i Hå fp Nr ” Lördagen 3 december 1955 X - e a « LAHOLMS" TIDNING N SELT. DEN oron 1 1955 TT = = Vor Centraliseringsproblemet har vas” > rit brännände aktuellt i länet: hus. hållningssällskap vid åtskilliga till. ' fällenV Från & att' tidigare ha gällg Halmsta ÖF Ke "bdrälnistras i nsäfpsraten har Åt ine den” till : bi rg förlagda” hisdjärs-"o delninge; tillfälle över. Tfesidénsstader, " 4 iD ” "lämpliga. "tillfälle ctta anvarl 1958 jap ckontraktet | dit" förlägda ce öxbe- Pafallellt- : frågan "tagits 'upp'T sällskapets förvältränge. "', utskott, Givetvis skulle dj ' tjkelse för Falkenbergs stad om säll .. skåpet flyttade sin verk et bli en besvi- - stut i den tikininder' er Fälkenberg Som Före -'. Snart, om .Jokalfrågan ind oa lösas på annat sätt än för närva. Tande 'och innan hyåret 1958, Det Pågår en ständig ' dragkamp ' om Pengar till olika investeringsubjekt, Staten, kommunerna och enskilda . tävlar om att få ta den tillgängliga investeringsvolymen i anspråk, Det klagås : över; att sjukhus, skolor, gymnastiklokaler, industrier” och i in- te minst bostadsbyggandet inte får iså mycket Pengar 'som' behövs för 1en normal utveckling. Kan det i i ett "sådant" läge anses vara en god sam- ”hällspolitik att göra en investering på, miljonbelopp: i byggnader för centralisering av länets: hushålls : 'ningssällskap då nu en fortsatt des. H jcentraliserad verksamhet . endast: torde kräva obetydliga belopp för 'att tillgodose lokalbehovet? Svaret. på den frågan måste” självklart. bli: n ej! .. : EDR i > Förvaltningsutskottets' måjoritet- föreslår hushållningssällskapets å års-., " luteslutande- för sitt nuvarande än; : Idamål; Staden visade dessutom utomordentlig ” generositet den gåns Igen : hallen Uppfördes och ställdes till sällskapets disposition.» Hyre: avtalet mellan .staden och hyres jästen" har även varit synnerliger) . humant och 'det är heller inte av | . Mmissbelåtenhet gent emot Falken; RR [bergs stad: som , sentraliseringsfrås "0 Ban väckts: f I : "4 Problemet gäller alltså först och s främst Principen centralisering eller decentralisering. Det finns inte nås got mer "hushå"tgingssällskap i lane . » [det, vars verksamhet är delad på " [tvenne orter, Bohuslän har haft de . så tidigare, då Göteborg och Uddes ivalla utgjorde baspunkter för oli ;'; |verksamhetsgrenar, Nu är hela sä 2 skapet centraliserat till Uddev: vilket. måste anses” vettigt ur denj i synpunkten att staden ligger mitt 1 ilänet och dess kontakter med landsa - [bygden är långt bättre ön storsta, Iden: Göteborgs. Falkenberg ligger" . jockså- mitt i länet, vilket. bör vara ' ett plus för att husdjurs. och ves . ”terinäravdelningarna får ligga kvar där. Att förlägga hela sällskapets verksamhet till Falkenberg har väl . inte. ens. diskuterats denna gång. | :> Men' om Hallands läns hushåll. ningssällskap är det enda i landet, .som har decentraliserad verksam= het, så kan "också sägas,.att inget annat” sällskap” arbetar” så intensivt” "-som' Hallands- Detta faktum 'säger, ” att decentraliseringen inte" utgjort något hinder för verk Vs I. Det ;»4visningshallen, som dock är äng | Jefter fråmkoimliga utvägar trots betydande "Praktiska svårt 5 jDet måste "bl a. beäktas, ätt om] äde att" besluta om en ifortsatt decentraliserad verksamhet Imed husdjurs-' och .veterinäravdel: Mmingarna förlagda till Falkenberg för en kommande tioårsperiod, räk- Inad från 1 januari 1958, Med all respekt för de synpunkter, som kan isas för centraliseri k måste Fu-majoritetens ståndpunkt anses vara- den enda riktiga ur d samhällsekonomisk synpunkt, sam- » Iidigt som den ger rum för ett fort- satt. effektivt arbete för hushåll ningssällskapet. i minst lika hög grad som om centraliseringen för- verkligas.: ” ska prövas. : för att få till stånd en för den en- skilde mindre kostnadskrävande processordning, Beskedet gavs av jjustitieministern i hans svar på bon- deförbundaren Ericssons i Näs in- terpellation ' om de höga process- kostnaderna; " Det måste — 'som interpellanten bet — te sig stötande för en de" mokratisk samhällssyn att laglig rättvisa kostar dryga pengar. Rätt- visan bör stå alla medborgare: till 'buds oavsett ekonomiska resurser. ; Denna grundsyn på frågan dela-. jdes i princip av hr: Zetterberg,. som jockså underströk att man nå grund. lav sakens stora betydelse bör söka samhället I ökad utsträckning tar ;på sig kostnaderna för den" enskil- des rä så kan detta medföra finns de som menar, att den snara= - te utgjort ett positivt inslag i bil. den. Tilläggas kan; att konsulenter= . . > ”na "arbetar" självständigt inom 're- - spektive gebit. Det kan alltså inte: vara fråga om att centralisering är jatt man uppmuntrar till onödiga och för motparten betungande rättegån= gar. Självfallet måste en ändrad ordning innefatta rimliga garantier imot s, k; okynnesprocesser. :Vissa jdetaljändringar "kan ' alltid ' minska d » och sedan 1951 öd g för att åstadk nå. ! med gon slags övervakning utöver den . " som sällskapets ledning utövar, Ja,. det hävdas t. o, m, mycket bestämt från ledande håll, att denna själv - :: ständighet från I el=. . Jer avdelnirgschefernas sida är nöd= "”wvändig” för att nå goda resultat. Att : "förvandla hushållningssällskapen till er -eentrala ämbetsverk vill säkerligen ingen vara med om, Tjänst dyika frågor. Justitieministern med- igav dock att på den vägen torde inte något mera väsentligt kunna vinnas för att lösa de problem som interpellanten tagit upp. Han kon- . Istaterade, -emellertid att olika Iös- mingar är tänkbara, E lt får | mycket, 130X185 cm samt schalaF” hö ned ställdes av" mänga frågan beslag på 'salen” för” något nytt för Laholms del — nämligen en vävkurs, Under hela” hösten Har elva Laholmsdamer dunkat” och flitigare än de, som tidigare hål- ta in' till Laholms. nya och pams piga skola." oo. Laholms Tidning ställer i varje pulära : lärarinna, fröken avdelning ' i fröken Lind nu skall' flytta” till ska för "Hälsinge Hemslöjd . i Sö- derhamn; så passar det ju sam- tidigt" bra med en Hiten" avskeds- intervju. : - DT ONT — Intresset för. kursen ute Kl Nyby har "varit glädjande stort, den saken är 'det inte att taga fel på, förklarar fröken Lind, Vi har elva elever, både fruar och fröknar från Laholm och alla har varit "nybörjare,. Kursen avsluta- des I går kväll med lite extrå-. festligt :vid kaffepausen.' En 'så- dan. har vi haft varje: kväll = men" intresset: har. varit, så stort att” eleverna knappast gett sig tid. till- kaffet..—" det säger rätt - Kursen - skulle” omfatta 150: timmar fördelade "med fyra timmar på tre kvällar i"veckan men det:finns säkert "många av talet, = >> Vad vi vävt? Alt möjligt skulle, jag nästan kunna' säga, iVi har vävt handdukar. i:'både hel- linne: "och halvlinne,” mattor och vanliga : trasmattor, ' kuddar. "och Tin n LG randig. duk i 'cottolin, som 'mån- ga "påstod vara ett. "gammaldags bolstervar m. m.' Stora y! sedvanliga utställning till Allt" materialet "hi; na givetvis fått "betala själva och jag skulle tro: fatt" "det i genom- snitt har gått på c:a 100 kr pr elev "vartill kommer” en mindre kursavgift på 20 a 25 kr — verk- ligt billigt: för så mycket nyttigt och trevligt som de haft, fortsät- garna, som; haft småb: och slå: sig. ned "vi vävstolen : 3 vad skölsalen ' skulle . användas '. till.” Men det fanns ju Laholms VS yrkesskolor 'och dessa lade snart. : | slagit i vävstolarna och frågan är " väl. om dessa elever. inte varit : lit till här men som nu fått flyt.. fall denna fråga till kursens po- Enny : Lind, sedan fem är” förestånder-. " " ska för” -Hallänska > 'Hemslöjdens - . Laholm, Eftersom - sitt" "”hemland". Hälsingland, när- " ” mare: bestämt” som : förestånder- "året" och även för denna" är in eleverna som gjort det dubbla an- RA [ små: "löpare, en verkligt. tjusig 3 | ullgarn, framstalit ter fröken Lind. Flera av delta- : "I Kornhult, Predikan hos H. Pers- lugn och roll ae Elva laholmsdarner på vävkurs i | Nyby... En arbetade dubbelt mot vad När folkskolan i Nyöy' lades". : Å = fru Helen = vi har 12 vävar nr 11 el ver,. en stor fördel då ingen be- hövt vänta 'på att' någon väv skulle, bli ledig, Skolan har hål lit två vävar och resten har ele- verna haft med sig. Som ett an- nat. bevis på intresset '"kan jag nämna ' att tre av eleverna gick och: köpte. sig nya vävstolar, som dock "kostar omkring. 250 kr. pr styck... En: « nybörjarekurs : :kom- mer att stårta omedelbart” på .NY- tresset stort. För min del tycker jag att dét var ett mycket lyc- kat drag av yrkesskölan' och dess: energiske rektor, folkskollärare Gustaf . Sundgren, att anordna en sådan kurs, .konstaterar' fröken I "Stigande intresse för :. hemslöjden., ss ve oa . Eftersom fröken. Lind nu. läm- nar: hemslöjden, så passar vi på att fråga” om nägra farenheter för hemslöjd. och: glädjande nog stiger det för varje år, vilket syns på våra ökade försäljningssiffror. Spe ellt går det « mycket garn :är still stor” del "svens! "på Berå splå- ill. Båstads kyrka: Hg. "40. 30. Sam. > tal med barn 15:00 'i dag, lör- ; dag, i Malens skola samt 10.00 å morgon; söndag, -:i "kyrkan. Tisdag "15.30 sarbetskretsens auktion i .församlingshemmet. 'son måndag”. kl 19 av "Gillis "SAberg.' Ä b Laholms: Ev, Luth; misstonshus. > Predikan månd, -:den 5. dec. kl 19 av O, Lunnergård. RE = Fröken Lind instruerar fru Ella Jönsson. fö la Sjögren. ing; och: siptickning de. behövde I hekgrande Byns”. hör, hemslöjdsförening garnet får vi från Hi Ima. och cottolin; som jag tycker bra” Om, från 'Genevad. Men "det "är "inte bara textilvaror, som av säljer nu utan mycket jupyit av kilda slag. Även "för" det gamla” ”Byd- halländska ”binget” är: intresset fortfarande stort," säger 'fröken Lind till sist och omtalar. att hon till. efterträderska 1 Låholm "för fröken Karin -Olsson' från: ; Sjöbo v. :| som skett.” SENASTE NYTT: 0 00 12: DÖDA. VID JÄRNVÄGSOLYCKA . > En svår järnvägkatastrof inträffade sydväst om London I natt 3 då ett snabbgående elektriskt tåg körde in f ett långsamt godståg, z Främsta vagnen kastades av sspåret' och fattade eld varvid 12 och minga skadades, Tåget var överfylt av . hemvändande teaterbesökare och skiftarbetare, Det var den tredje > järnvägsolyckan på ett dygn Inom Londonömrådet. (London ; 1 dag TT-—Reuter) :' ISkogsgårdsinternerna , knyckte sprit på Göta . Inbrottet på. värdshuset Göta i Laholm har nu klarats upp och det visade sig 'att det var de tre "| beryktade storbovarna på Skogs- gård, som gjort detta. Den sa- ken framkom i går då polisen klämt Gladh . hårdare på den punkten, Vv Man kan sålunda säga, att de tre internerna Gladh, Hyll och Duckland "hade eget spritförråd och till på :köpet bestående av : [fina sorter. De hade gömt spri- ten under ett träd i närheten av Skogsgård och när arbetet var slut : för .dagen hämtade. de ur sitt lager. och "blandade till sina groggar, vilka dracks 1 all' ge- mytlighet i trions rum på fång- |. vårdskolönin, Polisen framhåller dock att del, tre varit. ytterst noga med att inte uppträda spritpåverkade på kolönin' och "att personalen där av ' den” anledningen liksom "av andra in'e kan klandras för vad el, | — För att vakta sådana bovar behövs det andra resurser än vad man har på Skogsgård, he ter det, Stölden på Göta gjordes den 28 oktober av Gladh och Hyll varvid de stal 4 liter brännvin och 7 buteljer konjak samt whis- : ky av dyrbara märken, Spriten tog tjuvarna i en säck, som de gömde 1 skogen I närheton av Skogsgård. Vid inbrottet i La- , holm hade Hyll och .Gladh färs | dats på en motorcykel, som de ”lånat” ur ett skjul på en fastig- het i närheten av kolonin, Efter färden återställdes fordonet på sin plats, och Kgaren misstänkte ingenting, or I HALMSTAD kan Ni köpa lösnummer & av Laholms Tidning '1 :Köp- mansgatans' Cigarraffär samt -A Pressbyråns kiosk, += 3 är mycket aktuell;i gödra Hal- lands kommuner, kanske. all- " deles särskilt i Häröp.z .man inte riktigt" hur” + ha det,» - SA" ungefär : yttrade” vårdskonsulent | Gunnar - Sjöbäck i'en intervju i Laholms" "Tidning | ” den 3 september:1 år; Vare sig det. var detta. uttalande eller ej, som gjorde” ”susen, "så har i ålla fall Karups. kommun nu handlat så 'resölut "och. . snabbt, att; vi skall.- uttala. vårt” odelade "beröm. Ritningar "ck "alla, planer på ett en utredning tillsättas, som i så fall bör ges relativt detaljerade direktiv för sitt arbete. 2 Justiti erns uttalande i i riks- nens levande kontakt med bygden är av väsentlig betydelse för verks samheten. 3 mA vå 2: Sedan kan man även anlä ga . . samhällsékonomiska synpunkter”på ' "denna fråga: En förflyttning av hus< : 57" djutb- " och" veterinäravdelningarna ” till Halmstad kräver ovillkorligen '” ; fp. stora investeringar i byggnader. Be= 'dagen att något måste göras för att ändra på nuvarande processordning :'hälsas med tillfredsställelse även av första . :lagutskottets .' ordförande, borgmästare. Rylander. Som det nu är ligger det faktiskt något i tale- sättet att det bara är fattiga och ri- ka som kan processa. Det 'är därför glädjande att ett initiativ är att vän- ta från justitledeparmentet.s sida, . ”Tjusig Konstnären Lindorm Liljefors” kunde i går glädja sig åt en stor : och mycket intresserad publik på ” gin utställning i Laholm -— många av stadens konstälskare bevista- de vernissagen och vi hoppas att :rdet såldes en del också. a Konstförenings ord- faholms stadsarkitekt Svend : Bögh-Andersen, hälsade ' väl "kommen och fann det glädjan le att konstföreningen fått hr Li) jer "' fors som”gäst vid årets sista TT "ställning. Han. framhöll, at nu Lindorm Liljefors egentligen int e behövde någon presentation år : son till den store djurmåla- ; boer Bruno Liljefors. Men sam- a som ' Lindorm Liljefors er i en starkt konstbetö= ee Serj miljö var det givetvis ett | Hoädicap att ofta jämföras met .. fadern. Men hr. Liljefor? ar gi + sina egna vägar Oc : briljant' och skarp syn på I "och djur. I denna ; välgö- mycket ”ismer” är de st vildmarksromantik 7 Liljeforsutställning i i: Laholm han har en skaffa sig ett verkligt konstverk till. jul, så "bör man passa på i och lugnande dukar, slutade hr Bögh-Andersen. > Förvsso var hr Liljefors en holmspubliken. Med" förkärlek, ja nära nog uteslutande hållet|' han sig till djur och natur, som han ' målar - med äkta inlevelse. Han besitter en' utsökt teknik och sobert färgsinne, det' grälla |” får ' aldrig komma : fram, lugnt och. rytmiskt 'är 'skeendet; på TF dukarna med djur och ' väl av-, vägda äro de dukar där man en- dast får skåda naturen, De bästa av dessa voro otvivelaktigt ”Ren- mossa,, och ”Ormbunkar” medan ”Andjakt i augusti” och ”Räv på stengryt” var tjusig vildmarks- romantik, som. säkert slog. mest tlan på djurälskarna. - Det :var en förnämlig utställ- |. ning och även blyertsteckningar- a voro ypperliga. Så vill man dag och i morgon ty längre stah= va & rande att 80 så ” många nar inte hr Liljefors i vär Ch angenäm bekantskap” för 'La-| Det Kar länge varit tala om att Skogaby :skulle' få eri egen' kyr- kogård ' kring sitt lilla,” vackra kapell: Man : hår tyckt, att de, som: bott där. uppe under en större. eller. mindre del av sitt liv också kunde få sitt sista vilo- rum där, en .fullt : riktig tanke. Denna biträddes av både kyrko- råd och; "kyrkofullmäktige, inte minst . "med tanke på' att ' det börjar. "blivganska trångt på La- holnis begravningsplats. En an- nan och ingalunda oviktig faktor, söm talat för att Skogaby skulle få en egen plats för sina döda är det Jånga avståndet till Laholm; "Nu har ' many, fått sin önskan uppfylld och nästa söndag kom- FYN "> or att göra. "Från 1944 är hans ligger i omedelbar anslutnihg än kapellet, att invigas. Denna för- rättas .av kontraktsprosten Sig- frid Norborg, Östra Karup, ome- delbart efter högmässan. Prosten predikar först vid denna. Etter invigningen bjudes” alla intres- serade församlingsmedlemmar på kaffe i ordenshuset i Skogaby. Dock måste 'anmälan ske senast onsdag antingen till kyrkovärd Oskar Jönsson i. i Skogaby eller till pastorsexpeditionen i Laholm. "Tilläggas kan att ritningen, till den nya kyrkogården utförts av trädgårdskonsulent Axel L. Eric- son, Halmstad, .och att den god- känts av Kungk ,Byggnadsstyr relsen, mer den, nya. kygkogkeden, som). |hatt' arkitekt Björnsson tidigare . ga och förnuftiga lösningen av; ; Karups. ålderdomshemsfrågas? É nytt. ålder vå Östra Ka rup : liggér! hel: klara. och preli: minärt godkända. av" myndi gen ett enhälligt 'godki Här ovan ser I man hur det bli- ok ”bfärag! man fån få i år. — - dotta. blir mindre sedan, ; . "Gamla, 'hemmet användes: näprincipen, om jag säga, fortsätter arkl- - - än : så "får Säl "tekt Björnsson, är att den pe: "fintliga huvudbyggnaden skall användas, Det.sparar, . mycket pengar .”pr, värdplats ök det cokt: Börjesson RE Sa den tl Ny byggnad 80 meter, Jång, ED : Något "bakom "den a gånja byggnaden, ' alltså mot: "väster och söder, förlägger jag . en stör- re' byggnad, 'huvudsakligast ft ett plan; och förenad med den gam- la byggnaden med er förbindel- segång.:I denna: förlägges. "ockiå , ; Bår Hdel ärkt utan nå- gra större ändringar då rums”. "indelningen passar 'ålldeleg ut- "märkt. ; Dessutomr-är' huset så '; pass bra att det bör”utnyttjas. Befintliga TR uthusbyggnader ' skall helf börttagas, =. Fd "Den "gamla, byggnaden . kom mer "helt att tagas I anspråk för ; Penslonärerum med erforderliga biutrymmen, garderober och to- in? ålétter varjämte här även blir ; jen” expedition, P4 andra "våning ” en: inredes fyra” personalrum, vande: att”te sig - och... dess upphövstton arki- tekt Assar: Björnsson Ängelholm; "perättar för”Lehölms Tidning hur det hela kormimer att i; utformas: Först : ”kah "Vi Omtäla; varit sysselsatt 'i Halland där han bl, al haft 'en del med: sko? verksamhet för! agd till: äÄngel- holm där han under de sista femi åren specialiserat. st domshem,: Att han ä detta, därom vittnar den « trevli-' -— Det har ju tidigare. ko fram flera olika förslag -i Karup: men kommunalmännen- hade inte fastnat för något av dem. Så blev jag kopplad in, på saken - 1 mitten av oktober och jag Bjor- de upp skissritningar, som sedan presterades " föret i länsstyrelsen och ' sedan 'i socialstyrelsen. I: bägge ' fallen blev det godkän- nande bara efter ett.par dagars behandling och på basis av” des- sa skisser, har jag jäv ”gjort' "upp fullständiga ritningar, : som kom” munalfullmäktige .: skall taga ställning. till på torsdag, "omtalar arkitekt : Björnsson, Sedan” skäll |" de 'ju definitivt godkännas i läns- styrelse "och socialstyrelse, : Or- saken till ' att det "hela gått så fort är helt enkelt” att man vill are stats- Iutnyttja ME Are HRT rén - med Ingång bakom .den, gamla byggnaden, Den nya . byggnaden bitr c:a 30 meter 1 ig och får 1 sin syd'igare halva hu- vudsakligen . penslonärarjim och 1. den . nordligare ut mot. väster matsal och kök. Även I "denna halva . blir. det dock ;) möt, öster några .penstonärerum, på byggnaderna blir det en miftkor« ridor för penslonärsrummen me dan matsalen, som. ligger. mitt, 1 det nya huset, vetter ut mot. blg- ge . aldor.”; På andra våningen, I . nya byggnaden får föreståndar- Innan sin bostad mot .yuster, be- stående" av. två rum 0 ch. AN ; Bammanlagt ” blir det . plats för 21 penslonärer,. "var. — av sex får bo I tre dubbelrum - och 15 I enkelrum, Längst upp . £ nordöstra hörnet på den gam la byggnaden blir det ett-dag- ' rum med en stor balkong och längst I söder på den nya ett "annat dagrum med; en :trevBg , ”uteplats” under tak, I direkt - anslutning till bägge dagrum- "men förlägges också två små . kaffekök ". där. pensionärerna ” själva kunna koka sig. en kaf- - fetår, I nya byggvaden finnes. också ett arbets-- och hobbys oo Tomten är fu stor. och Erik Dock? Tel, 30.9 Laholm, ' AAA. det: mesta , blir lagt ut 1 pari Men 1 det hörn mot sydost, allt- "går ut mot "den gamla genom- fartsvägen, hade vi tänkt oss en : trevlig ”trädgärdsanläggning. : Här blir ju lä mot pordan- och västanvindarna:: och Iite utsikt ut mot stora vägen så att det bör kunna pil. en trivsam vrå. « 17,000 kr pr våräplata, / e — Vad det hela skatt kosta? Ja, det blir inte 'så farligt just "I genom: att vi kan, använda den ramla byggnaden nära nog som . detär. Jag Kar beräknat c:a kr [27.000 Pr Kr 1- byggnäde- ch nästa sida, A FRESvTN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.