rösen å Januärt” 1958" "sken och väntade. De stod i en cir- | Nöeskvärtarens 5 vadet [G ger Polisen”me rbe | "iHamburg "Första artikeln : + Tunnelbanestatlonen 8: st Paul . "har stängt sina ”järngrindar " Nattspårvagnen skramlar en . dast var 60:e minut "och ky. Parna på Moulin-Rouge sam. lar ibop. tomflaskorna. Del duggar lätt, som det mest gör 1- hörnet av Talstrasse dn "Reeperbaba sveper den tjoc- ka uniformsrocken tätare om- - kring sig, 'Allt 'synes vara :Mugnt och fridfullt Klockan 4 uraffären Schnelder' pekar . : På något över fyra. Ännu tar ” det närmare en timma innan NS etaden vaknar, : "Men det vär männen på 'Davidwache kan berätta, om mycket ' som" är mera 'spännande" än: en kriml- , nalroman. Deras ' distrikt är fi inte stort, bara '16,000 männi« j skor, men det finns arbetsupp= gifter i övermått I själva verket är det inte "'-| Reeperbahn, : Grosse ' Freiheit, "i de båda nöjesgatorna, Herbert- . strasse.' och Kleine Marien- + ”strasse,; bordellgatorna på S:t I Pauli, som ger det mesta polis- +” jobbet. Bakgatorna ,Erichstras- ' i se, Seilerstråsse, -Kleine Frei- 'heit - och ” Kastanienallée" är -» ökända stråk där det kan vara ' - risktyllt att promenera när nat- -ten är mörkast. - — Vartenda hus har en hem- lig utgång och varenda sutenör, : glädjeflicka och förbrytare kän- - ner till dessa utgångar. De vet i precis vart de kan ta vägen. i " > DEN LÅNGA NATTEN, I. Kriminalkonståplarna på Da- '. vidwache : känner emellertid också sitt distrikt och låter inte" "Jura sig. Ingen kan vara bättre ciceron genom Hamburgs nöjes- i I kvarter och dess bakgator än ' en av dessa trygga polismän. - Utkastaren framför den skam=- filade entrén fill nattklubben > åer > - : — Tag, Heinz!. ” hälsar han. +» Jaså, du har främmande med "dej... ” : tr Därinne svärmar " människor : runt omkring oss, om vilka vi inte behöver tvivla på vilket klientel : de tillhör. Flickorna blinkar utmanande mot den nye ; gästen, men så ser de att jag ' har sällskap med Heinz, bylin- I p Hamburg och polismannen, : ; "sddylliskt på S:t Pauli, Polis- : gen, och så lutar de sig framåt : igen över ölglaset ' Natten är lång på S:t Pauli, to. Vid bardisken sitter en | blon- din, som inte ser illa ut; Hon har kanske druckit. lite för . mycket och hon lägger sin arm om halsen på Heinz.” — Du, Heinz, säger hon, var- »för satte du fast mej? Inte be- , - hövde du ta mej just då... — Du vet att jag måste, Inge, säger Heinz — men vi kan väl vara vänner för det, eller hur? Kom hit och drick en flaska på min räkning... " . > Det är en polisman, som be-. handlar en av dessa flickor på det sättet. Heinz vet hur de ska behandlas. Han vet att nästa gång kanske han behöver hen- "nes bhjälp för några viktiga upplysningar från den' undre världen. . : EN " Dagligen noterar Hamburg en : iIn- och utflyttning på 5,000 per- , I ; yt N 7 dern är sutenör eller modern är soner. Men under 1954 anmäl- des bara 2,320 sedlighetsförse- elser. Hur många av dessa som behandlats av domstolarna kan ingen upplysa em, någon sådan " statistik finns ännu inte, men, å andra sidan kan fastslås, att . endast omkring 600: anmälda förseelser var verkliga, lagbrott. BARNEN ocH. GLÄDJ ER KVARTEREN. "I synnerhet barnen 1 så. , Pauli är i fara. På grund därav , har 3 balnsvåröstämnden beslut ' tat att inte ' tillåta adoptivbarn . > ett flytta till, Réeperbahhs när- het. Givetvis 'kan man inte för-.: bjuda -föräldrar med barn att flytta till. Erichstrasse, Kleihe Freiheit,. Ernst Thälmannstras- ' se eller någon av. de andra' av Reeperbahns ' bakgator, " men "man försöker påverka dem att ' < välja en något lämpligare" vis- telseort, . Hur känns det för en tretton- årig flicka; som: ännu går £ folkskolan, att bo i samma trappuppgång som ett flertal prostituerade? Vad tror samma flicka, då hon leker på "gatan, där - den : gamla prostituerade fiskar upp kunder?: . Polismännen, som känner till : det mesta, ser ändå inte dystert. "på situationen. Miljön har inte den betydelse man allmänt till-- mäter den, säger 'de. Om en flicka har föräldrar, . där" fa- prostitueråd, kan det:pgivetvis hända att hon kommer på av- vägar, men å andra sidan finns: det tillräckligt många, exempel.” på motsatsen ; ;: Menar polisen. En trärnling, som konfronteras med den mo- raliska avgrund som öppnar sig ' " I dessa kvarter känner. sig inte riktigt övertygad. | a gr CM "vad skall brudens mormor ha på ig "vid ett förmiddagsbröllop, hur ES män bete sig med en otrogen hur högt är "Fittetomet' Coch tar -.något nyttigt, säger Gallie' — troliga råd. Jag har nämligen bestämd känsla av att de där för troliga frågespalterna har en upp- gift att fylla. Svaren är inte: alltid det : viktigastd' —" huvudsaken! är : i många gånger att folk får skriva äv sig. Och det finns många mänhi- skor med stort behov.av kontakt. ; " Det är klart att det är svårt mån. ga gånger att. kunnä ge ett gott 'och veltigt råd med ledning av de ofta kortfattade upplysningar . man' får om fallet”, Jag får försöka tänka mig ini den Frågandes situation, försöker känha med 'deh bekymt ånga gånger är det viktigast ka få bekymrade männi- skor att ta sig samman och besinna sig en smula; « Skriv. för allt i världen inte svå- ret så alt någon kan känna igen mig! Gallie' Akerhielm. känner igen ppmaningen, den är vanlig i brev från små orter, Man vågar tydligen inte anförtro sig åt någon bekant, det är lättare att skriva, till Gallie. Då är man dessutom tvärsäker. på att inte heia yn K Känner till saken efter en tid, KO s > Det är synd c om i flich xorna ; ” När” "jag läser 'brev från ungdo- :mar — flickor mest, damerna är iöver huvud i majoritet bland dem som. skriver — slår det- mig: tänk vad många unga ändå är ambitiösa deh'duktiga! Men vad det är krång- ligt för: dem! sv; > Jag tycker riktigt synd om: fli korna nu för tiden, De leyer i:en tid. med en friare, syn, inte” minst på" förhållandet ” mellan man och kvinna,.: sen” tid med nya moral: begrepp. Men en flicka, som råkar i olycka, "drabbas av samma hårda dom nu, som förr i världen. =. 7 "Ofta står det så här I flickbreven till Gallie: det här skulle jag aldrig våga tala med mamma eller pappa om, de skulle ändå inte förstå mej, (Då suckar Gallie. De där erkän- boåa a . - Chauffören hade kört frara till dakporten, lagt in väskorna i bi- kel med blommor 1 händerna som ”bängdes kring halsen på den bort- farande. Det var högtidligt, fika gtidligt som när någon tar stu- alla greps av en tyst g& " nästa-gång-min-tur- g. Det var alltid likadant när någon lämnade sanatoriet, +. I I bilen” sade vi inte mycket. Fa 2keg 3 yåra n. Jag . Batt hos chauffören såg på - bastighetsmätaren sond stod mél- femti och sextl Hade ett fint Uppslag till en. dikt orm bilresor. Då såg jag att nagelbanden var anmutsiga, krökte fingrarna, titta- 4 på” chaufförens hände och Aämdörde - med honom. Regnet Shade bildat imma på rutorna: Med fingret ritade Jag några fl- " guter, mest för att ha någonting tt göra, men kände att chauffö- en såg DÅ mig, skämdes och sud |. dade hastigt ut det hela. I När vi körde över bron sprang ett par skolbarn ut I banan, de Jekte ”ta fått”. Bilen gjorde en sväng åt "sidan, "skrapade ' mot broräcket och undgick barnen. ' Chåutfören svor, till, ; 'kllade sig]. ae jågonting om och så I nackef Ocå AR ikde förmodll- ”yngar” och fä gen ut vad reparationen för se skrapad färg. på bitdörren sku kosta. mme. vv Hjälptes | terna däruppe, och de många ”re” "jet Väggarnas turistbroschy- rer lockande, res till 0. 3. Vv. Jag tänkte på sanatoriet, nät- sorna” jag gjort när jag inte kunde sova, och tyckte liksom att jag gjort dem alla. : « Tåget stod inne, det var bara fråga . om" minuter tills brom- garna skulle släppa och det rul- lade iväg löpande jämsides med tidtabellen. Man tryckte varand- ras händer, sade adjö och önska- de lycklig resa När tåget satte igång tog alla upp näsdukar och vinkade. Han, den bortfarande stod kvar I fönstret tills tåget försvann, , den vita näsduken fladdrade 1 vinddraget och var det sista vi såg av honom. ', Bilen skulle snart komma, och hämta oss tillbaka till sanatorlet, Under tiden gick vi in: på kondi- torlet som låg intill station, be- ställde kaffe och' bakelser och satte oss på var sin stol, en få- om det var någon som! hadé sut- tit 1'den förut och känt sig lika underlig som jag gjorde, spelat rollen av tröstare när kvinnän var tio år äldre. Hon drack inte mycket, tog en klunk då och då och. såg ut i lokalen. Hon beräk- nade hur långt tåget hade kört och vår på detta sätt med honom på resan. När vi betalat feste' vi Oss och gick ut till bilen, som med lyk- torna tända väntade. Ingén sade något; jag strök; hennes hand, hon grät stilla. Vi såg ut genom rutorna, försökte fånga så myc- ket som, möjligt av landskapet, plockade "pussel med minnen och , episoder och jag. kom att:tänka på en dikt.Jag läst någönstans: ”Så är kärleken på samma gånd ett avsked och en återkomst, en ständig resa mellan det förlora- de och det återvunha' med min- netsjsom vår enda farkost Jag hörde 'min röst. liksom på” avstånd, skulle kanske inte ha läst dom där raderna, för då var hon riktigt ledsen såg jag, Jed«. sen för att polacken,' sanatorie- tölj med kaféanor.: Jag undrade I kärleken hade rest: +. >. s . "UY Lagersranta. I Sh var vi fra kt utt bära in väskorna i vänt- a on Det FLESTA och BASTA ortsayheter di från flickhåll' tyder, ju på att det är litet si och så med för- troligheten 1 mellan många föräldrar och deras barn.” a sv : så "efterhängsna och "så tacksammal 5: I te tycks det" vara mycket'B vänt -med jämlikheten -mellan kö nen. Ack; 'vad fickorna är 'efter- hängsna och tacksamma för. upp- vaktning. De är beredda till vad soi helst för att få behålla sina pojkvänner. , Det » ständiga" problemet är så vanligt, så vanligt i flickbrever. verka i gammalmodig och för att pojken skall överge henne för nå- on annan.” : "Vi är två flickor, som håller på 085, "skrev ett par 16-åringar en gång. Pojkarna vill följa med upp på "rummet redan första kvällen, men tycker inte Gallie att dé bör få vänta till den 'andra? ' Gallie. tyckte att de borde få vän- ta både till sjunde och åttonde gången, men ' framför allt till dess flickörna' blivit litet äldre och för- ståndigare, vo" Och så den näpna illa berättel- dö första gången 1 imilt liv | : ycker jag att jag. verkligen " uträt- hon heter bara så, när hor ger för- " Det är pojken och 'flickan som här : sällskap. Ynglingen vill att de skall |: umgås intimt, flickan vill inte. Men |: såmtidigt är hon så rysligt rädd att]. Åsiens elefanter . blir. utrotade ' inom 200 år? - COLOMBO, . Ceylon, (mr. ter). oc . Asiens elefanter kommer att dö ut inom 200 år och, enda möjlighe- ten att rädda rasen är att placera ut elefanter i de väldiga skogarna i Sydamerika, säger chefen för Cey- lons nationalmuseum, P. Deraniya- Sö gala, . Förfat N rade vad hö; "skulle säga sedan en Fojke kysst, henne, Är det lämpligt |: att säga: Tack så myci "På det 'svarade Gallie att flickan nog inte var riktigt mogen för kys- sar « än. När: den” dagen. kommer känner hon 'säkert på sjg vad hon lelkshel skall” säga både före och efter, >: | En annan åtgärd, som skulle kun- na bidra till elefantrasens fortsatta existens, vore att upprätta särskilda "statliga . organ för djurens. skydd, Ceylon hade en gång ett sådant de- partement. Det var på kungadömets tid och det överflöd på e'efanter som då fanns var'ett bevis på att departementets 'arbete var fram- gångsrikt. 5” MN "I Indien, Burma och Malacka och på Ceylon, Sumatra och Borneo har man drivit bort de vattenälskande elefanterna från regnrika | till torrare": områden, där "det är knappt : med växtföda, Ofta måste elefanterna Kvriära sig på bark och näver, "vt : Det "ecfantdepartement, som den kungliga regeringen på Ceylon på .|sin tid höll sig med, ledde ihfångan- det av. vilda elefanter och såg sedan |. till att elefanterna tämjdes och fick en god:behandling, Personer, som dödade” " po sfanten straffades med spöslitning, konfiskation av egen- dom eller förvisning: Även nu är det i lag förbjudet på Ceylon att döda elefanter och också ur religiös synpunkt anses det för- kastligt att ta livet av djuren. Men det "avskräcker inte de betjägare som illegalt opesarar i Ceylons sko- gar öch som kan ha betar nedgräv- - Reu- . trakter] UN EN an ed” SAGT och .. SKRIVET - Alla människor vill he ingen vill vara garmmal, ” - men ll - Svin | Kvinnor kan 3 allåd överbev ” de män, som de har gjort Här. om att de äro lejon och ' har en karaktär av sv stål at de” FN å > Bakaar" : Kärlek fö främför så ymaing | : Holmes : " Kvinnor är mer omåt kärlek än vad män i Aer I är, ' INTA Bruzbro | ” älska . äg själv, minga” : kömmer att hata Jah Fingeravtryck: från: - 1465: efterlyses! : "WASBINGTON (ARP) ' ivriga efterf ef ter 500 år gamla fingeravtryck. Det" främsta experter på" "konsten att lidentifiera fingeravtryck som pynt lar med det ovanliga jobbet, Detek= : tiverna söker efter fingeravtryck av” den berömde” italienske ronäsians." konstnären Andrea del Verrocch som dog år 1488, fyra år innan' C ' Det är inte. bara kä m= mer; Yrken och yrkesval är också vanliga ' spörsmål, Bland de'yngsta flickorna, 13—14-åringarna, är: det främst tre yrken som hägrar: flyg- värdinna; mannekäng : "och" film? a. Variationen är litet, större de något, VN : Otrohet i äktenskapet är ett.van-] ligt problem” bland de: äldre” brev- skrivarna.” Där " är" mannen,; som upplever: sin andra 'vår och. bedrar]; sin kustru "med 'en.20-åring, där är Kvinnan, | som. plötsligt "träffar. en man, söm förstår henne: Husfadern, som är.så snål. med "hushållspen= garna och som inte vill låta frun få den'- där nya: + kappan, han L också upp ibland, i Så .hustyrannen: tyck det kärleksbekymmer mest, på. ten rör sig” frågorna” mer; om? tradi det står rätt till med deras pension, Gallie” Akerhielm' har ett råd;. som hon i de flesta fall ånseér' våra det enda" rätta och riktiga. Men. det är inte gott "att gripa till, när det låter "Skriv: nu inte som Gallie att jag "skall, tala med. pen- sionsnämndens ordförand 2. För'jse pi visst händer det att. "läsare; som inte tycker som jag, hör av sig mer eller mindre vänligt... . Det är helt naturlig digt. glad, omatjag kan. människa, men fölk måste förstå att mina enkla råd. inte Läsarna är ofta mycket tä ma och de mycket Kjälpsamnma, En sjuk "pojke, som skrev och 'ville hå schackvänner,' behövde inte: be ves. Hon som! undradö: vad brömölja var "för! något fick. inte bara veta'att det är en maträtt utan också ' en beskrivning" på” "hur ät- ten lagas tili, I ensliga köjan' en kuleh kvä steg'Gurinar'”; med bark ifrån skogert. Hår. lyder fortsättningen? -und= rbde en: herre, -ty gamla wisor? är många intresserade av. Det kom 98. svar hied "Besked, om stroferna iden sen om den blyga flickan, som und= barkbrödet. La sorgesamma. visan, of Gunn: 0 'Aldringar vill ofta hå besked a om M Iz hjälpt rn ton och sätter sig. ch | visste 'var hon skulle få pengar till lumbus upptäckte den nya Världen. ; En 7 fr; da i månader, innan de i bemligh säljer 'dem — ” oftast för bara en bråkdel av Y deras verkliga händel: Ceylon-elefanter, som nyligen undersöktes, hade ba- 'ra 6 procent betar, Av h var ing av ett b ud som enligt honom skulle ha tillverkats ' av den florentiske skulptören om- kring år 1465. Andra sékkunniga Vägrade ' emellertid att erkänna att det endast'11 procent som :var ut- rustade med sådana förnämliga tän- der.-Som jämförelse kan nämnas att 90—5396 procent av hanelefahterna i Indien, Burma och -Malacka har be- i; Elefanten": används ”alljört. på många håll i Asien som drag- och 5 från Verroechios hand. ' På bronssta a hittades emellertid ett Hdligt. i geravtryck som måste hå. kommit ' dit' från ”gjutformen, "och således måste tillhöra: konstnären. Nu: har konsthandlaren fått :tillstånd att på de. verk av Verrocchio som flbör | Nati 1 Washi låta lastdjur, Den utnyttjas också ofta vid religiösa processioner och andra festligheter, ibland . iilumerad » med elektziska lampor. . : med polisexperter söka efter andra :, fingeravtryck 'av' den ' florentiske ; mästaren; Skulle man hitta sådatia, "= bevis för att. skulle det anses som det brons "En åv 'elefa bevarade hemligheter & är hur de bär Sig åt för att få lefant att gå ned |V' på knäna' lyfta: på ben' och att ge ifri stöt, De behärskar juret geriom' att med, en käpp” beröra något, av) dess nervcentra,; men: de talar ej. om var dessa sitter.”En riktig elefantskötare skall kunna behärska 86 nervcentra på en elefant; + Ban. har”s sin: väg: förbi :varmbad- huset, beslutar han sig efter” en där 'i stället för, som alltid annars hemma: i tvättstugan: Väl inkom- svårt att finna sig tillrätta men blir "av : hyggliga ”medbadande, som 7 orstar tempererar duschen åt honom osv. Så visar :de honom in'i "bastun. > 1 — Puh, här va varmt, säger. An- : — Ja, är det första. gången du | badar: bastu, är det, inte” värt då sitter här för länge; ön : "Har ni hört historien om frun, som skulle idka välgörenhet? Hon var på Jen välgörenhetstillställning med sin "man, och när. de skulle gå kom hon ut från kapprummet och bad honom om: 100 kronor, var- på | hon ilade tillbaka Igen.” ; - Vad skulle du med 109 kr till? undrade han på hemvägen, .. + .. — Jag gav dem till kvinnan, som hade hand om sytterkläderna a ei Är du alldeles från vettet? ++: .—' Visst inte, Kan. du tänka dig, att den stackars :människan inte -Jatt : daktyloskopi,. änvi svår inre'kamp att ta” sitt julbad |: : men” +" tvättrurmmét ' har "hän lite I ” honom - på. ryggen, | .. dart, Det händer: för fö Var : förbundsordförande' '1 Metall kom en av, hans gamla" kamrater från sei upp: på förbundséxpe= ; |den, förstås! - — Jäså, he får jag anmäl 2. i I: du förstär att når farsån ' kom hem så :'slängdé marsän ett ärn I golvet så att hän hält dan fåra — Och 'så 5.87 ”D- Så tog morsan strykj net och dängde i skallen på. hon: > — Och sena 84007 en televisionsapparat. : z> I . Washingtons Nationalmusetm är"den' amerikanska huvudstadens . Or Tpoyork kom för någon tid sedan fe + Lok ae erna fär Ni för endast. 3 kr om "året :i ERS AR AAA ARA. revy A. PFRETTYTTYESSTYT! Nere vTTvyvY RAR a.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.