va gör en kompensation för inkomst.” Måndagen den 16 januari 1956. KRK , me " Enligt "beslut: av" riksdagen skalt : som bekant en. viss del äv kompen. sationen" till. jordbruket: i anleds : ning av fjolårets "svåra skördeska= : dor ,utgå ji form av; arealbidrag, -' "Någon utbetalning av dessa bidrag kunde icke äga rum under år 1955, . då" ifrågavarände medel stålldes till förfogande av kmt först genom be- slut den . 30 december. . Utbetal- ” ningarna av bidragen kunde börja " först den 5 januari i år, snön »' Då arealbidragen i huvudsak ut- förlust under ; år "1955 mer alltså -kunnat utbetalas till jordbrukarna «först nu under år 1956, blir, det en ; i fråga av stor betydelse för jordbru- ket, huruvida” de inkomster, ”som” tillföres jordbrukarna” genlontd areal.” bidragen, skall' beskattas sora in. komst för år 1955 eller för år 1956, Det i princip "riktigX och rättvisa "vs måste ju vara att are; bidragen ' "räknas 'Som' inkomst under år 1955, . » bruket, vilket: man . avseende. till ordförande i Ahla SLU" ! . då de avser att utgöra kompensa= tion för skördeskadeförlusterna uh." "Om arealbidrags- ' der nämnda år, , inkomsterna hänföras till inkömst- . Året 1956, måste i många fall stora orättvisor uppkomma; Blir det i år en normal eller god skörd för jord- NUARI 1956 I, | 3 + >= ie N av arealbidrag > märksammat ' detta beskattnings«= Problem "och orm han i så fall har. "för" ävsikt > att vidta åtgärder” til ”Problemets lösning." : EXHOLMS TIDNING = AG 4 Det synes hä varit vederbörande ' oo myndigheters” strävan att forcera | 77 NT Tel. 10421 handläggningen" av dessa" ärendeti, | wi mr, i « - beloppet. ätmin- | SÄGDIREKTÖREN 3 | i så att areälbid CE ä dag : börjar : vår stora ' EÄALISATLION massor av finfina å eo i at Se tl '&' SYBEHÖRSAFFÄREN Må fynd, :. stone teoretiskt sett skulle ha varit | tillgängliga" för lyftning" före 1955 ' års ” slut, "framhöll interpellanten Beloppen skulle då ha kunnat hän. föras till 1955" års inkomster, Ty- ärr har dock icke ärendena kunnat handläggas så shabbt som det hade ' varit önskvärt, I princip skall ju vid ånk hänföras till det kalenderår, under vilket den varit tillgänglig för lyft. ning. Det finns dock en undantags. bestämmelse, , enligt "vilken vissa inkomster, - t, ex, bankräntor, kan” hänföras till det gamla inkomståret, trots att de ej varit tillgängliga för lyftning vid: nämnda års slut, 1 deklarationen ink . "praktiken "har detta tillämpats på det sättet, att. inkomster av sådan karaktär, vilka" -varit tillgängliga för lyftning senast den 15 januaåi i, kunnat hänföras till det gåmla ins 3 året. Om denna und sk stämmelse får tillämpas även med man, gi is vills hoppas, kan. många jordbrukare - till . följd - av den progressiva ut- f av beskattr på- " föras en' högre skatt än som kan - -anses vara 'rimligt och rättvist, Här måste uppmärksammas, att det gäl= ler. jordbrukare,'-'som drabbsdes " hårdast av fjolårets skördeskador, . Det måste därför framstå som syn- nerligen angeläget att undvika an "8 på Ibidragen, skulle, ifrågavarende beskattningsproblem ; finna en acceptabel lösning för"åt- skilliga jordbrukare; Men för mån-' ga jordbrukare torde arealbidragen inte bli tillgängliga för lyftning ina 1 Om”nämnda tid”. -> Ne > Det synes interpellanten "vara önskvärt att bestämmelser utfärdas om att jordbrukare må ha rätt att sådan konsekveris i beskattnings- : Detta problem har tagtis upp ien interpellation" av 'rtiksdagsledamoten fru Margret Nilsson (bf), som frå- föra ink av arealbidrag till , 1955 års inkomster, även om dessa inkomst. inte blir tillgängliga för lyftning i så god tid, att de enligt gällande bestämmelser kan hänfö- Tas till det ganila inkomståret, .. s N sä gat finansministern om han upp- - Ahla SLU-avd. hade i lördags sitt årsmöte i Lagagården. Avd:s ordf. Bror-Erik Magnusson häl- : sade de närvarande välkomna. Förhandlingarna 'leddes av i. Ebbe Bengtsson, Köpinge, .. | => Styrelsebetättelsen : föredrogs och godkändes, Av densamma framgick bl. a: RA Under året har- avdelningen hållit 9 protokoöllförda möten och 3 kamratfester, Möten och fester har varit talrikt besökta. Under ' sommarmånaderna har avd:s samrhankomster varit för- lagda till Snapparps pensionat. Avdelningen hade" anordnat en friluftsfest i Karsefors' den .9— 10 juli. Medlemsantalet var vid årets slut 134 st Avdelningens ekonomiska ställning är god. . Till ordf. för 1956 omvaldes enhälligt Bror-Erik Magnusson, Lejeby. Till hans suppl valdes ; Helge Nilsson, Tjärby. = ' Övriga styrelseledamöter blev Inga Magnusson, Mellby, Inge- gerd Pålsson, : Restad, ' Bertil Mattsson, ' Lejeby, Sven-Erik "Jönsson, Mellby, Carl-Olof An- dersson, Tjärby Ängar. . Till ' revisorer - valdes Inga Jönsson" och : Ebbe ' Bengtsson, Köpinge, 7 - > Till politisk kommitté valdes Erik Broberg, Trulstorp, Erik .Larsson, Ahla, Ebbe Bengtsson, Köpinge. Erik Larsson valdes till ledare för kommittén. = ">" .. Inga Magnusson, Mellby, val- des till prenumerationssamlare . för Politisk Tidskrift.' Till distriktsombud jämte ordf. valdes: Inga Magnusson, Mellby, Bertil Mattsson, Årnaberga, Inga Jönsson, Köpinge, så sjöngs unisont ”Jag slutar De. anhörigas tack. framfördeg: också genom Många "vackra blommor hade säntg till båren. - mina - dagar”. officianten. ' Många Till kretsombud. jämte ordf. valdes: Ingegerd Pålsson, Restad Inga Magnusson, Mellby, Bertil Mattsson, Ahla, Carl-Olof" An- dersson, Tjärby" ängar, ”Sven- Erik 'Jönsson,.: Mellby, Helge. Nilsson, Tjärby, .. .-- pre te Till representant i SLKF ut- sågs Gertrud: Broberg, Lejeby. Till styrelseledamot i RLF' vall des valdes Erik Broberg, Truls-. torp. Till representant i Före- ningen Lagagården utsågs Bertil Mattsson, Årnaberga. Till repre- sehtant i Laholms Tidning valdes Erik Broberg, Trulstorp. '- Till ombud i BF:s kommun=- krets jämte ordf, valdes: Gertrud Broberg, Lejeby, Lisa Persson, Sven Gustafsson, Erik Larsson, Ragnar Gustafsson, Ahla. " ' Gertrud Pålsson, Restad val- des till studiesekreterare, Till programråd valdes: Bertil Mattsson, Årnaberga, Carl-Olof Andersson, Tjärby ängar, Inga Jönsson, Köpinge. Med den först- nämnde som ordf. : Till' pressreferent valdes sekr. Till ledamot i kretsstyrelsen ut- sågs Sven-Erik Jönsson, Mellby. Till klubbledare valdes för Mellby: Märta Andersson ogh Curt Jönsson. För Ahla: Gunnel Gunnarsson och Tage Johansson., - Till SLU:s stipendiefond an- slogs 30 öre pr medl, ' Till programkommitté för febr. -—mars valdes: Inga Magnusson, Märta Andersson, ' Lars-Evert Jönsson, Bertil Magnusson, Curt Jönsson, Ingeborg Persson, Med Inga Magnusson som led, c samkväm, =" Är det Ditt barn - som leker på körbanan? ” Efter förhandlingarna : följde, Mellby Vägport vi Vägport vid -Efter fredagens störa väg- Sammanträde. på Stadshotellet i:Lahelm- -— utförligt behand- lat i lördagens tidning fick Laholms -. Tidning "ett samtal med landssekreterare Magnus- son! och väglirektör Segeba- den, vilka inte. var, så: nöjda med stadsfullmäktige i Laholm, och det som yttrades om väg- frågorna på ett.”sammanträde, "=" För. några år sedan var stadsfullmäktige --helt” inne" på tänken ””att ha en' förbindelse österifrån . från '. Såghuslund och frem till Altona, framhål- ler: vägdiregtören;: Där: skulle vägen gå i en' ny vägport un- der järnvägen och sedan fort- sätta” rakt västerut.” Men nu har - man : tydligen sadlat om alldeles " och, vill ha Kristian: stadsvägen. in i staden, : strandsvägen «Men, jag tror, att den sto- ra "mötorvägen "kommer att gö- rektören, så: blir det! ytterligt få ' anknytningar till mötorvä- gen . mellan. Laholm ' och Mell- bystrand. För att få denna me- ra'' centralt. i förhållande till hela badortsområdet här ute, har vi tänkt. dra vägen. från den skarpa svängen vid f.-d. Fabian Petterssons 'ställe rakt ut, kanske t, o. m. något lite åt söder och skapa ett nytt cent- !-— Eftersom alla andra vä- sar. utom anslutningen vid Ös- tra Karup blir avvskurna av motorvägen, följer: en'. mycket stark trafikökning . på dennå väg.” Vi räknar ju också med att det blir 'allt större: bebyg- gelse. här ute. Då går det helt enkelt inte. för” bilisterna . från hela det stora inlandet att sö- "Altona bästa. lösningen ra detta ogörligt. Som jag sa-' de i fredags, fortsätter vägdi- | trånga gåtor och den svåra Passagen på Värnen samt inte minst den nuvarande Mellby- strandsvägen” "med dess ”otro- ligt .många' gårdsutfarter. — För ”att ordentligt lösa denna. fråga har vi tänkt att lägga en helt ny Mellbystrands väg söder om den nivarande med direkt anslutning med det stora upplandet genom en väg undergång "Under: järnvägen. I övrigt hade 'vi tänkt att låta den nuvarande ”rikstvåan " gå där den går utan några ändrin- gar, slutar vägdirektören, ', ">. '— Vi får väl komma ned en dag och prata ett allvarsord med stadens ledande män, av- slutar landssekreterare" Mag- nusson ; det hela, så att vi. får rätsida på stadens vägfrågor, ka sig fram genom. Laholms Å- ' el - nte 2 Cele et intressanta med den äldre folktron är, att den ganska tydligt av- speglar forntidens "alla . ” religioner "från poly-' . då allt var religion eller trosliv och starkt religiöst färgat; över, > förfäders ' andedyrkan, frukt-. -lärans-'gudagestalter" Ok: Som'; ; komplement" härtill: bevaras i : vissa "ortnamn" minnet genom ”"årtusendena av. några av. dessa ..de gamla äringsbetonäde:bon- . dereligionernas kultiska centra, «Härvid är det dock, högst san- -nolikt, att . ett - större: allmänt » sakralt centrum:"' redan ': före "kristendomens ' definitiva" seger hade uppkommit i värje bygde- krets, som'senare blev en"soc- ker. Och detta trots. ätt 'ört- namnet: mera i undantagsfall anger . detta förhållande,: Vissa av traditionen bevarade lokala .smånamn med anknytande säg- ner av kultisk typ, samt'vissa geografiska omständigheter, ge nämligen vid handen.-'att > så varit fallet, Därefter '"byggdes' den första kristna kyrkan just på eller i grannskapet till den förutvarande centrala kultplat- ». sen. Och då, 'liksom vid de fyra tidigare ' religionsväxlingarna i norden skedde en utjämning av » kultmotsättningarna, och åter- "igen uppstod en ny blandkult -där den nya läran som vanligt : till en början endast dominera- .de till namnet. Genom denna anknytning till en del av 'det ' närmast förutvarande sakrala systemets ' trosåskådning : med tillhörande riter och ceremo- nier, . framstår . det, religions- historiskt hela som en konti- nuerlig andlig utvecklingsgång . och därmed följande progressiv humanisering av livstron mot en allt mer abstrakt ideologi, fråga :om de' kultiska, ort- namnen i södra Halland kan till att börja med gårdsnamnet Torrör, Veinge, nämnas :eme- q + av tyger i YLLE,.SIDE pågår "CR. di Wollbergs' Försätjningsmågasin, Halmstads." "lol ia i barhetsmagi, soltro och till äsa—"'. färad Cd 12 SENASTE NYTT: Bilniding 'smet. frå En familj från Hässleholm på sex. personer" fick mer eller mindre' svåra skador, då deras bil på söndagen på länshuvud- vägen "mellan Kristianstad ' och Häsleholm blev påkörd av en bil från Ljungbyhed. ' "- Det påkörande fordonet råka. de i sladdning på en raksträcka och . svängde runt samt rände : om n 6 påkörda med hakdelen in'i den Lilla hässleholmsbilen, vars förare undvika kollision. Efter försvann föraren clyckan av" den på- hade ännu sent på söndagskväll. Jen inte anträffats, Hässleholms. bilen blev totalramponerad. ” "Hishult ” Hishults Rödakorskrets | hade" i fredags kväll soaré i Folkets Hus. De närvarande häl- sadés "välkomna av folkskollära- Te" K, "'G..'Henriksson varefter ' följde sång och musik av två flickor.' Så" följde tre filmer, den ena "från ”en ishockeymatch i Newyork, "den enda: ishockey tydligen som man: får se I His- hult "denna vinter, den andra var också amerikansk, en färgfilm om cowboys i arbete och: tävlin- gar, 'Den' tredje e filmen hette Rammelbuljong och i den berät- tade' Povel Ramel om: sitt liv på Spexiga. sätt. Så följde åter sång, Efter en 'paus framförde. några skolungdomar ”ett.” spex, Den kvinnliga.” : Ruvudrollinnehavaren hade tyvärr blivit sjuk men lä- rare - Henriksson 'skötte'på ett förtjänstfullt sätt denna roll, Till sist "dansade : man ut julen och granen bars ut,'I en'stor tombo- la med många bra vinster hade lotterna "en" strykande "åtgång liksom .. paketen i fiskdammen. festen.” och" 'nettot'' blev säkert gott. Ps ve kh, Gustafson ordförande a 1 skolstyrelsen, :. => . ' Hishults '. folkskolestyrelse, . av Omkring - "150 personer ' besökte |' svs ätt stenbildhuggare . Olle Larsson nu gjort en fin stenmur åt fabrikör Erik Dock. Den er- sätter på ett trevligt sätt det: ula plank, som' fanns här förut. «+ satt en bilist som kom från Trädgårdsgatan Å full fräs tog hörnan vid Gudmundssons affär, totalt struntande i stopplikten, Besvär prövas inte om ” reningsverket, ' De besvär professor Karl Oil. ”vercroha i Lund och köpman Erik Carlsson "4 Hemmeslöv arfört ör ver kommiunalfullmäktiges I Ka- rups :] "beslut . angåend vilken . halva : antalet. led 6! nyvaldes : vid ' sista kommunal- . | fullmäktigesammanträdet, : hade i fredags. sammanträde ” under ordförandeskap : : av kyrkoherde Gunnar :Gustafson, vilken även valdeg > till. ordförande för 1956. Till : ordf. valdes Sixten Linde- berg, Stubbhult; "och till kassör Ivar Bengtsson, Linghult.: -Till- Eric Brånberg ett, har '; forskat i intressant ”ämne: "de kultisk i : ningora och helt omedvetet för- : > blotkulten "med tiden allt mer gudas, och genom den magiska i Höks härad. På" ett lättöver- " demonismens bygynnelsestadie | skådligt sätt skildrar han upp- komsten av 'ortsnamnenh, och i dag har. Laholms Tidning gläd- jen presentera sin läsekrets de första "av två' avsnitt -= dan man kan. sluta ll, .att bakom "en : sådan tidig namn- form döljer sig "själva prototy- pen :för” de.. senare "allmänna -.kultcentra, . som” uppkom” på ”hövdingarnas" gravplatser, Men fastän” dessa "tidigare enskilda kultcentra torde, kunna, föras -tillbaka till :-stenålderns . allra " första : gårdsbebyggelse. ” och stamfadergravplatser, "så tycks traditionen därav ha fortlevt långt fram till senare tid. Så -Junda har; det” berättats ' från byn Rävshult, Veinge, 'att en bonde "som slevde där:så sent - som . under förra: århundradet, hade ' ett stenaltare strax utan- för .gårdsbyggnaden under 'en gammal ek, (vårdträd) och där ' förrättade andakt med sin fa- "milj. ; Uppkomsten av en dylik koncentrationspunkt för helig- heten skedde genom graykum- : let. över: gårdens , grundläggare och! släktens: stamfader; Och . blotandet på platsen gällde dels att lalltjämt stå i'ett gott för- hållande: till den mäktige an- "fadern, "dels att därvid årligen frigöra i ett." visst I mått: viril energi (livskraft), som sedan . troddes! utstråla ' från 'kumlet och komma det nya årets gröda tillgodo: ”Är av god äring och fred”. Det var vid midvinter- festen detta blot utfördes till en « början!, i. form av! mat- och "dryck ysoffer emedan' den store "döde Inte riktigt kunde fattas som absolut, död utan som 1e- " vandel ett slags 'gravliv,. detta " emedat han ”levde” kvar i fa- miljens minne) Och för att här- vid "mera påtagligt åskådlig- göra; dén vördade ättefaderns kroppsliga närvaro vid gården, restes 'på sina ställen tidigast er; gravhögspåle och 'senare en ståtlig bautasten i: kummeldö- sens mitt. Men efter, några få i generationers förlopp -har -det hunnit ; glömmas bort åt vem '-gravkumlet helgats. Härvid står emellertid . heligheten "alltjämt kvar och som följd därav har man senare efter behag Kun- ' nat, ankbyta till den ,under tiden uppkomna ”goden”-tron, som samtitligt börjar differen- | tieras och förknippas 'med vissa naturting såsom jorden, åskan och ' solen, Och . härvid. börja "dessa personifieras och tillläg- gas han- och hönkän. Ni se härav hur' den ursprungliga ;' |"; stamfadersgestalten ,'så små- oo NV ep Kr -" går till att bli agrar fruktbar- " får drag av solgudar samt'åsk- . ”nolikt, varit utan namn, får så- . "skett under ”, den” öppna - kultplatsen, Efter "Imänna sakrala centra, som upp- karaktär'av saint över- . hetsgud. Och på så sätt uppstår de fornnordiska bondegudarna Ull, Frö. ock Tor, som .därtill ud. Och från att tidigare san- »Junda. gårdens gamla kultplats » en benämning som Torrör, vil< ”.ket anger. att: namngivningen y "blev. för Hishults skola " Gösta Johansson, Hishult, för. Kornhult Sixten Lindeberg, Norra Össjö Evald Larsson, Fäl- leberga och för Björkeberg Fol- ke' Hildingsson, 'Jonstorp, I. ”lil- la: nämnden”,' gom avgör smärre ärenden,' :- invaldes Gunnar 'Gus- tafson, ' Gösta Johansson, Sixten Lindeberg ' 'och' "Ellen Jönsson, Oxhult;- "Betygsnämnden kom att bestå av ordf, som är. självskri- ven, "Ivar: Bengtsson och Folke Hildingsson. : för . skolhu Norra > Össjö, och - Folke : Hildingsson, - : ningslärare :' vid . Hishults blev :: tills ” vidare” K [ Henriksson; lev. Erik: Fritzén, Sixten' Lindeberg "a Tillsy- kola stav v tiden för åskgu- 'dens dyrkan. DÅ "forgermanska världså- 7 skådningens” viktigaste ele- "ment . var. genom årtusendena det kultiska utbildningsmönstret " vid de första enskilda gårdarna ;idéinflueras och vidareutveck- Has. kulten - på de'senare all- "står 'i de skilda bygdekretsar- 'na; -. Härvid: grundlägges - ofta ; centret ifråga på en hövdings "gravkummel resp. gravhög (som "senare kunde bli ättehög), men "det kan också utbildas vid ett "äldre tidsskedes blotkälla' eller "närhet. till en. gammal blotsjö som i. Knäred, Detta" innebär ett utslag av en med förfäders- , dyrkan parallellt fornärvd tro på och fruktan för i vissa na- :turting inneboende polydemo- niska väsen, Detta var folksäg- ”nernas näckar, älvor 'skogsnu- "vor, : vättar: och " bäckahästar. Alla 'individualitetslösa ' natur- "väsen, som just står på gränsen "till att. bli' personifierade. och "därmed uppfattade som 'natur-. gudar. Vidare kunde en helig- :: distriktsbibliotekarie ut- sågs öyerläraren, och till .bibliote- karie.. folkskollärarna ; Fritzén Lennart. Svensson, Man beslöt” att taga till proto- kolet ett tack. till' den avg; ordf. Oscar Johansson och. de. övriga: ledamöterna. som. nu lämnat sty- relsen, för .de ; insatser. de gjort för skolans' bästa under "den tid de innehaft sina uppdrag: , na 2 a Ramsjöns vägsamfällighet . i. Hishult. har. överklagat väg- 0, vVvattenbyggnadsstyrelsens” be- slut '. att avslå ansökan om för- ändring - till” allmän 'av enskilda vägen Hishult—RamsjönöSmed- hult. Länsstyrelsen har i sitt ytt- rande förklarat! att frågan bör prövas i den. ordning 'som: gäller för :vägbyggnadsärenden, . Kla- ganden anser att vägfrågans lös- - Besiktningsnämnd | 7.1 . Ränneslövvs SLKF-avd, anordnande . 'av - avlöppsledning med 'låggradigt reningsverk. i Hemmeslöva strandbad har läng- styrelsen icke upptagit till, pröva Ning enär besvären inkommit till : 1 Karup avslogs. | så : De besvär: Lennart Martinsson mfl. i Skottorp anfört över kom- munalfullmäktiges 1 Karups kom- ende omläggning av ”brandskyd-' det 1 kommunen 'i, enlighet "mod av brandstyrelsen upprättat för. slag den 21/7 .1955 har länssty, relsen "lämnat. utan. bifall enär vad klagandena beskaffenhet att "föranleda". upp- hävande av' överklagade. beslutet. |, -har enligt annéns Arsmöte Solbacken på toredag em. :-.. Skogssällskapet köpte gård ' Länsstyrelsen ': har . meddelat Skoögssällskapet - f' Göteborg till- Göstorp 620 i Veinge socken, vil- ken : fastighet förvärvata' Fritz Nilsson i Veinge, "> som Iåter Ditt barn springa utan tillsyn i trafiken, . rken: ” Lugnarohögen ; i t under nesi Hasslöv, där gravskeprp högen ligger inbyggt i en ringlg av stenar, som skall symboli- "sera solen, och ”Vallberget” i Ränneslöv, som” är "en ”höjd- kultplats "med. terrassering på sidorna och med avplanad topp. För forskningen på 'området ifråga har: det, framgått, att terrasskultplatsernas bygder är känd. söm . kulturbygd sedan Äringsk «bliven” lund med helighet koncentrerad till ett däri utvalt "vårdträd, bli allmänt ' kult- "centrum. . Och kultplatsen med "träd och källa är inte endast |. "germansk, den är även kultisk och sannolikt ursemitisk. Slut- ligen är höjdkultplatserna resp: terrasskultplatserna dylika sak= 'rala samlingspunkter kring vil- ka en bygdekrets slöt sig och "som". sålunda : blevo grund- läggande för senare tids .sock- fe TV Rn NERE " "Efter åskguden, som starkast "förknippades med Tor, begynte tron på och dyrkan av solguden taga allt fastare form under den "yngre bronsåldern. Till en bör- jan anknöts härvid också tors- gestalten till solgudomen, men 'senare "kom mera utpräglat "agrara , gudomligheter . såsom .Ull och Frö att associeras med "denne ”livets segerherre", Där- "vid föll stenåldersguden alltmer I glömska, on : So årtusenden. . I uppe "på. tribunplatån där, har så« lunda först. gällt åskguden un- " der loppet av den senare sten- åldern samt början äv: äldre «. bronsåldern, . och därefter sol- guden under den yngre brons- ålderns tid varvid vegetations- - magiska riter utfördes för er- digt- anfört besvär över avslaget på deras begäran om förändring Ramsjön-—Skogsgård, ' ; Under framhållande - av: vägens ':gtora betydelse "som förbindelseväg mellan två allmänna vägar och att vägen är nödig för; deh all- männa samfärdseln och till syn- nerligt gagn för det allmänna hemställa båda klagandena "att de "enskilda vägarna ifrågi . ändras till allmän väg. ont Hishults nya sko 28 jan, ee 0 Hishults nya skola har vårit I bruk. ungefär ett är, men den är ännu inte offictellt invigd. Det kommer den dock att bli vid hög- . tidlighet torsdagen den 26 janua- .. Kommunen. inbjuder allmän- heten till invigningen, ' .Be "an- nons! at te hållandet av god årsväxt. DAMPARAPLY. nos DAMVÄSKOR, galon och skinn RESVÄSKOR, galon och:läder PORTFÖLJER, galon och läder SKOLBOX Mp Bags,' Shoppingväskor, Afton- väskor, Handskar, Plånböcker, ' N Portmonnäer, "= > Våra priser är välkända från '” rån solgudens gyllene tid i Föda Halland finns. två på föregående realisationer. - " pågår ör ATION. Klammerdammsgatan 7 >> Halmstad "Tel, 12892" >". , ' var sitt sätt ime ntala min= re” körde ut på tykelbanan för att . 'körande "bilen från Platsen och ' länsstyrelsen för sent, vo Besvären om. brandskyddet . | ” mun beslut den 28/10 1955 angä- - ning inté bör ställas på en ovisg framtid, : Mt Vägintr har samti- anfört icke är av . till "allmän > även'- av vägdelen stånd att : förvärva - fastigheten oo RNA e nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.