. sva ” or 5 + «> Tisdagen” den 17 -Januart 1956 ju ini . hälsa på stats- istern, din lille lymmel? va - ok ÅA fn, jag trodde det var » justititministern, ; > >. PR Er TEEN Jag skulle -be. att få liter brännvin, + 4 0 köpa en "> Ja, men det här är ju ett kon- nog en bra sak; me ha den till? . ... sk I «lilla 7 erosstäty' som kri ner fontänen. ; på ', Piccadilly Circus i London, täcktes på tisdagen plöts- ligt av'en sky av glittrande skum, ut Oförklarlig anledning började Ibbla i karet och till slut, för- vann ' Eros'i' skum. Poliser Klätt- fade: upp för att undersökta orsa- ken och iom en minut ut som e) t-paket tvättmedel i fontä Västergöt- lahd när han fyllde 80 år. Alla var hinns och mör Dinas,' och de 17 re- presenterade årgångar niellan 35 och » 135år;, Och ”radSvn: skäl att-inte 2 Tad sharni fö låta. mej åh; LE a ara, men ni inte ha några är.för. begravningar" hi I-förtroliga stunder . Svar till ”Hasse”: Är det inte : fråga om frackbröllop är mörkblå " kostym " lämpligast - för brudgum- fnen. Vit "svar slips i diskret färg, dock ej svart. » Silvergrått' är" t. ex, en lämplig färg. -.2; Nej, brudgummen håller aldrig,tal i Sverige! Brudens far är värd och hälsar gästerna välkom- na, Är han ej närvarande bör bru- den uppdra åt närmaste manliga " släkting :— - eller :sin mor — att » sköta: värdplikterna och även hålla Hälsningstalet. Med hjärtlig häls- ning och många lyckönskningar.' vel: ”Gallie” ”Myror i huvudet”: Vad det är roligt att få brev från en så reflekterande ungdom som ni. Ni har gjort alldeles rätt:-ni är på tok för" ung för intimt umgänge och absolut "inte mogen att ta risken » äv ett litet ovälkommet barn. Dess- utom skulle det bli dubbelt svårt för er -med den uppfostran och in- ställning 'ni”har. Ni ska inte vara orolig för den där grabben. Är han verkligt kär i er, så går han inte ifrån er bara för att ni väg- rar att ge er åt honom. I stället får " han "större respekt för er, Att han hotar med .att 'rumla om, ätt inte längre gå på de religiösa mötena etc; är "medveten eller omedveten utpressning. Ni har ja delvis lyc- kats få honom att omfatta er reli- giösa tror varför inte då diskutera igenom "frågan på kristen hasis? Den tron borde ju kunna vara ett gementamt stöd för er båda, inte . drag ha kunnat vara klar, skjorta, "svarta skor 'och |: Te > fEftertryck Som skald. tillhör han litteratur- historien och har' till och med ett ramstående namn bland de. vittra som ', tillhörde ; den 'Stiern- hielmska epoken. Hans 'diplomati- ska gälning var väl inte av sådan art, att endast den kunnat bevara :|hans namn. Eller också. var det de särskilda omständigheter, som knöts samman vid hans ambassadörtjänst i London, som gjorde, att den :de- len äv Kristoffer Leij livs- Httskaldeöde förbjudes) = ” . ; , 1. hemlandet .hade man nog inte en aning om den hopplösa - kamp londonenvoyén förde för-att hålla sin ekonorii och ställning uppe. För övrigt torde det heller inte ha va- rit'någon, som bekymrade sig där- om. Men Kristoffer Leijoneronå var dock ett känt namn, åtminstone" in- om litterära "kretsar. Hans 'känsliga visor hade till och med trängt ned till folkets; djupare led och hans Iald verk så litet som möjligt talades oms NA - Ett. sällsaint: öde blev: Kristoffer Leijoncronas lott. Han. var. son till drottning . Kristinas hovskräddare, som hette: Johan: Holm," men blev adlad och fick. namnet Leijoncrona vid.. sin... utnämning till hovinten- dent.. Hovskräddarens son, som: var nt | en:välartad yngling, spåddes en ly- . |sande; framtid. och meningen. var, att han skulle: ägna: sig-åt 'den-di- hade. han, sitt första offentliga.upp- drag .somi tjär ; beskickningen i'Paris;, varefter-han sekreterare ' vid brittiska: hovet 'och ett par. år därefter utnämndes han till envoyé i; Londoh. "Denna; tjänst innehade han tills .hanavled': den 8 april. år 1710, Härmed 1 plomatiska banan; Vid'30-årsåldern |. änsteman; hos svenska | yiq år:1695 blev” svensk -kommissions-|-.. ke Habor och Signill ha- det ut- de' mötts av »éntusiasm; när s; Den. beundran; som . kom - honom till del' hemma' i Sverige, hade 'e- mellertid ” Leijoncrona "ingen nytta av, där han våndades av .penning- bekymnier 'i' London,; men: ändock måste, uppehålla 'ställningen"som'ett ärorikt lands: befullmäktigade' o bud. Kanske allt; hade"or på ett bättre sätt, om;han: Pr 31, "av den” . - S glödande : patriot, ' han var, sörjde. han mest över fosterlandets olycka. Hur 'skulle "det nu -gå :för Sverige, k allralielst gjorde: något större väsen av sig som svenskt sändebud | di London. Karl: XI var upptagen "Jav sina krig, och regeringen ' fick ägna sin kraft att skaffa medel' till krigskostnadernå. ' Leij 0 sköta 'sitt ambassadörskap bäst han gitte och de medel, 'som utanord. nades. till honom, var lätt räknade, "]En svensk diplörnat i utlandet bor- de ha egen förmögenhet, det hade "Itidigare varit kutym, och så räk- nade man alltså med även i detta fall. ;.' IN ne ” "just detta, att Kristoffer Leijonerona ' var ' en hängiven be undrare av Karl XII och därför in- te ville svika sin plikt, blev anledå ningen till att hans liv kom "att forma sig så "tragiskt... > 0 A - — Jag får. väl försöka, sade han till 'sina' vänner, att 'slå mig fram på något sätt. Även här i London kan' kung Karl behöva en: trogen förespråkare: Jåg sviker inte, => Och därför fortsatte" Leijonerona att vara' Sveriges .representant'i England; Han var ingen slösaktig natur, : men fjänsten ställde dock rätt stora krav på kassan, och då återstod för honom ingenting annat än att låna sig fram. Troligen rå irdat som landet varav fien- der?: Och , sedan började. han -fun- dera på sin egen' ställning. Hur in- tensivt "hade. han inte lä den segerrika . freden, a då "kungen skulle ge ' honom. upprättelse och ordna hans affärer! Var befann sig kungen nu? Kanske i få genskap Man kan' säga, att nederlaget vid Pultava . också, bröt, den: svenske londonenvoyéns krafter. Han häms. tade sig aldrig efter det slaget, sök- te visserligen så. gott, han, kunde uppehålla fordringsägarna med löf- ten om”att svenska regerin; n sva rade för hans skulder "och att. de säkert skulle få sina fordringar gäl- dade, blott de gav sig till tåls. Han trodde väl inte själv på vad «han sade, tynade av och förlorade 'livs- | modet samt avled efter några må- nader, 7 HD Nat THA EIA ten Det var'ett fattigt diplomathem, där "bouppteckning nu skulle göras, endast'skulder" och inga tillgångar. Kanske det fanns så . mycket, : ätt det räckte till likkistan och kost-' naderna - för "den enkla” begrav- ningen; De er Na " Men på själva begravningsdagen inträffade det intermezzo, som kom att utgöra ett tragiskt slut på den- ne stor ädlings levnadshi tad, kade ' han också i ockraret Han. fick allt svårare att klara fi- nanserna, . ot MJ "Men Leijonerona höll dock, trots de' hopade bekymren, modet uppe och han gladde sig åt kung Karls segrar. '- SÄNT i — Snart har kungen slagit. ned det sista motståndet, och då blir det fred. Och detta betyder att jag får mina affärer ordnade,” I .Detta' trodde också de proégenta- "re, som bisträckte svenska sände- budet. De smittades av hans hopp- iulla tro och ökade lånesumman..: storia. Uj fordri e ins fann sig i sorgehuset och förklara- de, att om de ej omedelbart fick sina fordringar klarerade, så skulle de ta likkistan med den döde i mät, " Hotet ' togs först inte på. allvar, men det märkliga. och sensationel- la inträffade, att fordringsägarna = om de skaffat sig laglig rätt därtill är inte känt — bar bort kistan;.där den döde låg. I ts finne ”— Nu blir det ingen jordfästning förrän skulderna är betalda, sade att vid störningar i trafiken mera direkt betjäna allmänt . — Tala ” om fruntimmer! sa bi- listen. I'går stod jag 'och väntade en kvart framför en fotgängaröver- gång, medan en gammal dan sprang fram och tillbaka." Till.sist kom hon -fram till "mig "och sar ' =: - —" Såg "ni om det vat här jag tappade. min handske? . om, "den genast ser till att wi får vära pengar. Den smäleken kan väl inte ett lands. regering. utsätta sig för, att den låter: en av sina offi- ciella. representanters döda : kropp föran program i slentri; strävanden, veckling, Mötet var förr den pri. mära informationskällan. ' Därför diskuterade man direkt på mötet allt som hade hänt och allt som enligt planerna skulle hända! inom råmen för organisationens verk- samhet." ' . ; > Nu finns många andra olika möj. de är mer till.skada för .en organisation. Ett före möte måste alltid engagera delta- Barnas intressen och stimulera till aktivitet för verksamheten, Mötets syfte. är att främja organisationen, inte | att. försvara dess av ett möte. Ett dåligt komponerat allmänna, ässigt ut- : än gagn [rtresset för 'biltävlingar hade i nings=|"' början ”på 1900-talet blivit allt större bland motorfolket. Ett par småtävlingar hade hållits 1904—1905 men de flesta -deltsgarna tyckte att dessa hade varit föga mer än lek, Nej, tävlingarna” borde vara mer vi + och ut- åf de. Man disk de alls mänt om att förlägga tävlingarna till vintern, för att få den verkliga svå- righetsgraden, ' men : många röster höjdes emot, då de ansåg att, det skulle bli alltför krävande och kost- » segrade emellertid och biltävlingen Göteborg-—Stockholm kom till stånd. samt för deltagarna. ”Friskusarna” - Ett femlioårsminne:. < År 190673tår som elf märkesår för den svenska bilsporten. DÅ kördes den förata.stora bjltäv= lingen” i Sverige, . Göteborg Stockholm, under svåra förhåla landen och stora ttrapatser, men frota is och an avlöpte tävlins gen dock förhöttandepst lyckligt, och resultaten betecknader som skapliga nog... $i så a. 7 tvingar föraren. köra till en Vverk- 5 stad för att få en ny. Skara ser". döde PP | ligheter till "information i fackliga |För att stimulera i för den | Ol tas om hand av fordringsägare, och andra JE Det finns | beslutad tävlingen startade initia- :' Händelsen" väckte stort G en' > omfå de : kursverl et, |tivtagarna ”en -insamling till en de inom den diplomatiska' världen, men. något ingripande skedde" ej. Det var, som. sagt, svenska" :rege- ringens' sak att; klära "upp. denna tragiska historia: Men tiden gick och ingenting hördes av..F rdrings- ägarna : glorde - flera -på: ötningar, alla. med samma. negativa". resultat. Det "var "son 'om fallet Kristoffer Leijoncrona : helt ” vöre: avskrivet, när ' det;'gällde ; han: "diplomatiska :i Och"me tiden" föll” hela" affi en de av ekonom rell natur, + + Men det bressen: ger kontinuerliga. rappor- ter om, det fackliga .skeendet, de sociala . och ekonomiska samman- hangen och om samhällsfrågor bås isk, social och kultu- vandringspokal ' och lyckades även skrapa ' ihop. det erforderliga 'be- loppet." vn on läg "Att den k ”dis- de tävl n och Etar åter mötas, med acetylenlyktor tjänstgörande som strålkastare, ' No, 8 har under tiden I sitt anletes svett arbetat sig fram + när bilen inte orkar upp I backarna anlitas hjälp och "talrika > kuterades i såväl dags- som .vecko= (press är ju ganska givet och det var hastigh 5 inte bara merna som -ändrat karaktär under be- 5 som, kon di mest. Det 'omtalades'att tio år tidi- trycket av nya och--skift tingelser, Skall t. ex, fackförenings- rörelsen, kunna , behärska hela” re= gistret av'komplicerade nutidsfrå- gor' måste iden ha' tillgång till :en den: makabra panten"i behåll: Och de lämnade kistan i'arv' åt sina ef- terkommands ; Det påstås, iatt ännu! hundra" år efter. Leijoncronas ' död "förvarades hans kista.i en källare, som tillkört en -av',dem, vilka- haft pengar att fordra ;'av- honom. Sista framställ., ningen "från levande sl år 1815... 500 "Det är ganska troli, t fer. Leijoncronas stoft. aldrig. blev jordfäst eller lagt i graven, Några rdringsägarnås efter- tof- -Jter, nya spår. 1... I "Organisationerna historiska antecl härom finns hämligen inte, ”Det är poesins ära”, skriver . Wieselgren, ' ”att: ämbets- belägg. för fackliga. påståendet a har; för- måga "att "driva>frågorna->framåt. Uppgifterna kan inte begrärsas till St be en rätinhiässig bevakning.” Det i måste mer och mer' bli fråj a om s he ären | 80 . i glömska utom” beträffande: ford. | verkligt bred ” kader,-av: kunniga ingsä ".somi fortfarande : hade | människor; som verkli initiativ och förslag till åtgärder +' olika 'sammanhang." Allé detta "ger tt, också de öjligh gare. medelhastigheten på tävling na; varit ungefär '24 km. i timmen, Fem år senare var man 'uppe I 80— 120 km. på korlare sträckor: Och nu, 1906, .var farten rent vansinnig Men, heter det, för praktiska bruk är én hastighet av 40-—30.km, i tim= men den rimliga, I Sverige tiv emol- lertid "hart "när omö denna : hastighet : sträckor, ' ty. våra miserabla i. (se i Den, då. seklet var. ungt, si: populäre. författaren och journalis- ten, Aminoff. —' som skrev- under tid'med helt”andra vöjlighéter vad "som "tidigare stod till” bi a ; leda.in på verhuvudtaget måste, alltså rusta för nya uppgif-|vi: härnedan' återger kortad -. Därmed .. följer logiskt" att' vi måste anpassa formerna för” verk] " ör nu [3 samh till en. ny o ä tala min räkning, jag har inte lus pseudonymen Radscha, gav i sitt re- portage" "Bland bilister” '— intertös rer-och glimtar från. tävlingen, som att' komma för sent till 'starten! Det i haglade ' övett'; över den';stackars 1 mannen Leijoncrona' alldeles. kun- nat förgätas, oaktat han beklädde den viktiga och ärorika Posten, att under Karl XII:s mest lysande pe- riod vara hans representant i Eng: land, -. medan" skalden Leij na måste” -Okvädarna7 är, iförda och obönhörliga k e skall 1 och stimulera "de krafter, som ”på- verkar ' och formar” utvecklingen. för några visor kunnat behålla ett ärat,. älskat namn."- lr » Den dikt, som gav. det mesta av berömmelsen. åt Kristoffer Leijon- crona': var hjältesagan :om Habor och Signill, den tidens Fritiof och Ingeborg. :-De - är människor - från barockens tidevarv. liksom Fritiof och Ingeborg var från. romantikens ålder, , säger. litteraturhistorikern Henrik Schäck: Aldrig låta de bå- da ; älskande, skriver Schiäck om dikten, en realistisk "vändning hal- ka” genom. pennan, utan ständigt hålla de sig kvar på den 'falska ide- alismens höjder: De äro oklander- ligt korrekta i'sina känslor öch i sina uttryck, de sucka och älska rodnä, "bedja 'och bedyra alldeles såsom den. tidens. sirliga galanteril föreskrev, oe ne ker man hur fången han. var i det k entionella ”'”'föreställni ' band, men han företrädde dock ett gryende psykologiskt intresse, som senare tog sig uttryck hos hans ef- terföljare i den litterära världen.” "Men. hundra år efter hans ' död, då avhandlingar skrevs om Habor och. = Signills . författare och hans poetiska förtjänster rosades, låg hans jordiska kvarlevor i en mult- Y de, Vi tänker oss, att när svenska regeringen" blivit "underrättad här nad kista i en källare bland skräp I Leijoneronas författarskap mär- ] - Fria or försvägning sådan. +.” En tra en alltför stor tra ifråga. om möteslivet innebär; en risk som man inte bör blunda för. Formerna för ”mötet” betyder. iin- tet, innehållet betyder allt, tas granskning och självprövning i takt med tidsutveci ingens 'stränga e skall le hör intimt ihop med den demokratiska. samhällsut- vecklingen, - Saken kan, också ut- tryckas så här: De fria organisa- tionerna är det demokratiska sam- hällets nervsystem, Bristande 'akti- vitet inom ramen för organisations- livet ' taget i mera''vidsträckt 'be- märkelse" leder i sista hard till. en "av demokratin som behöver. . naturligtvis inte alltid hindra utvecklingen. Men denhet raggiga, sträva pälsar 'och skinnmös< sor som går Jångt her på huvudet, :”Men'— det. är inga" nordpolsfata- fe.:Det är bilister;bilister sont vill betala nattlogi I den arla'mör-7] gonstund för sig och sina automo- biler. : Klockan :är :halv sex fastän den går fem minuter före på' Grand Hotel Haglund i Göteborg: "777 7" ..En ström av människor vältrar in genom porten till Idrottsplatsen, Det tutar till höger och vänster där au- tomobilerna rusar fram och det hö- jer stämningen. =" : Oldsmcobilen, nummer 1 vid star- ten, kör fram, ty klockan är nära sju 'och då "skall högtiden ta sin början. SS fört 2 Björkman sitter lugn med sparbössa En kamrer och hans kvinn- efter. hjälp, .. liga. assistent : tog ' natten till- ". fredagen upp en liftare i sin bil, ” !" Plötsligt. märkte kamrem” att "något trycktes mot hans rygg, som kändes som en pistol, . " de tar på det förlösande tecknet. ' Nu! Öldsmobilen ilar iväg, Ett tutande, .foch den 'försvinner bakom hörnet för . att gå' främmande öden till möts : oe : | »Numro. 2 är / en . scaniamaskin, byggmästare Dähn sitter vid ratten. Trean har av någon anledning ute- blivit. Numro 4 är en Star, femman en Opel Darracq. . : era "”Så kommer dagens blivande hjäl- te kontorschefen Salmson i sin Fiat- bil. (Ingen anar att den vagnen skall till den" grad' överträffa allas .Numro 7 kan inte starta. Den har inte hunnit fram till. Göteborg än- ' nu. Attan intar dess plats och pilar ; Trots liftarens hotel han bilen "och -assistenten sprang varefter liftaren kunde Möjligen kan ”vapnet”? «Intervju + "=: Reportern: — Säj, hur kom: det sig att:ni blev. författare? ".: T' "Som sagt var! 3 En människas levnadsålder..be- -Urkomiskt > Sock ror inte så mycket på den stjär- na vederbörande är född. under, träffar den där fiskhandlaren Ten-: från ett inh ström, så ä dä en redi skojare. För Sagen- ha varti en av Postsparbankens tub- i sparbössor. Mannen, som var beru. i — Å så va be-! Sad hade på sig en del stöldgods karen: — Å så, va be rott i staden 'på tors- iväg, bejublad av publiken ” . "En del tävlingsdeltagare fastnar i en backe men Fiaten kör förbi, plo- gar drivorna framför sig och banar väg för de efterföljande. Så syns den ett ögonblick uppe på backen, men-sen kan endast telegrafen föl- ja jätten med de 40 hästkrafterna Oldsmobilen envigar med en Dar- racq — de kör ömsom förbi var- och säker vid styrstången” och vän-|. Idror skjutor på. ' Kontrollanter", - gär extraersättning, Vi får nog hål- la på att skjuta till morgondagen, , man att det är fel på tändningen och frampå si 'anter ör at alt gartppir ade tt ' Dagen , därpå . har.Fiaten redan '' nått Stockholm”och vilar påslm lagrar. Nonan Endast två av. de startande bilar na, Ao. 5 och 8 utgick, Men: åtskilti > £a' tillbud inträffade. Oldsmobilena . strejkandsa Iykta vållade att den: åk= fe ned i diket; Men föraren sprang hämtade hjälp. men en högljudd snarkning vägle=? : der skaran: ,, Det. är kontrollanter ++ Som sover, Das Man dar up sätter? I von . . ' Bil ”efter "bil når Stockholm." 0, kanske”framför "allt 'Cottöreiuvag- nen, som deltog utom tävlan, "Den startadå kl' 2,25, 9,30 var den fram- Med vagnen som ' for Höva, Till”Västerås anlände fart- fenomériet kl. 22, I Enköping. natt- : rastade man och 9,48 fm, på, söpda- geij åkte "Cottereap In, hälsad med ett hjärtligt välkommen, fritt från all ”ävund, ty bolaget Autos vagn gick som sagt utom tävlan.” >. ' Sverige har sett sin första stora tomobiltävlan och står undrand " ]och spörjande, men 'också stolt över sina bilister. Ty det var ett rekord kord som skall avlocka det övriga MN Europa en djup beundran, slutade artikelförfattaren. + . > -i- offrade arm -... "Den 58-årige. italienske radiolo- gen professor Mario Romagnolt har måst låta amputera sin västra arm efter att ha ådragit sig canser i den till följd av experiment med rönt: genstrålning, Han är nu på bhätt- ringsvägen, ee rn "> Romagnoli är den tredje Halicnske radiologen som har förlorat en arm s de senaste månaderna på grund av sitt arbete. I september i fjol fick professor Pier Valdint i Salo vid Gardasjön sin västra arm ampute- rad och månaden därpå måste den 70-årige radiologpionjären professor Mario Ponåio i Turin genomgå sam- ma operation. Det var för övrigt 18:e gången på 30 år som han opererades, - Romagnoli, som är chef för radio= logiska institutet i Pistoia i närhe- " ” ten av Florens, har tidigare genom- åtreuppta sina radiologiska försök så ' snart han kan lämna sjukbädden, . BENSINEN åter - under prisköntroll - muttrar: han. Slutligen -upptäckor +. i så a mA M ” Det. är kolmörkt''oth nattsvart. som också deltar i detta.arbote-bo« >, faren " -)till jen närliggande stuga' där han " ' me I Sköra och kl 7 på morgonen I som vanns trots ås och snö, ett res; ; t gått tre operationer. Han ämnar?::.+! - , NR — — — LAROLMS TIDNING — . z Så gå S ” , ” st ” T [d : - - ke a n a on ” ” . SS 'Srabbe ta iGöteborgs spärvägar . YT | Rn a : n lille gra nn Gö H + oDen lille grabben” blir först i v: ':] Svenskt mötesliv - 1 "åkte spårvagn. När konduktören . Dir först i världer, . : | Skulles 10 ”upp- avgiften kunde . med radiodirigering]| trist och torrt, -- : 130 "Jag «hade én. bel krona, - GÖTEBORG (TT). - er måst få w f : +: snyftade » han, ' och nu är den "Om allt: går - efter" beräkning] = e Ta ny form . borta ss CL Ak kommer Göteborgs spårvägs- och STOCKHOLM (Press). . > ::: Konduktöfen var "en snäll b att : bli: radiodi al ” Otaliga är diskussionerna i vår man, 3 har gav honom en bil- sate He ett år. Denna organis| tid orm möteslivets kris och för- ”jett ' på ' sin : egen "bekostnad, Miion blir enligt. Ny Tid unik i| eringslivets svårigh a k ' Varpå den lille grabben tittade hela världen, Ett par hundra spår- Metallarbetaren som har ett och "upp och sår. Ibis IA Ipeer och" lika "många: bussar,| annat att säga i ämnet med räck- . .— Får jag ingd växelgengar alltså" omkring ' 400 enheter, skall| vidd långt utöver arbetarnas spe- tillbaka? Prnatpe rat utrustas - med ” radiotelefon,' vilket | ciella organisationer; frågan är lika . sö kommer att kosta över miljonen. / aktuell på andra håll men själv- be I : hyanordningen. -innebär att varje| fallet i särskild grad inom de rent | on ansa Örare av spårvagn eller. buss kan | vackliga sammanslutningarna, bland] |: Ur; .gåsblandaren: | komma i - omedelbar. förbindelse] dem då även tjänstemännens. ' ' 5 Telegram " till " Gustaf Eriksson med en. trafikledarcentral. Detta| Numera är det inte längre fråga Wasa på skidtur 1' Dalarnar' — -. betyder i 'sin tur att alla: ”händel- | om ”mötet” rätt och slätt, heter det] ' förr Tom hem! Ingen törs hålla i a ser” ute på linjen kommer till led- | vidare. Ty nu finns många andra|-. skaftet, ; in Månsdotter, - a . : | ningens kännedom mycket snabbt| möjligheter till kontakter inf : S re i = | "KARL MARX, ”den förste socialisten”, skall hedras med en skulp- | och åtpä rd nad ioner- och 'meni 2, MONnar vs - oh om Jag stod där på Norr! ro] jättehuvud av Marx, har utförts av skulptören Laurence Bradshaw också med än nu. Man räknar saligpö H ue är inte allena: i ” tess - 2 Nn Ra > och -tittade "ned. i Strömmen dök| och är mer än tio gånger normalstorlek. Här ses konstnären vid mo- | pige vcd att'ha ett'flertal radio] saliggörande, Det är först och|' : : ok Tra . » .det upp. én vän till-mej.., dellen i lera, som sedan skall gjutas i brons. - so oe ar, som bl. a. skall användas för| främst fråga om .vad «man fårgutj... vert 1 CS tör sta biltävlin pt toa SA An . RJ Sn | i 1 LI : i | ; ; ; 4 sant? Ta för övri fa er Författaren: — Tja, det. var en aa or ai ja N i k ill å en, 9 : PHos lärare av. Ston, (5:25) "som | ren ”tillfllighet egentligen, Jag | Om / På den färg tan ENE der allt rätt härsken. men ja ;|andra och kontrollan E riskontrollnämnden har i ni kan få i näm bokhandel sål a skrivmaski - när hon går över gatan. tröstar mej me a ä e ån ' 9 Iså att snö och svett rinner från de-|' Priskontrol n har beslutaf H får ni svar på de flesta sexuella | ärvde en skrivmaskin, Sa sve tröstar m ej mej att Här entfe va nan. 4 ras pannor, Startmaskinen har fast- att återinföra priskontrollen på ben- sö i! > proklem, Till slut; litai aldrig på en| (605, ETT? 2 =] Urmakaren - till :husåssistenten, | fläder i väckarklockan ">. -. iäting |72t med framhjulen. Direktör Bag-|sin. Beslutet innebär att priserna "5 od pojke sum. säger att ni kan IR Den: amerikanske sångaren Vic|som skall köpa (en: väckare: lär. So ra Pa chi . i oe la lens. 0 ge tar fram en kolossal spade. som tills vidar e skall återgå till dera « År : vär honom i sexuella ting, Det lig | Damone sa, efter att ha sett. de spet-| -s— Skulle den nu inte väcka! på 1 — Men varför håller du på och -e FALKENBERGS GOLV AB Ö |ban dolt nå och börjar leka| varje företagare tillämpade. de got det mkyaa som finns bes sor! | siga italienska skorna, följande: ”I den inställda tiden, behöver fröken | tjatar, när jag har sagt nej? --.. |. & Holgersg. 7, Fbg ' Tel 1213 & snöplog. Oldsmobile tackar ochijanuari. Tre av nämndens ledar Sd f omen det måste RA in av läkare Italien låter man inte borsta sina |bara peta på den 'lilla manicken,| Pappa säger, att. 2 änd=; . Pr000 000 ct 00 fölier. tills en fjäder går av och ter reserverade sig mot beslute” H eller på siukhys. " : = 4 lskor, de formeras varje. morgon”. |så ringer den bums. rar mening jämt och samt." : vt ee : vores ST NN 2 uden « ! I - - : + ra. ÖR OR RT ver je . Flen ] er add Pesp one ym året i LAHOLMS TIDNING es e FLESTA och BÄSTA" ortsnyheterna får Ni.för. om aret I-UMMMUuD TS ed a sana tre tees es Mrespfe nes er Rb RT s : j öl rea rr : et i i er os s 3 - i + - =. - a [Kd 7 Vv ” d M a - - - N NIE så NYFFITSYFTETI hn an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.