NE 245: 55: K Ä P P 0 R i stör or sortering från 79: 65:-,- 69:- Ne " DRÄKTER: och POPLINKAPPOR börja realiseras. onsdagen den un ds. inet sn ON sr ret Te CE pERss0NS KAPPA år i . STORTORGET. oo "ÄNGELHOLM .” SIDA: pfopörtionella kommimnal. ”skatten är en betydligt hårdare be- lastning än statsskatten för många svenska medborgare. Det är därför synnerligen angeläget, att lättnader : Å detta de åstadk kommunerna tvingas göra betydan:” i Er utdebiteringshöjningar; Då skul” såsom finansministern också umhåller i direktiven, den avsed-. da effekten till en del gå. förlorad, bondeförbundshåll har. också. vid upprepade tillfällen understrukits hur angeläget det är att kommu- mnalskatten mildras för dessa skat- Hetyngda "medborgare. Detta beto- nades bl. a. starkt i ett uttalande . «oc. av 1955 års riksstämma med partiet, Den utredning, som regeringen nu tillsatt i syfte att uppnå en höj | ning av de k . Från ' Utredni skall därför klarlägga” i vilken utsträckning staten bör lämna kommunerna ersättning för det. bortfall av skatteunderlaget, ” som följer genom en höjning av de kommunala: ortsavdragen, En höjs ning av ortsavdragen måste förenas "med bidrag från staten "till kom- ; "munerna, . Så skedde ju också. vid 1950 års ortsaydragsreform, ''., ledning ' mu fslotnämeng. gen, måste' därför hälsas | med stor », "' tillfredsställelse! Shitmålet bör vas ra säger finansministern i direk- .. tiven, att uppnå paritet mellan de ' "kommunala och. de statliga ortsav- dragen, Det ä är r emellertid tveksamt, ” framhåll om - "man "med en. gång kan genomföra H "en sådan åtgärd. Möjligen får'man 2 + > den första etapp nöja sig med.en mindre höjning av de kommunala ortsavdragen; - Genom höjning av "dessa ortsavdrag möjliggöres : en bättre skatterättvisa — inte minst ur "landsbygdskommunernas syn punkt, . Den «skattesänkning, som -. "uppnås, är av allra största betydelse för stora grupper. cc - > > Naturligtvis får resultatet av en : oc I av re form utgår .£.;n. statsbidrag till kommunerna” med" 47. milj. kronor per. år. Som bekant: ville högern i fjol avskaffa detta bidrag till kom-' munerna, : vilket framförallt skulle:l. .. fått till. resultat; 'att skatten ökats i många landsbygdskommuner. Det måste förvåna, om högern fortfa- rande vill 'vidhålla' en: sådan in- ställning till kommunerna. Högerns huvudorgan Svenska ' Dagbladet tycks emellertid inté genera sig för det; Höj har ämlij kollegan redan protesterat mot ;”att stats. N skatten i växande utsträ ersätta kommunalskatten”. ”. i Hur skulle man förresten kunna . uppnå en rättvis fördelning mellan kommunerna, om inte staten - skul- s "ortsavdragshöjning inte bli, att je få medverka? = Sjukförsäkringen "PÅ BIO : | och högern” a, Fräreds biograf. NN . t K; - Den « allmä sjukförsäkringen belönade e Felmut, Köutners bron” : har nu. varit i under ett års tid. Högerns "huvudorgan Svenska Dagbladet "har i härav med den nya världsstjärnan Maria Schell i huvudrollen En intensivt 2, - intervjuat. sakkunskapen på områ- «> det och, fått beskedet, att den all- . männa sjukförsäkringen fungerat ”tillfredsställande,' Det finns ingen ” anledning till klagomål Något men nämnvärt missbruk av förmånerna har inte förekommit, och kostna- derna för reformen ligger åtskilligt under kalkyl lerna, Detta står alltså att'läsa i hö- gerns huvudorgan Svenska Dag- bladet. Högerkollegan har. emeller- tid aktat sig för'att göra några kommentarer. ' Men annars 'kunde = det vara lämpligt att erinra om att » .det var just högern och inte minst ” Sv. Dagbl, som frenetiskt kämpade "emot den allmänna sjukförsäk- di ringen. Ja, högern byggde ju till "stor del upp sin valrörelse 1954 på sitt motstånd mot 'den' äl . sjukförsäkringen. Vi har inte råd med en allmän sjukförsäkring, sade högern den ' gången. Förmånerna kommer att missbrukas, sade hö- och oavlåtligt fängslande film.-Den har fått 5 poäng 'i både AT och SE, vilket ä är i absolut toppe På söndag kommer svenska Hr Hasse Birger Malmsten i huvudrollerna. En fängslande skildring om en mans gränslösa kärlek till en kvinna, > Hasslövs biograf ger på onsdag säsongens största den nya världstjärnan' Maria Schell i huvudrollen. ”Den sista bron” är inte bara en högtsyftande, en vär- mande och berikande filmskildring. Den är också intensivt spännande, oavlåtligt fängslande. Filmens fasta förankring i en äkta miljö, Jugosla- viens otillgängliga bergstrakter med dess små byar och städer på grän- en sällsynt : övertygande. dentligt spelar Maria Schell beräl gern vidare, Nu har Dag- bladet fått "sådana besked, att det klart framstår, att högerns argu- . - mentering var ” fullständigt felaktig. MÅ ' Förstår högern, att den nu bör vara en liten smula generad 'över sin "våldsamma demagog i? "Det är inte så säkert, att den förstår det. Sydsvenska Dagbladet som sin stora roll. . . Malmö sanerar Malmö stad håller för närva- rande på med att avsluta en rad fasigh ffärer som gör staden DM. har gjort den + Sv. Dagbl inte vågade sig på och -- fortfarande hävdat, att det ”funnits "rt fullgoda skäl att uppskjuta refor- > mens genomförande”, . Som argu- '- ment härför' framhåller SDS bl. a. att tjänstemännen inte fått så goda förmåner . som högern skulle ha önskat. Det är ia tankegångar, som er igen: Högerledaren Hjalmarsson sade ju vidr ett till- Hälle, att högern gick emot den all- männa : sjukfi oa relernär just EM tank "finner alltså högern fortfarande ett 'skäl att låta svenska folket vara utan en allmän sjukförsäkring. - Vidare: tycker 'SDS, att det. kan +. vara skäl att reagera mot att sjuk- försäkringsbestämmelserna "synas ot . ha avfatiats främst med, tanke på landsbygdens förhållanden”, och det | har, säger SDS, ”särskilt i storstä- derna väckt stor och, berättigad irritation”.. Det är ju sant och rik- tigt, att den allmänna sjukförsäk- landsbygdens folk. Men inte be- höver väl högern så där oförblom- "ringen är av värde: framförallt för - merat säga, att deh inte tycker om ”, det? Finns det inte längre några en hel gata i de östra stadsde- larna. Det rör sig om ett 20-tal illa medfarna hus med en köpe- summa bortemot 1 milj. kr. Me- ningen är. att sanera ett stort slumartat område. so — a Arealbidragen- Xx RLF:s riksförbund .aeddelar att 'efter överenskommelse mellan Jant= tbruksstyrelsen och RLF-kot ner under de närmaste dagarna att urd- 'nas lokala - möten, vid vilka. varje erealbidragsberättigad jordbrukare kan fullgöra sin ansökningsskyldiga het. Varje jordbrukare bör därför kontakta vederbörande lantbruks- nämnds ombud eller lokalavdelning av RLF rörande tid och plats för dessa möten, Detta gäller givetvis endast inom områden 'där arealbi« drag skall Utgå, ” . " ”yardagsmänniskor” för hjgern på . den svenska landsbygden? - SS :. Bordtennis Ae ve ””LAHOMESSERIEN, , pre 1 bordtennis, » 813 = Servi jun. IT 7610.41-8 görve fi I 76 10 41-11 13 . Hdenberga I : T412 35-18 2 "Köpinge ' 16 32 130-21. Genevad I 8404 27-32 8 Edenberga II .' 7106 9-39 2 , Genevad II, "8017 AT 1 Hasslöv + "4004 32 . | : Halmstad hade ännu på söndags- ”Gabrielle” med Eva Henning, | Ekman, Inga: Tidblad och | . dyrbart halsband, , filmupplevelse ”Den sista bron” med It. |'skolflickan som" i-ämne” för! en ; alldeles" ovanliga: ”Vad jag skall sen till Orienten, bidrar till att göra |. |. — Det gör jag inte heller, till ägare av bebyggelsen utmed] :' --. - | Halmstad SS . Malmö (Hälsingborg) : Göteborg st 5.24 Göteborg (Hässleholm)' « a Malmö. Hälsingborg st s Hälsingborg ' 2 É Göteborg (Hässleholm) É Malmö Hälsingborg — «+ 13.24 Göteborg (Hässleholm) —.: 15.07 Malmö Hälsingborg "16.10 "| Halmstad : 16.12 Malmö Hälsingborg ” 17.58 Göteborg (Hässleholm) 18.09 Hälsingborg Malmö st i Ia "| Halmstad Varberg 1) H ALMSTADPOJI KElC ISPÄRLÖST BORTA || Den: försvunne : fyraåringen. i kvällen -inte "kommit till rätta. Hela dagen" har man: draggat efter honom i Nissan, men utan resultat, och de efterforskningar som gjorts i staden och dess när- maste omgivningar har inte hel- ler lett.till något. Pojken är son till disponent Arno Zelmerlöw i Halmstad, : . fö "att 'en det Jantbrukare. ut- ti att plöja upp. sockerbetsfält som inte hanns med före senhös- "SANN SKÖTTENISTORIA; : Fyra män kom «en efter: en "in på: ett” litet postkontor utanför Birmingham.: AV'a fyra köpte vår sitt en-penny, frimärke, Poststa- tionsföreståndaren ., blev. förbryl- lad "för det finns ingen försän- delse man kan sätta ett så litet porto på, . Han' tittade utanför kontoret, såg hur de fyra gick in'i samma bil, antecknade num- ret på bilen 'och 'varskodde; poli- BEI, neve et » Polisen "stoppade en" och sy- nade passagerarna i: sömmarna, Det. var "ett". dynamitardgäng, som "skulle: in och rekögnoscera terrängen i postlokalen före: "stör ten: och fö; t' göra det: så: bil ligt. som .möjligt bara' köpte: vär tt enpennyfrimärke, mantring och en päls, -ssäan Ni här kanske hört om den lilla svensk uppsats hade fått det icke bli när jag blir stor”. so oh + . — Nå vad skrev du, undrade modern :vid middagsbordet: ” öd "Att jag ville bli sjukeköter- ska, H — Sjuksköterska! Det: har. jag då aldrig hört att du har- intres: serat dig för, . a de den lilla flickan. Men jag kun- de inte stava till trapets.. j - ”Tågtider - vid Laholm t,'0; m. den | .31 januari 1956 Ankommande tåg från. station. Hälsingborg Varberg (Hässleholm) . Malmö (Hälsingborg) st: (Stockholm) Göteborg st Halmstad (Hässleholm) Hälsingborg ' : Göteborg (Hässleholm) Malmö Hälsingborg Göteborg - (Hässleholm) Hälsingborg s Göteborg (Hässleholm) Malmö (Hälsingborg) oa Oslo Göteborg st « Malmö Hälsingborg st Göteborg (Hässleholm): " Malmö Hälsingborg Göteborg (Hässleholm) " Avgående tåg till station Malmö (Hillsingborg) Göteborg - Malmö Hälsingborg Göteborg st Hälsingborg (Malmö 8 [2 me ör Halmstad ' (Göteborg. Oslo) 0.03 (ok veckan 2 framåt) NM) DAG "ALLT SÄSONGSN YTT. Ännu har vi från : antal KAPPOR o. DRÄKTER z kvar. ett mindre : 55 kr. TEXTILIA "LAHOLM. 2 Damkonfektion i nyttjade" den milda "väderleken DS "Det har för regeringen' lagts fram "en "vittomfattande, plan till . omändring av: åldringsvår- den och”. denna har utförts "av 1952 "års" åldringsvårds utred- ning, I torsdags återgavs h vudpunkterna i denna. plan” Å Laholms Tidning. och vi frågar . ordföranden :i : Laholms stads : fattigvärässtyrelse, -sparbanks-; kamrer "Folke Will stran d,vad han anser om denna, =. tv NN -— Skall” jag säga som san-" nit. sätta mig ini aktstycket . ännu.. —, vi..har ju alltid ett mycket stort. arbete. id «banken vid årsskiftet:— mé jag kunnat” "finna; [ punken: den. att: man: i störstä”” möjliga mån, skall garna”. vård: "och " hjälp i den miljö, 'där de" redan lever och endast i absolut trängande fall skall flytta ,dem till ålderdoms- hemmen, framhåller: hr: Wwill- strand. — Redan' för "fler år sedan gick Laholras : stads Rödakors- krets ' in: ' för 'denha: linje och ordnade med" vård i" hemmen för dem, 'som "så önskade. Det är hugade: damer i staden, som på så sätt: gör en" insats i det lv: humanitäras .tjänst. Åldringar, som önskar hjälp; anmäler det- ta till arbetsförmedlingen, som sedan skickar ut dessa. damer. De får:2 kr i timmen i: betal- ring och. detta' ersättes av åld- ringarna i den mån dessa kan betala. Dock 'skall de betala ningen: är, Bå har, Jag inte hun- ; fter vad; D för att den nj Pp, som'de fåri hemmen -inte skall. ha' någon karaktär av fattigvård.:; :— Tyvärr får jag. nog säga, att'' denna '; vårdform ' som är mycket tilltalande'och som.sla- git mycket väl ut på åtskilliga platser i Sverige, här har anli- tats - :i > ganska liten: utsträck- har varit :mycket belåtna." Men vi "hoppas att den skall vinha terrängen inte minst. nu. när håller på med ombyggna- den" av. ålderdomshemmet : och har mycket trångt där nere; så vore det synnerligen: tacknäm- ligt:.” om ”. åldringarna "kunde stanna i'sina'hem' och"få vård där, slutar; hr Willstrand' och återgår till -bankbekymren. : minst' 50 öre i timmen, detta ”FESTARR - Då det gäller" fester med to ; övrigt allt i festbr: 1 r ANGÖRER! mbola,” "Am. lotterier och för d ' Engrosfirman : Sture Malmgren, Kristiansta Axel Larsson, 'Box,' 78. Tel. efter." "kl, 19. Katalog på begärah. SUN d. Representant: Annonschef - 299 Laholm. Träffas säkrast "SE och PROVA våra SA 1) Till; Varberg natt före” och efter 5 0 IH, de än Tel. v0234 | - SVÄNGBADDAR ” från 460:— med BADDMADRASSER. - bet (NI BLIR 'BELATEN OM NI KÖPER DEM 1: HOLMS. MÖBLERING” Gustaf Hotar fc fl : BASTAD Tel 70234 ning... Men de som anlitat" den | SENASTE NYTT: = BARNAFÖDSEL BLEV TRAFIKOLYCKA NY JORDBRUKSGIV I'USA i 1 > En kvinna 'skulle natten till söndagen föras I bil till BB vid . lasarettet i Skövde men några hundra meter från hennes bostad föddes barnet. I förskräckelsen törnade föraren med bilen mot en trafikpelare. En bredvid honom sittande man slog huvudet i vind-. rutan och fick söka vård på sjukhuset dit man så. småningom = anlände, Moder och barn klarade, sig utan skador, (Skövde i dep). ” President Eisenhoower Mertåger i dag sina plikter som - P efter sin och den därefter följande semes- : tern i Key, West i Florida, Han. inleder meq' att 50 ut ett särskilt b p till de jordbruk som an- - ses ha allra största betydelse. Det är I åtta punkter och avser hejda de sjunkande jordbrukspriserna ' och skaffa - fysättalng ".. för det väldiga överskottet på jordbr Pp: ten meddelade, att han ännu inte tagit ställning” un ont han : skall ställa upp ppt nytt i presidentyaet. (Washington i dag Tr — Reuter). sa krönika, . som kan få vittgående följder, » måste” räkna med att de infödda i',de två. världsdelarna i folken '- - framtiden skall visa stegrad daritet utåt. Hade det varit fråga om ett väldigt neutralt block skulle den- na Solidaritet kunnat få en medlande tvdel: i den int "nnell. 1955 "köimmer troligen" att av till historien som ett av de -vikitigaste årtalen. i: Asiens och ”Afrikas inre och yttre politiska Der' stora konferensen mellan de asiatiska och afrikanska folken som hölls i Bandung på Java . under j juni månad var första grund- '. valen till en ny sorts samverkan "För der inre Utvecklingen 1 Asien | och Afrika” och för Västerlandet äv det" ödesdigert att "Bandungkontez rensens solidaritet 'så starkt lögga på det statspolitiska planet och med yttre målsättning som det; å första hand sammanhållande motivet, Vad . som hållit Asien och vad som be= fruktat. världen i övrigt har 'varit de stora religiösa rörelser, som haft sitt ursprung inom världsdelen och till vilka ;ju . strängt: taget även ' kristendomen hör. För: Asien och för hela mänskligheten i Vore .det = . ödesdigert im denna faktor. undän= skymdes "i: Bandungkoönferensens Man soli- tiken. Vad som " utmärkte dungkonferensen — och i Asien be- tyder: konferensen inte bara mankomst utan än till en främmande. ideologi buren av mäktiga stater. Maokina satt ju som :en av de" viktigaste delegationerna. 'vid = förhandlings- bordet i Bandung. Att er storgrupp asiatiska stater. gick skarpt till rät- "ta med "den: kinesiska '"kommunis- Sänd. ; ibland nära nog politiskt parti — var emellertid att den' gjorde kommunismen till 'en inre asiatisk angelägenhet snarare pos Pan- kölvatten. Tyvärt kan mari ha än= . ledning "att hysa far gor ; för en sådan "utveckling, "därför "att så många "av "politiska. ledarna inom - det. aslatiskt-afrikanska - . blocket visar upp ett sekularisörat eller - 4 varje fall ett religiöst neutralt an« sikte, Med :de asiatiska och afri- kanska ' folkens - speciella andliga struktör innebär” detta en. stark'bä- ielse för att anpassa , sig efter den |; kommunisiska ideologier "över hus = vud taget och särskilt för;dess in= ställning - till. människan. som. en produktionskraft. snärare än som. ett sam= upp- men . » inte k dk gr aktär. Bandunoh "sens" 'asiatiskt-afrikänska solida; tet var inte något. som vänd: "mot "östblocket. Den” var ”en”. omani- festati i vilken k ; Vad. som utmärkt. kommunist blocket har ju bland annat varit en oerhörd nedvärdering av arbets= [kraften 1 konkurrens med den Väs= dä k som. byg= deltog som lik berättigad den andra" konferensdeltagarn "Rysk: splittringspoliti med. alla | .. Uppgörelsen mellan en rad déle- gationer som Ceyloh; Påkistan; Si- am, Irak och Turkiet och de, kom- ger på höga löner och en levnads= , standard i välståndets tecken. Skul« . (le den astatiskt-afrikanska solidarl«= ieten, komma att leda till att Ban«= dungstaterna tar efter denna tak= tik'så kan man vänta att den inter=' . [nationella utvecklingen går mot ett konfer iskt klimat. Det na: och 'Vjetming var vi skarp nog. Men -detta 'skulle,ha va- rit . appseendeväckande' endast om, de asiatiskt-afrikanska folken kun- nat 'framvisa en obruten enhets= | "front inom sina länder och inbör- des mellan sina. stater. Någon så- dan . enighet existerar som bekant inte. De inbördes striderna är på många håll långt hetare än den yt- tre solidariteten. Vid sitt besök i " Sydasien nyligen förstod de: ryska ledarna att skickligt utnyttja detta förhållande, I första hand aktuali-|, serade de Kashmir, dén indiska ten: på gränsen till 'Tibert, som är ett olöst tvistefrö mellan Pakistan och Nehrus Indien. Sovjets repre- sentanter tog öppet pårti för dien mot. Pakistan. Det innebar in- te endast ett försök att skapa splitt- "ring och väcka gamla krigsstäm- ningar till” nytt liv. ungefär som man redan tidigare gjort i Mellers- ta Östern. Genom att lägga de asiatiska motsättningarna. på det mellanspaltiga planet : vann kom- munistledarna ett par lika viktiga fördelar. De gjorde motsättningen mellan - de asiatiska kommuniststa- terna och deras vedersakare i Ban- dung till blott en bland många an- dra” asiatiskt-afrikanska tvistefnan och de drog bort uppmär! från det obestridliga sakförhållan- det, . att - oron och osämjan' inom Bandungstaterna mycket litet de. geo rafiska landsgränserna mm Pan snårare följer zelic ideologiska och ”klanbetonade | ären. Under denna utveck- lingsfas med fredlig asiatisk. sam” levnad mellan olika ideologier mås- te detta senare drag ha uppfattats t välkommet. i Peking, igen att dölja si-) att göra råmärken. "som. mycke där man är angelä na inre religiösa, ideologiska klanbetonade - motsättningar, även! ol ”inte bara från Väste. m de ryska ledarnas göst- spel i Sydasien torde ha varit ett försök -att rycka 4ill sig initiativet rlandet utan lika to ket från Peking så kom de så att framstå som talesmän för de är inte genom sin” "tekniska . över- lägsenket ” som "Västerlandet kan upprätthålla ': en hög levnadsstan= dard.. ' Ökar "mekaniseringen inom « d utan” att.levnad standarden :samtidigt höjs :för de asiatiska folken så kan vi vänta en upprepning av vad gom hände för den europeiska arbetskraften under 1600-' och 1700-talen,. då engelska hantverkare" var nära att:bli' ut- svultna av den billiga asiatiska ar- betskraften, . Förhållandena - skulle inte bli.bättre av att:Västerlandet avstänges . från de rika asiatiskt afrikanska råvaru- och krafttill- gångarna, en tendens som redan nu börjat yppa sig på flera områden. sta- Im- Front mot västerländet . ”"Bandungsolidariteten sär I stort : sett eri solidaritet enbart mot Väs-, : terlandet och 'en följd av den väs- terländska kelonialpolitiken:: Afri=' kas och Asiens folk har mycket små ” möjligheter att förstå att de breda . folklagren i Västerlandet bär myce . ket ringa ansvar för denna politik och de har ofta inte heller några större möjligheter att inverka 'på sind egna ledares politik. Men det skulle - bli folken både" i-Asien— Afrika'och i Västerlandet som. finge betala priset -för en upprepning äv den ekonomiska politiken för ett . par, århundraden” sedan — nu i form : av ökad och svårbemästrad , aggressivitet från det -asiatiskt= afrikanska blocket. mat. Västerlanz det. Västerlandet har intresse att bevara sin levnadsstandard. De . västerländska folken har också ett "- varmt intresse för att de $.- k un= derutvecklade folkén' får en bättre levnadsstandard. - Situationen kan inre har "ochi "och . ? t- | framtid avgörande är-att de asia l0=, tiskt-afrikanska folken inte förl rar. sin: själ utan fortfarande fram- står som mänsklighetens stora ande, liga kraftreserver, = tt ad ov
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.