net YYTVEYVY ne Tisdagen den-17 januari 1958 ur - > TJ U SY "IFRÅN GAMLA TIDER ( Tra ”EENSRETsHT Nena SAGT och = Professor Bolinder | i dåligt upplyst i Professor Gustaf Bolinder hade i ur ifte är det iu" gång hamnat hos chinil'a- När fjärdingtman kom ih I affäs ne ” S KR Vid ett årsskifte är det ju 'ofta Psalmvers som man en gårg hos chiniFa- ärdingt in kal . , ST d N ; då fi upp-|]| stammen på det bolivia hög- så, att man I tankarna går tillbaka slagen. tog man tydor om vad som landet, Indianerna "föreföll au Gm tv fket fok förramhat — till det gångnå årets händelser och gör en,sammanfattnåing av dessa: > har det varit ett gött eller dåligt te, tolv stycken Fiärdingsman skulle hålla förhör. Handlare Blora gick fram och tilbaka över golvet Ett egendomligt förhållande hör skulle händ; a under året som kom. Pipekas och drt år, att de hlmer En begravningspsalm sade, att nå- gon skulle dö på gården, en bröl- leva på en ganska primitiv nivå och verkade inte heller ha sär- år j allmänhet eller från någon sär. skild synpunkt sett ? Man gör upp ett bokslut för det år som gått —|- och då inte bara ur ekonomisk syn. punkt; . - Men ännu hellre låter man nog ' tankarna gå mot framtiden — nyår "är ju främst de goda föresatsernas "tid — och man gör det så mycket hellre som framtiden oftast ter gig ljusare är det förgångna, Ty det är ” ju så; att glada förhoppningar kan förgylla upp en tillvaro, som kan. ske blivit mer eller mindre skam- filad av ett gånget års missräknin- gar. Det ovisså 41 framtiden har också en viss tjusning, som lockar " till spekulationer i olika' riktningar am hur det, kommande året skall bli. : I gamla tider hade man många ”ordningar” för sig, genom vilka . man vid nyår trodde sig kunna lyfz ta på den slöja som skymde ut- sikten mot främtideni De vanligaste sätten var att ta tydor vid nyårs- pyet, att slå upp i en psalmbok el- ler att ”gå årsgång”. : I Nyårsnyet oa I Enligt gamla regler" var det ny som stod' på himlen omi trettonda- ”. gen eller .kom närmast före: nyår, inte ett nyårsny. Detta kallades för gållny eler trängeny. - Vid första migskiftet på, nyåret lästes: 5 Jag. hälsar dig, Nykungt: Jag hälsar dig, Herre! Med" korn och kärna; :' '"” med: fläskeböste, ' d:öl om höste. se wyet,: betecknade: det god års: > växt, emedan. husbonden: gick efter drängen samt tiggde och bad hoö- ,»nom att bliva i tjänsten, vilket drängen nekade för den goda, ti- dens skull, därför att han hade sin ”ntkomste sla | Men gick nyet före och planeten efter, betydde det dyr tid, då drän- gen tiggde ; husbonden;. att han skulle 'behålla' honom" längre i sin Stod nyet ined'spetsarna uppåt; betydde" det frost och torr väder lek, stod det med spetsarna neråt, kallades det hängeny. Då dröp det och bådade nederbörd med mild: väder. Och sådant detta nyet var lev' i huvudsak. de två eller tre jlärmaste.. & v. lopspsalm pekade På giftermål o. 0 Tydor oa Man. kunde också ta tydor för framtiden På annat sätt än med en Psalmbok. Här följer några exem- pel från södra Sverige: - Allra först på nyårsdagens mor- BON synades asxan i spisen, om nå- got spår fanns av någon övernatur- lig makt, Kunde inan til exempel se märken eter en hand, trodde man någon skulle tödas j familjen under året, Märktes omst et fotspår, troddes att någon av famnil- Jens "medlemmar skulle dö innan det nya året gått till ända; ' Blåste "det på nyårsdagen, blev det ett gott skördeår, sken solen bådade det dyr tid, och om himlen var röd betydde det krig, trodde |; Att få se klodjur på nyåret var bra,. Om man träffade en' ékorre blev man livlig, träffade man" en hare blev man rädd, Skullé det va- ra räv blev man falsk, och var det en varg ilsken, . Re i Om man såg djuren i huvudet fick han förluster, på sidan vann man pengar, att se deri på svår- sen betydde lycka; Samma tro gäll. de den första fölungen man såg på nyåret. Om den första fjärileri var ärt; - fick. man sorg Under året, ävenså om den första ormen. man såg vär svart. Mt : Var snödrivorna stora på nyårs- dagen var det tecken till 'rik sä- desskörd, var de åter små eller alls inga, "så troddes den nästföljande skörden bli. klen" -- "> - ” UT Det första"... « Den tron var också mycket van- dagen hade betydelse för hela året: ; Höll. man händelsevis ' något. i handen, då man först fick se ny- årsnyet, så blev linet för året så långt som den sak man höll i han? den., :x 7 ee ; Man skulle aldrig ge ut pengar första dagen på det nya året, ty gjorde man det, fick man brist på pengar under hela” året, DN : Om det kom' en "riktigt hygglig karl först på nyårsdan, så blev det bra hela året, ' INT Om husbonden tröskade på ny: året, så var den första kvinna söm Villé man veta sin lycka ellér olycka under det instundände 'året, tog man:en :psalmbok i handen 'och tittade ' mot. nyet.' Sedan lät. man 9salmboken falla upp, och av den Kom på besök — och som inte va- rit på julbesök sedan luciadagen — ;hans tröskarkäring, Skörden påföl- jande: sommar - blev” som - hon var, Lo FENA + LONDON (AEP) torso Ce Varjé år vid denna tid på året! j bestiger stadens ' ”mayor”, borg- mästaren "alltså, likaså samtliga ” medlemmar , av stadsfullmäktige ” + och de ledande förvaltningstjäns- temännen . vågen i den brittiska staden High Wicombe i grevska” | ( : 7 Staden High Wicombe här se- dan” år 1285 sin :egen ”mayor”, men det har aldrig kunnat utre- das när seden av den offentliga årliga invägningen uppkom, De : "äldsta dokument som berättar om detta derliga bruk är från år pet Buckinghamst sker under intensivt och intresse- . tat deltagande av stadens befolk- ding i stadshusets stora sal, inför inbjudna gäster. Staden High Wi- tombe äger en för ändamålet för Ht par århundraden sedan: speci- ellt tillverkad, våg. Den, är av egenartad " konstruktion med en stol i mitten, hängande på tre li- "nor, Vikten av den person som sätter sig 1 stolen kan avläsas. på en skiva ' som med jättesiffror kungör vägningens resultat.. Är- ligen vägs ”The mayor”, . stadens Högste tjänstemari, som den för- ste i raden, Han är vid tillfället klädd i ämbetets värdiga och ur- åldriga kåpa, Vikten noteras av en tjänsteman vars viktigaste äm-|” betsuppgift är'att kontrollera vik- . fen på stadens styresmän, Stads- utroparen, : detta gamla ämbete finns kvar i de flesta brittiska städerna, träder” fram vid stora Ingången till stadshuset och för- « kunnar genom en taltratt till de församlade stadsbor som inte fick komma in i stora salen, hur re- . sultatet utfallit, Enligt traditionen får: de som: är närvarande i salen + se den korrekta sifferuppgiften ">. På den underliga vågen, men här- > olden kungör för allmänheten en- dast ”att mayorns vikt i år är mindre, resp. mera, eller oför- ändrat i förhållande till fjolåret”. "På samma sätt går det till vid in- Vägningen av stadsfullmäktiges le. damöter och de högre tjänstemän- hen, Varje viktökning mottas av den församlade. allmänningen med buanden, Endast betydande vikt- minskningar mottas med bifalls- yttringar, Ibland kan stora viktök- ningar leda till slagsmål mellan den berördes anhän. : varten. | gare och mot. » 1835, där det emellertid påpekades att vägningen i århundraden ha- de varit sed i High, Wicombe. - " Äkta demokratisk tolerans rå- der i High Wicombe, Ett av bor- garråden är t. ex. Albert Gibbs "som innehar denna befattning se- "dan år 1925. Under de gångna 30 åren ökade han med 20,5 kilo- gram, Han var utsatt för väljar- " kårens hårda kritik vid varje of- fentlig invägning. Då det emel- - lertid kom till kritan och Albert Gibbs: namn åter stod på vallis- lig, att -vad som hände på nyårs- |. till Era medarbetare, gkilt livlig kontakt med omvärl- den. ” När det började åska på kväl- len försökte Bolinder därför under strävsamt sökande efter ord på olika indiandialekter att förklara för hövdingen vad det var frågan om. Bäst att ta det i liknelser, tänkte han, och bör- jade damma av och stuva om ur- gamla primitiva gudar m. rr. ' - Hövdingen lyssnade artigt Men till sist klappade han far: broderligt sin vite gäst på axeln ech sa: vn so — Dom har ljugit för dej... Det är elektricitet! - — | Hur han hann Följande lärorika historia om hur man skall få tiden att räcka till levererar NKI-skolans tid- -ekrift På Fritid som ett trevligt tips för det nya året; — Har Ni svårt att få tiden att räcka till? Det hade en 'ameri- kansk företagschef också. En ra- " tionaliesringsexpert erbjöd 'ho- - nom sina tjänster, nutér, skall” jag lära Er att hinna med 50 Z mer arbete än Ni gör '— Okay, svarade chefen." Experten — räckte oskrivet Papper. sj > Skriv upp här de'se i; gaste arbetsuppgifterna Ni har för morgondagen, sade han, < — Får jag tala med Er i 20 mi-|' honom ' ett |: od med sitt läderförkläde och han klappade i händerna som ett barn och då och då skrockade han. Det var han som först hade sett cykel- tjuven, .— Ja... se ungdomen, sa hand- lare Blom, Tänk... han bara tog cykeln och hoppade på och... ' Ett par gummor hörde dåligt De trängde sej närmare och närmare, — Va sa? sa den era | ” — Nu får vi försöka få nån orå- ning på det här, sa fjärdingsmar. som före utryckningen hade hunnit kasta på sej uniformen med blanka, gula knappar. Mössan hade ett gnistrande märke. le .— Som sagt... han bara kastade -sej på, sa handlare Blom, Jag stog här, fortsatte han och tog ett par Åvriga steg fram till fönstret... All- deles här! Han pekade, - a > Fjärdingsman skrev. Han hade fått , en ny, märklig stämma, Det var förhör. Kragen satt nog åt för hårt kring halsen, då och då svängde han ' och" borrade med huvudet uppåt. Han skrev och skrev och Hans ansikte var mycket allvarligt. — Kunde ni se. varifrån han kom? undrade fjärdingsmari. Nån- stans "måste han ju ha komme 2 Va sa? sa : de på: so . = Jag stog bara så lare" Biori och démoönstrerade och . klappade” i Kändeina Så här och genäst åse TS mö gumman och fräng- här, sa hand- — Jag stod bara här, sa bandlarn. Så här just, och genast. - — Jag såg när han kom ut från Hedmans. ; ban tjuven, sa en man med box under armen och klev fram till fjärdingsman, : = Namn, sa fjärdingsman. Vad heter ni? — Eriksson | — Nå, berätta, sa fjärdingsman och skrev: Moe — Jag kom efter vägen, sa Eriks- son. Jag skulle hem på frukost :.. Då såg jag en ung en komma ut från Hedmans" och' "ja, Jag tänkte att han hade väl friat hos Hed- mans jäntan och... Plötsligt såg han den där cykeln och tog den och hoppade på "och.s. så var han borta, 7 cs Nr — Hedmans jänta har alltid varit en slamsa, sa en av kvinnorna, ' 2 — Han,s.. han boppade på så bär, sa Blom och visade hur tjuvs= hade klivit på cykeln, . — Oj oj oj, sa en av gummorna, = Hur ska ja få nån rätsida på det bär? sa fjärdingsman allvarligt Jag får först gå upp till Hed, fom visas I Lund | många fål a & & först köres i Einmaboda, . . (Sk D. Pi litet barn vilket som belat, kan ha stor makt örer människor, I dagarna har berättats från Korra, att en moldat där blivit så gripen av de anå oskyldiga barnens Us dande genom kriget, att ban helt enkelt upprättat ett barnhem och Litit krigsmakten få finansiera det” hela. Egentligen skulle han häktata förstås enligt Paragraferna, men hans överordnade orkade Inte med det. De var innerst inne »å helt med på hans linja Så åkee han in för det, då får han sällskap äv både översten och generalen, vore en syn! Men också en triumt för hjärtats språk I denna obannchärtiga värld, (JONNY BERTEN), Pt m vit Aea chanser för cn som vill någonting. Det är väl visserligen inte sora det var förr i Världen, men världen är fortfa» pre Sn för den som vill och an on ting. — Möjligheterna finns, ch måst dr DU... Det är inöjligt att Jag måste kalla på er sen som vittnen, — Ja, sa Blom glatt. | Men det hela redde ut 6ej och ' fjärdingsman kallade ingen att vittna, Pojken hade bara lånat cy= keln och han kom tillbaka med den efter' ett par timmar, Länge dröjde folket i affären. Men så gick de sin ' väg, den ene efter den andre. Blom skrattade inte längre och klappade sej på knäna. ; . , Allt var på nytt som vanligt, Det tog tre Er «= Numrera dem.n efter deras betydelsel "7, nian " Det" tog "ytterligare fyra mic nuter. ol ;» Stoppa .' nu det där papperet i i ordning nummer 1. Släpp inte det arbetet, förrän'det är färdigt. Ta sedan itu méd nummer 2, Det gör i om > Ni första dagen inte hinner med: mer än nummer 1 och 2. Det är i alla fall de båda vikti- gaste arbetsuppgifterna, som Ni då har klarat och de övriga upp- gifterna kunde Ni inte ha hunnit med på något annat sätt heller, i 'Gör sedan' likadant varje" dag. När' Ni själv blivit övertygad om > att. detta sätt att arbeta är det mest effektiva, kan Ni 15 ut det " Ni får pröva systemet så länge Ni.villl Sedan kan Ni skicka mig ”eht å'vad Ni anser det vara e ks é Uar och'ett brev soi. talade :om att det' ur'ekono= .misk”synpunkt var den värdeful- laste lektion; som denne framstå- nde chef någonsin fått. - - 'häde dubbel- Män Gustaf--V- =""”gångare i Pari : Ett avsnitt. av .Mistinguetts' me- moarer, som publicerades kort fö- re hennes död,, lär ha väckt en del undran .i Sverige. Hon 'berättar nämligen att kung Gustaf V var en ofta sedd gäst på de 'revyteatrar. där hon uppträdde, alltså närmast Casino de Paris och Follies Bergére. En signatur i SvD tar-'upp' saken till. granskning och kommer till den slutsatsen att Mistinguett gjort sig skyldig till en medveten -:men för- modligen ' skämtsamt menad osan- ning.. Det fenns mycket riktigt en person, som ofta brukade besöka hennes . revyer och som publiken också ibland tog för den svenske kungen, men det var en dubbel- gångare, nämligen den danske tea- fickan och börja i morgon med | Sophia: Loren — 1 historisk film M » sig en aning i Sophia:Lorens karriär blir man mer än förvånad. över hur denna. unga italienska på en. sådan kort tid har kunnat bli ett världsnamn. Visser- ligen har hon giort film hemma en masse - praktiskt taget på löpan- ei Fördjupar + ma de band — så det kan: inte' vara filmerna, i' sig själv som har gjort henne världsberömd — det måste vara något annat, Men är det inte helt enkelt Elinor Glyns ”Det” som I |spökar: vo oe SA Naturligtvis -har den italienska filmen hjälpt henne oerhört i heri- nes karriär och inte minst de ita- lienska filmveckor som arrangerats i olika länder under senare år, Men hun var ändå ett oskrivet blad när hon '.kom hit under filmveckan, i Sverige, Den första av hennes' fil- mer som visades här ”Den åtrådda” gick inte som män hade väntat men om' någon firma 'nu köper t. ex. ”Så synd hon är en skälm” så får publiken. se 'en helt annan Sophia än i .”Den, åtrådda”. Eftersom Hol- lywood har sina: talangscoiter ute över hela världen så dröjde det inte länge förrän :skön Sophia bara be- hövde att sitta och sortera engage- mangsanbud . från Hollywoodbola- gen ', och: deri kände, oavhängige, prod: - Stanley Kramer, tog stadsfullmäktige som vägde mer än 100 kilo. I High Wicombe an- ses i år att de inte kan återväljas torna, så återvaldes han alltid ikern och -tidningsk = trots "den återk de viktök- d . Lauritz S d: . Han ningen. Förra året fanns två |bodde i Paris från 1912 tjll sin död 1944 och han var verkligen mycket Lik : Gustaf V. "Att Mistinguett själv skulle förväxlat de båda är 1 nästa år om i nu inte redovisar minskade vikter. High Wicombe är inte den enda stad på vår jord där denna sed råder. År : 1951 vände sig den amerikanska . staden Minneapolis till stadsfullmäktige i High Wi- t, eftersom Swend: var god vän till revystjärnan och ofta gästade hennes hem i Paris Att hon vär. medveten om likheten mellan kungen och Swendsen bevisas där- av att hon ofta skämtsamt kalla- de honom ”King Lauritz”. . : styresmär, Stadsfullmäktige Minneapolis beslöt efter utförliga debatter - att samma år "införa bruket. Den första invägningen av stadens 28 ledande styresmän skedde där den 30 november 1951. | Sedan dess har den offentliga väg- - ningsceremonin upprepats varje år och på samma dag. Brittiska” . seder, $å underliga de må" vara, 'har uppenbarligen inte förlorat sin tjusningskraft i USA. : j Lauritz. Swendsen var pariskor- toplysninga - fört fondat vid respondent till ett stort antal sven- den årliga invägningen av stadens | ska tidningar. | - Har ni hört ..s.. istorien om greven, som hade sålt Sitt slott? Det inköptes av ett bo- 1og, som moderniserade det -och gjorde det' till hotell, Ett par år senare kom greven dit och titta på sina fäders hem. Han frågade port Brukar min anfader, den gam- le greven Sebastian fortfarande kand gå kri i pporna? > —' Den gubbtjyven! sa portiern, annat än ringer på hisspojken var” ande tatt I hem. potten, och han-placerade henne i ”Kanonen” (Stolthet och Passion) efter en roman av den kände . äventyrsförfattaren C. S. Forrester som skall inspelas i Spa- nien i april. Sophia skall i denna film spela en aristokratflicka under leonkrigen som bler gerillasol- Sen vi fick hiss, så gör han intel" dat och som älskas äv en engelsk sjökapten — Cary Grant — och en gerillaledare — Frank Sinatra. ' Sorg i film . . Ingmar Bergman har lånat ut ma- nuskriptet till ”Sommarnattens le- ende” till en kollega, som plockat ut några repliker: = 4 — Erotiken är ynglingarnas gubbarnas leksak. (Advokat Eger- man + Gunnar Björnstrand.) — ' — Hur kan en kvinna någonsin älska en' man? (Egerman.) ' — Kvinnans synvinkel är sällan estetisk, och i värsta fall kan man släcka ljuset, (Desirée.) — Män är otäcka! De är enfal. diga, högfärdiga och har hår över hela kroppen. (Grevinnan Malcolm —'" Margit Carlqvist. y ; Til Vuxna ' och förståndiga män. niskor : behandlar.” ofta "kärleken | Serad av er, Med -litet god vilja som vore den antingen ett krigs- företag, eller , gymnastikuppvisning (Desirée) ss sas. eo — Nästan allting som är roligt är inte dygdigt.: (Flickhustrun "Ann — Ulla Jacobsson) co vc cs — Akta dig för goda gärningar, min flicka. De kostar alldeles för mycket och så luktår de' illa. (De- irées mor, — Naima Wifstrand.) :' ;— Varför. skulle. jag inte tala uppriktigt. Vi är ju fiender. (De- sirée till grevinnan Malcolm) -- Sophia Loren trots att hon varit med i alla slags filmer. Sedan sin debut 1952 har hon bl'a. spelat å (Cleopatra), pri har hon varit två gånger, dels i ”Aida”, och dels I ”Attila”; i ”Den åtrådda” var hon en fabriksflicka och så var hon son sägt var: en ”skälm” i ”Så synd att hon är en skälm”, Att hon överhuvudtaget kom till filmen be- rodde helt på en skönhetstävling, hon blev nämligen vid 16-års älder ”Havsprinseåsa” i'en mindre skön-. hetstävling. Sedan jobbade hon med mindre uppgifter 'och 'efter' att ha gått igenom'en' filmskola träf- fade hon producenterna Pontii och di Laurentiis och så fick hon en roll i ”Vita slavar”. Ja, sedan gav det. ena det andra-och som en kuriositet kan nämnas att hon av sina 12 filmer endast varit med i två svart-vita, alla andra har varit i färg och så blir även förhållandet i ”Kanonen”v > ov : Dö: : Till slut kan det nämnas att han är född i Roro 20/9 1934, att hon är duktig dansös — dit syntes glimt- vis i ”Den åtrådda” och hon bor i Rom i en elegant våning tillsam- mans med sin moder och sin 15- åriga' syster Maria. Vidare är hon blond ' och har ”honungsfärgade” (nytt begrepp) ögom = 5. : M Svar till ”Olycklig 17 år”, Kära lilla barn, försök, nu glömma den där pojken, Ni har ju bara träffats två gånger och han har tydligt vi- sat att han inte är ett dugg intres- liga stunder kan man faktisgt tvinga sig att tän ka på annat: ältar. man sin sorg dygnet runt plågar man ju bara si; själv. Ni är så ung: hela livet lig- ger framför "er och säkert" träffar ni snart en pojke, som sätter myc- ket större värde på en så söt och trevlig. flicka som ni tycks vara, Försök förresten att lägga manken till nu när ni går sista året i sko- lar, Det är ett gammalt sant ord, att arbete är den bästa boten mot olycklig kärlek, Skriv gärna igen och hjärtlig hälsning, ee 50 ; tfn "Ungallie",' ÄT; Svart ill ”Viola”. Naturligtvis kan brudparet vara 1 full brudstass och gästerna I mörk kostym och kort klänning. Brud och brudgum är. ju dagens huvudpersoner och har all rätt att vara finare än de andr Lycka tilll :: FRE AL é nGallie”, : te na själva skapa, men då måste de skaffa sig kunskaper och erfaren j het, Jag har ibland en känsla ams att en del vill börja bakifrån nu för tiden. Först tar de reda På pens 7 slonsfärmånerna, sen lönen och alst "7 de verkliga framtidsutsikterna = " möjligheterna som uppgiften ger. ” + fSAXEL WENNER-GREN,) — ”Frideborg” dör ut : : På tal om dagenå nomn Frides borg så håller namnen på «borg '- Tatt dö ut - En sådan utveckling skall man kanske beklaga främst med tanke att dessa namn är ure . åldriga och inhemska. Det vill säga = med ett och viktigt undantag, nämligen Valborg. Det namnet — som typiskt nog torde vara det en= da som fortfaronde gouteras nås gorlunda = kommer från Tyskland ' och var namn på ett känt helgont Vad betyder då dessa borgnamn? .= Man kan sliga så här: varje led : har sin betydelse. Fride har med = ' skön att göra och borg kan bes , tyda ungefär skydd. Men samman« sättningen är meningslös — precis tvärtemot vad folk I allmänhet vill föreställa sig. : ——L, Spritmissbrukatö] | etablerade krog: Tjönköpingskafé : ” GÖTEBORG (TT) VM | Ett kafé 4 Jönköping her avslö- fats som en smygkrog och stäng= Md lsmiistare Even 4 De' har 'festat ' om på medförå sprit och vilda slagsmål her stört husets invånare, Ett otroligt snusk och förorening från gästernas sida har förekommit. När innehavaren] bakade var han ofta berusad och lutförde sällan påbörjade bak utan Klent fiske på Harpsund Statsministern har intervjuats på Harpsund av Gösta Ollén, Saxhugg: 2 — Det har varit. ett gott åt på" Harpsund, sade herr Tage. Om man: undantar torkan ' som minskade! värdet av skörden med 70,000 kr. | ' Fisket. har: inte heller varit så bra, Det kan ni själva se i gäst-' Många gäster har försökt få upp, fiskar i sjön. ”Kinna” och LO- Strand har varit de framgångsri- kaste, Alla som får en fisk skall rita av fisken i gästboken. Men inga "fenor syns (av falsk blyg- samhet) vid ”Kinnas” och Strands namnteckningar. Den enda ”rikti- ga” fisken i gästboken ha ritats av förre landshövdingen Conke Jons- son. En underlig fisk som ser ut degarna fick ligga kvar och sum För bakelserna . använde han sv” grädde med flera dagars mögel - —— D Ryss uppfann - :radion, gav .... Marconi tips. "MOSKVA (TT — Reuter) = Handlingar, som har påträf- fats & marinens arkiv & Lenin=" grad, visar att radion uppfanns av en rysk forskare stum heter Alexander Popov, omtalar den ryska nyhetsbyrån Taxa, . "Popov thräffade den, italenskel Uzlielmo IMaracinL då" som en mager igelkott, -:....v Herr Tage: roa + — Conke' var tvungen att skriva gädda ovanför fisken för att man skulle se vad figuren föreställde. ”"Idenne besökte den ryska flottbasen' i Kronstadt 1902, och visade honom. Jå den första radioapparaten Ivärl- Det blir en helt ny slags roll för! - COPYRIGHT EUROPA-PRESS 255054 j s a TV FLESTA och BÄSTA ortsnyheterna får : FETESSVETETIN 2 i för endast 33 kr om året i.LAHOLMS "TIDNING 2 des på onsdagen fannoreren BRÅ ta det
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.