i i i i + - , M S "a + Fr I . , är nämligen inte | man ' avhåller sig från att ta RAR :||ring och dans, Se annons! Ueslutet alt den blir ännu mer | .' Köp dem då hos ..:; befattning ' med samhällslivet från 1:75 : || Skadegörande tjädrarna , ; då nuvarande, : 2 : - ch: dess frågor. ' . iu . : || Skadegöran - sparkant I en framtide spår efter alg + MT r 0 1088 Ne | | . SPE får skjutas. er a föder Har rna. | - | ta M ot' denna här skisserade | ;. || Domänstyrelsen. har bifallit s - hets TT, ADA | 2 prhetpffre AERnE NM - harar lakt motsatta syn [ ; famn indalr att Tatil 16 feb- Da att Laholms :scoutkår star= > + 4 ' ” - ni -. "oa Fr or | : rr r eo J.Jtröne ls Sia ; .Jlsom hävdar rakt motsatta AR vo ZON 8 Um ruari- på. kronoparkn : Vallåsen| tat en egen" kårtidnin g vars och örat vo BULÖSA PRISER : i punkter. Man sger REN z - (LÄNOLM = . illa ett" antal Hjädertuppar.. ärna första 'nummer- såg 'trevligt- ut . : rt : SMI i : ölj :. Kristendomens stor os ). ct skada på granplanteri > manar till "efterföljd; . = > Gynna LT:s annonsörer ” | Karl XI:s. väg 45 -' HALMSTAD: '" Telefon'16$50" +) följande Forta' & nästa alda. . : . . äremot.. har” avslagits. hans, lock. mange till GierföNd omrns i i. « : : . : 2 | . + i M : Ive ” N . sd . 2 - a ” . . VC | ” . ” VS H , . ; , . | i s + st Ät. 2 ; Nn ran 4 "Onsdagen: 4 januari 1956 i. fa , "+ LAHOLMS TIDNING . , € cs . Den vanl I "Varje nyår när befolkningssiff. ' rorna redovisas för det gångna året . Upptepas samma .tablå, Folkström. ' men går från glesbygd. till tätort, Ju' fler människor som redan finns :Oncentrerade' på. en plats, desto större ökning" redovisas, . I dessa, efolkningsecentra finns nämligen - "som regel de bästa Sysselsättnings. " möjligheterna, Serviceyrkenas ans | ..svällning gör sitt till för att öka dessa ” tätorters .expansionsförmåga På mänsklig arbetskraft, = '. AI glesbygden är utvecklingen den takt motsatta, Det minskade arbets. kraftsbehov, som exempelvis upp- står genom jordbruksnäringens ra-' tionalisering och " mekanisering, drabbar ofta bygden direkt därige. nom att ingen annan sysselsättning 1.” finns där, utan den överflödiga ar. >: miljö öch fördas långa vägar till ” " arbetsplatsen, rå .. eller flera småindustrier i dessa ytterst kapitalkrävande. Årets be- "> "> ökat” med . fem procent under det . gångna året. Det är ganska vac- - . kysklands produktion beräknas öka betskraften' söker sig till tätorter- na. Kanske människorna stannar » kvår ett eller flera c: år i sin gamla) men en dag tröttnar de och flyttar definitivt, I varje fall är ungdomen förlorad för byg= - Ett närmare studium av befolkas MN oh ' I «DEN 4 JANUARI Sd - M ' + . kreätionsproblem m. m, "för tätor- «" årsskifte som en: 1 3 tidigare... Den extrema jordbrukss ” «> bygden har ytterligare åderlåtits på ' " "visar precis samma tendens detta kh sitt redan' tidigare glesa befolka. . ni derlag. Ju mer idi, : > ringslivet är, desto märkbarare är > denna utveckling, Man frågar inte . utan orsak. hur länge strömmen kan fortsätta, Den nedre "gränsen bör väl snart vara nådd? - Men det är inte alla socknar, som Uppvisar samma utvecklingsbild. I vissa ' storkommuner visar kanske > ett par primärsocknar minskning, - men en tredje ökning. Frågan blir givetvis vad orsaken härtill är, - Svaret är dock inte svårt "att ge... I de allra flesta fall finns det en socknar. Denna föret: het har . . "Ningsståtistiken för '. Hallands län N ång följd av år näs 956 iga visan vo: tern ger ett annat utslag här än i socknar med kanske enbart: jord. eller skogsbruk, öre Detta faktum Säger samtidigt, att . det inte är människorna själva som » åtrår att k!umpa ihop sig i täto; - "terna, Det. synes snarare vara så, att det' är samhällets oförmåga 'att breda | terna över ett vidare ' fält, sorå dik. terar den s. k. flykten: från. lands! -. bygden, Det expanderande närings! livet har inte flyttat ut till de, byg-- dér där den ledigställda arbets. . kraften funnits, eller finns, utän ar. betskraften har fått söka sig till de platser " där = arbetskraftsbohovet : växt fram ur nya sysselsättnings- objekt. Huruvida deiinä utveckling varit lycklig för näringslivet, för människorna och för samhället kan givetvis diskuteras; En sak torde vara klarlagd redan nu:såväl tät. 'orts- som glesbygdsproblemen : har förstorats därigenom" i form av ökad trångboddhet, förflackat' fa- miljeliv, svårlösta fritids-' och ternas folk och 'minskade -möjlig- | heter -att hålla: en likvärdig söclal' och kulturell: standard i glesbygl derna, : ; » Summan ” av detta' kan inté bli någon annan än den; att förutsätt ningen för en' bygds' positiva , Ke-' folkningsvtveckling är ett differen- ”tierat näringsliv. I bygder som sak- "nar förutsättningar härför, eller där de ledande bildlikt talat sitter med; armarna i kors, där kommer he- folkningskurvan att gå i botten, För samhället torde det bli dyrt att bereda den kvarvarande befolk ningen i dessa bygder förmåner, som de har lika stor rätt att kräva som alla andra medborgare. Sam- tidigt blir tätortsproblemet mes tunnelbanor och annat nödvändigt ont där människoanhopningen över- stiger de "naturliga betingelserna ” sugit upp den ledigställda: arbets- ”"d Västtyskland än i Sverige. Huru- "på att redovisa, - ” >” trycket. : A kraften vid jordbruket och kanske även" dragit "till sig sådan från grannsocknarna. Detta är grundor- saken till att befolkningsbaromes folkni eckling ger emellertid. "lika litet som tidigare utslag för att: botten i glesbygdens uttunning är nådd. Och storstäderna fortsät:s- ut sysselsättningsmöjlighes |. fr. 8998-118 kr, : "VAR NYARS- ; ras ” » fortsätter sa a ; Vi bortvräker samtliga våra VINTERK/ för: 55—69—79-98 kr. ++. > "; VINTERDRÄKTER | . PPOR > 7 " VÄRDRÄKTER och : "SOMMARKAPPOR Söofr 65 ke 00 20 KLÄNNINGAR ; realiseras ' först” längre fram. '. och övriga artiklar ;: | > - --Plagg undanhänges mot handpenning. SS : ot | Keramikstölderna har inte medfört nya. ahhållanden - Ryktet har velat göra gällan- de; "att det skulle företagits ' ett Par anhållanden till i.den stora keramikstöldhärvän " i: Laholm, ett i Göteborg ock 'ett här i sta- den. Med anledning. härav. har Laholms Tidning frågat landsfi- skal Clof Elmin" hur det ligger till.i dennavfråga öch han: för- nekar att det företagits några anhållanden, En' hel del Perso- annan ort och utredningen, som är” synnerligen besvärlig, - pågår för fullt. En massa folk har köpt keramik "av de båda ' häktade brottsligt eller ej, och det är den saken, som” skall" klarläggas i första" hand.” Någon rättegång Trevlig i radhisbe medan man väntar på att 'det skall "bli . klart "med: stadens stora bostadsbygge vid'vatten- tornet = ""dåt.' är egentligen mest: en fråga om att skaffa pengar : "så har byggnads- ingenjör .J ö hn :J onas- s”o.'n' satt igång med den för- ut' planerade bebyggelsen vid 'Gullrégnet. "Ingenjör "Jonasson byggde” 'ju som” bekant denna stora -fastighet' och har sedan. inköpt- Hela 'jordområdet :fram- för detta bygge. UA ' Gullregnet, ' berättar ingenjör Jonasson för Laholms Tidning: Det. skall. bli en trevlig -bebyg- gelse" i en delvis ny utform- ning. för Laholms' del, Varje hus blir i två våningar med fy- "att suga till sig människor trots at. de redan synes vara överkelvikale ra rum, hall och kök, De har ftats av. stadsarkitekt Svend —' Just i går fick jag aré betstillstånd för tio "radhus, ' som : skall . byggas :. framför by gvelse SAT vid Gullregnet nu' påbörjad. ». Det: rör sig rätt. mycket På: Bögh:Andersen och" till varje byggnadsfronten i Laholm och! ” i hus hör garage,” Mellan dessa och husen bildag en liten fri- tidsgård medan tomten är gan- ska. minimal — 'blott 'ca 3 å 4009 kvm; Men de flesta vill ju inte ha några stora trädgårdar att' dras med,. de äro ju både arbetskrävande ; och ” besvärliga att dras med,” vessel — Varje hus kommer att få ;egén” panna, : det. blir ju inga litningar mellan) de olika hus- ägarna på. så" sätt. Varje fås- tighet kommer att 'kosta 'mel- lan '48- och 50,000 kr med gar. +rage och : intresset har varit: - mycket stort. för dem: Det har. redan' ordnats: med egnahems- lån. för dem alla och det kom- mer'ju väsentligt att underlät- ta, försäljningen, Vi, har. som; sagt” redan 'satt 'spaden i 'jor- den, och. beräknar. att fastighe-; terna. skall våra "färdiga. un- ” alltså inte hålla tyskarna stången! : kriget och landet hade mycket att «(tå igen. Den svenska produktionen Det förefaller därför inte onaturligt, ” sentlig faktor i bilden, Västtyskland - + Öster. Problemet har varit att inlem- -. - ma dem i produktionen, I värt land «> bar situationen varit den rakt mot- . satta, Bristen på arbetskraft har ut- . gjort. ett väsentligt problem, Den ; stora rörligheten på arbetsmarkna- : den höll ett tag på att ställa till ' vande faktor är också välbekant; . sa fack. " gamtidigt ägnade denna fråga upp-, Tndustriproduktionen I vårt land beräknas preliminärt hs ker siffra, särskilt om man erinrar om att ökningen endast var tre pro- cent under 1954, en SI Men, säger kverulanterna: Väst- med 15 procent under 1955. Vi kan Felet är naturligtvis den ekonomi- ska politiken, menar man, ' , Men det finns dock ett par ”men” i sammanhanget, Västtysklands pro-' duktion var slagen i spillror genom däremot var intakt under kriget, att produktionsökningen under ef- terkrigsåren är åtskilligt kraftigare vida --jämviktsnivån från förkrigs- åren är nådd har ingen försökt sig Men det finns ytterligare en vä- har "haft miljoner flyktingar från mycket trassel. Att den ringa eller obefintliga marginalen mellan till- gång och efterfrågan på arbetskraft ”även utgjort en starkt inflationsdri- iga Jöner har' helt enkelt inte existerat, åtminstone inte i vig=. Överbetalning har varit vanlig om företagen skulle få ar«; betskraft. Import av sådan har även förekommit för att därmed lätta " Bortsett från den inverkan, som den: ekonomiska politiken haft på produktionen i vårt land, är det in=, te oberättigat att ställa fråga om vi verkligen haft naturliga förutsätt) ningar att öka produktionen mer än som skett. Var skulle vi exempelvis ha fått arbetskraft ifrån 1 så fall? . Hur skulle', näringar med svagare ekonomisk bärkraft ha klarat ytter- ligare skärpt konkurrens om ar= betskraften? - Det skulle onekligen. vara intressant, om de tidningar som"! nu är oroliga över att svensk pro=, duktion ökar I allt för långsam takt, tigdom «präglar dagens svenska samhälle, förekom :fö en tid sedan en tidningsartikel,- som utgjorde ett referat av en mots föredrag. över Kristendomen och samhällsli ren : framhållit, att ”vi måste. ha mod att vara omöderna, att frankt och utan kompromis-' ser hävda aktningen för de andliga värdena och god sed. Fast mark under vårt eget liv. borde. vara vår främsta gträ-' van, Vi har inte rätt att i het låta grunden till ett wi kommande släkten måste byg- domeng -existens måste under- strykas för. nutidens svenska medborgare. Samhället. befin-' ner sig i den belägenheten, att' det både kan. befordra och un- dertrycka det kristna inflytan- det, er : DN Det problem, som här. tange- rats, har onekligen en brän- nande aktualitet. Det förtjänar pe i det politiska livet utan, ä- ven av den enskilde medborga- ren i dagens svenska samhälle. De senaste decenniernas teolo- gå, inte minst den svenska, har också ägnat frågan ingående analys, .. san vell Uppfattningen att kristendo- men har med sämhället -och dess . rikt ' förgrenade liv att skaffa > är ingalunda självklar för -den' moderna människan. Det torde inte kunna förnekas, att de strömningar, som leder nder rubriken: Andlig fat- - vet. Enligt referatet hade tala- -- digt liv spolas . bort, så att. ga på lös sand.” Talaren hade' .. vidare framhållit, att krisjen-" att. grundligt övertänkas inte - bara av dem, som står mitt up-. SÅ ut Kyrkoadjunkt GUNNAR SEMBORN - i Laholm höll för någon tid sedan ,ett utomordentligt. in- »tressant föredrag för kyrko- : "bröderna i Laholm. om Kri-: :stend . och hällslivet.. Genom ett mycket' välvilligt tillmötesgående är. Lahol - Tidning i tillfälle att' återge . detta. På grund: av föredragets” "längd har vi måst. dela upp: detsamma i tre avsnitt varav det första återges här 30 bidragit till att skjuta :frågor av här föreliggande art, i bak- grunden, '.Uppställer., man frå- garn: ”Vilken: . betydelse ' har kristendomen: överhuvud . för samhällslivet ?”. brukar .. man vanligen få två, varandra rakt motsatta svar, iv. > tif D et ena svaret lyder: så: kri- 7 stendomen har strängt. 'ta- get .ingenting' med -samhällsli- vet, med politiken och yrkesli- vet , att skaffa: I'den kristna sitt ursprung. från pietismen, tron är. det uteslutande frågan MATTOR BILL! om Gud och sj : Gud, . ingenting” annat, " Man |' älen, själen och brukar "därvid stödja sin”me- ning på Bibeln." Man hänvisar. till olika yttranden både av aä- pöstlarna "och av Jesus själv. Aposteln Paulus har: ju-i Fil 3:20 skrivit: '”Vi åter” hava svårt medborgarskap i himme-' Jen.” I Hebr, 13:14 heter det: ”Vi. hava här ingen varaktig stad, "utan ' söka den: tillkom- mande staden: ”Enligt Joh, 18: 36 säger Jesust,”Mitt”riké är ärlden.,.”Med syftning på sina: lärjungar sä- ger han - enligt. :Johz 17:14: «äro: icke av'denna -värl- bok oss ma 2 ae . Med ' 'en ."enastående' sam” stämmighet 'betygas av de för-' sta' kristna" generationerna, att det, att vara" kristen innebär att. tillhöra: ett rike, som icke: är äv denna' världen.; Kyrkan, ' Som. representerar: detta' rike i denna världen; ' är ..en » över- världslig storhet." Man erkän- ner visserl, utifr, denna stånd- punkt, att den kristna tron är en makt, som omvandlar män- niskan i hennes inre och möj-' :ligen, också -den närmaste pri- vata : kretsen, « Däremot: bedö- mer "man. uttalandet att tron! skulle, kunna inverka 'på sam- hällslivet"" såsom ”" svärmiskt. Denna världen är ju i den on- deg våld, Det är bara en ön”| skedröm « att tro på dess för- vandling genom kristendomen. Av. denna uppfattning ' drar] man sedan: slutsasen, att 'det enda : en kristen kan göra är| att leva sitt personliga liv - i Guds gemenskap utan, aspira- tioner. på, att -kunna' göra den; kristna trons grundsatser gäl- lande , i ' samhällslivet: "Man spaltar upp livet i tvenne. hälf- teri en trons hälft med-religi- ög färg,'där hjärtats fördolda liv med Gud är naturlig och en profan hälft där. andra normer än trons bör härska. Man stö- der sig hela tiden på Bibeln, då an "| grund av: den omfattande utred- "| ningen och huruvida 'de häktade der höstens lopp — precis da-, "| början,. »'men: ; med / kännedom blir det inte fråga om förrän ti- digast' i mitten av månaden på försättes på fri fot innan ' dess vet jag, inte än,- slutar landsfi- ner har hörts både här och på]... men frågan "är om. detta : är | - + EN atmosfär av, fruktan --Reuter, allt eftersom val >"> fått ett gerli SENASTE NYTT: 0 Kommunisterna vill folkfront SR Konjak' läcker — viadukt lagas: Fem" man' i fara på skrov > .. råder nu 1 Frankrike, skriver. ” resultaten strömmar in. Man har nu: a Ny Tis i dag. TT-Reuter), ; Klagomål från bl, a. t . da en folkfront tillsammans med öv än riga. vänsterpa rtier. (Pa- y lastbilstransporter över viadukt 200.009 kr. (Malmö i dag). Boheme, ” från Kragerö; av i' den svåra sjöhävningen, :. ankra upp skrovet, och därmed skalen, "Ne et: H + dt =" stånden. (Uddevalla' i dag). -' skakas sönder tvingar Malmö stad till gamla s, .k. Kreuger. & Toll-viadukte; Sk:s område mellan egentliga staden nämligen förekommit en hel del läcka en rad reparationer av den n, förbindelselänken över och ”frihamnen;. Det har ge av importerad sprit vid en, Reparationerna : kostar . över N Skrovet till ett nybyggt norskt 12.00-tons "tankfartyg, döpt till zme, råkade på tisdagen i drift . Nåj sydväst om Hållö fyr vid Smögen. SI Il Göteborg men slet got tiotal distansminuter krovet var under bogsering . sig då bogserkablarna sprang” Vid middagstiden lyckades de dock var den omedelbara faran över- N ' Rekeringens vslag - Lantmananföreningens 1 SS Sven; Andersson "uttalade" vid en ”. uppvaktning från stadens sida att han :inte ansåg en del- ändring av stadsbilden vid toör- get > vara att rekommendera, varför, staden borde, inkomma med, ett stddsplaneändringsför- slag för östra delen'av. torget. Tydligt:är"ått staden måste gå på den linjen om man 'skall få den här. frågan löst, -Visserli- gen "får ; man börja om från om vad det: betyder för staden kan ',' mån . vara övertygad om. tum kan” jag inter ingenjör Jonasson, : ket”. glädjande t tillskott i sta- dens ' bostadsbestånd ' varjämte dessa fastigheter: kommer: ätt ge byggnadsarbetarna goda ar- betstillfällen. a SR Cel. Gardiner => i) från 0:20 Helylletyger =>: HH ; V fån - - 3:79 pr met? Healvylletyger. .: i | från MH 2:25 pr met: Bomullstyger - - från 1:75 sme stört extra låga priser” Dam- 0. Flick- "> : benkläder === = : Kommunikatiönsministen öch "bygden" ått”få behålla häs "| radsskrivarekontoret i. Laholm "Det är ju som sagt ett myc-|« ' brigheter "| förande, Det 'är på ansökan" om : en ändring av |: + fastighet i Laholm för att där bereda plats til häradsskrivarekontor har oroat många : Som fruktar för 'att kontoret kanske flyttas från Laholm” j lokalfrågan löses inom en snar 'att' stadens styrande kommer kanske . inte, trots - ärendets omfattande karaktär, att stads fullmäktige: redan "vid februa- risammanträdet . kän. presente- ras ett förslag, Länsstyrelsen, som "ju är positivt inställd till frågans ' lösning ' på det sätt som staden föreslagit, ' kommer. säkert. att "snabbt behandla: ä- rendet 'och då' kanske 'den just nu '' grundstötta frågan ändå. kan", bringas". till: en snar lös- ning. : | i nåringen : måste sg i:första hand inrikas på. kvarteret där .Lantmanna- föreningens. fastighet ligger; men :; omöjligt ” är väl inte att svårt att föreställa sig att "re geringen ” eller 7 Kungl.” bygg- | nadsstyrelsen reser några svå: . för projektets -genom- " nämligen inte mer '.än drygt ett år sédar Lantmannaföreningen + från Kungl, . byggnadsstyrelsen: er- höll en' skrivelse öm förslaget att' placera” häradsskrivarekon- toret i föreningens fastighet; sz ' + DÅ hette det, bl. a.: ”Då att handla snabbt." Omöjligt är '- ERIK SANDBERG |": gammal bekanting i. Laholms- revyns ensemble, Nor Strykaride ' åtgång på biljetterna =" till Laholmsrevyn : Intresset för "Laholmsrevyn, är på toppunkten men så"kom-. mer . den-”/ också att bjuda på + ligt från Laholmsfronten.' Till. premiären", på trettonafton. är i det redan' slutsålt och till tret- det redan sålts en hel dell bil- jetter; Så vill man ha' några biljetter är. det säkrast att pas- sa på redan nu att införskaffa sådana..Se 'annons i dagf.r sv. - -. Generalrepetitionen ” i. går kväll gav löften om att revyn >. häradsskri ets nu- ; varande Jokaler äro för små :och även i övrigt otillfreds- "ställande, - skulle det hälsas ; med stor tillfredsställelse om ' en lösning kunde åvägabrin- . gas genom Edert välvilliga erbjudande.” > : "»inte ändrat ståndpunkt, Den har varit välvillig hela tiden. -"Att'saken bringats i sitt nu- « varande . läge " är' Kungl. byggnadsstyrelsen ' skyldig "till. Den" har. helt" enkelt "svängt om; från att ha va- . rit tacksam. för erbjudandet till att ha — åtminstone för tillfället: — ' stjälpt frågan. ng "> Lantmannaföreningen" har publik. Den fyndiga första "ak- "ten — som spelas inför. öppen "ridå," bjuder .på såväl burléska ” roligheter som tjusiga ' sånger och... ja, det skall inte här | avslöjas något i förväg. Men så "mycket kan sägas att Sven Ha= kon Nilsson i såväl första som andra, akten — den senare — terar kända laholmare på ett sätt som kommer att väcka ju- bel. Primadonnan Barbro Falk« ström har, fått fin-fina texter ” för sin Utmärkta revyröst, de- butanter "Allan And . och Anita Carlssoh verkar inte alls' som nya" i revysamman=- hang o. s. v. Som sagt, general- "En, märklig vå - Fler "Heman. " ös ro - Våxtorp Skogs- -och Flottnings 20-årsjubilerar, Skogs-. och Flottningsarbetare- förbundet kan i dagarna 20-års- jubilera. Jubileet 'kommer att. högtidlighållas genom en familje fest i Våxtorps bygdegård i mior- gon kväll: Programmet upptar föredrag » av förbundssekr, Sven Larsson, Gävle; film, kaffeserve- socken där . han Avd: 317 i Våxtorp av Svenska . rep lovade gott..s ": ansökan om" utsträckt jakttid för fällande av.de 15 rådjur han tidi- garé medgivits fälla under "allmän jakttid på kronoparken: ävensom de enskilda marker i Våxtorps | arrenderar jakt> - rätten... fet in, säger man, Tidl- — :. över att konjaksflask ' mycket piggt, roligt och trev- . . tondedågens - föreställning ' har ' | 1 att roa och tjusa sin”. ' konventionell revystil — imi- en rn mn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.