FRV LAHOLMS TIDNING RAA VEAN le N Som i alla andra till:den: drastisk varande gatun storstäder är trafiken i Milano våld: hn. a och: gp ynmerligen. dyrbara "åtgärden att anläg dich varför 1 Här na till den tvådi stråk, Piazza Diaz on na har måst skri ga en underjordisk gata under den nu=" ya gatan vid: stadens mest 4 trofikerade Unitéd. Artists-Hilmen ”Foreign "> dätrigue” har till stor del inspelats i Stockholm; Varhelst filmsällskapet | ” höll till sämlades stora åskådarmas- sor, Bilden "visar filmens producent, amerikanen Sheldon Reynolds, samt 'haris medproducent, fransyskan Ni- 'cole Milinaire, som helt charmar | kungens vaktchef ' vid högvakten EA itanför. Stockholms slott, = I. et guldgrävarläger i Alacka höll. predikanten söndagspredikan i sin "kyrka inför fulltalig menighet då" en upprörd och ivrig gosse stör- täde in och' ropade att man funnit ytt guldfält omedelbart utan- taden, i Församlingen råkade i föllt » uppror och trängde sig mot dörren för att vara i "främsta ledet då. det gällde :inmutning. ”Stopp? röt. "predikanten 'men 'stentorsröst från predikstolen, ”sitt ner, jag har ännu. fem ord att säga er”, Otåligt satte sig församlingen medan präs- ten gick ner från sin plats och för- bi den sittande församlingen mot dörren;” Kommen dit kavlade hän upp. ärmarna och ropade; ”Så, nu kan vi i starta. 2 : & I samma båt. [. Eleverna: 1. en internatskola bör- ” Jade allvarligt. klaga på kokerskans - -mathållning och till sist "lämnades eh petition till rektorn i saken: Den- nå kallade förstås in .;kokerskan, som emellertid tog klagomålen mye et lugnt, ” pe Bry" 'er inte om vad de säger, ; > tröstade hon. De kommer in till mig . på samma sätt och klagar på er un- "ua dervisning. | s "Spyflugan. stins Ar möter nade ga= . | honoraren började strömma in " [bjöd henne var bohemiskt, händel- "PARIS (press). 2 | Man har väntat länge på en "bio- - under domsåren.: ' Nu har den kommit och författaren är den person som kände honom bätt- re än någon annan innan beröm- melsen infann sig: -Fernande Olivier, ”Den vackta Fernande”. från. Or, hemåren i' Montmartre under åren! mellan - sekelskiftet ' och första världskriget! Hon är nu en garhmal tigdom i en liten” bakgårdsvåning i Neuilly, ”Picasso et ses amis” (Edi-. tion Stock) heter hennes bok. i; -fför dörren: Sedan” etal grafi om Picasso av någon ur. hans 2 och sjuklig kvinna'som lever i fat-]! : Efter åratals samlevnad övergav. Picasso henne ungefär samtidigt som han slog igenom. Även om hennes bok ' är helt fri från förebråelser|: märker man mellan raderna att hon fortfarande är bitter över att' hon inte fick stå vid Picassos sida när han blivit geniförklarad — och när I jämförelse med 'de flesta” av si- na samtida kolleger av samma ge- neration var. Picasso aldrig direkt fattig; men han -hade det ofta svårt. På vintrarna hände det att ateljén i Batésu Lavoir v var så kall att vatt- net frös till is'i handfatet och Fer-| nande måste ligga till sängs hela dä)” garna, Picasso led dock mindre av kylan, han arbetade hur iskallt det än drog i den gamla träateljén. Mot. Fernande var han "alltid vänlig och omtänksam även om det ibland hän-] de att hah hade äventyr” med andra kvinnor. Det var han som städade ateljén. och gjorde inköpen " medan hon satt hemma i dej enda fåtöljen och läste romaner. s ”Den vackra, Fernande” "och ;Pi- casso träffades en vårdag vid fontä- nen " utanför "Bateau Lavoir, Han lekte' med "en katt och hon kunde inte låta bli att skratta åt honom. De kom i samspråk; han bjöd hen-| ne på en kopp. te i ateljén och hon? stannade i tolv år, Det liv han er- terikt, tillväron stod: aldrig :stilla| i Bateaur Lavoir, Där bodde då en koloni målare, skulptörer, midinet- ter och tvätterskor, Alla hade eko: nomiska svårigheter, men det fanns alltid någon som kunde ge de mest de ett handtag. När situa- tan: prosten, som. skall till: t ti tt ärende. : i 2 Vet du' att det värit eldsvåda mmä: i' natt? ' undrade prosten, "> mm Nej; fick du »-mycket förstört? | — Ja, alla mina predikningar: -- Lv '—' Kunde « väl tro -det.. Så torra Le som dom vart rotar ha tionen var särskilt kritisk brukade man beställa en flott måltid för alla hyresgästerna från någon av Paris bättre :-restauranger, När budet an- lände. svarade" man. inte på hans ” Snål, snarstucken; Picasso har ju rykte om” sig att vära snål. Det bekräftas av Fernan- de 7? Olivier.- Hon berättår" att han]. aldrig talade" om'för. henne hur mycket] 'han fick fören tavla och att Han brukade fösta sedlarna med sä- kerhetsnålar i sina fickor, Det; var jar också att han var mycket stolt över sin prakt- fulla fysik. och ofta” irskilt när| han' väntade dambesök tog emot med "bar överkropp. , Ibland. hade han inte” mer än en schal om midjan. Trots att Picasso roadé sig ganska tappert arbetade han mycket -hårt, 'ramför alt om nätterna, Hans enda mål i livet var att göra karriär och alt han vär ett geni, Man förstår att Fernande ' ibland. kunde ' finna :ho- Inlurbant : När en tidningsman häromda- Ben var på väg från Tyskland "med tägfärjan Konung Gustaf V försökte han via Tadiotelefon ,ringa tidningen, Samtalet kom "fram och så hördes Trelleborg ”Malmö-bordet säga: to — Samtal från Konung Gustaf .den femte: — Nej, låt bli att skoja, sa: / efter förfallodagen: = han tvivlade aldrig ett ögonblick pål. stidningens” telefonist och la på ;Jurer.- : Tr imd iUndår denns rubrik besvaras ful "diska: frågor av allmänt. intresse i0t - en ersättning av 2 kr I fri- märken, Frågor som kräva ett me- va ingående eter enskilt svar, ber tingar ett något bögre arvode " : FRÅGA: Kan friköp av lägenhet . enligt Ensittarlagen ske även om det är inom gruvutmål, lägenheten är byggd före år 1914? R. F. " SVAR: Sannolikt kan friköp ske, om marken är i enskild. ägo. Vänd Eder till distriktslantmätaren. för närmare utredning. . 0” - : FRÅGA? Vid en tomtaffär skrevs i kontraktet att pengarna skall be- talas vid 'en'viss' datum, Köparen har av vissa skäl vägrat att:betala vidi Jontraktet. angiven tid. Kan jag uttaga ränta från den dag då betalningen skulle göras till den dag betalningen verkställes? I kon- traktet > nämndes : intet om ränta : : Prenumerant - : gäldenär ej betalar å föreskriven tid, är han skyldig göl- "Ida :6 proc, årlig "ränta från: för- fallodageri! "Huruvida "här". giltigt skäl till dröjsmål föreligger undan- drar: sig. vår bedömning. = += + ; FRÅGA: Jag arbetar åt min bror med "skördearbete, ; ladugårdsarbete Han . har mig.vanmäld ' till riksfi kringen bland 'fåst anställ- da... Om! jag råkar ut för: olycksfall "Ti-arbetet, är jag barättigad att ut- få ersättning: från riksförsäkrings- v SVAR: Ja, ty. Ni'synes vära att anse såsom arbetare: enligt lag om försäkring för . olycksfall i arbete, - FRÅGA: Fyller. 67 år i slutet av december detta år. Behövs ansökan för. att' erhålla : ålderspension? : Om så: Till vem. skall den sändas och huru.'snart? .' " Osäker; om folkpension, nom” ganska påfr bara av den 'anledni "Han: var de; Och inte] nän misstänksam, snarstucken 'och svart- sjuk). men författarinnan" försäkrar |. att de år hon levde tillsammans med horiom' var de rikaste'i' hennes liv Hon: säger emellertid också att dei vär urider denna tid söm hon förl rade "alla sina illusioner:': - > De Porträtt som” Fernade Olivier ger av. Picassos vänner, Guillaume Apollinairej:Van Dongen; Mac Orlar, och "Max "Jacob, för att ita. de mes! kända,” blir aldrig mer "än ”anekdö: ter. Ofta mycket lustiga, 'Sonv bilé av den unge Picasso och: kretser kring honom är emellertid henne: lilla "bok alldeles utmärkt, faktiskt en av' de allra "bästa som: skrivits om bohemgänget från: Bäteau La- voir. Den har en underton av öm- het som gör att man känner: djur sympati. för författarinnan 7 "Richard Gusto ga amerikan har sagt! ” l En man kan varje dag i tre må nader, snubbla över en olämpligt | placerad : papperskorg och. sedan i ilska sparka till den! + pirr Redan andra gången en kvinna snubblar: på korgen, ser hon sig om och hittar ett bättre ställe för den. Det är detta , man n kallar, kvin- mat brist på logik. 4 — Han säger, "att han älskär mig högre än'sitt liv! "7 osa St oi i — Nåja, det vill väl inte säga så knackningar vilket alltid iltera- de i att han ställde korgarna utan= mycket i betraktande av” det liv har för. . agetotar te i : ”” STOCKHOLM (Press) yv Ett . visst "behov: av, ökat. rätts=, åt innehavare av sommar- laga. ar tredje. Jagutskot- Istugearr enden h M | 2 "= flands län. De båda förstnämnda hari- » Htillstyrkt motionerna, medan Jläns-" ta avstånd från förlaget, - styrelsen i Hallands län synes helt! : 1 Hallarås län: beräknas antalet: sommarstugor vid länets kuster, till ca 16.000, varav c:a 15 proc. är upp- förda på arrenderad mark, Ur social kt fyller dupplåtelser- | ett föreligga, varför fer en 'av Sundelin,” fru Sand- Iströra: m. fl. väckte motioner i så- idant syfte. Inom I lagstiftningen om i om. m. och det synes "man ockeå överväl Mtogns gkydd mot uppsägning. - Hartans oc jordbruksdepart te- sger att öka arrens ställningstagande har tre, länsstyrelser — na ett stort behov, "påpekar läns-' styrelsen. Många som inte har eko nomisk möjlighet att skaffa kapital be hn nad etter att införå någon skeva ör- tiorisrätt ; för arrendatorn; Införan- det!av sådana bestämmelser skulle tt: kunna medföra att markägarna inté i-samma utsträckning som nu blir benägna-att upplåta tomten”på arrénden, en utveckliig som ur so- cial ..synpunkt .knappast: är önsk- värd. Då det gäller större och mera påkostade. sommarstugor I lär.arren- deavtalet vara så utf da, att ar- rant. 1 ör” insända föreskrivet grund- arvode å två kronor, Önskas. direkt brévsvar. bör namn och dress sam- Med: Sickan 4 i i Venedig: och ”I sjunde himlen”: Björnstrand "och" Sickan Gunnar i Carlson på Venedig berömda. piaz- 201: en scen & Hasse Ekmans färg. film fö Svensk Filmindustri söjun « de: himlen”, . Den bekanta. ”Fontana di 'rrevi” hi Rom; där turister: kastar en slant i vattnet för att vara säkra på att.en gång i framtiden 'få återvända till den eviga "staden, kommer. nästa år att få :ses även 'i en svensk :färg- : Hasse . Ekmans : SF-lustspel AVNenn eng "AUDIENS HOS ADAM: skogen på Borneo. Adam 3 kom till "och han var lite e ” -han fick låna en nn när fan Bror ot a -siner och kex är nog bra” sa' Adam Men det värs:a är, terna, a så jag har inga händer med dom... Men det ä . "som kallas för civilisation?” Hegenbecks härom dagen - H pidigare. Så Pessen i Hamburg. ”Apel= . ”det fanns inte hemma i ur da att jag blir så kall om förts SM är kanske sånt Några. av oss har kanske” - Pearl Bucks gripande Lilla berättels se om :sitt eget barn, Sigrid Und- set hade också en liten flicka som inte var:som andra och hon har berättat om -henne' i sina böcker, Det finhs många föräldrar; också här i: landet som får uppleva, det ögonblick då de upptäcker att deras lilla barn inte är ”riktigt” på ett eller annat "sätt, Det. verkar söm om antalet av dessa barn: skulle snarare” ökas än minskas, skäleri kunna vara flera, det nutida" lev: Ett nödror RE Av Märta Leijon ) ex läst' från mödrar. land ochi detalj ta reda på hur allt ligger till. En skribent har inte allt för mycket av denna världens goda. /s Men i detta fall ä är det myndigheter och andra ansvariga som bör ta upp rar och barn. Det finns i riksdagen och på andra ansvariga poster mån= ga kvinnor och män som är verk. liga. människovänner. och gör sitt bästa. När de tar saken i sina hän- der' bör .den kunna få en Iycklig | " lösning; Det svenska folket har un. k henne ett nytt, ja rentav skulle inte ens skriva akevan tillbaka, e e läsa brevet och ställa till onödiga obehagligheter? Vore Inte” det Dra synd, nöjd och lyckli ? Stryk ett streck över det förgångna, är ännu ket ung och det dröjer säkert inte... länge förrän ni träffar den rätta, Ena I I förtroliga wtunder Svar till TOlycklig”, + Hur gärna jag än ville kan j. Jag inte d gunnes alla detaljer i era föregår, le i 2ar äh må just nu på resa, m brev under | Jag kan minnar aldrig varit I kontakt e tlit 1 trassel i hennes äktenskap: hennes man kan. flickan måhända är : a» NÅ är Ännu myc- a som besvarar era känslor och iom kan Hoppas att nl" VI kan glömma Svar un "Dignus", ” d: gör ofta förl mycket svåra, men den' goda bar- navård vi har gör säkert också sitt till för att även dessa' barn, över- lever de första åren lättare än förr. Att ha ett barn som är spastiskt eller på annat sätt födelseskadat be- tyder inte bara bekymmer, nets framtid, arbetsbörda .. fö; allmänheten : sällan föreställer ssig, Genom god vård kan många barn, som. betraktas. som efterblivna; nu bli så bra att de i en framtid kan försörja sig' själv. Några få är helt obildbara men i gengäld finns ;det andra som .är- verkligt intelligenta trots de kroppsliga defekterna, re Vi har i vårt land hbärnhem "och |? skolhem' där sådana” barn får” all den vård vetenskapen kan tänka ut åt. dem, .men givet är. att likaväl som normala barn behöver kontakt med sina föräldrar:så behöver dessa barn 'det i. ännu högre grad, de är me isolerade" än' andra ' och bero- ende av att ha' någon” "att trygga” sig till i live I mitt postfack - BH naste tiden hittat brev från mödrar |. på. Gotland soin har 'vårdbehövande | m; småbarn. ” --Imig att på. Gotland finns inte något "Thein för: sådana barn utan de skic« kas” till" fastlandet. ' Resan dit;tar föräldrårna kän" inte: komma" och hälsa på; sina” små bari mer högst "ett Par gånger om åre de inte" är 'särskilt' välbärgade och har god hjälp i hemmet. ' » De undrar om 'det inte vore: möj- ligt att få till stånd ett; litet "hem : Mödrarna "' berättar för | lång tid" "och är mycket dyrbar och |: he Lödde en en n god. "bit da all- der de örflutna åren gjort så mycket för'andra länders barn och mödrar att intresset också bör ' räcka till för de svenska har« nen "och hemimen, tå sl utbetalas , folkpension åt sådana barn, sedan läkaren konstaterat de- ras handikap, redan medan de är små, ' Särskilt de spastiska, barnen lider av svåra k 1 som krä- It e ven, Med IH En av mödrarna föreslår "att det | bröllopsgästerna till deras Platser i kyrkan: brudens :släkt och vänner” aa till vänster, brudgummens till hö. ger. Sedan är det också brukligt att ig hälsning, ; >>> It "Galle", v "Svar till »yjola RK” Kyckomara skalkarnas uppgift lr att onvisk' n eller : båda kyrkomarskalkarna mot bröllopsmåltidensa slut läser upp. ver tillsyn natt och dag, de som har skador'-på ' balanssinnet kan' inte klara sig utan faller när de skall röra sig på egen hand, För de blin- da gör man numera ganska' mycket men de spastiska och på annät sätt födelseskadade barnen: är minst lika behjärtansvärda fall, 7 : "En "annan mor” berättar att hon ti har ett: barn som ser. underligt ut och folk säger-att sådana barn bör- t de aldrig få gå ut när det är dager, Inte ens Gudsivi arma sol unrar man dem; "Fc tanklösa, 'men” så hjärtlösa' det räcker. fö : Vad tänkte prästen? : bju" pastorn "på lite åtar de'..va" Bå mycke".t I härd ESR Den som läser upp det sista 'telegrammet utbringar levet för frånvarande vänner, Fe tilll . ”G ata Jag och be att 1Å' Å många : problem. Fi Efter vad få kan mind har jag dock med jie flickvän. Men så mycket . a ge er lycka och ett lyck. ' :' ligt hem I framtiden, fått ett arbete ni trivs med, försök frågan och” framlägga den' till en or , odla olika Intressen och tag 1 er själv 1 kragen, lösning som är bra både åt föräld- mycket mer än vi'tror — om vl själva verkligen vill och inte med- fet gräver Skriv i bitterhet och minnen, Skriv gärna igen och hjärdlig hälsning. "' ilan o om +," utträde ur statskyrkan göres på den ' där man ärskrle "' ec -Pastor X höll för en tid' sedan ” begravning ' på Jandet, Efter. det sedvanliga kalaset, då pastorn skulle ill att gå hem, förde honom vlra den på stället helt diskret ut fars : un. och: viskade: +: :: sr 3 i: Jag skulle så ”gärtia ha' velat vi allas som haft friskd och mala barn har säkert mer må vara..ett ringa fackotfer” om vi räcker: en: hjälpande" hand åt våra hårt prövade :medmännisko : fårvägen. På det magra lantbruket : hade han knapp näring för sej och - sin, familj. Extra dagsverkan hos]|” s de« välsi ide: hjälpte .honom på Gotland så 'att föräld vore i stånd att upprätthålla 'den viktiga kontakten med. sina "barn, Kanske är förhållandena "likartade även på besöka siha bårn på "grund av avi mindre vårds' och: skolhem skulle kunna anordnas i samband med nå- gon: annän sjukvårdande eller. bar= navårdande anstalt 'på en sådan]; plats att besök är möjliga. Vi ska komma ihåg att detta' är inte. en fråga som bara angår ett fåtal. Vilka: som helst unga och friska familjer kan .. få ett'sådant barn, Olyckan » kan drabba rik "och fattig, medel- måttor . och rikt begåvade: Nästa barn som kommer till världen och är olikt andra' kan .yara ert eget eller. ert .barnbarn. ; Vad' vi gör åt andra gör vi åt oss själva. ”-” "2: andra” håll, att föräldrar” inte. kan |: stånd -och - bristande" resurser, Då |: kan ' man: fråga” sig' om" inte ett T' ; en droppe. Då svor sonen "er dyr]; över de värsta ekonomiska svårig- " heterna. Grannarna 'tyckte att han var eh rejäl årbetsmänniska, som äl gjorde skäl för dagspehningen "på; halvannan krona” Men «= det «var ju i alla fall ett betänkligt fel å” karn, Han söp inte, tackade "alltid nej till' snapsen och katfe- : "göken och Jilla toddyn; Det hade mah "aldrig" förr. varit 'med -om il. "den byn." Ingen visste varför han "var så avogt stämd mot ”det star- ”ka”, Endast han själv kunde. med » bitterhet i sinnet minnas' hur fa- "den ” slog ” och 'pinade sin arma hustru — hans egen mor -— så län- ge brännvinskuttingen från närbe- » lägna gästgivaregården hade kvar] ed, att aldrig-bii lik sin fö Tiden gick” och snart får” deh : främmande mannen i' byn en dell” Det har inte varit. möjligt för mig att personligen” resa över, till Got "sympatisörer och : efter. något "år "har han en fest i sitt hem, där för- : teläggar; att gå In i 'logen. Ville bygden, förut hade man' öf fått gelikar, de bröt mark åt 085, sena ' Stötestenarria ' är mångar N ; själva” prästfar hab varnat tidens ondska”och hya: före= "ringar, söm genom ålna föredrag ; kubna sprida gift I de känsliga sjä= ' Jarnå,: Gubbarna ' håller; med 'bin , örjare och förbjuder åina kt. CS utanför oh skräna och stör; Så var det faktiskt mel än at. av "Sveriges små bysamhällen, nlir eka en loge. skulle blldas.' Meh mof=- " Eång ger styrka och snart ser man ett prydligt ordenshus uppfört med Boda krafters bjälp. Detta föres hingshus' blev en ny epok för den ' hyra skollokai eller minsia utrims - ine t, ex: för 'ett' föredrag. I god- .templarlokalen började fölket' att "få kontakt med omvärlden och här . kom - första : biblioteket "till orten " öch så sakta växte de olika före= ”hingarna fram, tack vare; att fan, : "hade en lokal Pionjären kände;en- viss värme i hjärteroten här han . såg allt flera av; motståndarna till ' föreningshusét kommåä och dvlyss: , na det som gavs, till ledning i des ras arbete. Mannen vid sidan om kd ”allfarvägen hade "gjort sitt liver k. Heder 'åt honom "och .bans ”Sjunde himlen” handlar. nämli, :Jomr en. turistresa till Italien och ef- ter: att'ha njutit ; av den. soliga.-sö- derns Fröjder ä är ju ingenting na- HELA" VÄRLDEN. turligare än att bussens sin!slatit,'. 'vattnet, vara för. Gunnar : Bjärn- strand. Han. gick" nämligen” så iv- rigt baklänges inot fontänen" att han ibblade > mot: "och rendatorns "rätt behörigen tllgodo- Jför inköp'av tomt har genom arren-' | deavtal möjlighet att få sin önskan! vistelse i egen styrelsen anser! stuga uppfylld. Länss det knappast lämpligt att för detta slag av arrenden införa lösnings- skyldighet för markägaren beträf-' ses och länsstyrelsen här därför me- I nat; att något merå påtagligt behov av "rättsskydd åt: arrendatorn; inte föreligger. "- mha ” at or Re SR RE föll pladask i vattnet: - | Hon — Du ser bekymrad. ut. : dig'i går så mycket? - st Han' — Ja. "Min, fra råkade se re ville. fara till fontänen och kasta : : Mest: "mitnesrik. tord ”slantkast- " ningen; ;som” man ju skall 'utföra = över ena axeln" med' ryggen: mot l Betydde 'den där kyssen .jag gav "När det blåser," leker I Peter och Marie. med! drakar, z r varandra och h ropat b ho ho te , "försöker" ée att jen det är dimma, gömfner ée sig SE När fn - dem. Det är iskaramelle så föger. de på. fande av arrendatorn uppförd bygg-. äv pe et - | Laholis Tidning är är. ; occsätilig 50 som a. annonsorgan i ska alla
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.