kär Rn ; « "Fredagen, den 3 februari 1956 = -” s -" LAHOLMS TIDNING > . = -LT' IDEN 3 FEBRUARI 1956 . IT. = |” Televisionen glesbygdsintresse ” "mil de tekniska hjälpmedel, som lettektivt visat i sig kunna bryta "landsbygdens isolering, har nu kom- 'mit televisionen.; Frågan om :ett 'svenskt televisionsnät. — och ett fn 'snabbt utbyggt och. billigt sådant — fi har nu:å a i för "diskussionen; gZenöm,dét förslag, nå som; fråmlagts till: samarbet lan näringslivet” "och staten” "I Förenta staterna, som inte bara” är r miljonstädernas utan också de' PIREN jordbr iktens + land, har televisionen sedan länge visat sig oumbärlig: för landsbyg- 'dens folk, som i "regel har långt till . städer ochs amhällen — i varje fall ' till de stora kulturcentra, Via tele- - . Visionen kan den amerikanske far- maren hemma i, sitt vardagsrum , både se och höra hur kongress,se- ' "mat och president argumenterar och . beslutar i' för honom väsentliga ” frågor. Han kan i ”levande” ord och bild. tillgodogöra sig jordbrukstek- nikens senaste vetenskapliga 'och praktiska" rön — likaväl söm han "och hans familj, kan "njuta av en. förstklassig underhållning av sam- .ma berömda artister, som står. på ” « Broadways teaterscener eller fram- "för Hollywoods filmkameror. Bara genom att vrida på ratten till sin TV-mottagare 'karl hän vara' med -,Om :säsongens mest spännande fot- billsmatch precis lika bra som han - kan avnjuta ett stort kulturevene= " -mang i ”Carnégie Hall eller i i Boston. . och Philaåelpia, .. I Sverige har vi ännu icke: hun=+ nit så långt.” Men vi har all an= ledning "att snarast möjligt söka : komma fram till en tillfredsställan« de, lösning ” av televisionsfrågan; Detta. är angeläget inte 'minst ur landsbygdens: och jordbrukets syn-' Md punkt, Bondeförbundet påvisade i: en: fiksdagsmotion för. ett. par. år sedan betydelsen:härav och hänvi- . " sade bl. a. till de errenheter, som '. för ierdbruksbefolkningens vid- kommande vunnits på TV-området i USA. I motionen föreslogs, att an- tingen Radiotjänst eller ett privat företag — ev, på kommersiell. bas — snaraet möjligt skulle" få möjlig- indningar heter att anordna, TV-zä Sverige, änn för avsikt att till årets riksdag lå ga fram en proposition om televi- "sionen, Från näringslivet har han fått ytterligare ett förslag att fun- dera på, vilket går ut på att tele- visionsfrågan skulle lösas i samar- bete mellan staten och näringslivet, Man har optimistiskt, lovat, att till att börja med hälften av svenska folket redan inom två år skulle få | möjlighet till TV- Idén örmån för: = nytt förnämligt sångarbesök Å 2 d Laholms kyrka den 21 febr. . Tisdagen den 21 februari får Laholm ett nytt fö: sångarbesök då Stockholms gesskör py: förnämligt en konsert i Laholms kyrka kl. 19.30. Kören, som består av 45 sångare jämte dirigenten Erik. Ahlgård samt. organisten Helge, Brillioth, "ger; ; konserten i Laholms'scontk5 gästar staden och ger -regi. till dåde och ;blinda” ” barn.” holms gosskör,' välkänd från ra- dion, gästar Laholm, och det är att hoppas att alla musikvänner och alla som vill stödja det goda ändamålet : möter upp till .kon- serten. >: oc os - s Kören kommer att förläggas i hem i staden, varför de som är villiga att ta emot en eller g för/synska- med någon av nedanstående: Ingvar Henrikson, tel. 104, Rune Persson, tel. 630 och Gunnar Ottosson, tel. 122 eller 717. " I första hand vädjar Laholms scoutkår till scouthem eller andra som har möjlighet och intresse att bereda, någon eller hågra av körmedlemmarna hus- rum för en natt. går ut på ett samarbete mellan sta- . ten och det enskilda näringslivet på likaberättigad grund. Ett, neutralt och fristående programråd skulle se till, att programmen får en hög standard. Ett sådant samarbete kan kanske ge en snabb och tillfreds- ställande lösning av TV-frågan. Den - möjlighteen bör i varje” fall all- varligt prövas. . När. förslaget "kommenterades i radions ”Dagens eko” av Kooperati- : flera: Pojkar. bedes. meddela sig|' SVERIGES - LÄGSTA PRIS? : " HERRUNDERKLÄDER ” av >. svensk -tillverkning, , Kögfin , - interlockkval; i :bästa . ut= "> . förande, Krympt, Alla. stor 7 NN > lekar, Tröjor med+lång:ärm : 7 och kalsonger. med långa ben. N fe NTA Fer plagg 4:25. ar ov ers fe tig +.» kvalitetskläder till lägre pris M MAVAAAAMM SENASTE NYTT: "ISOVJ ETTRYCK PÅ : New York Times tog på t . fiskeritvisten på, ledande plats ; hela är:en avsiktlig manöver öva :påtfyckning: på” Norge, NM ligen, att. det inträffade i är. en . + eftersom; ryssarna "också tnekar. till: att "deras: ETSY rätten; och” nu. kräveor.att. de skall friges omedel= idet mycket, "möjligt fatt /alltsånuisans ”sattsibtscen . M fullst ndigt avsiktligt och:med” beräkning ' för" att: utövarpå. " "tryckning på Norge, (New York i dag, NORRMÄNNEN i orsdagen upp den rysk-norska "och. framförde teorin att'det från ryssarnas sida, för' att .ut- Toskvaradion .förskkrar; vissora ” I följd avs kö missförstånd, men fartyg? fiskade . Laholms - Fotoklubb hade 1 går' årsmöte på cafåé Phocnix. Ordf, — frisörmästaro Carl Axel Styrelsen 0 för Sydhallands skyttekrets har” inför årsmötet på söndag avgivit sin berättelse " va Förbundets chef, Albin, Joh - son, underströk han — "som nyss gjort bekantskap med TV i Förenta staternå — att han inte minst fun- - nit TV vara ett idealiskt organ för konsurientupplysning. Naturligtvis " blir det inte bara konsumenterna, som finge nytta och glädje av ett " TV-företag. Producenter av varor och nyttigheter har samma möjlig- ” heter, vilket bör vara: av, ,speciellt - intresse för 'de stora producentor- gånisationerna inte ' minst inom . jordbruket.. Det. är därför, — -som även underströks i nämnda lands- - bygdsmotion 2 av vikt att den svenska ” TV-: frågan löses å snart som möjligt, - Visserligen har den hårda” vin- : terkylan släppt och det har blivit en, mera mänsklig” . väderlek ”meå” temperaturen” så där om- kring noll grader MEN sjöar "och vattendrag : hann i' allafall "att lägga sig ganska' mycket under "den stränga köldknäppen.. Hur , är det då med isen i Lagan; våls lar den några svårigheter, för ' kraftstationerna?; Laholms Tid- ning ställer frågan till distrikts- ingenjör . Eriec':'Storcken- feldt vid Sydkraft i Knäred.” "+ Nog har: vi. haft och har alltjämt en hel del issvårigheter, förklarar ingenjör Storckenfeldt in förorsakar oss 'en.heljt del ”merarbete.' Det är. inte "så farligt sedan isen väl har, lagt sig men just innan den "lägger sig rgallren: till turbinerna” och detta gör, att vattnet inte rinner till i tillräcklig mängd. För att klärd detta har vi dels elektrisk upp- värmning av ,gallren, dels : får |! kan nästan 'kalla dem: krattor, hålla ån fri för;is. Det, är ett både. kallt, vått och "strängt: ars bete men det måste ju göras. .— Uppe: 1 Örnafälla är det mycket: besvärligt -just' nu. Där |! ning av isen och det är inte så lätt. att komma åt en sådan sak, Man :kan ju spränga men vi ger oss inte gärna på en sådan, sak ty dels är det svårt, dels är "det inte så säkert att en sådan ger resultat. Vi hoppas i stället på att ån själv. skall äta: sig en fåra finns det massor av iskristaller. i genom isbarriären. .' ' se Tillrinningen är annars god "åvattnet; Dessa sätter sig då på . världens mest sålda :- "motorsåg Pi 1 år har 5000 0 McCulloch motorsågar funnit vägen till storbelåtna ; McCulloch är lättast att arbeta i vare mem alla väder -— ,brytafspetsarna är komliga.' Vikten är bara 9,2 kg och den finns med 12, 16 och 207 svärd. Lättfilad, "" skoveltandad kedja -är standard, Sa i skänandad kedja ; den fäller; kapar, kvistar, röjer och sågar "+ fällhugg lika bra samt i alla lägen tack branförgasare. » Tvåtaktemotorn "på 23 hk är lättstartad "och driftsäker i kan även få McCulloch | med | mejsek eller : "Generalagent för Sverige: SS N SKOGENS MASKINAKTIEBOLAG" | Riktpriset med 12”, svärd > 1.325:—. inkluderar 1 åts ” helförsäkring, Fullständiga "-. tesetvdelslager finns på de flesta större orter i skogs- distrikten. + ov os ” Eo. nyhet är McCulloch. . Super 33, som väger 10 kg och har en motoreffekt på | 3,3 bk. Den kso fås med ” 12,” 16 och 20” svärd Mc Culloch är användbar året runt .. > till våren kan Ni : komplettera bägg? så- garna med — buskröjaings- aggregat, bäckklippare eller > köpare, "med — lätt åt-" men Nil. t . 7. STOCKHOLM 16" Mobulloch demonstrerat "och. Jörsäljes ak oon : B-LAHOLMS: "JÄRNHANDEL Tel BL:20 <och- BL folket med-stora rakor: eller jag |” i har det bildats en riktig fördäm-.|' över ver tsäret 1955. | Styrelsen har bestått av Wil- helm Larsson, Knäred, ordf, Ge- org Carlsson,' Våxtorp, sekrete- rare, Nils' Nilsson, Laholm, kas- sör 'och v. ördf., Einar Persson, Knäred, v. sekreterare, Axel'.Jo- hansson, "Värestorp, - Henrik. Jo- hamsson, ' Hemmeslöv, Ö. Karup och Carl Olandersson, Kornhult, Hishu't; "Suppleanter har. varit: Gotthard Nilsson, Knäred, ,Tors- ten Broberg, Laholm; Kjell Jöns- 30n, . öÖ. Karup, Sydhalland, Folke Nilsson, ' syd- halland samt Roland Nicklasson, Flishult, - Kretsen består av ; Hishults skf., : Karups, skf., Knäreds skg., Laholms . 'skf., och Sydhallands skg, vilka tillsammans redovisar ett medlemsantal «av 121 st. Det- ta "betyder. en minskning med; 16 gentemot fjolåret. Föreningsvis fördela sig med- lemsantalet som följer: skf 6:st; (16), Karup. 0 st. (2), Knäreds; . skg ; 38 'st.: (3TY;-La- bolms"” skf':19 st. (29), Sydhal- Jands ”skg 58 st. 53, 1954 års gar har sammanlagt .375 st. skyt- tar: deltagit. uti någon skjutning mot 431 vid 1954 års skjutning ar. Således ' en minskning av ej mindre än 56, " Skyttekretsen .- par unidér året anordnat" sex fältmässiga” skjut- ningar samt .. en ,skolskjutning |5 med - ästerskap.; . och «en -skol- skjutning : för automatvapen Kpist, I samband med tävlingen om - "mästerskapet avhölls för: bundstävlingen . i .skolskjutning för klasserna I och IL” " Kretsfältskjutningarna "har -Vä- rit anordnade i Hishult, Våxtorp; Halmstad, Skogaby, or, och Bassalt; . ,.. . . Några ”extra' tävlingar i sam- band med fältskjutningarna" har ej . -heller i' år varit anordnade med i « undantag för förbundstävl. med "kpist I i Vaxtorp. den 20.3. 1955. ' Krotsén har under” året i lik het med tidigare år varit repre- senterad i samtliga av Hallands skytteförbund anordnade” såväl skol- som fältskjutningar i unge- fär samma utsträckning och har dess medlemmar i flertalet fall noterat framgångar, om än ej i samma - utsträckning som under fjolåret... Nämnas - bör dock Ro- Jand 'Nicklassons 5:te plåcering vid ”. förbundets höstfältskjutning där' han som Kretsens enda re- presentant belade nämnda plats i mästerklassens huvudskjutning. Årets medelträff visar 14,25 mot föregående års 13,44 och 0. medelträffprocenten . 47,5. mot 44,80 under 1954, således en rela- tivt stark ökning i båda fallen. men man. kommer inte ifrån att under ” dessa . tal döljer sigiden starka . minskningen av ungdo- men : i 'de lägre fältskytteklas- serna :som årets journaler utvisa. Vi måste nog komma överens om 2 och som a det sagts från myndig- heterna .i "Stockholm redan: för en månad sedan är det ingen fara med elransonering. Tovädret och reégnen från jul och en bit framåt i januari hade det goda med sig att våra sjömagasin i Småland. fylldes, om inte till bristningsgränsen ' så i varje fall mycket bra och det är, ju alltid skönt, slutar ingenjör Storcken- feldt.. nr sc Nilsson;' ”Hishults ]. att. krafttag mäste til för att finna på lämpliga åtgärder där- emot så att våra leder icke min- skas i allt för hög grad. : Under; ,. verksamhetsåret 1955 har avlossats '14,080 st skott, varav i fältskjutningar 11,550 i skolskytte" med 'armégevär .1,405 och med automatvapen kpist LYS $t.. Någon jämförelse med fjolårets siffror i detta' avseende kan ej göras med hänsyn till att i fjolårets siffror voro i förbun- dets "' vårfältskjutning avlossade skott ' intagna, = Kretsens skolskjutning . med , mästerskap och i samband där- med förbundets statspristävling för klasserna I och II hade för- lagts till Knäred med därvaran- Sydhallands skyttekrets skallnu öka sin: ungdomsrekrytering de skyttegille som arrangör ha- de samlat 49 st deltagare, I mästerskapstävlingen utgick den. - arrangerande föreningens segervane :' Einar Persson som segrare med 177 poäng och cr- höll därmed kretsens ,mäster- skapstecken i guld, , på, andra plats kom nuvarande -sekrete- raren, I” kretsen Göorg”Carls- son, Sydhalland med 168 poäng och på tredje plats kom Roland, Nicklasson; Hishult med > 167 poäng, ' Dessa båda”: da erhöllo imästerskapstecknet 1 silver, / | ning, ' arrangerad av: .Knäreds skyttegille i, terrängen kring Forts, på nästa sida; vt för billigare. Kan man bygga billigare? :entlösning, har. inte .) Luholmsarkitekt utvecklar ' dörus bostadsbygganie Kan 'man få ned bostadskostna- : .-den?. Det är två frågor, som många funderat på öch många . förslag har också under årens Jopp kommit fram. Någon pas. it och! k väl. inte ram men. .vid. onsd serade stadsarkitekt S s ven d förslag. - i ned på att bygga bostäder här i Sverige, konstaterade arkitekten inledningsvis. Det är 'mycket pengar och det är nödvändigt att dessa kommer till god använd- vm och detta tar en. mycket stor del av inkomsten, 'så stor del att familjen” ofta tvingas bo i fö tänka den vägen att sänka stan-' darden men detta betyder i're- gel så lite. Man har exempelvis räknat med att om man i ett normalt - trevåningshus " slopade [sopnedkästen, så skulle detta en- "Idast betyda en hyresnedsättning då säger det sig självt att sop- nedkastet:. är - värt bra mycke: mer än så. ' : -— Måterialkostnaden betyder inte heller'så förfärligt mycket — en utredning i Göteborg har gett vid handen att om man . fick "allt . materialet gratis till ett husbyggi 'e, så skulle hyran sänkas med endast 25 procent. : Amortering, ränta och löpande kostnader är något, som man . inte - kommer ifrån. En stan- dardsänkning går också ut ö- ver trevnaden. - " Däremot kan” det göra något att använda billigare material till golv och tak och exempelvis slo- pa balkonger. Dessa kan ersättas med ett stort, uppfällbart fönster som vid vacker väderlek kan gö- ra hela rummet till en balkong. Man kan spara på den dyra vär- meisoleringen men då blir bara hränslekostnaden, särskilt sådana här. dagar, betydligt” högre.” — Inte heller de s: k. monte- ringsfärdiga husen - blir så billi- ga, de fordrar en dyr maskin- kostnad,. det. har utvecklingen särskilt i USA visat. Många de- taljer. kan byggmästaren utföra billigare på byggnadsplatsen än am man skall få dem färdiga. Däremot är 'det nog en väg om man .kan få vissa detaljer helt färdiga såsom kök och badrum. |, .. — En utredning om smålä- genheter i i Stockholm, utförd av H Forskrei institut, har dock gett vissa riktlinjer i fråga om planläggningen och med utgång härifrån har vi på Kotar - En miljard "läggs varje år ning. ' Nu är hyreskostnaderna. i' storstäderna I uppe i 30 - 32 kr pr liten eller dålig bostad. Man kan E på 8 kr. pr familj och år — och ' «stadsarkitektkontoret i Laholm äde i: Laholm skis« BöghrAndersens” upp. ett SVEND BÖGH-ÅNDERSSEN gjort upp ett förslag till en helt ny planlösning. ' Utredningen i Stockholm = visade , att på. enj, mindre lägenhet var det inte 'så ovanligt med 15 kvm, ”dött” ut- rymme i form av gångar och . korridorer. Vill man bygga o-|. traditionellt : och med: de. nya, förnämliga > som finns, så kan man exempel- vis lägga värmecentralen' mitt i lägenheten och slippa, elemen- ten under fönstren. Får man så kök och badrum färdiga kah det också förbilliga: ”isoleri ial 4 Men planlösningen ger mer. te > om man söker få fram största bostadsyta inom ett givet områ- de. Det går om man bygger o- konventionellt ' och ” lägger kök och badrum i mitten av lägenhe- ten med glasvägg och sedan ef- ter hand som det behövs, sätter upp lösa väggar varigenom man skapar sovrum allt efter” beho- vet. Parkett skall man inte ha, det fördyrar onödigt, ej heller] några balkonger. Det löses med ett : skjutbart "fönster, som gör hela. rummet till balkong om så önskas, På så sätt kan man ska- pa en bra, billig och effektiv bo- stad. . men, till sådana får iman varken statliga lån eller tillstånd att bygga, slutade hr Bögh-An- dersen. Han visade även några skisser på" hur han tänkt sig det hela men man -ifrågasatte nog både trivsel och möjlighet att effek- tivt skärma: av utrymmén för barnen eller för de vuxna om och när dessa behöver en ostörd stund. sistnämn- vid Kretsens ststn, fältskjut- Ullman ö de mötet och led- de förhandlingarna, Styrelsebo- rättelsen, för vilken Laholms Tidning ' redogjorde, 1 går, god- kändes, Valen gick helt i om- valets tecken. . ' Vid mötet, kungjordes resul- tatet av årets klubbmästerskaps tävling, Segrare både 1 koltck- tion och individuellt blev Stig Olsson, vars bästa bild hette ”Kolkällaren”. ' På andra plata 1 kollektion och Individuellt kom Sven ' Hellström, tredje platsen i kollektion belade Sven Löven- kjaer och Rolf Bergkvist den individuella. Till ordf för 1956 omvaldes Carl Axel Ullman , och 1 styrel- sen f. ö. Gunnar Iverström, Joel Torbjörnsson, "Bengt Hansson 0. Sven Hellström med Bengt Karls son "och" Ingvar Söderström som suppl. Teknisk rådgivare: Bertil Dahlqvist, Klubbmästare: Bengt Hansson, Bildbedömningsjury: J Torbjörnsson, C, A. Ullman, Ako Nilsson, . Bengt Hansson och, G. Iverström med Stig Olsson, Sven Hollström och Tage Jönsson som Laholms Fotoklubbs årsmöte gick helt i omvalets tecken Berti! Dahlqvist, Rune Persson och Allan Henningsson, Mörk- rumssektlon: Ake Nilsson och nyval — kvällens enda — Bengt Karlsson, . Sektlon för.”Roflex": Bengt Hansson, Joel Torbjörns- son, Bengt Karlsson och Knut Jönsson: Revisorer: Rune Pers- son » och Gunnar Gran med O. Lund och Stig Olsson som cra. Valberedning: Olle Lund, Ingvar Söderström och Rengt. Hansson, Riksförbundsstämman hålles I Karlstad . under tiden 28/4—1/2 och I samband därmed flvas för» bundets 20-årsjubileum, Ombud till stämman utses på nästa må- nadsmöte, , . Joel Torbjörnsson lämnade nås ' gra intressanta alffror på vad som producerats I mörkrummet. 1954 framställdes endast 30 kvm: bilder medan siffron för 1953 var heta 96 kvm = 3 ggr så stor alltså. . oo books Efter — kaffepaus ” utdelades klubbens plakett ! silver och I brons till Ingvar Söderström för hans segrar I, firgblldstävlingen samt bronsplakett till Stig Ols-: son för hans seger I klubbmlis- terskapgt, Kvällens program het- te "Med Agfacolor I österrikiska Gunnar Gran, Smalfilmsscktion: ers, Materialförvaltare: Bengt | Alperna", Arsmötet, som "var Karlsson, Ek Isektion: Olle| kt 9:e, var mycket välbe- Lund, , Ingvar Söderström och | sökt. . Ne in: i vår . MATT-c 0. GARDIN- avdelning : börjar i i dag fredagen iden 3 febr. ee sn sa så Mattor, Jo Mönstrade, tryckta ---- YLLEAXMINSTER > bredd 75-90 cm. 0 S 07:00 + 2:00 2:50 3:00 140200 em. ; - = = SKUREN BOUCLÉ | . mt TD an 170x240 em. , —125:00 |. "| TYLLGARDINER . : UTAN. Sn bredd 100 em. — 5:00 YLLE-WILTON bredd 150 cm, + 7:50 | ' kraftiga kvalitéer ' ns ' 200x300 em. 250:00 I: TRÄDGARDINER : 0:00 pr meter 3:50 225X320 eg. 20 0 DRAPERITYGER SMAMATTOR - bredd 85 cm. 4:00 5:00 - 15:00 60XxX110 em, fr, Moderna mönster, 2 | GOBELÄNG ” bred 130 cm. Bredd 150 cm. , 12:50 15:00. -Möbeltyger I "kraftiga kvalitéer — även lämpliga till överkast ' . | vu a : : 2, "ÖVERKASTTYG « > Åi: bredd 150 em. 8: 50 9; 50 de bredd 75 em. 3:00 3:50 Sänghkläder Blom. täcken 26:00 Blom. filtar - 13:00, 18: 00, 15: :20 Fjäderkuddar " : 50x60 cm. 7:90 - Färdiga . gardinlufter |-' för rum och kök med volang, längder 175 cm., kappa 225 cm ett par omtag. 19:00 12:00 14:00 MASSOR av i Gardin- och ” Realisationen i vår manufaktur-, linne- och strump- STUVAR « : oh Möbeltyger. ER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.