” tut talarnumera med både tyngd .. med vida större. förtroende nu än . finnas till. denna ökade säkerhet i « den - STOCKHOLM (Press) i Det är odiskutabelt att väder. leksprognoserna under: senare år blivit allt 'bäkrare "och" pålitligare, Förutsägelserna stämmer i övervä- gande ' antalet - fall. Syeriges me- logiska och hydrologiska insti- .och - auktoritet." Kort sagt: vi 'ser förr på Väderlekstjänsten och litar på ”gubbarna” "inom institutienen. Några "orsaker måste "emellertid bedömni : Förste Väderleksprognoserna - utom i Sverige, Om orsakerna till denna vår eftersläpning är här inte on w tevvevervr vYvTTtYTTV "ESTEFFYYTrtvYTY PY vv r”YTTYTY ”fYTYT a - M ” > | M : > . ” . - ' ” | | | LAHOLMS SING fotar > . NN . . ” N - | | Rembrandt den ojämförlige - He är ett litet land men. 1 tr ligt Dess fri- hetskänsla är vida känd och aktad; ' närmast har den sin upprinnelse i den fi å kampen för na- anledning -ingå på. Utby d kan förtgå intill en viss gräns, vil- ken dock ännu inte uppnåtts. I de luftlager, dit instrumenten numera kan föras, finns en rad bestämman- de ”effekter”, som anger hur vädret kan komma att ställa sig vid jord- Ett annat av:skälen till de in- trädda förbättringarna är att me- teorologernas utbildning kunnåt för- bättras och stärkas. Ju mer vittgå- rologeri H. Henriksson, som är chef för Väderlekstjänsten i institutet, ger härnedan..bakgrunden till den för'alla parter, lyckosamma utveck-. "lingen. Men innan har går in på huvudfrågan vill han helst dröja en stund införde tabbar som då och då trots allt inträffar och ge en för Iekmannen: fattbar' förklaring till dem; Han säger .så här! .e.. ' «F H ; > Va rå . M ” .Vädergud och allmänhet får "sig ett gott skratt, ' : ende kunsk meteorologerna be- sitter ont t .ex. atmosfärens lagar och ju' bredare ramen görs för forskning på området i desto högre grad kan allt detia tillgodogöras i den praktiska tjänsten. Det är alltså skäl att: satsa ordentligt. på håde utbildning och forskning: det lö- nar sig i det långa loppz Viktigt Ted i arbetet: a vädergkeppen. " . « Utan ,'observationer i luftlagren över haven skulle eméllertid -värdet "Hur vi än bär oss åt I Vi inte undan én eller annan tabbe. Hundraprocentigt riktig kan en'vä- detleksprogrios aldrig bli Gång på gåhg ställs vi meteorologer i”slut- spurten” , inför” ett val; vi ser två eller flera" utvecklingsvägar. En de! kan "vi "utan vidare eliminera -me-. dan det är svårt att välja mellan de kvarstående; Åtskilligt kan tala för den ena, lika mycket för den andra. MEW' allmänheten, skall' ha besked, och det 'brådskar. Så görs valet — och detär då som tabben kan vara ett "renodlat; faktum. . Väderguden, iHerhögste alltså får sig ett gott skratt över den mänskliga 'oförmå- " gan och Sveriges folk. en. anledning ed "löje eller ilska” erinra sig gårdagens” löfte om strålande sol- e medan” i "dag" regnet ark och grö- < Någon enstaka gång händer; det dessutorn '&tt man 'ställs inför abso- : lut oväntade utvecklingar. När nå- Ne . jag skall be att här få pekå på några ” för förutsägelserna stor roll. För att ; med desto cn Nu: har alltså” mö tjllförlitligare prognoser ökats under ,.>séharé. ,. och vidare är att märka ” +» ger; Som medför meteorologiska in- tio å tjugo. km, och ibland ännu - Aäktighetsförhållanden m.m. Detta k Z ”nö Cpemera utbyggts i impo- äffar. befinner sig ät talat mitt inne an. har svårt att tro ittnesbörd; Kartor, ällningar av. väderleke . starkt förminskas, Här kompliceras. emel-' lertid förhållandena i viss mån ef- tersom det ju är lättare och enkla- re "att 'arbeta' från markytan, : På denna punkt gör därför flyget en god . insats; Observationsflygningar företas "sålunda utmed vissa sträc- kor, och när man fått veta vad man vill återvänder man till'terra firma tillsammans med de medförda in- struménten. .. FREE "Och, så. var. det väderskeppen, ett av. de kanske allra viktigaste le- den i'all denna observationstjänst. Enbart på Atlanten ligger nio styc- ken sådana, av vilka .ett driva.i svensk-notsk « regi; ' Ifrågavarande fartyg är stationerat ungefär mellan mellersta. Norge och. Island på lat. 66 gr. nord och 2 gr, ost... Väder- skeppen driver, omkring me några khops fart, kretsar, runt. inom ";ett förut fastställt områdes De gör alla observätioner som det överhuvud- taget är möjligt, att.göral DE fun< gerar; sålunda . samtidigt; som en vanlig observatiörisstation vid kus- ten" och som: én flytande 'dito.. Även i deras utrustning ingår de så kal- radi d de där instru- ay - låt > våra” ätt iellan två möjligheter Då emellertid skälen "den”ena.— trots den "märginalen - ahsåg logen ” likväl: vara på i .'se, det var han r. stod, hån, lurad lade' É t om, Väder- nella, och in> lt är för övrigt allt; mez teoroligiskt ärbete..Utan' detta. hela klotet" örnfattande samarbete 'skullé en ; väderlékstjänst” överhi e inte kunna existera, "Oväderlig är der hjälp dersk hn: lämnar. Tack vare 'dem d. Äncen en bättre. har "de som sagt Det är glädjande också för .05s ;yrkesmän "att kunna- fälla det har vi i tid. fått besked om hastiga utvecklingar," som säkerligen eljest inte blivit oss bekanta. Speciellt när det gäller svåraare stormar, som. kan 1. omdömet. Anled rna : till. för- | åstad bättrin a är givetvis flera, .och Tekniken i spådomskonsten a NU av: "bättre," sn inder senaste världskriget gjor- "des en hel rad framsteg med hän- syn, till- själva tekniken i den spå- domskonst . som + utmärkes' Väder- » Jékstjänsten och dess verksambet.|. Framför" allt spelar underlaget -säkra deta-underlag, eller. rättare . sagt. skapa: ett sådant, utförs ett ut- omördeontligt”. omfattande arbete. i form av kartläggning och översik- ter.: Denna' kartläggning :kan själv- . fallet: göras mer eller mindre full- ständig, "Klart är vnder”alla för- hållanden att ju bättre material och jä fler. :observätioner' man rör sig äkrare blir. resultatet i Av årg " i ghetern: prognosen sd a till "att. observationsmaterialet i mycket "hög grad utvidgats; numera omfat- tar. detta i större utsträckning än tidigare de högre luftlagren, vilket "är av-ofantlig betydelse. På denna . sektor arbetar vi med bl.a. ballon- strument till så stora höjder som äv de kraftiga .ovä- der vilka bildas inom: detta' obser- vationsnät, har denna "sjötjänst vi- sat vad den förmår, tionellt oberoende från de spanska förtryckarna - under- 1600-talet, Snabbt gick landet mot en fredlig storhetstid; det blev Europas träd- gård och verkstad men också ett lärdemens hem och förföljda och vinddrivna andars enda vissa till- flyktsort, Folkets flit och de gynn- samma «materiella - betingelserna h de ett aldrig tidi; å välstånd. Dock tillät en ofta trång-" synt » kälvinistisk religiositet inga ' vidlyftigare utsvävningar; man upp- rättade inget luxuöst hov i stil med kung" Sols av Frankrike utan in- ekränkte sig att så gott det sig göra lät skapa trevliga Kem, fina och emakfulla, där man till ackompan- jemang -av en stillsam cittra njöt av ro och frid fjärran från krigs- buller och politiska intrigörers käb- bel, tissel och tassel, | » Målarna: fick mycket att göra, och vad man begärde av dem var blott ' att de skulle skildra den fridsam- ma lyckan i hemmen och gärna också den mer uppsluppna glädjen bland män på värdshus. Det råder heller ingen tvekan om att den holländska konsten under detta se- kel nådde mycket högt; åskådligt och. ofta drastiskt framstår tidens människor livs levande för oss, och i-rent målerisk mening framstår många av tidens tavlor som något ouppnåeligt: 'det stoffliga i koppar- "| kastruHer, frukter, gamla bonader och - sidentyger har: väl aldrig haft sådana kärleksfulla 'skildrare som under denna epok i Holland. Men ändå, mitti all denna utsökta hant- verksskicklighet, känns" det ibland som en saknad. Var är poesin, sin- net för det' vidunderliga. och fan- tastiska? 'Var besatthet, magi? Var finner man: de: djupa livsperspek- Denna klagan kan. förefalla obe- fogad; men ändå fycks det 'oss inte så., Ty en. väldig gestalt reser sig huvudet högre än alla andra: Rem- :- Rembrandts liv, beskriver en tra- gikens kurva," Han börjar med: en serie" framgångar; och så” mitt un- der' fullt arbete, skakar hono' ett orhilt : öde hårt. i Han förlorar: sin hustru,.beskylls för. att leva' i otukt med. sin hushållerska, och till råga på detta >anser man honom. vara sty d. och hö dig. - Fattig- museum i Stockholm arrongerat tarens verk — ett evenemang av nade från muséer och privata sa Utställningen pågår i tre månader fram till der 15 april. Härov ett av hans verk, ”Elias sörjer”. : : : SS ; betalde .stats > STOCKHOLM (Press) a Innevarande år är jubiléernas år för Nordens största företag, de svenska statsbanorna, alltså SJ, som nu kan se tillbaka på en hun- draårig tillvaro. Några fakta I all- ra största korthet: SJ befinner sig I dag mitt inne I en genomgripande intäkts. och kostnadsanpassningsprocess, vars | | syfte är att åstadkomma balans i ekonomin spå något längre eikt.| Hittills uppnådda resultat tyder på att. det finns goda utsikter att nå” detta mål : Moe Vid SJ är 67,000 personer anställs da, och detta betyder att nästan var 30:e svensk mellan 20 och 60 år är knuten — till detta företag. Högste chefen tär titeln generaldirektör, och han är den högst båtalde stats- tjänstemannen i vårt land, Persona-! lens löner ligger, jämfört med kol- legernas vid grannländernas järn-! vägar, tämligen högt «Personalen är organiserad inom olika fackförbund, och det kan ha sitt intresse att nämna att det en- dast är arbetarpersonalen som har strejkrätt, Överallt vid SJ-nätet finns företagsnämnder i vilka vet- ket och personalen är represente- rade och där bl. a. arbetsplatsens problem ” diskuteras, Förslagsverk- r Nätional=:- en omfattande utställning av mäs- enastående värde, Verk är upplå-"'! mlingar från alla världens hört blir' dock -inte likgiltig, stryper inte sina: känslor utan håller dem för sig själv; målar dågen lång,.och på nätten då alla sover sitter han uppe vidi sin. etsarplåt "och utarbetar de skisser -han" gjort under de tidiga morgonpromenaderna. .I . främsta hand, är det dock i färg han manar fram sina. tankar och drömmar, ' " Rembrandts far var mjölnare och välbeställd - karl." Det berättas, att Rembrandt som liten pojke älskade att hålla till i den gamla kvarnen, tt han där gömde sig undan värl- den. :I. gömslen och prång skulle ha: upplevt; den . magiska belysni d a skulle dom och medmänniskors förakt blir hans lott" där han förr haft stort hus .soch frikostigt bjudit folk till sig. Men' han knäcks inte. Det är gott: virke -i honom, och eftersom han:, är: en. passionerad : ande, en som ärr betagen och hängiven-livet runt: om- honom. och framför: allt det .arbete han utsett, till sitt har han inte. vare sig tid eller. ork över att gräma sig eller bli bitter. Han M g som skänka hans tavlor en sådan, sam 'mystik. Rembrandt var en e störing, inte: folkskygg men.dröm- mande .. och. vek, Modern älskade. hononi. ' Hon ”, var gudfruktig och läste för honom ur Garnla Testa> mentet; de gamla orientaliska sa- gorna'! satte hans fantasi i dallring. Och modern, som märkte hans in- tresse, ville att han skulle bli präst. Rembrandt kom dock att svika sin ; Sovjetunionen kan redan i år ' : sända upp en artificiell jordsa-" ” tellit i rymden, påstår den ry- ske vetenskapsmannen, profes : sor G, Pokroskij, i en artikel i! fackföreningsorganet . Trud | på har över- H ; Ryska apor klarade rymdfärd öm man vill följa dess rörelser. Or- dinära astronorniska apparater'blir emellertid tillräckliga om satelliten " [har 'en fotbolls "storlek, ; . + "Att åstadkomma" en satellit med : | hjälp av en raket med speciell ladd- ning är enkelt och billigare än att gått från: .det teoretiska till det praktiska stadiet då det gäller pla- neterna, säger professor Kokroskij. Apor och hundar har med raketers hjälp sänts upp flera hundra kilo- periment 'som avsett att fastställa hur levande organismer reagerar inför rymdförhållandena och de har landat välbehållna på jorden igen. Vad beträffar ' de > konstgjorda rymdsatelliterna finns det två sätt att framställa sådana; skriver den ryske vetenskapsmannen, Man. kan använda 'sig av en' tre-fas-raket, som: under, de båda första etapper- na når upp till flera hundra kilo- ..mera.; Varken ballonger. eller in- . strument. gör: man sig besvär att "leta efter, de förintas mestadels när « de likt moiren gjort sin plikt. "Men «hittar; allmänheteri en eller annan . ballang,; blir, det 'eksättring, och så- . dana fynd görs ofta nog. Instrumen- ten, är: kopplade: samman : med små . radiosändare, och det är dessa som - vit signaler. till jordytan talar om fi. meleorolögerna' vad som hänt . geh 'sont är: 2,000 meter ovanför. . liten elegant teknisk finess men som sådan ingalunda märkvärdigare ' än mycket annat! " el "”,. På. de, höjder, varom är fråga, ” registreras . alltså temperatur- och e utstraskräng, Gleshet har meters 'höjd.. Under det tredje sta- diet 'dirigerat. raketens kurs så att den," löper. parallellt med. jordens yta. En sådan raket kan kretsa runt jorden i 103 minuter med en hastig- het av 8 km/sek.. : « ta. ” ' Vetenskapsmännen' i Sovjetunio- nen har'emellertid funnit på en an>= nan metod. Man använder'sig också då av en raket, men denna är för- sedd med explosiv laddning av sär- skilt slag. Raketen skjutes upp till lämplig höjd och när "sedan ladd- ningen detonerar slungas en. liten metallklump 'ut från raketen och denna metallmassa " svävar . sedan omkring: uppe i: rymden som en konstgjord himlakropp. ': . "Om metallklumpen görs ungefär meter i rymden i-samband”med ex- |. ända” 'tre-fas-raketen. ' Sovjet- har'alla förutsättni att skicka upp en dylik rymsatellit re- dan' under år 1956,' slutar professor Pokraskij = : SLKE: Slörex Yftra SLKF-avd. - har hållit sin traditionella julfest på: "hotell. Möller. Först bänkade man sig kring festligt dukade: bord, och så bjöds det på kaffe med hem-. bakade kakor: och tårta, och till barnen ' serverades läskedrycker. Därefter uppfördes en tomtetablå. Sedan ' sjöng Ann-Marie Johansson några julsånger och spelade piano. Därefter . uppförde Slöinge-Eftra SLU-avd. en teaterpjäs. Sedan blev det ringlekar kring granen och både de äldre och barnen deltog i lekarna red liv och lust. Frampå delade ut julklappar till barnen, vilket . livligt uppskattades av. de små.. Sedan serverades frukt och gotter- och därefter blev det åter Jostrelsen ber att få framföra sitt tack till kornmittén för den trevliga festen. nt " CSlinge SLKF-avd. har haft sin traditionella julfest för barnen. Programmet upptog bl: a. sång av några flickor, dans kring kalfedrickning samt en kvällen kom några tomtar in ochl: mors förh ; han kunde inte uthärda de gamla kyrkofäderna. Nej, han ville måla. Men han blev dock väsentligen 'en religiös målat re — en stor del av hans verk är direkt hämtade ur de bibliska bé” rättelserna, 16 00 Som en religiös målare är Rem- brandt unik. Han bryter med ita- lienarna, vilka främst eftersträvade linjeskönhet . och - harmoni, . Hos Rembrandt är stämningen det vä- sentliga; han. är psykologen och själstolkaren, Han vill förmå oss att se det hemlighetsfulla och fan- tastiska i det sköna, i de ögonblick, som är förbundna med bävan, fruk- tan och, salighet.. Han är ingen skönande; de fula och vardagliga JT ansiktena dras han till, endast det som är märkt av. liv intresserar honom, Han drar sig heller inte för . att skildra det hemska och ohyggliga, situati då människ Toåtkomlig” för" pen, Tizian, möjligen undantagen. REembrandts Danae bör här näm- nas, Den anses föreställa Tobias brud : Sara inväntande, sin brud- gum; med ohöljd: psykologisk rea-| lism återges här den lystna,"”kär- lekskranka mogna kvinnan; "lika o " själslig frändskap söm ljuv ätt'(famna, 1007) + Rembrandts mest kända tavla. är Nattvakten, målad redan i'un- ga år. Om den har det sagts, att det är: en. spöksyn utan skräck, Och synen är varm; nästan :glad, men ändå -känner man sig hejdad — den; får, som Baudelaire säger, ens blod att 5) a. 7 Nu kapten Frans Banning Cocq och hant-Willem ven Ruytenburg. i 7 | Låt oss därför.ta en hastig titt på tågar Jå emot. oss, första i ledet. Bakom. dem skymfar | ih är synnerligen livlig. » Någonting som -ständigt fångar allmänhetens intresse är SJ:s rul- lande materiel, lok och vagnar så- ledes, Ännu i flygets tidevarv är tåget; det spårbundnå fordonet, .out- slaget, 'och på detta knock-outslag kommer vi att få” vänta länge än. Inte ens den blaserade nutidsmän- niskan - (se bara på intresset för miniatyrjärnvägarna, leksakerna för små och stora!) nekar till tjusnin=] gen av, bullret på en stor bangård, Och, än har man inte upphört att tala ”om 'skenskarvarnas ”musik", hur SJ har det ställt med hänsyn till sin rullahde' materiel; » Då är först att märka ett allra största delen av SJ:s lok och vag: nar är byggda och konstruerade I Sverige.t, De enda undantagen är praktiskt taget de diesellok, som levererats under 'de senaste åren. Blånd de, nyaste: elektrolokeri 'åtet finner vi Rapidloket, som wid 'sinå Järnvägsgeneralen är högst tjänstemannen 1350 km/tim, är Sveriges snabbaste” , "i lok. Det har 3,00 hkr, vikten är & - ton. Drivraotorernas vikt motsvas rar 269 kg per höstkraft, viket torde vara det lägsta i något lok i värklen just nu. Ett av jordklos : tets siarkaste lok går på Malms banan i Lappland, där, det drar malmtig med 65 vagnar på 130 ton, De fyra motorerna har sams manlaxt 5000 hkr, r s En filt större del av trafiken sker ne med dicseidrivna lok eller rälsbuss sar, Diesitloken, av vilka de flesta är byggda i. Tyskland, har under - de senaste" åren levererats I stort antal. Bygeda i Sverige är däremot . de omkring 850 rälsbusxfordon, som levereras under nu löpande tems - årsperiod. De trafikerar I huvuds sk sekesdärlinjer med mindre stark tra! x och är helt byrgda av ” stål. Specidbyggda turisträlsbussa finns sås OK > ” Perronit.marnas standard lr hög, speciellt | tredje klass — en jäms förelse ""r' sd utlandet ger bevis Bland sp--ialiteter märks 'skrkilda barnkup&?t för mödrar med batn ” under två år, I cirka hundra vagss nar finns även on speciell barns toalett - mad Yinr "de varmt och kallt vatten, ett si "böni på vilket barnet kan läggaa och bli, omskött m. m, Någon extra uvgift för donna service uttas inte, .. svan Även - povvagnarna är moderna , och bekväma. Nyligen har ett åvlal så kallade universalsovvagnar teves rerats, I dessa kan alla kupder bliid= das om som första, andra eller tredje klass med en, två resp, tre >. bäddar; Dessa vagnar har givetvis rinnande varmt och kallt vatten, s.' urtag för el-rakapparater,' termo= : statreglering av värmen 0, & V,se" Ett flertal rostaurangvagnar är luftkonditionerade, + cc cv ör ; En speciell service lämnar SJ vid + ' sjuktransporter, Det finns ninita gen särskilda , sjukvagnar med ett stort sjukrum med moderna pluks '. Iintngkån koknintt sitt ph två sovplatser. a vaRe . nar kan beställs på alla jämvligse statlorer I' landet, Avallton lr on- får den sjuko och vårdaren dlspo=+ nera hela vagnen. =. Aase ve Eon "i. KÖN ta "SKA Skogsarbelet i Sverige är ett ut. nd Ina hela; kompaniet , Vars namn ' för längé sedan, sjunkit, i glömska. .Man känner ihför 'dennå' målning en sprittande. glädja en iver i stånd. att ta Itsen av den ende själv om han skulle behaga dyka upp och sätta en käpp i hjulet för gillets framfart. Man ser?banér och vapen svängas och lysa, man hör laddstakar skrapa i bösspipor- na, trumvirvelns dova men muntra dans, Något både stort och viktigt skall ske och man känner lust att kasta sig in i lekén och "vard? må a Denna "medryckande skildring, höjd över en tillfällig episod för mer än trehundrafemtio år sedan bottnar i en genial intuition. som svårligen låter sig analyseras. Desto lättare kan vi i efterhand förnum- datta oefterhärmligt mäktiga » n- tryckt kompositionens rörlighet och teckningens liv. Men hur långt slår det? I Er En 'av Rembrandts märkligaste målningar är i svesk ägo och! bes undrad av generationer museibesö- kare, Claudius - Civilis - samman- svärjning mot romarna, Ämnet:;är historiskt — den av Tactius om- ställs på -prov. Men han är ingen realist i den meningen att han kallt och- nykter som ett kameraöga in- registrerar allt vad han iakttar. nämnde bataviske ' nationalhjälteti Claudius Civilis övertalar sina vin- druckna gäster att gå ed på att be- fria landet (Hölland) från: dé fom- ereka inkräk A d: Nej, . som: den sanne k r väljer han och vrakar det som är betydelselöst och skulle förrycka helhetsverkan. Med sina färger spe- lar han upp ett rikt register av ny- anser i brunt, svart och grått med blott sparsamma inslag av guld eller klingande rött. I denna underbara mättade färgskala väver han in sina människor i mystiska dagrar. = Rembrandt innebär en viktig an- halt i konstens historia: han före- stadshus, som beställt tavlan, gilla= de inte utformningen. Den jätte- stora duken — av samtida skisser och utkast att döma hade Rém- brandt' tänkt sig tavlan . många gånger större än den nu är — skars ner 1662. Mittpartiet skars ut och kom, man vet inte hur, till Sverige, "| där bilden av fru A. J: Peil, född Isadé med hälften av en sekund, stigt påvisa vad som bidrar till|."Ba präglat enmansjobb,' Detta 'förhål- lande innebär stora ”sisker — & någonting skulle hända, div olycka linträffa av mer eller .min- dre” omfattande art, Ett yxhugg J behet, ett fall framstupa över”vass- slipad: sågklinga, kanske till, följd av halka vintertid, eller ett kraftigt slag av, ett fallande träd som man, Beräkhade hinna undan rie: m 28 arpa yt allt'détta är faror gom hotar skogs- arbetaren, Om han arbetade 'på en ”vanlig” - arbetsplats. låge” bjälpen inom omedelbart räckhåll. Men nu rna r ' inte att undra & att y antal "är betydaid inom -: skogsbruket, - själva yrket formligen inbjuder till olyckor. Hur det kan gå när en myckenhet ovan arbetskraft måste sättas in, visades anno 1943, ett år som lever i dys-' tert minne eftersom olycksfallen då slog alla' rekord. Se'n dess har det blivit bättre vilket inte hindrar att skyddsarbétet alltjämt måste bedri- vas med största kraft, = - : A. Cisdn Leij huf. Ensam i skogen; | set misk och social "synpunkt. Skowas,. och flottningsarbetaren har: endast sin yrkesskieklighet och :egna öm= |tanka,att. lita till, och därför är dut ytlerst angelägat att så långt resur« serpa sräcker oförtrutet arbeta svl« dare mot en god- yrkesutbildning som måbh &, us ace lagt) 3 Clycksfallsstatistiken visar oft' de Nesta olyckefallén inträffar vid slu. tet av arbetspasson då organismen är uttröttad. Det är därför viktigt — att » skogsarbetaren delar upp aln arbetsdag på ett förnuftig t>så att hanvinte blir för trö trött", oc FOTA När man så studerar olycksfolls- orsakerna finner 'man att dessu I huvudsak beror på olämpliga are" betsmetoder, vanskötta eller olämp=- liga redskap och bristonde'omtanke och uppmärksamhet. Iiom skogs- " och flottningsarbet t beror 25 proc. av olycksfallen på tekniska ' brist= fälligheter under det att 75 proc. hänför sig till ofullkomligheter hos den mänskliga faklorn, + ;+e..c6 " "Vi inom, skogsbrukets skydds- propaganda kan glädja oss 'bt att såväl företagsledning som arbets- ledning numera är skyddsmedvete .. pa; Särskiltrden arbeteledande per- sonalen bos oss, främst skogvaktare, faktorer och kronojägare, intar I kelstä vi många, den en ny Ila ing inom bl. a därför vud i Skogsbrukets skydd: a ganda "vet besked om sådana” här saker, I tidskriften Arbetarskyddet gör han några påpekanden. = Inom just skogsarbetet krävs en yrkesvana, som inte bör eller får klicka, säger han. Den är av allra örsta betydelse ur både ekono- forhet; var en stark. man, och däri 1 man nog söka förklaringen på ins konstnärsskap,; så och Grill; 1798 skänk till Ki mist demien, som i sinom tid deponera” de 'den i National fs tå bådar en revolt ' mot kl mot det "stela, ofta livskalla, det fulländat sköna och intagande. Han kare utan också köttets skildrare. Rembrandt är den förste i” väster- ländsk målarkonst som frammanar kom jultomten och delade ut påsar till efora och små barn. Den trev- liga och talrikt besökta festen av- lika stor som en t ranen, vacker I Itablå. Som ett mycket vandlats ]H” relativ>-täthet — H att behö mycket starka tel skattat inslar i programmet slutades med ytterligare en stunds dans kjing granen. är är dock inte bara «en andens tol- k Av väl alla Rembrand:skännare anses detta ålderdomsverk höra till ärens största och mäktigaste Ända in i sin ålders höst arbetade Rembrandt oförtrutet. I sin mate- riella nöd tilltog hans andliga styr- ka. Han. var viss om att hans” öde inte berodde på mängdens bifall el- ler dom; hån och isande fientlig- bet lämnade hancm oberörd. Rem- branit, .som givit uttreck åt Sjä- på en hane gång överflödande rikt och djupt inträngande, När han som en i förtid vissen gubbe grinar mot oss med tusen rynkor och vesk kring de strålande ögonen hade han en det inte förunnas oss alla: att med tillförsikt arbeta ensam Å och duk husera, uppfyllde ban i förväg Théoph Gautiers , dröm: "Måla att dröm- kal, där ban öch sn palett ni att -skogsarbetarna ofta Identifierar företagen med sin förman.” Arbets= befälets intresse för arbetarskydds= kampänjer har också visat sig nål ett bestämt förhållande till'förvalt- ningschefernas ' insatser på detta område. Då dessa i regel är goda finns all anledning hoppas att ännu kvarstående missförhållanden ' till större delen skall kusina elimineras och skogs- och flottningsarbetet gör. ras till ett yrke med trygghet och trivsel på arbetsplatserna. a "+ kan Ni erhålla - genom att. 1. studera" mars vaga sken må stråla; iens vankelmed lika!väl som dess Christopher Jolin « anronsspalter / - ct [4 Ne Ni för endast 33 kr ortsnyheterna får HOLMS "TIDNING >> om året. i LÅ HAr I samt -kupå för vårdaren med tro, i, - dast tre tredjeklassbiljotter, och. då : > Far av tar rerna a 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.