hon satt och talade med fru Churchill och dottern Sa- | rah, som då var officer i kvinnliga skördeskadefond, av- sedd:att användas för framtida be- hov; De prishöjningar; som nu be- slutats, skulle visserligen på så sätt besrä hjälpkåren. 'Premiä satt själv tyst. "Men plötsligt tog "han upp sin klocka; tittade på den och I sade” mycket dramatiskt: " ” I detta ögonblick går våra trup- per i land 'i Nordafrika! >": Det vet jag redan; svarade Sa- rah. stillsamt. Jag: har arbetat med i flera månad . —- Varför i all världen har du inte talat om det för mig? muttra- de Churchill." : . Sarah svarade leende: — För att vi fick besked att hål. la tyst om planerna och, inte lita på någon! ov V acklande. -framtidsiro lemonstrerade ”folkpartistiska eburgs-Tidningen de»: fi ö i går när” den är. Nils Erikssons originella idé att do- mera en. flaska 100-årig konjak) varje nyårsafton från år 2002 tll andets statsminister; Vi citerar: ; ”101-årig korkar landets statsmi- ister upp den första av de garnlal- . na kon, > som di: il Eriksson i Flenmo donerat för it" pigga upp regeringschefernas iyårsaftnar på Harpsund. Primör- larkan, .. som överlämnas år 2002, '-ka då vara 100 år. Får Hedlund ra med och skåla ”'!' Verför misströsta så om hr Oh- ns” framtid? Vid det laget bör väl br Ohlin hunnit fram till regerings- tänken. så länge och så energiskt TT hovsprövade . milj, till arealbidrag och c:a 21 milj. ltill extra leveranstillägg" åt mjölk- ts. Samtidigt skulle e- mellertid risken för att prishöjning- arna leder till minskad avsättning av bestående art på hemmamark- naden, ha blivit mindre, Jordbru- kets " förhandlingsdelegation » har dock ansett att jordbrukarna I tu= Tarande" situation är. i. trängande . behov av att direkt tillföras alla de som ger rätt ska j jordbr k duktionen nu kan lp beräknas "stiga "till cirka. 25 proc. tydligen inte så stort, vil. . ket ytterligare styrker uppfattnin- gen .. om: Ja t jord” och skogsbruk . mot av jordbruksprisutredningen för snart ett år sedan angivna 20! procent, M . > "Normal Vid 'dén regional fördel bruksbygd ordentligt sätt både sett ur ekono= miska skäl och ifråga om arbets- av. prishöjningar" och subventioner får man! hålla i-minnet att det skånska kustlandet är praktiskt ta- get den 'enda del äv ; landet, som givit normal skörd. Prishöjningar- na får således. den största effekten inom detta område. En viss diffe- till. Nämnden har biträtt 'uppgö- rélsen trots att önskemålet. ifråga om, skördeskadefonden inte blivit Som. tidigare '. meddelats ” skall .Åsubveni ionsbeloppét på 100 milj. kr ed 20:milj. kr till bi- | bidrag, ' c:a 58 rentiering. av höjningarna kan. e- mellertid ske "till förmån , för de skördeskadade "områdena. Denna utväg kan i viss mån användas framför allt på mejeriområdet; Tekniskt sett är 'det nämligen att inom; ramen för den av' SMR nu producenterna. Dessutom skall. (0,6 milj. kr användas till högre produ- centpris ' på potatis, som levereras till” stärkelsefabrikerna, Nesia Ifåg om de samhällsekonomis= ka konsekvenserna av jordbruks» |” uppgörelsen har tidigare meddelats, att. konsumentprisindex beräknas stiga med nära en procent. I för- hållande . till utländspriserna” på jordbruksprodukterna blir det dock en 'större förskjutning, Efter uppz görelsen ligger de- svenska: odat centpriserna ” drygt 50 pro 1948—49 års nivå, medan utländs- priserna fram till sommaren endast som han stått i för att nå dit, y obetydligt skilt sig från denria nivå, tillä pri: Y ändra prisrelationerna så ' att kompensa- tioner blir större-i de delar av lan- det, som drabbats Kårdast av miss- växten... Jordbruksnämnden här an: sett ::att denna möjligket bör ut- nyttjas: under återstoden av regle- rIngsåret, i ÄVEN NORGE SLOPAR..- | "OSLO." (TTÖNTB) : i Förslag om att 'slop: pa de repeti- tionsövningar . som enligt ie isröt planen” Sulle ha hållits i Västnorge i. vinter. lades på fr regeringen. vi edågen" fram av Förslaget innebär en be esparinj 15 milioner kronor Under ing på ver | rande budgetår, Anledningen ' till åtgärden- ä de Cxtrautgifter som staten” påförts' På grund av den ifråga 'om slaktdjursprodukter och | är frågan -svårlöstare. .s Genom samarbete exempelvis mels. Jan jordbrukarna” och kommunerna bör det gå att eliminera en del sär songarbetslöshet "inom" jordbruket genom. överförande av arbetskraft till) la arbeten. Ki a nerna såväl ;som "jordbrukarna: bör, rade av att bevara den bofasta ar—.. betskraften. intakt. ; om sö i spetsen för, dansk : Sverigedelegation förs .STOCKHOLM (TT). ne Danske statsministern IH. c. ” Hansen kom på - - dagskvällen i spetsen för en dansk. delegation "till; Bromma från Köpenhamn. ve Danskarna möttes på flygplatsen av statsminister: Erlander och danske ämbassadören Monrad=, ” Hansen, ob ox Den danska. sAelegationen, som ut=" OM av statsministern består av eko= Carlson, danske ekonomen dr Jör. gen Palldam och chefredaktör Pe relsens. nordiska samarbetskommit= " dagen skall diskutera bl. a "dags= | läget och den fulla” sysselsältningens ” | deltar utom. Danmark och Sverige” : långvariga forkperfoden 4. i | Somras, även Norge, Island och Finland, Stätsminister Hansen - nomiminister. Krag, patrisekr, Oluf” der Tabor, skall delta i arbetarrö= ae Man . förstår väl att- Läntarbe-' - ” "upp en arbetslöshet av "denna! stor= - bilda komplement till jordbruket är -: på ett utom- . kraftsproblemet. I - extrema jords. «+ 2 a "a té, som. under lördagen och sön=" östens -- cv håll har kritik H ös mv över att man icke till och med sedda över axeln av : ig | RP vil FANER od : . sina medmänniskor. De känner ; Dam fänningar n en "Jängre & gående sub- olust kanske genom i i he : trivs , | . 9 1955, : ; genomt Om Janet - arbete som de innerst inn : - till frestande ga prisen.” ” au a "+ ventionering än det 100-tal SE med och de har förlorat Kontra " H + milj m regeringen. av- enom - H Fen s a | från station, " 0:09 H dee Din Prisstegring, som nu. "MARLENE DIETRICH — I som inte tycker. om ett: kallas ; "mormor DiöeeA ill storsernhället. Men där i si et Laholm : 6.17 Möljer höjer konsumentprisin- Marlene”, — är städse i farten i det inter kontakten med den gamla bygden : Halmstad en 6.40 oler 3 katiningsvis yt- Med sitt generösa leende och sin och sin ollsjämt perfekta figur är hålls levande bibehålls stadsbon söt SPEISKLÄNNING, . Halmstad Pe > 725 -+ dex med upps! al ni es y > | kon minsann en dame som ingen kavaljer behöver skämmas för. Det ofta i de gamla tänkesätten och & taftstomme med: ':)| Eälsingbo Bosna 7.42 terligare 1 proc. ' gör inte heller brittiske filmskåd espelaren Michael Rennie som inte |.isier inte allt nytt trasa sönder den - H Pp 9: : Hässleholm : | 8.35 Att regeringen stannade” vid 100] ”007 > hade nåt emot att ta mor med sej ut en kväll, " +"| gamla livsåskådningen. Detta tor- t . . långt liv 9 liv 89:--: - maa Jm: for 9.46 iljoner förklaras . av den bistra | S - - — de' vara en av anledningarna till ” Imö, Hälsin; börg 9.51 i js : att hushålla me VN eg st . att :de framgångar, som kommu= « | Söt DANSKLÄNNIN GT” Göteborg st. . : 10.07 btatens medel, Skall vi kunna res Hedlund. H ; i ot nisterna haft i Skånes arbetarom=- i stor krage. vidd i kjolen 2” Halmstad = - |: 10.20. dovisa en bål FA ; | råden varit så pass små — de,'som H Hälsingborg ' .. Hö: och en kapitalbudget, som inte flyttat in til städerna, Han Pr | DRÄKTKLANNINGAR "(Göteborg + "> > 1208 tränger undan andra ofrånkomliga Oppositionen fö red rar prat | tbemmalek gården”. ; i piffiga modeller. tad 13.12 behov på den pA Symptomatiskt är också att ho- : Rayonsiden, hög” Hässleholm et 15.11 privata: ”investeringssektorn, så får f fö vå h di d nadlipp brukar rösta på and- ; kvalité sa se 89:75 | Malmö, Hälsingborg. 1558 sla åerfällsa De nå bud ram or. ansvarigt an an e ra. partier jän det kommunistiska, : rm n89.—"' [| Göteborg 15.53 "| största återhållsamhet. Den som övergått" till : Av -kamgarnsrayon' 69:— : 5 : får t. o; m.' sådana be- : medan de samer, Av rayon tweed .. 49:—,. Hössleholns es ” getpoltr konsekvenser som 'pris-'| . I KARLSTAD (TT) / det kela "skulle" kunna klåras, genåm skogsarbete ” vanligen; röstar på as ee Göteborg -| höjningarna' i anledning av miss-| "7 Inför varje nytt årsskifte stäl- [att regeringen bara' säger, att så kommunistern: : "JIM Hälsin; borg JE lars ag MH här får det inte fortsätta. Ja, i en " Att "generellt köräkterisera de . "YNGVE OLSON amet d singborg :) växten och inställandet av 1956 års] er "vi oss frågan, om en ny diktatur vore det kanske tillräckligt |" kommunistiska väljarna som po- ; " Markaryd. Tel. . 10068, - Hässleholm | repetitionsövningar. : har dor fordbru- klappjakt innebärande ökade |med bara ett uttalande men i ån | - tentiella landsförrädare och ryss- i Föteborg el vo k erna "SER "kompensation. som | "penninginkomster '. och höjda |demokrati räcker "det inte ålls, .Där | drängar” torde alltså vara orätt i Halmstad ala et fa iksda-| - varupriser ' är ' att vänta, sade , | behövs det mera verkningsfulla åt- |. Man. bör i stället göra ! Malmö,. Hälsingborg. - . 22.13 det i våras träffade och av riksda sad ärder. D är ofrånkonrliga, ä "sig. att .de flesta. kommuniströs | Hässleholm "22.43 gen 'sanktionerade” avtalet ger jord- statsrådet Hedlund "i ett antö-. |8arder. Dessa är ofrankomliga, även "terna tillkommer soft protest mot nämligen vara i hög grad intresse= - DÅ i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.