rt vev gferyreYY YYPEEREEERP PYTT Yrrvv MARKARYD | Kylan kommer! |, ylan komm N U är rätta tiden att ja 'en elegant "och varm ul : ster eller paletot ur vår stora : gBortering. Priser från 95. till. 240 kr. «0 pe HJELMS, "MÄGNI mon SÖDERBERGS "t.v Om. fl kyalitetsmärken. el Tek108 53, MARKARYD > = Or mn im Ysby Yay SLKF-åvdelning « i” - hade i fredags möte hos fru Gudrun Persson, Klägstorp, Med lemmarna hälsades välkomna av ordf Anna "Lisa | Gottfridsson, Brödåkra, TI. byombud : valdes: Perstorp: —Klägstorp: — Astrid '.: Persson, Kövlinge: "Emmy . Jönsson. e Till värdinnor för nästa möte :utsågs Nora Olsson; ; .Klägstorp, Ebba Johnsson, Hov,' Efteråt följde: ett |'- trevligt samkväm kring käffe- bordet, : me mn sq rer en tastbilschaufför "från. Kin- -[nared: dömdes på fredagen jav tten i Halmstad till 'fy- mn månaders straffarbete för bl. a. rattfylleri och grov vårds- löshet i trafik. Hans framfart hade stoppats av polisen på La holmsvägen i' Halmstad” och via det blodprov som togs: strax+ ef- ter uppgick alkoholkoncenfra- tionen till 2,53 promille. Poli” sen ansåg honom finkfärdig pch han fick .också sova. - ruset. av ;sig på polisstationen. Med sin last- bil, som 5,840 kilos övervikt, hade” han drat fram på rikstväan: mel- Stina -Johansson, .Ys8- by—Brödåkra: Signe Andersson, Munkagård:- Elsa Lundgren, Hov n Hallandsåsen och Halmstad en fart. som" inte: ens. 1 tättbe- byggda- samhällen -någon - gäng understigit 80 - km i fras pe Han körde vingligt och företog en" del vårdalösa > omkörningar, bl. a. hade han kört om en annan lastbil mitt på em järnvägsöver- gång strax söder om -Laholm och varit nära att: krocka. 'en mötande . personbil." Tack .: vare hade , inte "mindre :än| RATTFYLLO På : "VANSINNES- - FÄRD" NEDFÖ R 'HALLANDSAS n liftarna lämnade det även- tyriga ekipaget. Då satte sig den åtalade kinnaredsbon själv " vi ratten öch "det bar iväg vingligt och i -vansinnesfart nerför åsen mot Laholm: och Halmstad. .' Kinnaredsbon hade inget att anföra till sitt försvar. " — Ailtihop var spritens 'skull. Jag tyckte 'att jag kunde ta lite när jag hade en annan med som kunde köra” Och så blev det mer och mer. Och till sist var det all- deles, för imycket. a | Da ; Hasslöv - UNGA -esultat-av julförsä! Sot Isöve. kyrkliga arbetskrets hade ;' på fredagen anordnat en mycket. , lyckad : försäljning ' i Hasslövs ” bygdegård, :. Närmare städes vux fru Ruth. Hallinå häl- personbilförarens " undveks en allvarlig olycka. Den ätalade hade ett mycket oc klärt minne av vad'som förekom- mit under den .sista delen av kör: ningen men bestred inte" åklaga! rens framställning. när db "En dag.i slutet av. juli. hadé chauffören startat från Kinnared för att köra till Skåne, I bilen medföljde ytterligare två "perso- ner. Den ene av dem; en hylte? bruksbo, hade efter" det. svaran- den på skånska gästgivaregårdar börjat ta .ut-sina ransoner fått köra bilen— trots. att. han inte hade körkort, : "När 'man lämnat "Ängelholm; där. män också placerat två lif- tare, ovanpå "lasten, började "det skära ' sig. mellan . kinnaredsbon och hyltebruksbon, som satt vid ratten. Kinnaredsbon tyckte att bruksbon 7 Köll - en hastighet på upp ' farten satte kinnaredsbon, sin fot över förarens : på gaspe- den.” När han förstod: att. det inte gick blev. han oregerlig: och måttade flera slag? mot föraren. Hah fick .ett'. Pär, slag i huvudet och det, var nära att han förlo- rat. kontrollen över , lastbilen, | « Mitt - . på ., Hallandsåsen. :ville hyltebruksbon ihte'vara med läng- re, Han klev helt sonika ur blem det gick för långsamt. Eylte- |. mellan. 45—50 km. För . att' fål.; dälen och, försökte" trycka : ner). sade och redogjorde | för vad kretsen under det: gång- na året gjort av: de pengar; 'som man fått in. Sålunda har kret- sen understött: polioforskningen, kräftbekämpandet, . de: vanföra och -. ; Svenska: kyrkans . 'mission: till "ensamma gamla och '.under- stött. behövande Hasslövs församling. Efter detta uppskattade” anförande blev det ett. trevligt program med ' bl. a. Luciatåg. Auktionen: på. -skänkta varor gick med fart: och kläm: o. roparen, : kyrkovärden . Fritz ' I- varsson + kunde buden i4 vå vädret. Så blev.det kaf- -]tesorverlbg I (och tomböla : och lot- önté en strykande: åtgång. Till alla dem som genom gåvor inköp : eller. personlig medverkan bidragit till 'det goda resultatet av Laholmb Kyrkliga» Missionskrets” försäljning, kr. 4.789, framföres här- med ett varmt tack, moa ») Melcher Håkansson ” E' gång läste, jag; en..Am rikansk” historia... om lovande ning på "kredit, 3å vanligt, här men nog ka Dagens goda råd: +: Mögel i brödburken kan Vaära svårt att få bort, Bäs- ta 'sättet att få den helt Mögelfri är att hälla den Över öppen låga, . en. "unge . mannen "som middag ungefär samtidigt som en bofordrar, .'var, aktuell och valet stod mellan två ungefär - lika duktiga" och ,skötsamma gossar, Den här. ynglingens hustru greps emellertid av par - nik och slängde ut det: mesta av det enkla bohaget, tog hem , äkta mattor på prov och bar- skåp till påseende, rev ner voi- legarninerna och köpte siden- brokad för. semesterpengarna, bjöd på fem rätter. mat och, : tog en utmanande modénmkläne , För mannen. blev middagen en .mardröm'— helst som'hust.' run omotiverat började läspa tillgjort — och. chefen . gick : hem fast besluten, att inte be-' fordra den "vräkige medarbe- taren som alldeles .påtagligt. levde över sina'tillgångar och förr eller senare måste sluta som förskingrare.” Men” abso- lut inte I den chefens firma. . + Historien är som sagt från . "Amerlka där det Påstås att fö. Tetagen alltid tar sig .en för. handstitt på hem och hustru Ånnan de ger sina anställda 1e=- + dande. poster. Sådant är inte ” en middag: för chefen få oa- nade konsekvenser och går det galet så får -värdinnan -Skul-. den, Är chefen karl utgår. han nämligen automatiskt ' ifrån att det är hon, som sätter sin prägel på hemmet, uppfostrar barnen. och har ansvaret för maten även om det råkar vare mannen som lagat soppar,' skämt bort ungarna eller rö - —=—= än någon: anhan-— vara skyl-: dig att. bjuda... -hem” chefen, t rhållanden och budget + rimlig gräns, ' sina ånställda med kaviar på . . Sandwicharna. och, tre sorter vin är "det "inte" alls "meningen, att de, skall slå på Nika stort ” och" Teva på! blodpudding 'res- ten äv månaden. os | Kommer värden dagarna fö ire bjudningen hem till sin” grå- » tande hustru som .ghnölär att det” och inte. kan :vi. och. vag : ska dom tycka, så är-det nog : »rådligast att. snabbt insjukna : "eller fara på" gamla ”mosters' --begravning” med iy ätröljande” Ursäktande - äterbud- till che- någon succé, I oda "Ett lika vanligt. värdinne fel är att be om ursäkt — för - nedsatta" soffan; "för ” maten, , > för våningen, — ja t, Oo. Mm. för : alla” gäster, men direkt, plåg--; samtsamt för chefer som all- : Kid mäste tro' att det ligger H en understruken ' "kritik mot - hans värdesättningar och lö: Nnepolitik i gnället. "Vilket dets. naturligtvis. också gör. + hanget är: vilka skall vi bju- .da mer? Skal vi bara.be, che; fen och 'häns fru, skall vi tä kamrater. från arbetet med . eller är det lämpligast att ”bju- - da föräldrar :eler andra släk-' tingar? Ja, det är naturligt- 2 eetska, "smaksak men enbart” skapet är. no; >. NN g inte så lyer. Trevligast ti tror jag det blir Om man t. ex, utökar med nå- Eon av arbetskamraterna och för övrigt bjuder några helt utomstående vänner i lämplig "i Har chefen. naft middag för..: i elle; : dom hade' så och vi måste ha . fen. Den middagen blir aldrig - "MIDDAG. Stuvad. vitkäl med [nöetfärs,. stekt i ugn. r Ls svÄPplepaj:, sälegtasat ; . människor" och dels" undgår” "mån "på" "det; viset att prata” ; bärt. Undvik att bjuda äldre. mer I framstående. Perso-. 3 ner, sk. satt. 'Placeringsproble-. met; kompliceras, " chefen bör : ha hedersplatsen. ”Ansjövislada 4 pers): 8 ansjovisar” eller 16 fileér "1 msk smör”eller marg,'. : ggsta n nin g:. 2 äggi er "2 tsk vetemjöl - 2 kkpi mjölk. '2 msk hackat grönt, som per- silja,. dill, . gräslök, färsk kör-! Oe eller, dragonört.... el erednin; Hel ansjovis ren-. erna: i en , smord. låg eldfast form, Vispa upp äggen; ' sätt ' till' mjölet; blanda i mjölk och hackat grönt. Häll: äggstan-: ningen över 'ansjovisen och - grädda rätten i varm ug c 7 20 min. eller tills äggstannin- -gen fatt Vacker färg, — Ätes:, med stekt Potatis och tomater.” > Kal är: rätten ett gott smör«. : 136: hg vetemjöl”, ” 1 msk söcker. « Y-hg smör: = ov. Vi? msk vatten + 34 kg äpple. : + 1 dl socker; : en Beredning: Gör en deg av mjö- ” Jet, sockret, smöret och vatt- net 'och ställ den att stelna. Skölj äpplen, skiva dem, och lägg. dem värvtals med sock- ret i en: eldfast form. Sporra degen i smala rem- Sor och garnera pajen med dessa, Grädda den i medelgod - ugnsvärme, tills den fått rost-' gul färg (omkring” 18 tim.) 200 persorier.. hade kommit till: |- Vidare har man skänkt" julpaket |: familjer inom]: konsten .att, få T:- Johan: Julius: Christian Sibelius 5ddes. den '8 december : 1865: i Ta- an "Janne; Men" en:'dag. fann han än packe. visitkort. med namnet Jean ju honom.” 'Dässa I visitkort : begag- md han för! egen "del; när han som "student: bjorde sitt. inträde i sällskapslivet " Helsingfors. - Det namnet har: hon: sedan .behållit och gjort. känt över. hela världen. Jean] Sibelius :dag, ja sedan decénnier tillbaka; ansedd : såsgm” "Nordens störste: nu Jevaride” tonsättare," och många anser honom. vara främst: i 1 världen, E Jean Sibelius har både finskt och svenskt' blod' i :sina' ådror. ;Fadern, som var läkare vid Tavastehus: in- rs delta bataljon, var: -avien hr "Bastia, Korsika (AEP) ; » Krogvärden vid landsvägen ; "Det, gamla Korsika 'är dldrig mera: kommer vi ”nu'döt klostret i Sartene för Marc-Antoi- . ne Alfonsi, kåällad Muzzarettu, öns siste "bandit av den bederliga s ten, : Och " öns "befolkning. gl : sorg. sedan! den 'döde lagts på hå- ren med bössan i famnen, bevaå- kad av'sina två trogria hundar och "en mässande prästelev, '. .; + Två dagar före sin död knacka- de Muzzarettu på klostrets tungal Grossa . vars närapå ihjälsvulten. Hån kände att. klockan snart skul- e klämta för hönom;'. Klostrets atres vägrade honom inte tillträ- Gamlingen fick den 'omvård- okunniga prästerna Innan Muzzarettu :z motta ; besök av distriktets Janäs- fogde, "som lämnade honom det dérstödsbelopp,; som -han .hade » arispråk på" och rätt till: i'egen- skåp av fader till tre söner, som "under det första världskriget. ha- de stupat i Flandern, ' contumatiam . dömdes till döden för mord på en sendarm har myn- digaeterna ' inte gjort några an- tet; Men samtidigt skrev som extra elev vid musi SI där s ; han” studerade violinspel och!” musikens teori; Redan efter ett par torminer: vid: universitetet. stod det de". lämna: studierna. "där och helt ägna sig åt musiken. Så småningom började: han inse: att han försent börjat : med violinspelet för att bli virtuos.. :Den' mycket: gedigna" ut- bildning” han fick vid' musikkonser- vatoriet var” mångsi idig och "enligt hans' egha vittnesbörd synnerligen] - eckling, men värdefull för hans 2 genomgått, kon-|' ganska klart att Jean Sibelius 'bor- |. "|; sikas' siste ' bandit” av den kläs2 : att infånga. hoaom ock verkställa dödsdomen; Visst C sköt Muzzarettu med ett välriktat istol: ques Pi- Speri, vist hade han bogktt många ' brorson” "då denne vägrat att sdvérka: i en ”straffexpeditiou” mot'en rik affärsman som Muzza- rettu velat läxa upp med bössan, både" för hans rikedom” och hans ” hårda sätt att umgås red sina ar- betare, men Muzzaretu vär under 40 års rövarliv de fattigas beskyd- dare. "Han .tog aldrig någonting afrån bönderna och arbetarna utan "sökte sina offer bland godsägarna -och de' rika affärsmännen. iKor- 'siska sorten undgick under fyra långa årtionden: att bli fångad av finsk släkt, som: på 1700-talet, bör- jat. försvenskas och fick. sitt. namn från från Sibbe: gård i Östra iNy- land.' Hans .mor tillhörde -en' släkt av militärer; ämbetsmän och -präs- ter” med. starka. "inslag både 2N. iet i "varunder han även blév. bekant med sin. bli- vande? maka,t generalsdottern. Aino 1889.:utoml » vidare ' studier, främst : i. :Berlin:och: Wien. återk » Efter s 1891 blev. han lärare:i- musikteori vidl: M inte bara därför att han både - från fädernet” och 'mödernet' ärvt, bety dande" musikaliska .och i intellektu- iki i Helsingfors. Redan före. sin utlandsresa hade han flera] - - kompositioner ” bakom ”"sig' och nu pande" är en så utpräglad frukt av arv! och miljö; Han har icke blivit det stora gestalt han & är inom inter- nationellt musikliv”. genom att vara | lyhörd för och återge tidens: inter- nationella »musikmode utan”, tvä omgenom "att med” suverän sj lv+ ständighet. ' ge” uttryck? just. åt det] speciellt nordiska och utpräglat: na- tionellt finska, inlands” gamla, mys- tiskt ? .romantiska ' och" fantasifulla nationalepos Kalevala har Varit en av hans främsta inspirationskä ällör; eo på en - mad Könsertresa över. kontinenten. Han dirigerade även egna verk ochl" ansågs som en betydande tonsättare, Sedermera fick han även i England dirigera: egna-'verk.-I Italien fram- fördes. hans! verk: av Toscanini och i-Amerika' steg hastigt hans betöm- melse,' efter" hand ' som, hahs ' verk blev frarhförda. 1914” gjorde -han där en bejublad turné, 'som artade” sig till: ett : verkligt triu tåg. Vid "det laget hade han: definitivt fått 'världs- men även de aktuella politiska. för- hållandena” under hans :levnåd, "vil- ka "satt" finsk frihets-' och foster- landskärlek på så hårda prov, ' v Redan". ”femårsåldern'” började han fantisera . vid pianot och litet sel "övergick han till. fiolen. Vid tio'”års "ålder, fullbordade han sin första, komposition, sn ”Vattendrop-|'= par” för". fiol och: x violoncell samt presenterade en längre” svit; ”Fäster Evelinas :liv -i, toner”, Det musice- rades mycket i hans hem och sam- tidigt därmed; idkade. han. musik. teoretiska studier, kompositienslä- ra och de klassiska verkens upp- byggnad. Hans ambition var att bli violinvirtuos. "Jag. spelade” sedan mitt. femtonde" violin tio år i följd nära nog Från I morgon ' till kväll. Jag hatade. penna. och bläck, tyckte betydligt mer om en elegant violinstråke”, . berättar ; han; :själv, Framför allt var det. naturen som gav honom ånspiration: Jag älska- de att taga fiolen med mig på mina sommarvandringar för att närhelst inspirationen, kom över mig. 'kunna ge den uttryck i. toner. Under som- rarna i Sääksmäkt valde jag helst som estrad en sten i .Kalahsti med en .hänförande 3 utsikt över Vanaja- vesi." Där gav jag ändlösa konserter | » för fåglarna. Lovisanejden verkade lika inspirerande på mig. Vid våra seglatser stod jag ofta med fiolen i fören och fantiserade' för havet.” - Ett år. var Jean kvarsittare i i skö- lan — beroende på att musiken. +t tog för mycket tid — men vid tjugo års ålder" avlade han" Studentexamen berö "Jean Sibelius 50-års- dag ”blev en nationell högtidsdag för hela: Finland och uppmärksam- mades.i hela. världen. Han stod: då på höjden av skaparkraft; en. kraft som länge blev honom förunnad, att bekålla' obruten, Ända'in i allra se- naste åren har han: arbetat, på nya Vere. enar” : if i Jean Sibelius berömmelse och por pularitet grundar sig i hög grad på det faktum" att han komponerat mästerverk, njutbara både för "en bredare allmänhet och för de mest kräsna, ' Därtill har även bidragit den roll häns musik spelat för stär- kande 'äv det finska folkets själv- tillit och fosterlandskärlek.' 1899, då den ryska våldsregimen under Bob- rikovs dagar tryckte ned Finland, tillkom 'ett par.av hans ”mest ,'be- nella '. orkesterverket jPinlandia” [1 ”Athenarnäs sång”. för gosskör”och orkester, pe blev för Finlands” folk ä i "av väldiga mått, ett ytterst viktigt in- slag i vad vi med modern termino- logi-skulle kalla för det finska" fol- kets ”Psykologiska” försvar”. Till'de mest - urfinskt ” nationella 'av hans ”Lemminkäinen > drager :- hemåt”, ”Kullervo”, symfonisk dikt för: r- kester,. soli och kör, hans ”Sju sån- ger till ord av Runeberg”, ”Luon- hnotar”, tondikt för sopran och or- köster samt hans' sista" stora: verk, ”Tapiola”, en symfonisk dikt för orkester; som fullbordades 1925. Järnéfelt, for. kan på stipendium” år|” fö följde én tid av starkt skapande: Arl: 711900 fö de” han . Helsingfors .konser- römda --verk, det storvulna, natio-|? samt den” mäktigt rena och ädla|'' skapelser hör även orkesterverketl. - zarettu har aldrig'suttit i i fängelse, "fastän: han: var efterlyst sedan år 916. En. enda '| gång,år : 1948, för- "sökte en alltför -”ivrig” polismän att' bli närgången. Han närmade sig 'Muzzarettus av ortsbefolknin> gen' välkända gömställe i bergen. Banditen var redan då nära 80 år gammal, '. "men ” skjuta prick det kunde han än. Polismannen-”var=- nades”-med ett välriktat' skott i hans högra örsnibb, skottet avfy- skådespelet "Kung Kristian 1, men sin största rent musikaliska insats har... han nog gjort genom de sju symfonierna, av vilka särskilt den fjärde och sjätte av många räknas till, 'det yppersta: som över huvud taget komponerats, Till de populär rare sakerna hör åtskilliga tonsätt- ningar till sånger såsom ”Säv,. säv susa”, "Svarta rosor”, ”Demanten på. marssnön', ”Den första kyssen” : ”Harpolekaren och hans son” och ”Lasse- liten”. Mest känd Bland den stora svenska allmänheten är. .kan= ske hans ”Valse triste”. ; "På tal”om vals kanske det förtjä- når nämnas att Sibelius är en stor beundrare av' Strauss. d. y. Nu pär Wieri som musikstad åter i viss. mån levt, åpp Få nytt; kan det vara in- tressant att läsa vad han angående sin vistelse där åren 1890-91; ;siälvi, n hållet: . det; gamla; Wien. Johann 4 Strauss..d:' y. levde ännu, ' och man var stundom i tillfälle att 'se honom!” själv dirigera sina-valser, Gubben var 65. år gammal, men anförde. sin orkester med en ynglings glöd. Frin denna tid bevarar jag en kärlek till straussvalsen,' som: fö it mig. livet särdeles Htet. påverkad av andra kompdsitörer i sitt skapande; Hans storhet ligger-inte minst just i hans originalitet och självständighet” så- som. skapande konstnär, - 3 Ända sedan 1904 har: Jean Sibe-. | lius: -bott på villa Ainola nära Jär- vänpää järnvägsstation c:a 40 km, norr om "Helsingfors, Han lever: där ett stilla liv tillsammans med 'sin inaka, Aino, vars godhet, förståelse och inspiration betytt så Mycket för hans lycka och framgång. Det är och inskrevs 3 därefter än väris stu- Till Sibelius mest berömda ton- fefter henne villan få skapelser, hör även” musiken" till) > 7 tt sitt namn, ainola. EE H stånd på: 300 steg "och v v utanför Bastia sade med sorgmo-)": i port; Den 86-årige f. d.. bonden il "Fastän . Muzzarettu ; år 1983 i inl rånöverfall;' visst hade han sårat | rades enligt sägnen från ett av-]” ko var: den: gånger" helt” och «riktat, att endast halvå örat gick . att få en ny Muzzarettu. Med ho-]:. . nom.' bärs ' Korsikas historia" till graven”. ”,”Dödsklockan ringde från |- agadus varken. av fel eu ”Jandsiögde, =". endtrtrtrnter - ; "Många" anekdoter omgav. den pittoreska figbren "med 'röman; kens "glans. ' Körsikas befolkning "bistod hononi'i vått och torrt: Den .sgåmle rövaren fick 'måt och klä eder och ifall han anhöll om logi, wvägrades den aldrig i byarna; dä gammal gästfrihet var helgad. lag. "Tusentals annars laglydiga bönder "far under" dessa "tunga "år hjälpt , 4 den ryktbare” banditen; han vars" Tades $ystematiskt 'om varje por och, vandra av” befolkningen än; irligen ' ogillade möderniteter,. 'som var ute: på landsvägarna, och! land kergeri. I de vildå snårsko-"' garna som täcker entstor:del av) & dep. romentiska. men ack så olän-, »diga c ön, Korsika gäller. inte, frans-, männens lagar. Där lever ä än idag . rövate ..och.: banditer;;yngte och : "äldre, men ingen, är som- Muzza-- Tettu, var. Det försäkras med: djup. på Nu har han ue 81 år och det gjorde 'han tillsammans' med sin charmanta maka, Lady Clementine, ”ochN det traditionella: V.-tecknet, E örbud-för. barn: 1 Satt "köra? "traktor, STOCKHOLM (Press; SEn i Trässberg i Skaraborgs i höstas inträffad traktorolycka di en traktor, förd av en Hoårig poj ke, körde i diket och en m j sexåring "dödades, h: länsstyrelsen , att hos regeringen ” ifrågasatta skärpta föreskrifter när det gäller för barn under 15å år att. köra traktor, : Det' är ur åtskilliga synpunkter infe tillfredsställande aft "ansvaret för: -manövreringen av 7 ; traktorer” kan: anförtros ” barn. under denna ålder säger. länsötyrelseri, En trake; tor än. inté, lätt att manövrera; och dess framförande > ställer- ganska... stora :krav :på föraren. Trots: att i ör med någon" högre hastighet -innebär 'den'. dock i och” för sig'v en betydande riskfaktor, Man: "förde knäppast” begära ' att| barn. I den åldera' har, den mognad ' och "det - omdöme, som. en? smotor=> fordonsförare måste; besitta, "Anled- bruksbetonat lån, som; Skara] med "dess stora. aren litas. därför barn "till traktorkör=.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.