| ; : oo . | ASSR : : Seve Toholm.. AN: eo KÖRDAGEN DEN 17 DECEMBER 1935 =: Co 7 are ttetvare. | - ELSA ENE . | | a . Ansvarig ut J.B.B Lö 130 - pA man toes SN . 20 are, a se a 'Atomåldersmetoder i oljefälten ger rekordproduktion PLOESTI, Rumänien S Atomåldersmetoder hjälper n annänien att exploatera nya olje] ällor i oljefält som bh. i hundra år. " beerbeta > "Ingenjörer i oljestaden Ploesti vi Karparternas södra utlöpare avd Jar att de nu begagnar sig av ra«! dioaktiva isotoper av kobolt för att ta reda på hittills okända: oljetill.! gångar i gamla och nya brunnar, Dessa isotoper ingår 1' nu Uutrust= " ning :som nyligen har levererats -) 11 södra Visserligen är det närm ast tö i dag Hi morgonen i söd- ; raåa- Halland och sn . ligger ofantligt tung, men samtidigt 10- var väderleken mer snö och kallare.” Det är snart - ganska . hopplöst. Dock har ret det, goda med sig att.snön blir et också klart. Men” igganide och, där det plogats & - ter halkan in med oförminskad styrka. : : ren Babs beställer sdentitetsbrickor ål sin fömilj och ger därmed | 2Y Sovjetunionen, Isotoperna fin : Sens tå or Noa = fönass sy TO JCNSVETE exemp ela iges Babs visar sig därmed ha | inuti ett litet rör med d | - förståelsi dvändigh ; Md > visar sig därmed ha |; med omkring 120; / ra av en id kning, särskilt när | mm. diameter som sänks - 4 blev: at ende upprätt. och passa- På "vägförvaltningen har man gerarna. klarade sig utan några fortfarande fullt pådrag och kör med allt vad maskinér man har. det gäller barnen. Tack vi ärarkå i r ks are lärarkårens insatser har i många skol . barnen nästan hundraprocentigt försetts med identitetsbrickor, ibland . på-resp, kommuners" bekostnad... > a brunnen, Kobolten reagerar för ol-" ja och en elektrisk apparat vidare- befordrar dessa reaktioner till ytan skador. : . Arv gör verkligen sin plikt | vig 10-tideh for en'Skåbebil'äv |. >> I”, Pena Jösda . NN (rv av .ett. särskilt ill det yttersta men man hinner | körbanan på rikstvåan vid Köv-| STATSREVISORERN. El NOA MÄN än dine brukad R 5 Å — a . ade Rumänien im= ju inte att 'vara , överallt på en gång, I går hade man ett fantas- tiskt jobb'att hjälpa fastkörda bi- lar. fria.” Särskilt utsatt tycks trakterna kring Veinge. ha varit medan det varit en aning lindri- linge. Betydande materiella -ska- dor : uppstod på fordonet. Strax efter kl. 12 krockade två mötande personbilar vid vägporten vid Genevads - järnvägsstation. 'Att trafikspegeln vid bron" var igen- rtera borrapparatur och utrust- ning för raffinering av oljan sicn Holland, = Belgien, ' Storbritannien och USA; Men- under de senaste! fåren har: Rumänien med Sovjets! hjälpt byggt upp en' egen industri som . "framställer borrar, 'motorer, Försvarets högsta ledning - >: betänkligt överorganisérad ny v > JULSLAKT: JULAVÄR... are söder om Laj ene 3 N N ra RcmAR oa en eta . = ! L sed — i gr Många bilar satt" fast i anda snöad vid tillfället kan möjligen | STOCKHOLM (Press) ..'. -''Iverkligen har råd att, upprätthålla | Pumpar och rör för. brunnar och : ar kring Veinge i går — uppgitter- ha bidragit till sammanstötnin- Det kanske mest betydelsefulla | den stabs- och förvaltningsorgani- godsoddesier, Denna Industri tills T : V Igen. : Nn a ö Brat H ng a N : er - ä ' 8 förslag . Som : årets statsrevisorer sation, ” som . nuvarande tredelning | behov utan Oxporterar dels bort na divergera något men man tor- de kunna räkna med minst ett + i | 30-tal, Hyvlar och plogar körde i Från järnvägen i Låholm med- delas, att. tågen söderifrån "kom i någorlunda tid —' förseningar på halvtimman räknas , knappast i detta sammanhang. -—' och -att det i 'går gick. något. så när. "Men framlägger gäller .en genomgripan- de nydaning på försvarets område, när : det: gäller. försvarets högsta ledning och de högre staberna..En= hetssträvanden och rationaliserin; : | apparatur. till Sovjetunionen och eta jandra östeuropeiska stater samt Kl= vas > oc |'na och Nordkorea, «0 7 | Det har ofifeiellt "meddelats att den rumänska råoljeproduktionen | år kommer att bli större än någon-' dan-tur, att:en plogbil kom just vid 1l-tiden i går! kväll; så hade Markar f rasti » Vid: ” gårdagens . kyrkofull- mäktigesammanträde i Marka- skolrådet utvidgat Si | ett och-hade vi' inte: haft en sår Vv sa yt a & om" ändrdnandet 'av' en "högre skola "motsvarande realskolede len av':allmännä läroverker av- : sedd att vid lämplig tidpunkt . övergå till nioårig enhetsskola vi Tf M i vi väl knappast kommit : från fullmäktigesammanträdet i; Vein- så mjukt, Värst råkade nog en buss "från Halmstad"ut upp ket men som tur i obure vaj etfstiäd.? Detta skolades "av; men den dikeskörningarna "skor tämligen i stål. hemma man ju själv? É att,” de "uppmanar under-: sådana hu; råder,” räknås: inte "dit; : Me ; r t låta: bilen ; tår h det snälltåget. norrifrån, alltså ' Göte-, E,; var ;1 dag"o:a tre 'och en halv.timme försenat och även en i och” olyckor + dikeskörningar” rhå'landen', som är tanken bakom revisorernas. för- slag, . vilket bl; a; framlägges' med hänsyn: till att . försvarets kostna- der' tenderar att ökar i mål: för en kraftig kritik; den kän- hetecknas 'av ” dualism,” säger de. na alltjämt i grund och botten som bördes fullt siälvständi enhez lig” plats att utbygga enhetssko lan över” realskölan, Fullmäktige " beslutade -/ enhälligt att ge skol-; rådet 7 detta utvidgade 'uppdr: Detta”; innebär > 1, praktiken ett,” of FC jandstingsman ALGOT LUNDIN” » omvald. ordf sc” Markaryd. Den skall startas sna-|des f landstingsman” Algot Lun" rast, kanske redan inom två år. din, ”Ekhult. och tillv ordf övers ” Till "fullmäktiges ' ordf . ömval- lärare: Stéfan Granström. ” Auto påbörjas 1957; färdig 1958 FD Skånes tredje autostrada (den andra blir Malmö—Vel-| : linge) skall vara färdig 1958. Då har nämligen rikstvåan på" sträckan S:; Varalöv—Rebbelberga blivit förvandlad till en '|' prydlig tvåfilig..snabbväg, Strängt taget är denna nya auto=" ' strada endast én liten'del av ett större jobb — autostradan ' .- Malmö—eGöteborg som skall projekteras i-början av nästa å i St KA SR H på att vi Vi: hoppas förstås rande.delar av autostradan inom vårt län så snart som möjligt t på vär lott fallér fö planerade. delen förbi'Änbelholm sträckorna, Hasslarp—S. Varalöv och. i Rebbelberga—rlänsgränsen uppe på Hallandsåsen, framhålle förvaltningen i'Kristianstad: .: i « Hallandsås" blir "inte 'svår att forcera, — vi har tänkt att gå fram ”öster” om. :den' nuvarande Rebbelberga är nu färdigproje terad "och vi höppas kunna sätta' i gång arbetet 1957.: Markfrågot- na är i stort sett lösta -— lyck- ligtvis" kan vi nästan hela. vägen följa egendomsgränser. ”Anled- denna del är att Ärgelholm : | måste få en . ordentlig 'förbifalt NA och eftersom det ändå skall bli Ar ARME SAE" | autostrada Mölmö— Göteborg är i - / OPPAREN|det ju lika-bra att från början SENSATIONS SVA A6-årige | bygga förbifarten vid Ängelholm DR Orefen för västtyska säker- i autostradastandard. - "Ty hetstjänsten, som för halvtannabf. can rei år sedan försvann; till östtysk” ett. t tillbaka till Väst- land, har rymt ti illbaka . åt söka -' omständigheterna — kring tyskland: Hoppet” & i äl årlin i fl - : isk insats. Man : ; t "ett: av'|hans flykt'till Östberlin i fjol. : : : n given ekonomisk insats. fan a be- äster . betecknas: :som 'ett' av.ihar OR | su: : T r ju 3 litet Jän hittills avlasta familjerna de be . komm nisternas - allvarligaste Uno oct TED om dr ENIRG LILLSKANSEN AVNJUTES SORGFÄLLIG , |nåste. ställa frågan, om ett it et äl Ir Farnkostnaderna, Men nå- |ner. ij a skall, få fortsätta att bygga reste=|--- tom den nu| . vägdirektör Ake Sigfrid på väg- rikstvåan” och klarar oss på /'så |" sätt undan med en” stigning pål. 140" promille ”mot rikstvåans 601: promille. :Sträckan Hoärelel: | ningen till att vi börjar med "just |.” särskilt parlamentsutskott I | som -har :illsatts för-att under-| bussens: sida trycktes in ge lafrädes eember 1947 till nuvarande 200 med: - att "man ansåg det nöd- ndigt att försöka begränsa - abonnenttill; römningen. :. Ge- "nom okr H ningen motiverades. då : 'penningvärdets fall sedan]. har avgiftens verkan il, Höjningen anmälnin; leverket före der 17 dec, . (Stockholm' i dag. TT.) väntande abonnenter har det sista Aret starkt ökat. : En vå, har: nu ansetts påkallad. : göller icke sådan om... nytt abonne- ” mang, som kommit in till 'Fe- ter, envar under sin chef.. Försvar staben har blivit starkt armébeto- nad; - och i vis: förlorat” sin svarsgrånar' gemensamt. orga nom att militärbefälhavarna' ope- rativt underställts ÖB och försvars- staben direkt samtidigt som -armé- "chefen, och arméstaben .tillagts. an- svaret för arméns” utrustning "och organisation har befälslinjerna /in- bm armén komplicerats. Vidare har varje" försvarsdistrikt .sin speciella jterritoriella indelning:' armén i råden, alla ' utan gemensamma igränser, . Stabstjänsten . är vidare mycat ökad och det är tydligt, att försv: naderna för högre staber och cen-' Tr dshetor ä. ; Vår nuvarande försvatsorganisa-] öres av revisorerna till före- i Trots all' samordning inom försva-i ret fungerar de tré försvärsgrenar- : | ningar redan 1947, , strikt och flygvapnet i flygbasom-! rets högsta: ledning känne-' tecknas av överorganisation. Kost-' behöver: upprustas" 7 Statsrevisorerna har tagit del av arbetsförhållandena vid ett antal av bili kti : de ter ' sin - drygt 11 milj, ton, 'Rekordeét före "andra världskriget sattes 1936 med 87 miljoner ton, Denna 'siffra. överträffades första gången 1953 då det finns 32 sådana — och har där- vid funnit att både utrymmen och utrustning är otidsenliga och otill- fredsställande, Det kan i längden inte' vara förenat med god ekonomi att: bedriva en verksamhet av den- na hatur utan ati.ta i anspråk den tekniska apparatur som numera «är möjlig; att "anskaffa," menar: revisd- [rernå Med Ku tillämpade. metoder blir: :arbetet -, onödigt; personalkrä- uppgick "till mer” än; 9 milj. ton för att följande år stiga till närmare 10 milj. ton, + i ct ' Den'rumänska oljeindustrin som. är Jandets ekonomiska ryggrad kom under 'statskontroll "1948 och drevs” från august! 1951 av ett blandat rumänsk-ryskt'statliga bolag "Sov. .: rompetrol”; Men detta bolag upp« der sedan liksom flera 'andra ”Söv- rom”-bolag inom andra rumänska vande, "varjämte det bris= ter i effektivitet. : N YTrots att. bilinspektionens t- å inspektiohen oömorgåniserädes, ökat från 153,000 till. nära 300,000, har, antalet" besikt= ningsmär ' ndast ; ökat. med 'c:a'3T proc, Och när det gäller lokaler och teknisk utrustning arbetar man: med ungefär samma resurser som för 30 —40 år sedan. Fordönsbesiktningar- na utföres : regelmässigt ute i det fria,. på ' någon” gata'i delb > Oljeindustrin 'och "de övriga in- dustrierna är nu helt i rumänska] händer;.Ploestis största oljeraffina-', : ideri, som vaktas av beväpnade sol-:" dater, sysselsätter nu mer än 2,000 män och kvinnor, och framställer mer än 20 olika typer av bensin, fotogen, ; dieselolja ' " sanit ; andra bränsle- ;och smörjoljor, Raffinade- riet' gör också butangas somm; i fly=: tande form pumpas genom en un«= derjordisk ledning till. den rumän- närhet; till där” pågående ' trafik. | Uppkörningsbryggor 'och annan tek- nisk/utrustning för att mera ingå- ende. ;, prova fordonens egenskaper finns endast i ringa omfattning. Lik- väl har frafiksäkerhetsrådet 'vid ett års reella 'avgiftsni- | iitärområden, marinen' i marindi-: ska huvudstad | som lig- ger omkring" 60 km. från Ploestl, , Gasen används för hushållsändamål, Det är mer än tre kvarts åthund= rade sedan som det första raffinade- riet byggdes”. i! Ploesti "7035 7 par fältundersökningar funnit, att motorfordonen i landet i inte ringa grad är behäftade 'med sådana tek- niska brister, som inte kan godtas äkerh kt och som itrala « förval är imycket stora... + 7 I ett framtida "krig r. i uteslutet 'att armén så att säga för ;J UP trafik $i] kan förorsaka förluster och skador | på” liv och materiel, p Bristerna ifråga om bilinspektio- nen-kan inte försvaras med bristan- de medelstillgång, Under 1953—1954 ' uppgick förrättningsavgifterna en- bart för kompetensproven till över 3 milj., . medan utgifterna 'för hela - bilinspektionen stannade vid 2,6 HR I. opagaridanederlag'efter- krige' . Dr é Otte:John' skall. höras. inför ” skyldig till landsförräderi, " PT sitt särskilda krig, sitt och flyget sitt. Revisiorerna' ifrågasätter därför, om inte allt operativt krigs förberedelsearbete bör sammanfö- ras under ÖB i försvarsstaben”sam= tidigt sorg staben befrias från pe 'rifera uppgifter. Nuvarande tjäns- ter som - försvarsgrenschefer bör dras in och omvandlas till'inspek- tionsorgan med särskild uppgift att "ta hand om utbildnings- och perso- nalfrågor, . Samtliga . fredsförband bör oberoende av försvarsgrenstills hörighet underställas en gemensam "regional stab; till vilken under ve- Aerbörande. befälhavares ledni ax : kan öka f +++ STOCKHOLM (Press) ': a Födelsesiffrorna är nu så ä- | går att de närmar sig 1930-ta- Jets ." och den äktenskapliga fruktsamheten beräknas t. 0. m. nu vara lägre än då. Och vilka är anledni ? Det är svårt letaljarbete " .med '. kri; rd ningen förlägges: Även för tyg- or intendenturtjänsten > bör "inrättas hela försvaret omfattande förvalt: : Jishet » : å > med nya organisationen självfallet 'inte är att bereda någon av. de nu- "att svara på den frågan. Ä ena. . sidan kan det vara personlig bekvämlighet och krav på min- dre : arbetsbelastning, å andra Familjepolitiska åtgärder sa - ” - . . ödelsesiffrorna got ”. fullständigt " övertagande av barnkostnaderna bör därför inte å- syftas.. Skattebetalarens försörj- ningsbörda måste ägnas större upp= | märksamhet vid en framtida skat- tereform,: men det förefaller för=" bundet tveksamt om en mera be- tydande , standardförbättring skall kunna uppnås endast genom ett å- terinförande av särskilda skatteav= ” Idrag för barn. En höjning av de «+ tntnna barnbidi bör även ö= sidan, särskilt og e- konomiska förhållanden. a sh Stoärd vervägas. Ett slopande av inkorust= övni av de särskilda barnbi- >. varande. försvarsgrenarna di över de andra; bör vidare övervi 'gas inrättande av en särskild för- svarsstahskår, vars personal; finge lsådan - allsidig , utbildning, att den ej vore att betrakta som tillhörande tviss försvarsgren utan kunde an-= vändas för all högre stabstjänst och truppföring! = 7 6000 : "Det 'skulle" bli en genomgripande inydaning av. försvarsväsendet, men "denna innebär dock ej annat än ett "konsekvent fullföljande av enhets- 'strävandena på senare år samt där- jämte en fortsatt rationalisering av den militära / stabs- och förvalt- ningstjänsten, säger revisorerna. För övrigt åberopas,: att "försvars- kostnaderna ni är avsevärda och tenderar att ' skjuta ytterligare i röjden. : Det gäller därför att nå I "örsta möjliga kraftutveckling vid Familjepoli gå "under speciella betingelser kan dock ha en Befolkningspolitisk effekt. Men utöver detta rent allmänna konsta> terande synes man inte f. n. kunna komma. Svenska socialvårdsförbun- det . tror ' emellertid" att för vissa grupper en' utbyggnad av kontant- linjen "i form av höjda barnbidrag, för andra skattesänkningar och för en tredje grupp bättre möjligheter att lämna barnen till daghem etce., kan tänkas ha den största effekten. Men för att nå målet kan man inte beräkna, vilka åtgärder som skall tillgripas, och vilken utformning dessa bör få. : En reducering av de stora stan- dardskillnaderna mellån barnfamil- jerna och övriga medborgargrupper är + önskvärd. Förbundet anser att statsmakterna genom en intensifie- rad familjepolitik bör i högre grad dragen skulle också -medföra en an= gelägen standardförbättring. Även de bostadspolitiska åtgärderna be-- höver omprövas och ensamstående mödrar bör få bostadsbidrag. Vad slutligen angår daghems- verksamheten föreligger behov av en kraftigare utveckling än den ute i kommunerna planerade. Försko= leverksamheten behöver också byg- gas ut. Behov av ökat statligt stöd föreligger också ifråga om ett an= nat område av stor familjepolitisk., + smli H N verksamheten. Ett stort antal av landets barnfamiljer har ännu inte kommit i åtnjutande av en bety- dande social förmån. Socialvårds- förbundet har den uppfattningen att felet delvis är statens, som inte höit sitt bidrag utan hela tiden hållt S detta oförändrat trots höjda priser på livsmedel och höjda personallör rå hörde att existera för några måna=i... +" Ore
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.