. burgs svarta börs och Nickor? [7 > Na, som i många. "fall hat en | . manlig beskyddare & att. försörja. : « gör allt för att klara den tort | > tiga "ekonomin; Men, som sagt, så allmänhet är det de illegala. , FOMm svarar för den ' sortens kri- | : . minalitet och om den bestulne | :. Sätter sig i förbindelse med. po- . lisstationen kan han, om han ; har reda på var han träffade. flickan: och var han "över at- tade” få igen sina tillhörighe- "ter inom loppet av, några få : timmar. Reéperbahns kriminal- män vet," vem som sysslar med : liknande attärer. . .: — En sak vill Jag emellertid '. ha sagt: det är inte. ön som drivit desså kvinnor ut” prosti- tutionen. Längtan efter ett be- kvämt. sätt att "tjäna pengar » torde vara det väsentligaste. Att: . Många av dem sedan kan - bli " goda hustrur och Mödrar, är en . helt annan sak. ser fär många landsortsflickor, ec - skriver, till polisen och ber att få kon- tröllappen, oe : «> Så "säger .. Presschef; för va Hämburgpolisen. - Men efler- » krigsnöden då? - Människorna i + flyktingströmmen? - Är inte det ändå. två företeelser, söm dri- vit ut många i detta träsk? Nej, : säger ; presschefen.". De Prostituerade är inga. offer för . efterkrigsnöden.. En” man, - som .komnier på avvägar, stjäl, säs | - 7 ger han; En: kvinna kån tjäna : Pengar på- eriklare sä >” blir - hennes' arbetsfält,s” > Är' det nu så enkelt. :,?. .Po- : lisen: är dock inte ensam” om denna uppfattning. Flickan som . Vi ' träffar på Baurs nattklubb | vid” . Hauptbanhot,: delger - OSS samma åsikt — om 'sig själv: .' fn >: Vad. skall jag slita. ut mej sa hon: Jag I hit : till” Baur en: eller. två gånger i :veckan och är snäll mot någon: . ensam man och. sedan klarar” jag mej resten av veckan: 1,300 prostituerade kvinnor | i. Hamburg är ägare .till så kallade .; ; kontrollappar; som i utfärdals 7 av: stadens polis och "Xhälsovårdsmyndigheter, : ; Presschetén hos Hamburgpo- Rn a försvarar myndigheter-' - fortsäl ter: För trettio år ” » sedan: "gjordes ett par försök att da. bort: prostitutionen. > en Ityrelse r Hamburg” som ut« iick> ifrån, att prostitutionen strid 'med "de mänskliga” "rättigheterna. Man förbjöd den, « Resultatet blev! att antalet fall. > ssjukdo-." af "ökade. och att den legala N Dansken och sve siskötta Ted. På väggen ingen Leonard "Gyllenborg i skapar stor konst i en liten torpstuga under Ynge> en skiss'i i storlek av det monumentala verk i mosaik, so | Hedt fts insats för det nordiska Samarbetet. ” Tninnet Hano . Hamburg är . > Anget: problem; : påstår - myndig- ”.heternä, Av de 1100 flickor ur « "de .$. k, lätta gardet finns om=' . kring. 650. på-de stre.: »speciella ” ": bordellgatorna,.- Herbertstrasse,: - ”Kleine' Marlenstrasse' och Cur- i ” tiusstrasse, den sistnämnda en- . dast ett stenkast från polishög- "kvarteret. ” "De övriga (flickorna, vilkas ålder varierar mellan: 20-. och :'60 .; år, ”strögar”. ipå S:t - Pauli” och : Jungfernstieg,: samt - ' + gätorna' däromkring. Mest till-: - talande anser polismännen bor», ; dellgatorna' är. Alltid ordning. ;. De: försäkrar "rent av; att det ”Revierwache 105” stå "vit skylt vid Polis. stationen på Davidwache, Den svensk, som blivit av med pass och - '. plånbok, kan få Snabb” hjälp om' han kommer bit. grupper 'som bott på, vandrar. hemmet Stintfang). Inte heller” har man någon anledning att ' "kritisera de svenska" kvinnor 'som' under besöket i Hamburg tar sig en titt på bordellgatorna. Förre polischefen för -världsbe=: römda , Dawidwache/vid Reeper- »bahn, "Schläter; rent åv "anser, C ”HEDTOFTS MINNE HYLLAS. MED: MONUMENTALVERK I | skuggan av V Danmarks Eögsta berg, Himmelsberget vid Silkebor - 'g,- håller man på att ;bogonad för den nordiska idrottsungdomen;' som i Danmark ' anslutits till en volitiskt och I uppföra en N - S n, DUL Den en är ett 1, som k att vara öppen för barn och ts ungdo från de nordiska länderna, Till minnet av framlidne statsministern Hans Hedtoft har instiftats . .-- en fond, Na ocbpgift bl bl, a..blivit att. dekorera" den byggnaden, Budet gick till svenskättlingen ! Leo. nar: yllenborg, och i en torpstuga i Yngered håller nu ett mon . : fram under temat Nordiske Bg uamentalverk I : nonik a vx Ingen 'skulle tro. att hörn är pet är ett: stort verk” som håller att "dessa gator är en turistsen=' > sation "som man bör ta sig en'' 70 an "inte finns: något: ställe i: Ham- Burg," där "en ! utlänning . kan . känna 'sig:'så säker till liv och : egendom" söm t. ex. på "Herbert- : "Strasse, : där” flfékorna” har ett gra som har svenski' medborgarskap. De svenska tu-" risier. som råkat ut fö, s talande prostituerade, kan va- ra'säkra på att det är tyska flickor som lärt sig svenska ge- nom . sjöfolk eller tr. 'rister. "Överhuvud här "Hämburgs: polis inga klagomål att komma” i kast råed de illegala prostitie- med när. det gäller. svenskars : rade, blivit av med" plånbok och ; uppträdande tman gör dock ett : pas "undantag för "vissa $kolrese-', ' med' över; 1,000 DM” på Härn titt: på lika mycket som :t. ex . nattklubbarna vid Grosse Fr ”Strichmädchen”, "Men. "redan på att skapas stort inte bara i be: efter tio minuter på dansgolvet >. berättar hor "öppet vad .' be- sök hos: henne; kostär, - ” cinerande ” enkla symbolik ger. den i i Hedtöftsvlivsgä "arbete: för 'utsudd; En -annan sak är; att "svenska. turister, , som: gel verk, fastnade i tullen i Malmöj,' där X& me Gyllenborg = är varm" förespråkare ; Hför. en nordisk 'tillunion; | feiskeper Varje primi - från: des. forntida ';å tammarna till” de .nordameri- kanska X indianerna har - haft I sina”? 'mäsker' av djup symbo- "lisk.ånnebörd.; De mest avan- ; -Cérade i detta avseende är de "vitt utbredda : förfäderskulten-. afrikanska -- stammarna. i dessa. trakter lever främst 'hari man rika' "uppsättningar" ' handskurna' avbider ”av” sina" många gudar. och "gudinnor. Författaren , tull; den: i jgenom' masker, ' och dessutom" ; "Afrikas : kultur: Leonard: Gyllenborg är ett mel. : lanting"-mellan :häturalist 'och mo dernist,' eller vilken ---ismsni. för . lövrigt föredrar. Det. är omöjligt att klassificera Gyllenborg, stoppa; honom 'i ett fack och etikettera ho nom. Han har drag av Karl Larsén: "Jir ”stilä! | verk; ”naturlyriken 'skiner | igenom: :hela. hans' produktion ”- etydelse : och: att. det. Ne 'djud. mening. bakom "dem, "| Koristnärens uppgift är en annan än att vara dekoratörer åt våra ar« kitekter, RR kusten. hade Indianernas mas- "ker samma utseende som figu-]" "målades" i' skarpa: färger. ” =. En ' " havaiansk mask, verkligt" grym” "ut; smal. vävd huva ' hed" otäcka ; hajtänder. Den "leder si' 17 Det är ett häpnadsväckande I liv i hans skapelser, framför allt i mo- ” ; Wilhelm . Mot skogssnuva — "från Rid i natt — "| som naken sitter på en klippa fram- tydelsen monumentalt. I all sin fas- > 3 hans" brinnande idéalism. och ' mal material, som avsötts.för bl: a.detta | det "suttit" fast i två årt; Även" hr = Tavlan” bakonr ryggen på Gyllen | och son Per-och Anders Persson 4. - den lästa klassiska mer I todén för bildframställning, och; - det var först när kriget. börjad: is ” utarma folket | och dess intresse” för köiist, som man kom på idén att måla, Målningen ä är "och kom. borg Lelksi hann endast producera > , ef fåsal Hen köpte, den. På ett-köpenhamnsantikvariat "förr: 4505 köl nn rup och är han i Pyårat”. Abild Jängtar han, till det, köpenhamnska : Den” filmen. Black» ” | : mer alltid att bli ett 3 "som kom till när det blev för board Jungle har i Italien döpts om till. ”Djungel utan ljus”, Eftersom rade". boken .: Sran legender” öm | tä i gar | : dyrt att lägga mosaik. ljus på italienska heter luce har ket fram- . sprung : till "öns legender träder som ett led i en legend, där] Men. för att' materialet är " klas- a I iska He ju . talar” har en mycket fr amla gudar .och monste forntid. och nutid, natur. och Män-| sy. behöver inte nödvändigtvis] "=" fått in en fin pik mot USA:s samling primitiv stående . konst, säkerligen värd ett. par miljoner . enligt .. en ' uppskatt- ning som gjorts: Illustrationer- ' nummer nå visar. några: ur asker..: I iden afrikanska niskoskildringar har vävts samman. Och hans Torparunge f. ö. — har i all sin :raffinerade' enkelhet ett Den skämtsamme. och". gläd- jeälskande javanesen 'å andra + sidan gör"glada” masker, som motivet vara det. Det går att ”måla vat också med mosaik. ' ä is mörka der företräd. liv; som. gör att man i ren: beundran; Fem mosaikstift i ansiktet på skogsbonden säger allt oni slit och: släp, men också: om nöjesturen” med hund och bössa, . änvänds vid. ceremonier, lekar 'och festiigheter av olika slag. "En del: bärs bara av män, och andra "representera det egna idzsalet”' av + feminin ” "skönhet med kritvita ansikten.” - Tibetanerna "lägger ned ett oerhört arbete på sina mas-. ker, som tillverkas i" papier-maché. Prakten är rik, som > Mål ne — ersatz na ifolktron är. det guden Gabun . som mottar. och . vidarebeford- - rar. alla - voodookultens med= delanden.: Sändningarna for- mar”.sig till stora fester, som". ; firag "med 'danser -och:'omfat«'.. : -Man. svänger På a ses "överst fr "som målats 4 glada färger, öve al Elefanten och anti hawelanska mas lopen är odödliggiorda med de två maskerna på . nästa k som beskrivs + 4 artikeln. ses längst till höger. : : synes, men hela uppenbar elsen ganska främmande för vårt | fen saik — musernas konst: sätt att se.: H ' De "kanske ”mest” grandiosa av vallå”.masker' vär: dock de som kommer från Tibet. De är - gjorda med utsökt konstfärdig- het och stort, tålamod i papier- macké,' och", gör " ett ; mycket tas "sedermera med” en .ryté >-misk trumfinal/ I bakgrunden: sitter stammens åldringar: och . tillverkar med hjälp av 'myc- ket: imiti soedekr a Nyd sina ceremoniyxorna och v E förfädersmasker. . - Maskerna bärs -under . Kola gostligheten. utom - när" sar FER ån vänster e och häret är från en människa, ysta och:den högra — medan den kvinnliga til Ti n indianmask från en stam vid” amerikanska nordvästkusten. Dem är giora. ju Få I De. glada javaneserna,. har. nästan karilkeriska drog på nämnt. 1 vänster visar. javanesens kvinnliga, :s ön th ; bild, 'som kommer, från Golongd i Afrika: >, £ | vi har mycket "att lära” av enkel- heten i allmogekonsten, menar Leo- nard Gyllenborg, som här beundrar 2. finjespelet i en, fästegåva från 1700-taiet. . ene fe färger i sina mosaikarbeten. Och han utnyttjar marmorns alla schatteringar för att uttrycka den stämning han vi n terial han arbetar med berättar var - | och en sin lilla historia, från den| - ' | svenska, litet grönaktiga kolmårds-]- — grön på grund av kop-| > >. marmorn parförekomsten — till: den. vackra ådringen i de många vackra italien- gar av. romantik. . . nm Död och förruttnelse. marmorart, intensivt svart till fär- gen, som genom miljoner år bes varat doften av förruttnelse och di kande plankton, och när man .kros- sar en bit av den, kan man under några sekunder känna intensivt på- trängande doft, som konserverats i tidig forntid. . Ett "annat: marmor- stycke berättar mycket målande om en bläckfisks gigantiska dödskamp, | en bläckfiskart, som Jever kvar än nu i dag. s . . Det är inte en unialighet a att Gyl- denborg slagit sig ned i ett Sjöne- vadstorp med hustrun och fyraåri- ge vildbasaren Hans. Han har djup förankring i. den här bygden, far och morfar var-svenskar och. på vägvisarna står de typiskt köpen- hamnska namneh Abild, Hellerup och Vallby. Och så är det, han är vill ha fram. Det ma-) skå marmorarterna, vars namn klin- i . Från Belgiska Kongo kommer en Den marmorn. har bildats av sjun-)-'- |bindligt leende: +" ambassadris .i Rom, Clare Booth - Luce, : som förhindrade (filmens ; "| framförande vid festspelen' i Vene- die ' ert — Ja, men, mamma, det var för att vi hade dragkamp! . Denna gången - - mm nervös föredragande semegter- la vid redogörelse för ett ärende in- .: för verkets generaldirektör. För att urskulda sig tillade h: n med. ett för- ; : — Den här gången 4 var sa som var dum, generaldirektörefi? 24 Teg ee "Det skulle vara roligt att' Br fa' er en: kväll fröken. Vad”är. H ert telefonnummer? én — - Det står i katalogen. — Och vad är ert namn? dömd att längta, Leonard Gyllen- borg. Är han i Köpenhamns Helle- vikarie råkade trassla in sig en smu- =. , tå lö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.