DN Rå I Bland d rdelar som följer med .. ensilageberedning av vallfoder, räk. nar man ett förbättret tillvaratagan- de. "av. si vitaminerna, ' Ensilage är ramför'sllt rikare på karotin än hö, första hand beroende på tidigare skörd. Dessutom drabbås det till en- silering . skördade rä materlalet ej i -Safnina' Utsträckning 3 öet av " karotinförstörande - ; solbestrålning. vAv kåmma anledning orsakar en för- « torkning av materialet en sänkning 7 av. ensilageti " karotininnehåll, Sär- ar 'en längre tids förtorkning verkan" på karotinhal- 1a rikast på ka- "istort .sett åtföljes hög ; proteinhalt av” en' dito karotinkalt. Vidare: håller. -sent skördade vall- s Växter och höståterväxt lägre karo- ” tinhålt än? material, .som' skördats . tsder försommaren. Te or 'A vitaminet ä ärav största betydel- fe: för. djurens hälsa och välbefin- .nvånde..”Det kan ej' bildas- i 'djur- ' kroppen utan måste tillföras genom :fodret,- framför allt ' som- karotin. Givetvis' får. man "liksom alltid se upp med'ensilage, som tagit värme vicaminhalt| Ö ) RASILIEN fick en by regim den 21 januari, då president Juscelino Kubitschek, som valdes i början. av oktober, äntligen till- trädde sitt ämbete, Under tiden har Tegeringen ' upprätthållits . av fungeraånde presidenten Nereu Ra- mos, 'som kom till: makten genom en statskupp från arméns sida den ll november. Avsikten med denna statskupp var att hindra den förre Presidenten Café från att vidta åt- gärder mot Kubitschek och omöj- . |liggöra 'hans- makttillträde; Med stöd av kongressen införde Ramps belägringstillstånd i' Brasilien den 25". november, och' belägringstills ståndet förlängdes på ytterligare 30 dagar” den 25 november. Ramos st v | Av CARL ELOF SVENNING - - att stärka Braziliens krediter och möjliggöra det ekonomiska utbygg- nadsprogram som han tydligen ker gå'in för. Man frågar sig 'om Kubitschek skall kunna följa”-en liknande "taktik även på hemma- plan. "Bland en del av -hans mot- ståndare är ' man beredd att: ge honom en chans av fruktan för: att en tillspetsning i läget skulle” ut- lösa .en kommunistisk kupp. Den viktigaste faktorn i den bra- silianska 'dagspolitiken' är. bönder- na. De utgör en rätt heferggen grupp. Under senare år har kaffe- "stoppas av kylan; w betsk tt. Det har minskat. jördbrukens köpkraft och följaktligen deras möjligheter att ) Dessa - har verkat skadligt på -I försörjningen! Böndernas ringa köp- kraft Att ett par av de nordskånska kraft verken, dels kraftverket i Östanå 'och dels Dennir; hotas av totalt driftsstopp Holgekn är I de strida forsarna fylld med issörja, SR som lägger sig framför gallren till jet för st tt kön- ” derna själva inte känt sig tillfreds- ' och hindrar vat- "På ”tisd kvällen ställda. med läget är ju begripli Det är-denna'-olust inom en stor kunde man endast > få ut 40 procent av den I befolkningsgrupp som : propagandan under senare år bör-|: jat utnyttja. De.brasilianska kom- I Hanbb Har” issituationen munisterna har ' tidigare varit liv- del. odlarna 'i' de sydligaste ökat i. antal + Befolkningén Frorr och "nordväst har inte vuxit lika hastigt. Men' fortfarande finns: en de denna ordning, som ger polisen vidsträckta myndigheter att övervaka '. oppositionen, med att stämplingar ' pågick och att han tänkte stoppa en mot Kubitschek riktad "omvälvning som "han förut- såg. a betydande del av landets invånar- antal inom "dessa nordligare >. om- råden där den från Europa invanz drande befolkningen inte. förhärs skar i samma. utsträckning -som "i Södern, Men med alla olikheter fiske, Flera fiskare har torskkrokar ute.. men. kan inte bära dem på grund ar av den stränga ki kölden.: åa liga förespråk för en" sering av. jorden.: Nu: har de lagt om" denna propaganda. I ett nytt partiprogram: som de antog i bör- jan av «1955 har ' de” helt strukit konfiskeringeri ; av jorden: De har|/ insett att”de inte kan locka 'bön- derna .med. sig på ett sådant pro- gram, I ”den. brasilianska - revolu- tionens: :intresse” vill. de ha .bön- männén' Erik - Patrik > Brånberg, Karlskoga," omkorn Då: orisdags; morgonen,"då han på cykel kollis deråde' med en buss, EBrånberg slä- Skånska kräf tverk [5 . Den'stränga kylan har medfört Å förvärrats och kylan har stoppat allt | I KARLSKOGA: ”S5-årige so förd | har bönderna ändå haft ett .ge-| derna. med ' sig, och 'deras ledare "Orön kring Kubitschek? har sin grund i att man bland den tidi- Och skadats under pet Sådant foder är en dålig karo- tider normala förhållan-' ”tinkälla! : : man kunna räkna med att er ensilagegiva av 5-—10 kg per djur” 'och” "dag: täcker hela karotin- behovät hos en mjölkko. Detta upp- "sår till 60-200 mg Br ko och dag och sär ufigefär hälften så stor för väx- ande” ungdjur. Det bör framhållas, att dräktiga djur har det största absoluta behovet, samt att ett över- . skott, till”: mjölkande ” djur är av verkan på mjölkens ka- "Injölkens fettlalt Kal- na, få. trangivor; upp till er. ljuit; och: däg, om, helmjölk tfodra fodi allmänhet , häller : er>kg. torrsubstans förhållandet "det'mot- så; att D- lost jär defullare ä än det! icke örtörkade ur D-vitamin- kt Ttalten. av D-vitamin i hö är "en :god och naturlig D-vita= minkälla för dessa' djur. Ensilage av förtörkat material har givetvis även sin -.betydelsei. Vid. brist" på sådant foder" kan! kalvens'behöv. fyllas av — 3 'g fodertran Pr dag. Utfodrin- gån sker, bäst” Benom att tranen'blan= då ä stora utland: fande' D-vitarninet, Här |” ho! vx klarlagt; och prima soltorkat eg gare e misstä ker honom eller i varje fall hans vicepresident -Joao :Goulart för att stå i nära” samförstånd med de bra- silianska kommunisterna... "Kubit- schek som valdes med -en relativt liten. röstövervikt är: närmast en efterföljare till Vargas och stöder sig på: arbetarpartiet Goulart har emellertid -i sitt ,eget och» Kubit- scheks namn sökt stöd hos det un- derjördiska ' kommunistpartiet. En del :anser honom vara den starke mannen; och det har framkommit farhågor ' för > att Brasilien skulle kunna, komma att gå samma väg: söm Guatemala” vilket anses kunna |1 leda ' till oroligheter. j hela Latin- ika. "Andra menar att Kubit- schek närmast "betraktar '. Goulärt som "en ' belastning; Kubitschek har inte velat ta honom.med sig på sin som syftar till Luiz Carlos :Prestes' ”utlägger: tex- ten så = här: ”Det" är” därför som partipr "inte f — att deras intressen inte tillvaratagits på 'samma- sätt. som när det gällt befolk i städer- na, dit det politiska livet varit kon- centrerat. « Den = sociallagstiftning som genomförts efter andra världs- utan tar hänsyn till den klart ut- tryckta. viljan bland fertalet bön- der 'som i vårt land framför” allt krav på nationalisering av jorden N pades med ett 20-tal meter innan några "timmar på lasarettet ' utan att 'ha återfått medvetandet, "' äng bussen kunde stanna och dog efter | - N nisterna satt i in sin stöt på den öm- tåligaste punkten, i det brasiljanska | : "ID dnas genom den ", försorg varje år en kurs för väripl ARN + betjänand ; moderna lantbruksmaskiner, Här ovan demonstreras för soldaterna om hur en mutor fungerar, la föreningen D rk kriget har endast i ringa omfatt- ning kommit bönderna till ' godo, den största”, befolkningsgruppen. Böndernas : ekonomiska ställning har också vårit svår. Det har inte varit 'kaffeodlarna i Södern" "som ställts inför problem på grund av missväxt, 'jordförsämring och bei handeln.. Också i andra småbrukare har. -haft: det besvärligt. Vanskliga kräver ätt jorden skall bli Privat- detta fast de fortfarande bildar |ägd”. gånger . från de brasilianska kom- munisternas "sida. är ' inte allvarligt menade” Exemplen från andra håll visar att deras ag- rarreformer snart skulle' följas av svär med den internationella kaffe- Ål makten. Der h asili de bön makten, ' De ' brasiliariska: bön- derna” torde Sint | deras 1 samhället, En sund utveckling krä- ver att de brasilianska böndernas intressen tillvaratas, Något sådant krävs för att de skall få. en:bes hövlig och berättigad höjning av sin d; Men det är också nödvändigt att hjälpa" börs derna till större välstånd om Brår siliens '. int ol Statens inkomster från krono- skogarna ökade med nära 68 mil- joner, till inemot 300 milj. kr år 1954 enligt vad som framgår av do- mänstyrelsens « senaste 'årsberättel- se, Ökningen sammanhänger med kraftigt ökade virkesuttag, Utgil- terna steg visserligen också, dock endast med ca 26 till 222 milj, kr. lråga om Hallands revir redovis ' sas> inkomster och . utgifter 2.150.000 resp, 1.367.000 kr. naturtillgångar utnyttjas. Det bra. zilianska problemet är alltså i högl: ; heller falla för ärd 'ut- — som vis föreskrifter om” dyra" inhägna- der '— har tvingat dem att skuld- sätta sin jord. Småbrukens”bärig. het 'har varit. ringa, "Ofta: har" ae sträckning! Man ' räknar med att de har på sin höjd 5 proc, 'sympati- sörer -bland' de "brasilianska . na.” Men 'det är tydligt" att :kommiu- grad ett .bondeproblem,. och presi- | dent' "Kubitscheks, "liksom + varje brasiliansk . regims öde torde 5li sheroende.” vYavir -hurt: detta problem | > löses, Yo ; äljar- varit helt" hänvisade till: självhuse hållning med: familjens > ;egen -ar= Su sök har: visat, att mjölkkor behöver "extra' tillskott: av. D-vita- |. : mMmin!.I praktiken prövar man. döck på sinå "håll inom och utom landet tillskott av upp till 1,000 I. E, vita- min Dz prs.100 kg levande' vikt och dag; vanligen i form av rena Dis preparatet:” "Garanti" för någén ef- fekt av denna utfodring till mjölk- kor kan, man emellertid ej utlova, Av iga vitaminer föreligger en= ligt ille, gjorda -undersökningar ganska, ofullständiga uppgifter om ensilagets. innehåll. I jämförelse med arinat. grovfåder är ett bra ensiläge erhellertid, velstivt rikt på såväl vi taminer;, tillhörande B-i -gruppen, som C- och E-vitaminér, Därtill kommer, atf samtliga" dessa "vitaminer. kan i fodersmäliningsapparaten tidspr Ett märkligt bevis på den sven: ska hötkrvatursskötselns höga stan- dard lämnar den senaste redogörel- sen ' för landets kontrollförenings- verk het..Av häri redovisade av- kastningssiffror framgår, att 62 kor uppnått "en; livstidsproduktion ' på över: 3,000 kg smörfett, Av dessa kor tillhör '38 st. Svensk :röd och vit' boskap, 23 st. Svensk låglands- booap och. 1 st Svensk. .kullig. bör skap: Kontröllärels' 'rekordko i fråga ah total produktion av smörfett är 3RB-kon 132. Primula 12 (SRB 140815 ägare. Bjärka-Säby egenr | dom, ” Bjärka-Säby, vilken under 14,88" köntrollår: producerat : 86,014 | kg mjölk och '4,036 kg smörfett er 94,946 kg A-procentig” mjölk, ”3örande i medeltal pr år” 5,781 2 mjölk, 4,69 procent fett och 271 "3 smörfett.: Som -god --tvåa kom- mer likaledes en. SRB-ko 106 Fan- ny (SRB 113392), ägare Sven Jan- sén; Sjöhamra, Motala, som har producerat under 18,07' köntrollår 94,406 kg mjölk och 4,005 kg smör- en ny, "ombudsmanna ill innehavare av der-i 3 Bertil Solback, tidi. i SLU, "ett eller 97,837 kg 4-proc:i ig mjölk. Högavkastande och :hållbara: kor z EE Kon: 132 Primula 12 (SRB 140,815) har lämnat den i kg' smörfett, som upphåtts i Sverige, närligen 85014 kg mjölk med 4,036 kg smörfett, motsvarande 94; 946" kg! A-procentig mjölk. ägare Birka Säby egendom. : gsta livs: med 1235 kg mjölk och 3,521 kg smörfett samt kon 202 Sälla: (SLB 79439), - ägare J, Svensson,' Trän- ninge, . Varberg, med, 83,020 :kg mjölk och 3,502- kg smörtett. 5 Främst i fråga om livstidspr duktion bland kor av svensk kul- lig. boskap kommer kon 2:Dolma (SKB 1510), ägare. Bror Anders; son; Kålabodaby, : med '73134" kg mjölk. och 3,106 kg smörfett eller 75, 844 kg '4-procentig "mjölk, ' «> "AB i Jerseydepot,' Läckeby, - har den : bästa” representanten för Jer- sey-rasen' med kon' 1396 Cafmén (SJB 26) med 43,773 kg mjölk och 2,727 kg. smörfétt eller. 58.414 kg 4-procentig mjölk. Här nämnda höga avkastning siffror utgör resultatet av en ”sam- verkan mellan ett långvari; igt, pl mässigt avelsarbete och en ratio- neli utfodring... Vi. har emellertid inte bära några enstaka kor: fned hög ' livstidsproduktion. " Förutom förutnämnda 62 kor med över 3,000 kg .smörfett : fanns det' nämligen under ; det senaste :kontrollåret 2 786 kor, som har. uppnått en livs- on , överstigande 2,000 Av "svensk lålandst p redo- visas .den. högsta smörfettmängden av en”nära 18 år gammal ko 203 Asta (SLB 72012), ägare P. Mattis- Son, Araslöv, Vinnö; med 96,932 kg a tilträ idde : sin nya befatt-! mjölk och 3,570 kg smörfet!: eller nin ; den, a "februari. ae 92,323: kg: 4-procentig mjölk När- ”Bolback är född 1922 i By mast kommer två kor från Hallands län, nämligen 33 Ulla (SLB 62762), ND: larna; "Han a VR ägare. Berte ' Qvarn "A/B, , Slöinge, m SLU-rörelsen se 49 blev han ombuds-j..+-- 293 Hösten 19 SLU-distrikt, vil-! för allt med hänsyn till växttråd, , Dalarnas d till! protein och mineralämnen. Intresset hen. innehade bör därför I första hand inriktas på han” blev riksom- att med naturliga fodermedel balan- SLU..1954 blev banlscra. foderstaten. Detta är en åt- bundsordförande och! gärd, som i regel lönar sig bättr- än "Det: finns" således kor” med öga produktionsanlag och god uthållig- het, För 'att de goda anlagen skola kunna: utnyttjas, krävs emellertid en fullgod utfodring. Den bör" il 3 -möjligaste mån bestå av hemodlat foder, som -i regel är billigare än irportérat föder. :Men det: hémdd- läde fodret skall vara ett kvalit foder, vars äggviteinnehåll och kc céntrationsgrad' kan förbättras ger nom 'ökad- baljväxthalt, rationell tillförsel av växtnäring, tidig slåt- ter och ' ensilageberedning. Vi ha också stora 'möjliZheter att få mera kvalitetsfodoi från våra 3 : - itaminpreparat. : ä daktör för Folitisk Tid jinköp, av .vitaminp! rep "en my : |terz"och betesvallar, .. skulle Sussi"£å kattungar; Tan- stycken, två: grårandiga, precis” 7 1 :kissemis issar,. inte klöste v varken me 4 eller: deras mamma. Sussi girk cr UPP till ladan och. tog en äv si oc ;na kattungar. i nackskinnet och ' bar dem till griskätten Dir var. det” värmt. och skönt, egenti "landet "hos två gamla; fånter.: | Tanterna tyékte. så mycket om'sin lilla katt och , "var så glada över: "att "ha ma, med ' kissemissan i kn >klia; den bakom;örat, skall kunna höjas och landets stora A i MOSKVA: (TT Reuter). - "Den sovjetryska pressen brukar i vånliga fall vara mycket återhåll- sam med , redogörelser för brott av olika; slag + inte.ens allvarliga för- VN som ingripit. då ”Ngisteh”" tidningen kallade honom — fold Sedan - dödsstraffet för skelser når: i allmänhet ut'i de stora mord åturinförts' 1954 har tidritigåra utan ' J endast i korthet i lokalpressen, På | "senaste tider har 'man "emellertid H kunnat 'aktta att det har börjat dy2 |) "Ika upp allt fler artiklar där vålds: "dåd; överfall och särskilt: svåra fall lighet kraftigt för- > Men: när "så: våren kom. och "åt började. bli, ljusa : kvällar - och lite varmare i.luften, då "men: det var. trevligt att få säll ) kap, så de bad sin. mamma få” "stanna, ! + Meh "människorna är inte dill tid så förstående och när sina sårna ' skulle . ha nat och. la= a "gårdskarlén fick se att det bod - de fyra små, .kattungar;där,' då .. «blev. hän." först förvånad ' och; co > sen $a han ifrån att det inte. n dag försvann ; gick: för. sig.: När "han gick ån & för att äta tog han dom: mi . Då kom Sussi fram och fi jamande : efter, ; fö mycket. orolig” för na små. eebed . Tadugårdskarlen var snäll och - gav ungarna en korg att ligga". i. och": mamma Sussi fick ett SJ stort fat grädde. Så fick un: terna "var" ;bekymrade, för de” visste inte' vår .de skulle göra ,: av fler små katter. Själva ville ”de bara ha 'Sussi. ' - «+ Det. där hörde” Suss. "Hol ville inte: ställa till.besvär för! sina tanter hon". "Inte långt från tanternas rö= da stuga -låg-en. stor bondgård. . Där fanns: det en "lada och 1". höet. var. det" varmt och. gott '' Dit flyttade Sussi. och där fick hon sina ”ungar. Det var fyra”, som sin mamma, en vit med li- ä t tite "smutsigt hos grisarna, men' det var varmt och gott h hemtrevligt. garna stanna” och när de var stora. nog att klara sef själva, visste lägårdskarlen tre bekan- ta sorå gärna ville .ha en liten ' katt, Och själv behöll han den Kulla vita: ; : Sussi var "nöjd" "öch pålåten. "Alt hade 'ordnat sig för hen te, lite svart och ä ni tan al- deles 'svart. :'Sussi var mycket” stoit över sina fyra barn och , - tyckte -det var tråkigt att de ” skulle ligga i ladan utan att bli beundråde av någon, En efter-. middag när hon var ute för att ". Någon . brottsstatistik finns änglig, i Sovjetunionen öch rför svårt attravgörå ém &.| kampanjen. är en följd av:stegrad brottslighet eller ej.'Säkert ä är "dock å na I de 18 sovjetrepublikerria regal= . buridet . Mergett. meddelanden. om -. Den ryske" tonårspjattéh” ro tll jagin” 1. har på senare tid målmed= sd vetet ställts Iskamvrån av tidnin=, har .med skärpa fram- slkgit. in på dä. väg. som, leder” till” brott och kanske slutligen titl'v exe= ven. Pressverksbmh irvidlag riktar sig främst. mot ' att kl. len i pressen å en allvarlig 'oro på allra hög detta. problem, ” brott": av, . dessa, slag stränga. ofta. utdömr otraff på "mellan 10 och 25 år. 12 ars tneniler som för en tid sedan. ställ- de till. bråk'vid 'en. fotbollsmatch och.kastade sten mot-polisen döm- des sålunda till fängelsestraff va- rierande mellan 25. år och 12 måna- Ider gedan de anklagats för en rad fo Jolika brott, däribland våldtäkt. Nio tv dem var återfallsförbrytare som frigivits i samband med en allmän Amiesti efter Stalins död. Ve I ett annat fall — det var i Ukral- = dömdes två män till 25 åra för ”bandi ädande och andra brott.” Fyra medbrottslingar till dera fick fängelsestraff på mel= "lan 20'och 10 år. I Riga dömdes 'en man till fängelse i fyra år därför att han” slagit sönder en spårvagnsdörr na fängel r partiets, organ. "Pravda” väsef "som "uppges råda”. på a; I Moskva och andra sto ovjettyska. städer. Kommunist« påpekade ” nyligen f'ön” ledare att ungdomsle- darna:' 4; Komsomolrörelsen måste Yyjdta åtgärder för att hålla: ung- domen borta från inflytandet från 'korrumperade element och ligister. ” Frågan om Jigismens Peimpande är Hingibladet ”Trud” sklldrada ett typiskt fall' och ' berättade om ett stod och väntade hela dagarna på tillfälle att börja ett slagsmål och förolämpa någon.” Bröderna hade gett sig på, fotgängare och rövat ifrån dem deras väskor och torg= kassar, "Ingen vågade uppträda som vittne, vilket försvårade polisens in- gripande. ”Trud” hävdade att det nu är på tiden, att skärpa straffen för sådana I övergrepp. FAR Var sjätte svénsk” - | bil. är hälsovådlig ” på grund av koloxid Synnerligen skrämmande "siffror om koloxidhalten i våra bilar har it. vid: som utförts dels av Nationalförenin= ligå för koloxid. Alla föräldrar" ned ansvarskänsla "bör "alltså med "det snaraste kontrollera ' familjebilen. De flesta bilverkstäder har apparä= tur för en sådan kontroll, som' är synnerligen ..billig att. utföra. Inte bara” bilister, som åker omkring . med : huvudvärk ' och' illamående, bör låta utföra koloxidkonfroll '— alla bilägare bör i eget och andras - intresse kosta på sig en sådan. Det ' kan hända att koloxid= + zen för trafiksäk frä de och dels. av Fabriks AB LKB- Produkter I i Ulvsunda. Det visar sig nämligen, att ' var tredje bil som rullar på . våra. vägar. innehåller koloxid medan Var sjätte bil i det halten är så måttlig att den inte di." rekt framkallar: sj ptom, - men , en, längre tids körning i en från” motorrummet ' dåligt isolerad bil kan få obehagliga följder..- aka” hill håller en j ös ti i å kom Ja att hälen bå 1 lagår Dä nes små ungar och hon” kunde 7” återvända hem tfll sina tanter,” | ”som blev mycket glada över att: se benne igen. : " tid ett fat grädde. Men tanter- na vet ingenting och det hän- ” der ibland att de nyper Susst ”. " lekfullt. i. örat. och frågar var” hon gjorde av sina ungar.: Där ..jamar, Suss! med huvudet di på sned,. men. hoå "berättar. in get sa ått hön Tyckte dom var söta. — Men, tillade hon, dear fb alla fall inte” e;så. tina som” mina” . grismamman, &e kattungar- / 534 Den'.énå "av, de företagna kolox-, . Tal, 7 så stark + att ” den. me ”betråktas som rent hö idpr skär. av" de vanligaste märkena” på -marknaden och gav förhållandet” är r desto” ellsarbga- följande uppsesndeväckande > gesule de andra resenärerna. med en Jok<" brödrapar. gom på. ligistvis ”bara > fe - svenska - se som, barn är synnerligen tal provad Ingen "a "öl p! ; An bilar > obe. kol- koncentra= koloxidkxon= : ror tion ”centration: / 32 30 20 "Volvo. Mu bålllta at' ynglingar av hans aBnitt . a så så + vid "ne strapt oh tä "hu gen ot br "endast 2 Ir: om året i LAHOLMS. TIDNING FETTEVETTERITYN ar [0 LR I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.